Befolkning Population

Befolkning Population

Befolkning Statistisk årsbok 2011 4 Befolkning Population Sida Page 4.1 Befolkning...74 Population 4.2 Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år 2009...78 Population density number of inhabitants per square kilometer 4.3 Flyttgröt vanlig maträtt...79 Removals 4.4 Sveriges framtida befolkning...81 The future population 4.5 Försörjningskvoten...83 Dependency ratio 4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2009...84 Age pyramids 4.7 Utvandrare och invandrare...84 Emigrants and immigrants 4.8 Födda 1905 2009...85 Births 4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55 2001/2005...85 Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births 4.10 Folkmängd den 31 december efter kön...86 Population, by sex 4.11 Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis...86 Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county 4.12 Areal och folkmängd i tätorter den 31 december 2005, länsvis...87 Population of localities, by county 4.13 Folkmängd i de största tätorterna den 31 december 2000 och 2005...88 Population of the largest localities 4.14 Areal utanför tätort och folkmängd utanför tätort den 31 december 2000 och 2005, länsvis...88 Area and population in sparsely populated areas, by county 4.15 Folkmängd i länen den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år...89 Population, by county Sida Page 4.16 Areal och folkmängd i kommunerna den 31 december 2009 enligt indelningen den 1 januari 2010 samt kommunernas rangordning efter folkmängd... 90 Area and population of municipalities and ranking order 4.17 Folkmängd i de största kommunerna den 31 december enligt indelningen den 1 januari 2010... 95 Population of the largest municipalities 4.18 Folkmängd i storstadsområdena den 31 december enligt indelningen den 1 januari året efter redovisat år... 96 Population of the metropolitan areas 4.19 Folkmängd efter kön, civilstånd och ålder i ettårsklasser den 31 december 2009 samt födda per år... 97 Population by sex, civil status, age by single years and number of births per year 4.20 Beräknad folkmängd i tusental till och med år 2060... 99 Population projections 4.21 Antal hushåll i Sverige enligt olika beräkningsmetoder... 101 Number of households in Sweden estimated with different methods 4.22 Antal hushåll efter antal boende och antal barn den 1 november 1990 och den 31 december 2000 och 2008... 102 Number of households by numbers of persons and children 4.23 Giftermål efter tidigare civilstånd... 103 Marriages by previous civil status of bride and groom 4.24 Giftermål: medelåldern vid vigseln... 104 Marriages: average age at marriage 4.25 Antal personer som registrerat eller avregistrerat partnerskap... 104 Number of persons who have registered or dissolved partnerships 4.26 Skilsmässor efter makarnas medianålder, äktenskapets medianvaraktighet och barnantal... 105 Divorces by median age of spouses, median duration of marriage and number of children 4.27 Födda barn... 106 Births 72 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 Befolkning Sida Page 4.28 Födelsetal och reproduktionstal... 106 Birth and reproduction rates 4.29 Perinatal dödlighet, dödfödda och spädbarnsdödlighet efter levnadstid, antal och andel per 1 000 levande födda... 107 Perinatal mortality, stillbirths and infant mortality (under 1 year of age), number and rate per 1 000 live births 4.30 Döda... 108 Deaths 4.31 Livslängdstabell för perioden 2005 2009... 109 Life table 4.32 Återstående medellivslängd vid födelsen, länsvis... 111 Life expectancy at birth, by county 4.33 Folkmängdens förändringar 1751 2009... 112 Population changes 4.34 Folkmängdens förändringar i län och kommuner 2009 enligt indelningen den 1 januari 2009... 