Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA

Utvärderingar av sociala investeringar Samhällsekonomisk utvärdering Projekt MOA Uppsala kommun Slutrapport, 2014-05-21 payoff utvärdering och analys AB Östersund payoff kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Innehåll UTVÄRDERINGEN I SAMMANDRAG... 4 INLEDNING... 8 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 PROJEKT MOA... 8 SYFTE OCH MÅL... 9 AVGRÄNSNINGAR OCH ANTAGANDEN... 9 VERKSAMHETENS KLASSIFICERING... 9 RAPPORTENS STRUKTUR... 10 EKONOMISK ANALYS... 12 SAMHÄLLSEKONOMISK POTENTIAL OCH VERKNINGSGRAD... 12 INTÄKTER... 14 KOSTNADER... 16 RESULTAT/LÖNSAMHET... 16 KÄNSLIGHETSANALYSER... 19 JÄMFÖRELSER MED LIKARTADE VERKSAMHETER... 20 SAMMANFATTNING AV DEN EKONOMISKA ANALYSEN... 23 SAMMANFATTNING, ANALYS OCH DISKUSSION... 25 DELTAGARNA I PROJEKT MOA... 25 UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRA KOMMENTARER... 25 RESULTAT AV DEN SAMHÄLLSEKONOMISKA UTVÄRDERINGEN... 26 PROJEKT MOA RELATIVT JÄMFÖRBARA PROJEKT... 27 EN KÄNSLIGHETSANALYS VISAR PÅ HÅLLBARHET... 28 ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV BREDDAR PERSPEKTIVET... 28 TILL SIST... 29 BILAGOR... 30 BILAGA 1. PROJEKTETS BESKRIVNING AV MOA... 31 BILAGA 2. RESULTAT I TABELLFORM... 39 BILAGA 2. VAD ÄR NYTTOSAM?... 41 2

Tabeller och diagram Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad 13 Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. 14 Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn. 15 Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. 16 Diagram 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på finansiärer. 16 Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt. 17 Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt. 18 Diagram 7. Återbetalningstid i månader. 18 Diagram 8. Återbetalningstid. 21 Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt. 21 Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt. 21 Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget. 22 Diagram 12. Verkningsgrad. 22 Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare. 22 Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad 23 Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. 23 Tabell 2. Intäkter på kort sikt, samhället och offentlig sektor. 39 Tabell 3. Intäkter på kort sikt, olika aktörer. 39 Tabell 4. Intäkter på kort sikt, finansiella/reala effekter för kommunerna och landsting. _ 39 Tabell 5. Projektkostnad. 40 Tabell 6. Lönsamhet på kort och medellång sikt. 40 3

Utvärderingen i sammandrag Bakgrund MOA var ett arbetslivsinriktat projekt som riktade sig till kvinnor i åldern 18 35 år i Uppsala kommun. Målgruppen var i behov av en längre insats för att bryta en komplex situation med kriminalitet, ohälsa, bidragsberoende och tidigare missbruk med målsättningen att komma i egenförsörjning genom arbete eller på sikt genom studier. Projektägare var Uppsala kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Den huvudsakliga finansieringen har Samordningsförbundet i Uppsala län stått för och Kriminalvården finansierade sin egen del. payoff AB har fått i uppdrag att utvärdera projekt MOA ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoff s modell, NyttoSam, använts. Läs mer om NyttoSam i rapportens bilagedel. Projektet startade i augusti 2009 och avslutades i augusti 2011. Den samhällsekonomiska utvärderingen har dragit ut i tiden främst beroende på svårigheter att få in uppgifter från landstinget angående deltagarnas sjukvårdsförbrukning. Efter avstämning med projektledningen och Samordningsförbundet har beslut tagits om att fullfölja utvärderingen trots att alla uppgifter inte gått att få fram. Utvärderingen i sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt MOA visar att projektet skapar positiva samhällsekonomiska effekter genom att det är lönsamt efter sex månader. Detta baseras på de 22 deltagare som ingår i urvalet för utvärderingen. Om situationen för deltagarnas nyttjande av resurser och deras produktivitet ligger kvar på samma nivå (eller högre) är effekten av projektet också positiv på sikt. Kommunen, landstinget och Kriminalvården har ökat sina intäkter/alternativt minskat sina kostnader. Arbetsförmedlingen har ökat sina kostnader genom de insatser och lönesubventioner som deltagarna fått. Försäkringskassan har i stort sett oförändrade kostnader. Deltagarna har genom sin medverkan i projektet ökat sina disponibla inkomster något, 4 600 kr per deltagare och år. Projekt MOA är ett unikt projekt relativt de som payoff tidigare utvärderat samhällsekonomiskt, dels med hänsyn till målgruppen och dess problematik, dels med tanke på att projektet implementerats. Eftersom projektet också visat sig skapa nytta samhällsekonomiskt eftersom att deltagarna ökat sin egenförsörjning genom arbete och dessutom minskat kostnaderna för olika insatser. 4

