Distributionstitel Videotitel i Sverige Inspelningstitel Gerd Pavane - en kvinna som jag Vårt liv är nu Produktionsuppgifter: Produktionsbolag MovieMakers Sweden AB, Stockholm Distributör i Sverige (35 mm) AB Europa Film, Bromma (1982) (1994) Distributör i Sverige (digital) (2015) Distributör i Sverige (hyrvideo) (fysisk) (1998) Distributör i Sverige (köpvideo) (1998) Distributör i Sverige (inst. video) (1994) Distributör i Sverige (DVD) Studio S Entertainment, Stockholm (2015) Laboratorium AB Film-Labor, Stockholm Regi Manus Producent Foto Musik Scenograf Klippning Ljudtekniker Regiassistent Scripta Inspelningsledare Assistent till inspelningsledare B-foto Elektriker Passare Ljussättare Negativklippning Snickare Rekvisita Suzanne Osten Tove Ellefsen Suzanne Osten Bert Sundberg Lasse Lundberg Hans Welin Gunnar Edander Anders Barréus Hans Welin Olle Unnerstad Gustav Wiklund Marianne Wallin Lasse Petterson Annette Sundt Solveig Warner Åke Brandhild Gunnar Lehto Hans Rinning Karin Sundström Åke Bengtsson Kim Åström
Kläder Smink Ljudläggning Mixning Birthe Stridbeck Christoffer Dogertz Lennart Dunér Bengt Löthner Bildformat: Vidfilm (1,66:1) Färgsystem: Eastman Color Ljudsystem: Optisk mono Originallängd i minuter: 91 Censur: 123.613 Datum: 1982-09-17 Åldersgräns: Tillåten från 11 år Längd: 2505 meter Aktlängder: 540-550-545-590-280 m. Dvd-release 2015-05-18 Sverige Sverigepremiär 1982-09-22 Lilla Kvarn Stockholm Sverige 91 minuter TV-visning 1985-09-02 TV2 Sverige 87 minuter 1992-12-21 TV2 Sverige 87 minuter 2006-10-02 SVT1 Sverige 87 minuter Urpremiär 1982-09-22 Lilla Kvarn Stockholm Sverige 91 minuter Videorelease 1998-04 Sverige 87 minuter Rollista: Malin Ek Etienne Glaser Serge Giambernardini Heinz Hönig Moa Stridbeck Philip Zandén Hans V. Engström Anne-Lise Gabold Iwa Boman Inga Landgré Helge Skoog Bertil Norström Gösta Krantz Lars Forssell Carl-Olof Gierow Lena T. Hansson Lottie Ejebrant Wallis Grahn Lars Wiik Birgit Cullberg Gerd Ekbom, signaturen Pavane David, hennes man, målare Pierre, fransk soldat Toni, tysk, senare Gerds make Nelly, Gerds och Davids dotter Arne Jan Ilse Barbro portvakten Bosse, filmregissör filmregissör flickan med geten expediten i syateljén biografvaktmästaren arg ung man i biosalongen Gerd som gammal
Ian Magilton-Clark David Goldsworthy Derek Rosenberg Coco Samuels Marita Gunther Serge Valletti Paul Burian Ana-Yrsa Falenius Ida Lotta Backman Leif Sundberg Alf Mork Vladimir Puhony Inge Wærn László Horváth Tove Ellefsen Gertrud Gidlund Pia Bæckström Iris Scaccheri Claes Hartelius Dörthe Sporrong Kerstin Eriksson Musik: sjöman på gata i Paris sjömän på gata i Paris den franske brevbäraren tysk tysk skådespelaren Jean-Louis Barrault Bertold Brecht Rut Berlau, den mörka kvinnan hos Brecht Margareta Steffin, Brechts sekreterare doktor Müller, svensk norsk fru Nowak, tysk pianospelaren dansösen vakt på Långholmen den tyska legationssekreteraren armélotta vid tåget Med dej i mina armar Strange Fruit Swing, Brother, Swing Tight Like This Svensk filmografi
I en biosalong visas Dimmornas kaj. Några unga filmälskare talar ljudligt om det de ser och om filmkonsten i allmänhet. Ljuset i salongen tänds, och en kvinnlig vaktmästare kommer in. Hon skäller ut dem som stört föreställningen. I foajen fortsätter de unga att diskutera. Det är Gerd, Barbro, Ilse, Arne och Jan. Gerd får frågan hur mycket borgarblaskan betalar henne för en recension. 