113 Population changes in counties and municipalities 4.35 Befolkning efter födelseland... 118 Population by country of birth Sida Page 4.36 Utrikes födda och utländska medborgare den 31 december, länsvis...119 Foreign-born persons and foreign citizens, by county 4.37 Utrikes födda och födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar efter ursprungsland och kön i hela riket den 31 december 2009...120 Foreign-born persons and persons born in Sweden with both parents born abroad by country of origin and sex in the whole country 4.38 Invandrare och utvandrare, länsvis...121 Immigrants and emigrants, by county 4.39 Invandrare och utvandrare efter utflyttnings- respektive inflyttningsland...121 Immigrants and emigrants, by country 4.40 Invandrare och utvandrare efter kön och ålder...123 Immigrants and emigrants by sex and age 4.41 Namnärenden...123 Applications for family and first names 4.42 Utländska medborgare som erhållit svenskt medborgarskap...124 Naturalised aliens Statistiska centralbyrån 73

Befolkning Statistisk årsbok 2011 4.1 Befolkning Population Tack vare stora födelse- och invandringsöverskott ökade Sveriges befolkning med 84 335 personer till 9 340 682 under 2009. Invandringen fortsatte liksom tidigare år att öka men i minskad takt. Utvandringen minskade med 13 procent jämfört med 2008. För att befolkningen ska kunna reproducera sig själv (utan ett eventuellt invandringsöverskott) behöver varje kvinna föda i genomsnitt 2,1 barn under sitt liv. Under 2009 var den summerade fruktsamheten i Sverige 1,94, det vill säga under denna nivå. Trots detta har det inte fötts så många barn i Sverige sedan 1994. I exakta siffror föddes under 2009 111 801 barn i Sverige. 57 564 pojkar och 54 237 flickor. Det är 2 500 fler än under 2008. De tidigaste uppgifterna för fruktsamheten i Sverige finns från 1751. Då födde varje kvinna i genomsnitt 5 barn. Fruktsamheten sjönk sedan något, men ända fram till i början av 1900-talet var den summerade fruktsamheten för kvinnor över 4. Under större delen av perioden 1900 1970 var fruktsamheten för kvinnor över reproduktionsnivån 2,1. Födelsetalen har därefter varit över denna nivå endast vid två tillfällen, 1990 och 1991. Efter babyboomen i början på 90- talet sjönk fruktsamheten till en lägstanivå år 1999 då den var 1,5 för att sedan öka igen till dagens (2009 års) nivå. Svenskarna blir allt äldre Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. De flickor som föddes under 2009 beräknas ha i genomsnitt 83 år framför sig, medan pojkarna har en förväntad medellivslängd på 79 år. Annat var det förr. Under 1900-talets första decennium var den förväntade medellivslängden för nyfödda flickor 57 år och 55 år för pojkar. En bidragande orsak till den låga medellivslängden i början av 1900-talet var den höga spädbarnsdödligheten. År 1900 dog 9 procent av flickorna och 11 procent av pojkarna före sin första födelsedag. Spädbarnsdödligheten mycket låg Spädbarnsdödligheten, det vill säga antalet barn som dör under sitt första levnadsår, minskade kraftigt under 1900-talet. Redan i mitten av 1970-talet dog färre än 1 procent av spädbarnen före sin ettårsdag. Och den kraftiga minskningen har bara fortsatt. År 2009 var spädbarnsdödligheten 2,4 barn per 1 000 födda för flickor och 2,6 för pojkar. Totalt avled 278 barn, 130 flickor och 148 pojkar, före sin ettårsdag. 