Det viktigaste resultatet av projektet är dock att det implementerats och att samhällets resurser fortsätter att användas på ett rationellt sätt. De långsiktiga effekterna och strategiska värdet av projektet skall därför inte underskattas, under förutsättning att lärandet, mervärden, samverkan, styrning och genomförandet av insatserna fortsätter att fungera bra för kvinnorna i målgruppen för MOA. Sammantaget är projektet i så fall ett mycket bra exempel på hur samhällets resurser kan användas på ett bättre sätt än att olika myndigheter arbetar med målgruppen var för sig. I den utvärdering av verksamheten inom Samordningsförbundet i Uppsala län, som payoff medverkat i, har vi inte tidigare sett något projekt som implementerats. Eftersom de flesta projekt som payoff följt upp är pågående, är det svårt att uttala sig om hur dessa projekt kommer att leda till systempåverkan och förändringar av olika strukturer för samverkan. I det perspektivet är implementeringen av projekt MOA särskilt viktigt att lyfta fram. För den fortsatta analysen och diskussionen av projektets resultat och effekter är det också viktigt att fundera på följande: Hur skulle ett alternativscenario se ut för kvinnorna i målgruppen om inte projekt MOA och dess insatser hade funnits? Hur följs deltagarna upp och vilka resurser finns vid behov av ytterligare stöd till kvinnorna för att de skall bibehålla sin förbättrade livssituation alternativt fortsätta att utvecklas positivt? Den kvarvarande potentialen, en årlig samhällskostnad motsvarande cirka 500 000 kr, visar på ett fortsatt behov av insatser. Vad händer för de i målgruppen som inte klarar av eller är motiverade för MOA s åtgärder? Vad sätter vi för ekonomiska mål för framtida sociala insatser och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller kan en social fond skapas för sociala satsningar? Samhällsekonomisk utvärdering Nyckeltalen i sammandrag för projekt MOA Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, hänvisas till övriga delar av rapporten. Projektets resultat har beräknats utifrån två tidshorisonter, på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). 5

Resultaten redovisas dels för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Kommunen Landstinget Staten totalt o o o Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten övrigt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Alla resultat som redovisas är baserade på de 22 deltagarna i urvalet. Såvitt urvalet är någorlunda representativt kan även försiktiga slutsatser dras för samtliga deltagare, även om denna utvärdering i första hand fokuserar på deltagarna i urvalet. Samhället har efter ett år intäkter på 4,2 mkr, vilket kommer att vara årligen återkommande intäkter så länge individernas situation inte förändras avseende sin resursförbrukning och produktivitet. Efter avräkning av kostnaderna är lönsamheten positiv och beräknad till 2,4 mkr på kort sikt, ett år, 111 000 kr per deltagare och år. På medellång sikt, fem år, är lönsamheten prognostiserad till 19,2 mkr motsvarande 872 000 kr per deltagare. Denna prognos bygger på att resultatet efter ett år kvarstår oförändrat även kommande fyra år. Om projektkostnaden avskrivs under tre år är lönsamheten på kort sikt, ett år, 3,6 milj. kr. Återbetalningstiden för samhället är sex månader medan avkastningen per satsad krona är 2,40 kr på kort sikt och 11,99 kr på medellång sikt. Verkningsgraden, ett mått på hur effektivt verksamheten arbetat med att minska utanförskapet, har varit 28 procent. Detta resultat har uppnåtts dels genom att några av deltagarna kommit i arbete alternativt ökat sin sysselsättningsgrad, dels genom att deltagarnas resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning minskat i efterläget. Övriga aktörer Kommunen uppvisar på kort sikt minskade kostnader för ekonomiskt bistånd och handläggning. Genom att även skatteintäkterna ökat är totala intäkten för kommunen 3,2 mkr. När kostnaden för kommunens finansiering är avräknad är lönsamheten på kort sikt 2,9 mkr. På fem års sikt är prognosen att lönsam- 6