15 kronor, svarar hon. Barbro talar drömskt om att intervjua Jean Gabin. Gerd vill intervjua Jean-Louis Barrault. En riktigt manlig stjärna, säger hon. Sedan följer filmens förtexter. Gerd skriver. Hennes lilla dotter Nelly sitter tyst i en korgstol. skrev dagbok under kriget, berättar en röst. Efter kriget blev hon sjuk. Jag vet inte vad som åstadkom hennes sjukdom. Hon ville göra film. Hon ville så mycket. Frankrike augusti 1939 anger en text. Gerd är i Frankrike med sin man, David, som är bildkonstnär. Han målar medan hon intervjuar filmpersonligheter som Jean-Louis Barrault. När Gerd och David stiger på tåget för att resa hem, får de skilda platser. Gerd hamnar i en kupé mitt emot en ung fransman, Pierre. I en öppen vagn blir David bekant med en annan svensk, Müller. Mellan Gerd och Pierre uppstår en kontakt som snabbt växer till intensiv samhörighet likt kärlek vid första ögonkastet. Det ofrånkomliga avskedet blir smärtsamt, innan han kliver av för att åka vidare till tyska gränsen. På däcket till en färja berättar Müller för David och Gerd att tyskarna gick in i Polen i natt. Hemma i Stockholm arbetar Gerd och några vänner med en kortfilm. De är rika på entusiasm och fattiga på pengar. Samtidigt kämpar Gerd för att få göra en långfilm för ett kommersiellt filmbolag. Hon har sökt uppbackning av regissören Bosse som berömmer hennes manus. Gerd ligger på sin säng. David sitter bredvid. Att skiljas för en mans skull, när man bara har tagit honom i handen, säger David. Är det inte lite överspänt? Jag kan inte kompromissa, säger Gerd. Gerd och Nelly tar farväl av David som är militärklädd. Han ska resa norrut för att försvara Sverige. Ständigt framträder Pierre för Gerds inre syn. Gerd återser Müller som nu är strängt engagerad i hjälparbetet för krigets offer. Gerd har fått företräde hos filmbolagets ledning. Herrarna berättar artigt att de främst är inriktade på lustspel. De kan också tänka sig någon beredskapsfilm. Min film är i hög grad en beredskapsfilm, säger Gerd. Herrarna undrar om den möjligen har en passande roll för Sickan. Gerd träffar Bertolt Brecht och diskuterar arbete med honom. Tyskarna har ockuperat Danmark och Norge. Gerd skickar i väg Nelly från stan. Du kommer att få roligt i Gnesta med de andra barnen, säger Gerd när de skiljs vid tåget. Tillsammans med ett par väninnor besöker Gerd ett badhus. Det är så svårt att klara av en situation, som uppstått genom Pierre, utan Pierre, säger hon. Hans namn täcker allt jag har gått miste om - katt, film, kärlek. Bosse berättar för Gerd att filmbolaget satsar dels på linjen lustspel, dels på linjen ångest/frihet. Men nu är det så att i år blir det bara en ångest/frihet-film - och den ska Bosse själv göra. Han erbjuder henne att arbeta som scripta på inspelningen. Upprörd avvisar hon anbudet. Gerds inre röst berättar om skilsmässan från David: Den kommer att bli klar i november, således två år och några månader efter det att jag träffade Pierre - en vacker gest om man så vill. Gerd har börjat medverka i hjälparbetet under Müllers ledning. Hon beger sig till Långholmen för att besöka en tysk fånge. Konstig tysk, säger fängelsevakten. Han påstår att han inte är tysk. Efter en tid kan Gerd återvända till Långholmen med goda nyheter. Fångens papper beräknas snart bli klara. Anledningen till att han väckte misstänkar är att han tog sig in i landet från Norge. Fången sitter hemma hos Gerd. Du har gjort mig lycklig, säger hon. Sedan kysser hon honom och börjar klä av honom. Gerds liv ter sig alltmer kaotiskt. Pierre är fortfarande en viktig del av hennes kaos. Stockholm juni 1944 anger en text. Gerds inre röst berättar att Pierre är död och fortsätter: Jag lever bara för Toni och barnet jag ska föda. Jag bryr mig inte om något annat. Rösten framstår inte längre som Gerds, när den berättar vidare: Dagboken slutar i juni 1944. Gerd fortsatte som filmkritiker på 50-talet. Hon blev sinnessjuk. Hon förlorade alla sina vänner. Hon dog 1974. gjorde aldrig sin film. I en sjukhusliknande korridor sitter en äldre kvinna.