74 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 Fler kvinnliga än manliga äktenskap Den 1 maj 2009 ersattes lagen om registrerat partnerskap med en könsneutral äktenskapslag. Det betyder att två personer av samma kön kan gifta sig med varandra. Samtidigt som den nya äktenskapslagen trädde i kraft, upphävdes partnerskapslagen. Därmed är det inte längre möjligt att registrera partnerskap i Sverige. Par som tidigare varit registrerade som partners kan omvandla sitt partnerskap till äktenskap. Under 2009 gjorde 216 kvinnliga och 214 manliga par detta. Under 2009 gifte sig 774 enkönade par i Sverige. I denna siffra ingår även omvandlingar från partnerskap till äktenskap. Befolkning Under året gifte sig 445 kvinnliga enkönade par jämfört med 329 manliga. Inget enkönat par skilde sig under 2009. Men 117 kvinnor och 107 män avregistrerade sitt partnerskap. I Sverige lever 3 024 kvinnor och 2 835 män i ett partnerskap eller enkönat äktenskap. Att antalet registrerade partners och personer i enkönade äktenskap kan vara ett udda antal beror på att statistiken gäller personer som är folkbokförda i Sverige, och att det finns personer som gift sig med en person som inte är folkbokförd i landet. Statistiska centralbyrån 75

Befolkning Statistisk årsbok 2011 Utvandringen minskar Under 2009 flyttade 39 240 personer från Sverige för att bosätta sig utomlands under minst ett år. Detta är färre än under åren 2006 2008 då ca 45 000 personer utvandrade varje år. Den största utvandringen registrerades 1892, då 45 500 personer utvandrade. Utvandrarna är något äldre än invandrarna, den genomsnittliga åldern för utvandrarna var 29 år för kvinnorna och för männen 32 år. Bland utvandrare 2009 födda i Sverige var nordiska samt engelskspråkiga länder mest populära. Mer än 40 procent av de svenskfödda utvandrarna drog sitt flyttlass till Norge, Danmark och Finland medan Storbritannien och USA lockade en femtedel. Totalt flyttade de svenskfödda utvandrarna till 148 olika länder. Utrikes födda utgjorde 57 procent av dem som utvandrade under 2009 och hade i genomsnitt bott i Sverige i drygt 6 år. Det vanligaste var att de återvände till sitt födelseland. Bland de finsk-, dansk- och norskfödda personerna som lämnade Sverige flyttade så många som 90 procent hem till födelselandet. 76 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 Invandringen fortsätter att öka Aldrig förr har så många invandrat till Sverige som under 2009. Detta år invandrade 102 280 personer, 49 298 kvinnor och 52 982 män. De som invandrar är ofta unga personer så många som 4 av 5 som invandrade under 2009 var under 40 år. I genomsnitt var kvinnor som invandrade 27 år och män 28 år. Störst skillnad mellan könen uppvisar invandringen av thailändska och danska medborgare. Bland de invandrade thailändska medborgarna var hela 80 procent kvinnor och endast 20 procent män. Bland de danska medborgarna var mönstret omvänt där utgjorde männen 59 procent av invandrargruppen, kvinnorna 41 procent. Bland de invandrade fanns 168 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen utgjordes av svenska medborgare (18 570). Det är svenska medborgare som återvänt till Sverige. I genomsnitt har återvändarna varit bosatta utomlands i drygt 4 år och vände hemåt främst från Norge (18 procent), Storbritannien (10 procent) och USA (10 procent). Befolkning av folkminskning. Andra kommuner med ökande folkmängd, efter många års minskning, var Älvdalen och Finspång som efter 17 respektive 14 år av folkminskning ökade sin folkmängd med 1 respektive 144 personer. Stora skillnader mellan kommunerna Andelen utländska medborgare i Sveriges kommuner varierade, från drygt en procent i Lekeberg till drygt 28 procent i Haparanda. I Haparanda är huvuddelen av de utländska medborgarna finländare. De tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö hade alla relativt hög andel personer med utländskt medborgarskap. I Stockholms län hade 9,3 procent av befolkningen utländskt medborgarskap medan motsvarande andel totalt i norrlandslänen var 3,8 procent. Folkminskningen fortsätter i små kommuner Under 2009 hade 146 kommuner en ökande befolkning och 143 kommuner en minskande folkmängd. Vännäs kommun var den enda kommunen med en oförändrad folkmängd. Trenden med folkminskning i framförallt mindre kommuner höll i sig även under 2009. Vissa undantag finns dock. Vår näst minsta kommun sett till folkmängden 2009, Sorsele, ökade sin folkmängd med 10 personer efter 19 år Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). Källa: SCB Befolkningsstatistik, (www.scb.se/be0101). Statistiska centralbyrån 77