heten för 15,9 mkr vilket motsvarar 724 000 kr per deltagare. Återbetalningstiden är två månader för kommunen. Landstinget har ökade intäkter på 197 000 kr efter ett år fr. a kopplat till ökade skatteintäkter. Lönsamheten är dock negativ på kort sikt, -118 000 kr, men positiv på medellång sikt, 669 000 kr. Återbetalningstiden är 20 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med -1,3 mkr på kort sikt, ett år. Lönsamheten under samma period är, -1,7 mkr. Försäkringskassans kostnader ökar på kort sikt med -48 000 kr medan lönsamheten är -362 000 kr. Kriminalvården, som både är projektägare och finansiär, har ekonomiskt sett ett lyckat utfall av satsningen. Efter ett år är intäkterna 718 000 kr, vilket ger en återbetalningstid på tre månader. Staten totalt, dvs. Kriminalvården, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på 432 000 kr efter ett år. Lönsamheten negativ på kort sikt, -693 000 kr med en prognos på 1 mkr på fem års sikt. Deltagarna har ökat sina disponibla inkomster sammantaget med cirka 102 000 kr per år, motsvarande 4 600 kr per deltagare och år. Skillnaden är stor mellan deltagarna, som mest har inkomsten ökat med 153 000 kr för en deltagare och minskat med -157 000 kr per år för en deltagare. Försäkringsgivarna har fått ökade intäkter med 207 000 kr per år genom att sociala avgifter inbetalats för de deltagare som erhållit en anställning. 7

Inledning Bakgrund och förutsättningar payoff AB har fått i uppdrag av Uppsala kommun att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för ett urval av 22 individer som deltagit i projekt MOA i Uppsala. Redovisningen av resultatet av utvärderingen har dröjt främst därför att det inte gått att få fram uppgifter kring deltagarnas vårdkonsumtion från landstinget. Tillsammans med uppdragsgivaren Uppsala kommun och Samordningsförbundet i Uppsala län har payoff beslutat att fullfölja utvärderingen. Vår gemensamma bedömning är dels att projektet och dess målgrupp är särskilt intressant, dels att vårdinsatserna inte varit särskilt betydande och därför inte påverkat beräkningarna av den ekonomiska nyttan för samhället i någon större omfattning. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen. Den samhällsekonomiska utvärderingen har gjorts med hjälp av payoff s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska effekterna för samhället som helhet samt för kommun, landsting, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen och individen. Utvärderingen bygger på individuppgifter för ett urval av 22 individer, vilka skrivits in från starten av projektet och sedan fullföljt insatsen. De 22 deltagarna bedöms av projektledningen vara representativa för samtliga 53 deltagare vad gäller ålder, problematik och övriga förhållanden. De insamlade uppgifterna visar på individernas försörjning och resursförbrukning under period av 12 månader före respektive efter deltagandet i MOA. Projekt MOA Projektägare och finansiering Uppsala kommun var tillsammans med Arbetsförmedlingen och Kriminalvården projektägare. Kriminalvården stod för sina kostnader och kommunens och Arbetsförmedlingens kostnader finansierades under projekttiden av Samordningsförbundet i Uppsala län. Målgrupp Projekt MOA riktade sig till kvinnor i åldern 18 35 år boende i Uppsala kommun med egen kriminalitet eller livsföring i kriminella miljöer. Gemensamt för målgruppen var att många av kvinnorna var ensamstående med barn, arbetslösa, tidigare drogproblematik vilket gjort att de levde i utanförskap. En förutsättning för att få vara med i projektet var att kvinnorna ville bryta sin kriminalitet och dess nätverk samt att avstå 8