Befolkning Statistisk årsbok 2011 4.2 Befolkningstäthet antal invånare per kvadratkilometer år 2009 Population density number of inhabitants per square kilometer Källa: SCB, Enheten miljöekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se). 78 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 4.3 Flyttgröt vanlig maträtt Removals Totalt flyttade 1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. Trots att vi flyttar så mycket bor de flesta kvar i det län där de föddes. Ja, den sista december 2009 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen kvar i sitt födelselän. Befolkning Varje dag flyttar 3 600 personer Varje dag registreras i genomsnitt knappt 3 600 flyttningar hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 147 570 personer under 2009 vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. Hela 137 026 personer flyttade mer än en gång vilket innebär att antalet flyttningar totalt var 1 306 191. De allra flitigaste flyttarna flyttade 14 gånger under året. Männen är ett drygt halvår yngre än kvinnorna när de flyttar. Den genomsnittliga åldern för manliga och kvinnliga flyttare är 30,6 respektive 31,3 år. Kvinnorna flyttar i sin tur något fler gånger än männen. En kvinna förväntas flytta i genomsnitt 12 gånger under sitt liv och en man 11 gånger. De flesta länen tappar I Stockholms län var det 5 653 personer fler som flyttade in än som flyttade ut. Därmed hade länet det största inrikes flyttningsnettot i landet under 2009. Endast 6 av 21 län hade ett positivt flyttningsnetto. Allra mest tappade Norrbottens och Jönköpings län. Tre av fyra bor kvar i födelselänet Trots att vi flyttar alltmer så bor de flesta kvar i, eller har återvänt till, det län där de är födda. Den sista december 2009 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän. Samtliga län i Sverige har en högre andel kvarboende män än kvinnor. Av de inrikes födda i Uppsala län är nästan hälften av alla kvinnor och män inflyttade från andra län. Andel (%) svenskfödda med samma boendelän som födelselän den 31 december 2009 Län Kvinnor Män Totalt Yngre flyttar långt äldre kort De flesta flyttningar görs inom den egna kommunen. Var tredje flyttar över kommungränsen och av dessa flyttar knappt hälften utanför länet. Bland dem som flyttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Flyttningar i dessa åldrar beror oftast på studier eller byte av arbete. Under denna period i livet flyttar både kvinnor och män i genomsnitt fyra gånger. Mest av alla flyttar de 21-åriga kvinnorna och de 23- åriga männen. Efter 30-årsåldern är flyttningarna färre och dessutom kortare. Endast 11 procent av alla flyttningar bland personer äldre än 30 år går utanför länet. Stockholms län 69 73 71 Uppsala län 52 56 54 Södermanlands län 63 66 64 Östergötlands län 72 74 73 Jönköpings län 72 76 74 Kronobergs län 68 72 70 Kalmar län 72 75 73 Gotlands län 72 75 73 Blekinge län 74 75 74 Skåne län 80 82 81 Hallands län 57 61 59 Västra Götalands län 80 83 82 Värmlands län 77 79 78 Örebro län 69 72 71 Västmanlands län 66 69 67 Dalarnas län 72 74 73 Gävleborgs län 75 77 76 Västernorrlands län 76 79 78 Jämtlands län 71 74 72 Västerbottens län 78 80 79 Norrbottens län 86 87 86 Totalt 73 76 74 Hjortkvarn Sveriges närmaste plats Flera platser och kommuner i Sverige kallar sig för Sveriges mittpunkt. Enligt de mätningar som Lantmäteriet genomfört finns Sveriges geo- Statistiska centralbyrån 79