från droger. Ytterligare ett krav var att kvinnorna ville komma i egenförsörjning genom arbete eller studier. Syfte och mål Syfte Projektets syfte var att för målgruppen att finna, få och behålla ett arbete eller gå vidare i studier för att uppnå det. Ett ytterligare syfte var också att arbeta utifrån helheten i kvinnornas livssituation, d v s med möjligheter till god hälsa, en bra fritid och goda nätverk och att uppnå en långsiktigt hållbar livssituation. Mål Den 1 oktober 2011 förväntade sig projektet att ha åstadkommit följande: Ett samlat koncept (krami/moa) med arbetsbefrämjande insatser för unga män och kvinnor som är straffade och/eller har ett utvecklat riskbeteende vad beträffar droger och kriminalitet är utarbetat i Uppsala kommun av myndigheter, organisationer och föreningar. Projektet hade dessutom ett antal effekt- och processmål, bl a hur många deltagare som skulle ingå i projektet per år och hur stor del som skulle komma i arbete eller studier, se beskrivning av dessa mål i bilaga 1. Ytterligare information Mer information om projekt MOA finns på www.finsamuppsala.se och www.krami.se På hemsidan finns även projektets slutrapport. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för payoff s ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 2. Verksamhetens klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter (nedan kallad verksamhet ). Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten. 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuell verksamhet jämfört med likartade verksamheter? 9

3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande verksamheter. Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör projekt MOA klass T5. Kriterierna för att tillhöra klass T5 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är omfattande för deltagarna. Verksamheten har en genomsnittlig potential per deltagare i föreläget på 691 000 kr. Detta innebär låg produktion i kombination med hög resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Projektet har kostat 79 000 kr per deltagare. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för en sammanfattning, inledning med uppdrag, syfte och mål, avgränsningar och klassificeringen av projekt MOA. Därefter kommer ett omfattande avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs inledningsvis verksamhetens samhällsekonomiska potential. Därefter redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamhetens haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; dvs. kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Med hjälp av tre olika känslighetsanalyser redovisas dels hur stabilt resultatet är, dels hur det påverkas om man antar att det föreligger olika typer av extern påverkan (t ex undanträngning). Vidare visas hur resultatet påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat projektet. 10

I nästa del i rapporten redovisas den Socioekonomiska analysen, vilken fokuserar på projektets organisation och hur tillgängliga resurser ha använts. Avslutningsvis lämnar payoff AB rekommendationer, vilka kan ligga till grund för diskussioner och beslut om verksamhetens fortsatta utveckling. I bilagor finns en presentation av projekt MOA, alla tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av payoff s metod NyttoSam. 11

Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade verksamheter Den ekonomiska analysen presenteras med hjälp av en tabell och ett antal diagram. I bilaga redovisas alla resultat i tabellform. Där framgår förutom totala värden såväl medelvärden som extremvärden, dvs. bästa och sämsta resultat på individnivå. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 22 individer som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i verksamheten. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på 27 150 kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i projektet. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka 585 000 kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett 1 Anledningen till att vi valt 27 150 kr som referenslön är att när payoff startade sin verksamhet år 2007 var genomsnittslönen för heltidsarbete i Sverige 27 150 kr i månaden. Trots att genomsnittslönen stigit sedan dess har vi valt att (tillsvidare) behålla denna referenslön för att underlätta jämförelsen mellan olika projekts resultat. 12

produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt MOA var ca 1,3 mkr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som belastade kriminalvården mycket. Lägsta potential på individnivå var 526 000 kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 15,2 mkr vid verksamhetens start, motsvarande 691 000 kr per deltagare. Alla redovisade siffror gäller enbart för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med cirka 4,2 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 28 procent 2. Tabell 1. Verksamhetens samhällsekonomiska potential och verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt 15 195 271 kr 12 588 000 kr 2 607 271 kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 15 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning 4 185 124 kr 1 869 396 kr 2 315 728 kr Verkningsgrad, varav 28 % produktion 15 % vård, omsorg och handläggning 89 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge 2 880 kr 11 010 147 kr Vi antar att deltagande individer behåller den status, avseende arbete och vårdkonsumtion, som de har när de lämnar projektet och under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Därefter beräknar vi den långsiktiga potentialen utifrån ett sannolikt perspektiv baserat på antagandet ovan. Den samhällsekonomiska potentialen för hela urvalet är då 238 mkr. Utslaget per deltagare motsvarar det 10,8 mkr. Även om detta belopp till stor del är hypotetiskt visar de på vilka enorma samhällsekonomiska potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 2 4,3 mkr/15,2 mkr = 28 % 13

Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör verksamhetens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 nedan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att potential (4,2 mkr) frigjorts genom att flera av deltagarna kommit in i arbete kombinerat med minskad konsumtion av vård och omsorg i efterläget jämfört med föreläget. 16000 000 kr 14000 000 kr 12000 000 kr 10000 000 kr 8000 000 kr 6000 000 kr Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning 4000 000 kr 2000 000 kr - kr Föreläge E2erläge Skillnad Diagram 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den produktion som de facto förekom i föreläget var noll procent. Produktionsutnyttjandet motsvarar således noll procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till 15 procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (15,2 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (12,6 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (2,6 mkr). Genom ökad produktion och till viss del minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 28 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av cirka 4,2 mkr, fördelat på 1,9 mkr på ökad produktion och 2,3 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger över rubriken Skillnad. Intäkter I diagram 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projekt MOA genererat på kort sikt (ett år) och medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt för 14

den offentliga sektorn, uppdelat på kommun, landsting och stat. Den röda delen av staplarna redovisar de prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år. I diagram 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer - Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat - samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. I rapportens bilaga redovisas alla intäkter mer i detalj inklusive spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Intäkt, kort sikt 4000 000 kr 3000 000 kr 2000 000 kr 1000 000 kr 0 kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 2. Intäkter för samhället och för den offentliga sektorn. Som framgår av diagram 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 22 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara cirka 4,2 mkr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till drygt 21 mkr. Intäkt per deltagare på kort sikt för samhället är 190 000 kr på årsbasis. Såväl kommunen som landstinget och staten totalt uppvisar positiva intäkter. För statens olika sektorer är intäkten på kort sikt negativ både för Arbetsförmedlingen och för Försäkringskassan, medan den är positiv för övrig stat, deltagarna och försäkringsgivarna, se diagram 3 nedan. I de flesta rapporter som payoff utvärderat uppvisar Arbetsförmedlingen ett negativt resultat vilket vi anser vara fullt normalt med tanke på myndighetens speciella roll i dessa sammanhang. De 22 deltagarna har fått cirka 102 000 kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt, vilket motsvarar 4 600 kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna kommit i arbete vilket påverkat deras disponibla inkomst positivt. 15

Intäkt, kort sikt 2000 000 kr 1500 000 kr 1000 000 kr 500 000 kr 0 kr - 500 000 kr - 1000 000 kr - 1500 000 kr Diagram 3. Intäkter för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kostnader Åtgärdskostnaden för de 22 personer som ingår i utvärderingen har varit 1,7 mkr inklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på 79 300 kr. Av den totala kostnaden står Kriminalvården för 10,4 procent medan Arbetsförmedlingen, kommunen, landstinget och Försäkringskassan står för 22,4 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i diagram 4 nedan. För mer detaljerad information hänvisas till tabellsammanställningen i rapportens bilaga. Projektkostnad 2000 000 kr 1500 000 kr 1000 000 kr 500 000 kr - kr Samhället Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten totalt Diagram 4. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på finansiärer. Resultat/lönsamhet I diagram 5 nedan redovisas en sammanställning över verksamhetens resultat/lönsamhet, baserad på de 22 deltagare som ingår i utvärderingen. Sammanställ- 16

ningen visar utfallet för samhället som helhet men även för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Se diagram 6 och 7 nedan. För mer detaljerad redovisning i tabellform hänvisas till rapportens bilaga. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt positiv, 2,4 mkr, se diagram 5 nedan. Detta motsvarar 111 000 kr per deltagare. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är 19,2 mkr vilket motsvarar 872 000 kr per deltagare, se diagram 6 nedan. Under rubriken Känslighetsanalyser redovisas även hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs under tre år. Lönsamhet, kort sikt 3000 000 kr 2000 000 kr 1000 000 kr 0 kr - 1000 000 kr Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 5. Lönsamhet på kort sikt. Återbetalningstiden för den totala åtgärdskostnaden är sex månader på samhällsnivå, se diagram 7. Den positiva lönsamheten beror på att flera av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser, främst olika typer av vård. Avkastningen per satsad krona är 2,40 kr på kort sikt och 11,99 kr på medellång sikt. Kommunen Kommunen har ökade intäkter efter ett år med 3,2 mkr till stor del beroende på att utbetalning av försörjningsstöd minskat kraftigt i efterläget i kombination med att flera av deltagarna blivit mindre beroende av olika insatser från socialtjänsten. Dessutom har flera av deltagarna kommit i arbete vilket genererat skatteintäkter för kom- 17