Befolkning Statistisk årsbok 2011 grafiska mitt i Hogdalsbygden i Härjedalens kommun. För att komma fram till detta har man mätt ut mitten på en linje från Treriksröset i norr till Sveriges sydligaste punkt. Sedan har man mätt ut mitten på en linje från väster till öster. Denna mätning leder till att den geografiska mittpunkten skulle ligga en bit norr om Ytterhogdal. ur samtliga invånares ögon. Till denna demografiska mittpunkt skulle det genomsnittliga avståndet fågelvägen för samtliga boende i Sverige bli kortast. År 2007 utropade Statistiska centralbyrån Hjortkvarn i Hallsbergs kommun till att vara Sveriges demografiska mittpunkt. Uträkningen av mittpunktens aktuella läge gjordes av SCB på initiativ av Hallsbergs kommun. Samma beräkning gjordes även 1989. Även då låg den demografiska mittpunkten i Hallsbergs kommun men då i samhället Svennevad några kilometer norrut. Punkten har alltså under de senaste knappa 20 åren flyttat sig sex kilometer söderut. Mycket tyder på att punkten kommer att fortsätta sin vandring söderut för att om ett antal år lämna Hallsbergs kommun och i stället gå in i Östergötlands län. Att det befolkningsmässiga centrumet rör sig söderut beror på att en allt större andel av svenskarna väljer att bosätta sig i södra Sverige medan Norrlandslänen inte ökar i samma utsträckning. En annan känd punkt som kandiderar till Sveriges geografiska mittpunkt är berget Flataklocken i Ånge kommun i Medelpad. Denna mittpunkt togs fram av Stockholms högskola 1947 genom att man konstruerade en styv karta av landet och sedan flyttade man en nål under kartan tills det vägde jämnt. En demografisk mittpunkt skulle kunna sägas vara en fortsättning på hur man kom fram till att Flataklocken var den geografiska mittpunkten. Om man på den styva kartan över Sverige placerade ut en tyngd där varje svensk bor, så skulle kartan väga jämnt vid den demografiska mittpunkten. Ett annat sätt att se på det är att i tanken låta alla svenskar träffas på en och samma plats, den punkt som skulle vara den mest optimala sett 80 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 4.4 Sveriges framtida befolkning The future population Sverige växer. Från att ha haft en befolkning på drygt 7 miljoner kring mitten av förra seklet, kunde folkmängden räknas till 8 miljoner i slutet av 1960-talet. 9 miljoner människor hade sin adress i Sverige år 2004, och år 2021 beräknas 10-miljonersgränsen passeras. Befolkning Enligt 2010 års prognos kommer folkmängden att öka från 9 341 000 år 2009 till 10 878 000 år 2060, det vill säga med drygt 1,5 miljoner människor på knappa 50 år. Vid sekelskiftet 1900 var mindre än en procent av den svenska befolkningen född utomlands. År 2000 hade andelen stigit till drygt 11 procent och kommer enligt prognosen att stiga till omkring 18 procent år 2060. Och den åldrande framtid är vår Under fyrtioårsperioden 1950 1990 fördubblades antalet personer i åldern 65 år eller äldre från 721 000 till 1 526 000 personer. Sedan 1990 har dock antalet ålderspensionärer varit relativt oförändrat kring 1,5 miljoner. Det är en följd av att 1930-talets förhållandevis små födelsekullar nådde pensionsåldern under dessa år. Personer födda på 1940-talet går i pension under åren 2005 2015. Under dessa 10 år kommer antalet i åldrarna 65 år och äldre att öka med drygt 20 procent. I siffror talat betyder det en ökning från 1,5 miljoner år 2005 till 1,9 miljoner 2015. Men ökningen upphör inte i och med detta år 2060 räknar man med 2,7 miljoner personer över 65 år i Sverige. Antal i åldrarna 0 19 år, 20 64 år respektive 65 år eller äldre, tusental År Ålder 0 19 år 20 64 år 65 år Samtliga 1950 2 067 4 259 721 7 047 1960 2 258 4 352 888 7 498 1970 2 233 4 734 1 113 8 080 1980 2 194 4 761 1 362 8 317 1990 2 111 4 953 1 526 8 590 2000 2 139 5 212 1 531 8 882 2010 2 185 5 500 1 737 9 422 2020 2 306 5 611 2 080 9 997 2030 2 361 5 655 2 345 10 361 2040 2 299 5 725 2 522 10 545 2050 2 324 5 849 2 563 10 735 2060 2 371 5 786 2 721 10 878 Statistiska centralbyrån 81