munen. Kommunen uppvisar på kort sikt en lönsamhet på 2,9 mkr. På fem års sikt är prognosen att lönsamheten 15,9 mkr, vilket motsvarar 724 000 kr per deltagare. Återbetalningstiden är två månader. 20000 000 kr 15000 000 kr 10000 000 kr 5000 000 kr 0 kr Lönsamhet, medellång sikt Diagram 6. Lönsamhet på medellång sikt. Landstinget Landstinget redovisar ökade intäkter på 197 000 kr genom minskade kostnader för vård i kombination med ökade skatteintäkter. Genom medfinansieringen är lönsamheten på kort sikt dock negativ, -118 000 kr. Prognosen på fem års sikt är 669 000 kr, vilket motsvarar 30 000 kr per deltagare. Återbetalningstiden är 20 månader. Återbetalningstid, månader 35 30 25 20 15 10 5 - Samhället Kommunen Landstinget Staten totalt Diagram 7. Återbetalningstid i månader. 18

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med -1,3 mkr efter ett år kopplat till utbetalning av lönesubventioner. Se ovan under avsnittet Intäkter, diagram 3. Pga. medfinansieringen är lönsamheten -1,7 mkr för Arbetsförmedlingens på kort sikt, motsvarande -75 000 kr. Prognosen på medellång sikt är -7 mkr. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är negativa både på kort och medellång sikt, -48 000 kr respektive -239 000 kr. Efter avräkning av Försäkringskassans kostnader för delfinansiering av projektet är lönsamheten efter ett år -362 000 kr. Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på 432 000 kr efter ett år och på fem år 2,2 mkr. Lönsamheten på kort sikt är dock negativ, -693 000 kr medan prognosen på fem års sikt är 1 mkr. 32 månaders återbetalningstid. Individerna/hushållen Deltagarna har fått cirka 102 000 kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar 4 600 kr i genomsnitt per deltagare och år. Kraftigaste ökning hade en deltagare med 153 000 kr och sämst var det för en annan deltagare som tappat 157 000 kr i efterläget. Känslighetsanalyser Genom att genomföra olika typer av känslighetsanalyser kan man studera hur lönsamheten av en verksamhet påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Känslighetsanalys två analyserar hur stabilt det redovisade resultatet är genom att man exkluderar extremvärden från analysen. Den tredje analysen visar hur lönsamheten på kort sikt påverkas om åtgärdskostnaden avskrivs på tre år. 19

Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att en fjärdedel av intäkten uppstått utan att deltagarna medverkat i projekt MOA, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden bibehålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till 3,1 mkr medan kostnaden alltjämt är 1,7 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är 1,4 mkr, motsvarande 64 000 kr per deltagare (jämfört med 2,4 mkr respektive 111 000 kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till åtta månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar man nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt 4,2 mkr till 3,4 mkr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från 111 000 kr till 75 000 kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från sex till sju månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att kostnaden för deltagarna i urvalet avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 1,7/3 = 582 000 kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 3,6 mkr. Motsvarande värde utan avskrivning är 2,4 mkr. Jämförelser med likartade verksamheter Den klassificering av de utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. Projekt MOA tillhör, enligt payoff s klassificeringsterminologi, klass T5. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är omfattande och att resurserna i projektet är medelstora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för samhället som helhet med det enda projekt inom klass T5 som payoff utvärderat de senaste sex åren framgår följande (värdet för det andra projektet i parentes): Återbetalningstiden för samhället är sex månader (värdet för jämförelseprojektet är två månader). Detta innebär en längre återbetalningstid än för jämförelseprojektet. 20

payoff- ;d, månader 6 4 2 0 Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 8. Återbetalningstid. lönsamhet på kort sikt, kronor 300 000 kr 200 000 kr 100 000 kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 9. Lönsamhet per deltagare kort sikt. Lönsamhet per deltagare kort sikt är 111 000 kr (271 000 kr). Lönsamheten är lägre än för jämförelseprojektet. lönsamhet på medellång sikt, kronor 1500 000 kr 1000 000 kr 500 000 kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 10. Lönsamhet per deltagare medellång sikt. Lönsamhet per deltagare på medellång sikt är 872 000 kr (1,5 mkr), vilket innebär lägre lönsamhet på medellång sikt än för jämförelseprojektet. 21

1000 000 kr 800 000 kr 600 000 kr 400 000 kr 200 000 kr - kr poten;al, kronor Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 11. Potentialen per deltagare i föreläget. Potentialen per deltagare i föreläget är 691 000 kr (839 000 kr), innebärande lägre potential än för jämförelseprojektet. verkningsgrad, procent 40 20 0 Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 12. Verkningsgrad. Verkningsgraden är 28 procent (36 procent). Detta innebär en lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än för jämförelseprojektet. åtgärdskostnad, kronor 100 000 kr 50 000 kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 13. Åtgärdskostnad per deltagare. 22