Befolkning Statistisk årsbok 2011 Även om antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år) ökar, minskar andelen i dessa åldrar. Anledningen till detta förhållande beror huvudsakligen på att antalet personer 65 år eller äldre ökar i förhållande till antalet i andra åldersgrupper. Den svenska befolkningen kommer därför att kännetecknas av en växande andel äldre och en minskande andel unga människor. År 1950 var drygt 29 procent av befolkningen under 20 år. År 2000 hade andelen barn och ungdomar minskat till 24 procent och enligt prognosen beräknas andelen minska ytterligare till 22 procent år 2060. Andelen personer i åldern 65 år eller äldre har samtidigt ökat från 10 procent år 1950 till 17 procent år 2000. År 2060 beräknas andelen äldre uppgå till en fjärdedel av befolkningen. Under förutsättning att pensionsåldern ligger kvar på 65 år, betyder det att var fjärde person skulle vara pensionstagare om drygt 50 år. Andel (%) i åldrarna 0 19 år, 20 64 år respektive 65 år eller äldre År Ålder 0 19 år 20 64 år 65 år Samtliga 1950 29,3 60,4 10,2 100 1960 30,1 58,0 11,8 100 1970 27,6 58,6 13,8 100 1980 26,4 57,2 16,4 100 1990 24,6 57,7 17,8 100 2000 24,1 58,7 17,2 100 2010 23,2 58,4 18,4 100 2020 23,1 56,1 20,8 100 2030 22,8 54,6 22,6 100 2040 21,8 54,3 23,9 100 2050 21,6 54,5 23,9 100 2060 21,8 53,2 25,0 100 Källa: SCB, Sverige framtida befolkning 2010 2060 (www.scb.se/be0401). 82 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 Befolkning 4.5 Försörjningskvoten Dependency ratio Trenden mot en åldrande befolkning leder till en ökad försörjningskvot för den arbetande delen av befolkningen. Försörjningskvoten ökar Den så kallade demografiska försörjningskvoten beräknas som relationen mellan antalet personer i arbetsför ålder (20 64 år) och summan av befolkningen som ligger utanför detta åldersintervall (0 19 år och 65 år). Det är ett mått som ofta används när man vill bedöma de ekonomiska konsekvenserna av befolkningsutvecklingen. I diagrammet nedan visas försörjningskvoten totalt samt den del som beror på andelen unga och den del som beror på andelen äldre. Den totala försörjningskvoten har varit relativt konstant sedan 1960-talet. Den del som härrör från barn och unga har gått ned samtidigt som den del som härrör från äldre har ökat något. I dag har vi en försörjningsbörda på 0,70 vilket betyder att 100 personer i yrkesverksam ålder ska försörja 70 unga och gamla. Denna nivå antas öka till en nivå på omkring 0,88 år 2060. Försörjningskvoten som härrör från unga förväntas vara konstant under prognosperioden. Det är försörjningsbördan som härrör från de äldre som ökar. Någon gång kring 2030 kostar de äldre mer än de yngre. Det står i stark kontrast till situationen på 1960-talet, då unga kostade avsevärt mer än äldre. Det har under en längre tid pågått en debatt om huruvida pensionsåldern ska höjas för att utvecklingen av försörjningskvoten ska bli mer hållbar. I tablån nedan redovisas när pensionsåldern behöver höjas för att behålla försörjningskvoten på samma nivå som i dag. I dessa beräkningar hålls hela tiden den undre gränsen, 20 år, konstant. Pensionsålder för att behålla försörjningskvoten på dagens nivå År Pensionsålder 2015 66 år 2021 67 år 2033 68 år Källa: SCB, Sveriges framtida befolkning 2009 2060 (www.scb.se/be0401). Statistiska centralbyrån 83

Befolkning Statistisk årsbok 2011 4.6 Ålderspyramider, femårs åldersklasser för åren 1750 och 2009 Age pyramids Ålderspyramiden gjorde verkligen skäl för sin benämning 1750 nuförtiden är det inte så mycket pyramid kvar av åldersfördelningen. För 2009 liknar den mest en rektangel nedtill (10 54 år) men i toppen (60 år) står pyramiden stadigt än idag. Källa: För 1750 Statistisk Tidskrift 1903 Nr 2 och för 2009 SCB (www.scb.se/be0101). 4.7 Utvandrare och invandrare Emigrants and immigrants In- och utvandring till Sverige började registreras under senare hälften av 1800- talet. Från denna tid fram till 1930-talet var Sverige ett utvandringsland med tidvis ett mycket betydande utvandringsnetto. Under åren 1851 till 1930 emigrerade 1,5 miljoner människor. Detta kan jämföras med att Sveriges befolkning uppgick till 3,5 miljoner 1850 och 6,1 miljoner 1930. Nästan alla utvandrare sökte sig till USA. Invandrarna, som under motsvarande period uppgick till 0,4 miljoner, bestod huvudsakligen av hemvändande svenskamerikaner. Under 1930-talet var antalet invandrare högre än antalet utvandrare. De flesta invandrarna var även då återvändande svenskamerikaner. Det var alltså ännu för tidigt att tala om Sverige som ett invandringsland. I slutet av andra världskriget ökade invandringen och ändrade karaktär, främst som en följd av kriget. Flyktinggrupper kom hit, huvudsakligen från de baltiska staterna och från eller via de nordiska länderna. I början av 1940-talet började en arbetskraftsinvandring som fortsatte en bit in på 1970-talet. Sverige hade en relativt hög och jämn ekonomisk tillväxt. Arbetskraft behövdes såväl till industrin som till en starkt växande offentlig sektor. Invandringsbestämmelserna liberaliserades inom Norden och år 1954 ingicks avtal om en gemensam nordisk arbetsmarknad. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige Del 1; Befolkningsförändringar Del 3; Befolkningsstatistik (www.scb.se/be0101). 84 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2011 4.8 Födda 1905 2009 Births Befolkning Under den betraktade hundraårsperioden finns fem födelsetoppar: 1909 med 139 500 födda 1920 med 138 800 födda 1945 med 135 400 födda 1966 med 123 400 födda 1990 med 123 900 födda Tittar vi tillbaka längre än vad diagrammet gör så kan vi konstatera att vid befolkningsstatistikens första år (1749) redovisas 59 483 födda. Första året med över 100 000 födda var 1825, och all time high är år 1887 med 140 169. Källa: SCB (www.scb.se/be0101). 4.9 Spädbarnsdödligheten per 1 000 levande födda 1751/55 2001/2005 Infant deaths (under 1 year of age), rate per 1 000 live births Vid mitten av 1700-talet var spädbarnsdödligheten mycket hög, och vart femte barn dog före ett års ålder. Spädbarnsdödligheten var kvar på denna höga nivå vid början av 1800-talet, men sedan började dödligheten sjunka snabbt. Omkring år 1860 hade spädbarnsdödligheten sjunkit till 15 procent för pojkarna och 13 procent för flickorna. 100 år senare var det endast 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som avled före ett års ålder. Under 1900-talet minskade spädbarnsdödligheten dramatiskt. Dock kan man se att spädbarnsdödligheten under första levnadsdygnet varit tämligen konstant ända fram till 1970, varefter även den minskar. Ett par förklaringar till att spädbarnsdödligheten totalt sett minskat är förbättrad hygien och ständiga landvinningar på läkekonstens område. Att dödligheten däremot är tämligen konstant (1900 1960) under det första dygnet kan förklaras av att de barn som inte överlever sitt första dygn har så allvarliga åkommor att läkekonstens landvinningar inte räckt till. Att andelen ändå sjunker under senare delen av 1900-talet kan förklaras av att man nu bland annat kan rädda allt fler av de för tidigt födda. Källa: SCB Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån 85