Åtgärdskostnad per deltagare är 79 000 kr (35 000 kr) innebärande än högre kostnad än för jämförelseprojektet. kostnad per verkningsgrad, kronor 3 000 kr 2 000 kr 1 000 kr - kr Projekt MOA Medelvärde T5 Diagram 14. Kostnad per verkningsgrad Kostnad per procent verkningsgrad är 2 900 kr (960 kr) vilket innebär en högre kostnad per procent verkningsgrad (dvs. lägre effektivitet) än för jämförelseprojektet. Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 1 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 22 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 20,1 mkr 4,2 mkr 1,7 mkr Figur 1. Verksamhetens kostnad och intäkter. 23

Figuren illustrerar verksamhetens åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt, det senare baserat på en prognos. Alla värden avser de 22 deltagare som ingått i utvärderingen. 24

Sammanfattning, analys och diskussion Deltagarna i projekt MOA De 22 deltagarna som ingår i urvalet för denna samhällsekonomiska utvärdering har samtliga genomgått den insats som MOA erbjudit. Dessa deltagare var också de första 22 deltagare som kom in i projektet. Totalt har 53 kvinnor skrivits in i projektet. Av de 22 deltagarna i urvalet 15 skrivits ut till ett positivt resultat och resterande sju har gått till fortsatt offentlig försörjning i första hand. Projektledningen bedömer att de 22 kvinnorna i urvalet i stort är representativt för samtliga deltagare. Trots att payoff sedan 2007 genomfört ett stort antal samhällsekonomiska utvärderingar har vi inte haft ett liknande uppdrag att utvärdera, kvinnor med i ett långt gånget utanförskap med både drog- och kriminell bakgrund. Kravet för medverkan i projektet har bl.a. varit att det funnits en vilja till förändring hos kvinnorna för att bryta sitt utanförskap och nå en egenförsörjning genom arbete eller studier. Vår erfarenhet är att det är långt ifrån alla projektägare som ställer krav på att deltagarna skall vara motiverade för insatsen. Dessutom har krav funnits att deltagarna i övrigt skall ha ett ordnat boende, kunnat uppvisa dokumenterad drogfrihet, inte ha några väntande rättegångar, ordnad barnomsorg (om aktuellt) och egna ekonomiska resurser för tillgång till telefon och transporter till projektet. Denna typ av kravkatalog har vi från payoff inte stött på något annat projekt som vi utvärderat. Kraven ställdes enligt projektet för att få projektet att fungera och kunna ha fokus på arbete eller studier för deltagarna. Utgångspunkter för våra kommentarer De samhällsekonomiska utvärderingar som payoff genomfört under de senaste åren har även haft ett fokus på hur projektet använt resurserna, samverkan och om det lett till något lärande och implementering i ordinarie verksamhet. Denna utvärdering erhöll payoff under 2010 och innebar endast en samhällsekonomisk utvärdering. Projekt MOA har tidigare bedömts som framgångsrikt av projektägarna genom att det implementerats och bedrivs som ordinarie verksamhet sedan 2011-09-01. Detta är särskilt intressant eftersom implementering av sociala insatser direkt efter projektavslut är mycket ovanligt. Projektets slutrapport redovisar också varför insatsen varit så unik och hur målet om en implementering i projektansökan kunnat uppfyllas. 25