Befolkning Statistisk årsbok 2011 4.10 Folkmängd den 31 december efter kön Population, by sex År Year Män Men Kvinnor Women Samtliga Total År Män Kvinnor Samtliga 1750 837 024 943 654 1 780 678 1960 3 740 119 3 757 848 7 497 967 1760 912 902 1 012 346 1 925 248 1970 4 035 911 4 045 318 8 081 229 1770 974 239 1 068 335 2 042 574 1980 4 119 822 4 198 115 8 317 937 1780 1 017 550 1 100 731 2 118 281 1990 4 244 017 4 346 613 8 590 630 1790 1 043 117 1 144 615 2 187 732 1993 4 320 954 4 424 155 8 745 109 1800 1 120 618 1 226 685 2 347 303 1994 4 356 254 4 460 127 8 816 381 1810 1 141 427 1 254 924 2 396 351 1995 4 366 071 4 471 425 8 837 496 1820 1 239 475 1 345 215 2 584 690 1996 4 369 717 4 474 782 8 844 499 1830 1 390 921 1 497 161 2 888 082 1997 4 371 913 4 475 712 8 847 625 1840 1 516 429 1 622 458 3 138 887 1998 4 375 619 4 478 703 8 854 322 1850 1 687 248 1 795 293 3 482 541 1999 4 380 118 4 481 308 8 861 426 1860 1 874 399 1 985 329 3 859 728 2000 4 392 753 4 490 039 8 882 792 1870 2 016 653 2 151 872 4 168 525 2001 4 408 445 4 500 683 8 909 128 1880 2 215 243 2 350 425 4 565 668 2002 4 427 107 4 513 681 8 940 788 1890 2 317 187 2 467 794 4 784 981 2003 4 446 656 4 529 014 8 975 670 1900 2 506 436 2 630 005 5 136 441 2004 4 466 311 4 545 081 9 011 392 1910 2 698 729 2 823 674 5 522 403 2005 4 486 550 4 561 202 9 047 752 1920 2 898 256 3 006 233 5 904 489 2006 4 523 523 4 589 734 9 113 257 1930 3 020 848 3 121 343 6 142 191 2007 4 563 921 4 619 006 9 182 927 1940 3 160 128 3 211 304 6 371 432 2008 4 603 710 4 652 637 9 256 347 1950 3 506 442 3 535 387 7 041 829 2009 4 649 014 4 691 668 9 340 682 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Historisk statistik för Sverige; Befolkningsstatistik (www.scb.se/be0101); Statistikdatabasen: Befolkning (1990 ). 4.11 Antal tätorter samt folkmängd i tätorter och utanför tätort 2005, länsvis Number of localities and population in localities and more sparsely populated areas, by county Län County Antal Number Tätorter Localities 1 Folkmängd Population Småorter Smaller localities 2 Summa tätorter och småorter All localities Utanför tätort och småort Outside localities and smaller localities Summa Total Antal Folkmängd Antal Folkmängd Folkmängd Folkmängd Stockholms 120 1 802 881 282 31 068 402 1 833 949 55 996 1 889 945 Uppsala 59 244 631 113 10 002 172 254 633 49 734 304 367 Södermanlands 67 214 603 69 6 590 136 221 193 40 702 261 895 Östergötlands 89 348 235 81 8 579 170 356 814 59 489 416 303 Jönköpings 88 272 056 62 6 188 150 278 244 51 935 330 179 Kronobergs 52 137 037 41 4 061 93 141 098 37 345 178 443 Kalmar 91 180 309 100 9 823 191 190 132 43 812 233 944 Gotlands 16 32 824 49 5 149 65 37 973 19 515 57 488 Blekinge 48 118 924 74 6 666 122 125 590 25 106 150 696 Skåne 246 1 025 927 321 31 054 567 1 056 981 112 483 1 169 464 Hallands 96 225 231 135 13 518 231 238 749 47 119 285 868 Västra Götalands 308 1 273 380 415 39 390 723 1 312 770 215 685 1 528 455 Värmlands 70 201 857 108 9 752 178 211 609 61 679 273 288 Örebro 62 224 977 80 7 275 142 232 252 41 869 274 121 Västmanlands 47 224 621 45 3 993 92 228 614 32 777 261 391 Dalarnas 106 218 852 193 18 001 299 236 853 38 902 275 755 Gävleborgs 86 214 405 166 15 535 252 229 940 46 054 275 994 Västernorrlands 76 184 947 123 11 859 199 196 806 46 930 243 736 Jämtlands 54 83 362 101 9 563 155 92 925 34 103 127 028 Västerbottens 68 197 070 167 15 882 235 212 952 44 700 257 652 Norrbottens 91 205 823 151 14 098 242 219 921 31 819 251 740 Hela riket Sweden 1 940 7 631 952 2 876 278 046 4 816 7 909 998 1 137 754 9 047 752 1) "Localities" are defined as built-up areas with a population in excess of 200. 2) Smaller localities are defined as built-up areas with a population from 50 to 199. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie MI 38 (www.scb.se/mi0810); Statistikdatabasen: Befolkning. 86 Statistiska centralbyrån