Resultat av den samhällsekonomiska utvärderingen Kostnaden för utanförskapet för deltagarna i MOA är i genomsnitt 691 000 kr året innan de påbörjar insatsen. Dessa kostnader baseras på utebliven produktion och deltagarnas individuella behov av vård, omsorg och handläggning året före de startade i MOA. Huvuddelen av kostnaden, drygt 570 000 kronor, baseras på att deltagarna inte är produktiva i någon form av arbete. Resterande kostnader baseras på deltagarnas behov av olika offentliga insatser, vård och handläggning. Dessa kostnader motsvarar cirka 120 000 kronor och är mycket hög, särskilt med beaktande för att kostnaderna för sjukvård från landstinget inte finns med i beräkningarna. Samhället som helhet har intäkter motsvarande 4,2 mkr efter ett år baserat på de 22 deltagarna som ingår i utvärderingen. Detta motsvarar 190 000 kr per deltagare. Lönsamheten är efter ett år 22,4 mkr efter avdrag för projektkostnaden på närmare 1,7 mkr, vilket motsvarar 111 000 kr per deltagare. Om inte deltagarnas situation förändras är den årliga intäkten därefter 4 mkr. Återbetalningstiden för samhället är sex månader. Om vi istället antar att projektets kostnader för deltagarna i urvalet skrivs av under tre år är projektets lönsamhet beräknad till 3,8 mkr efter ett år. Kostnaden för utanförskapet har genom projektet minskat med 190 000 kr i genomsnitt per deltagare. Det är positivt och innebär också att den fortsatta genomsnittliga kvarvarande kostnaden för utanförskapet är drygt 500 000 kr per deltagare och år. Projektet har relativt andra sociala insatser med arbetslivsinriktning, som vi utvärderat, minskat samhällets kostnader för utanförskap i betydligt större omfattning. Den stora potentialen till ytterligare förbättringar av samhällsnyttan ligger i att kvinnorna i framtiden blir mer produktiva. Den tidigare projektledaren har under 2013 följt upp hur de 22 deltagarna i urvalet försörjde sig. Jämfört med läget efter avslutat projekt spretar resultatet något och alla 22 kvinnor i urvalet har inte gått att nå. Huvuddelen av deltagarna finns dock fortfarande kvar i arbete eller studier. Deltagarnas försörjning skulle vara intressant att följa upp ytterligare, t ex efter tre år. Ett fortsatt stöd för kvinnorna som deltagit i projekt MOA bör kunna leda till minskad resursförbrukning, ökad produktivitet eller att fler av deltagarna kommer i ett arbete. För den andel deltagare i MOA som avslutat projektet med att inte ha närmat sig arbetsmarknaden, fått ett arbete eller börjat studera, bör projektet ha inneburit att deltagaren kommit till rätt instans och fått ett stöd som de tidigare inte kunnat få av aktörerna var för sig. Fortsatta insatser kan i första hand ge en bättre livssituation, men på sikt också öka möjligheterna till en rehabilitering och ett minskat utanförskap. Sannolikt kan också ytterligare kostnader undvikas för kvinnorna genom att de tagit del av kvalificerad insats, erhållit rätt och varaktig ersättning, eventuell sysselsättning eller fått ta del av åtgärder som annars inte skulle varit aktuella. För kommunen har projektet redan efter ett år inneburit minskade kostnader motsvarande 3,2 mkr. Lönsamheten är 2,9 mkr efter ett år, 133 000 kr per deltagare och år. Bakom detta ligger främst minskade kostnader för försörjningsstödet, men även för 26

omsorg och handläggning. Skatteintäkterna har dessutom ökat genom deltagarnas ökade inkomster. Återbetalningstiden för kommunen är två månader. Landstinget har marginellt minskade kostnader för vårdinsatser, men högre skatteintäkter genom deltagarnas ökade produktivitet och förändrade ersättningar, totalt 197 000 kr efter ett år. Lönsamheten är -118 000 kr efter ett år, drygt -5 000 kr per deltagare och år. Återbetalningstiden är 20 månader. Notera att landstingets nyckeltal inte är helt rättvisande genom att uppgifter inte kunnat inhämtas från landstinget. Staten har genom projektet efter ett år fått ökade skatteintäkter med 1,1 mkr. Detta är främst kopplat till att några av deltagarna kommit in i arbete vilket genererat sociala avgifter och indirekta skatter. Kriminalvården, som både är projektägare och finansiär, har ekonomiskt sett ett lyckat utfall av satsningen. Efter ett år är intäkterna 718 000 kr, vilket ger en återbetalningstid på tre månader. Försäkringskassan har ökat sina kostnader med -48 000 kr efter ett år. På marginalen beroende på att några deltagare har fått högre ersättningar från Försäkringskassan. Arbetsförmedlingen har också ökat sina kostnader med 1,3 mkr efter ett år. Genom att Arbetsförmedlingen stått för sina kostnader dels för insatser till deltagarna, dels för lönesubventioner är detta ett tecken på att Arbetsförmedlingen gjort en insats i linje med sitt uppdrag. Deltagarna har efter projektet en ökad inkomst med drygt 4 600 kr per deltagare och år. Projekt MOA relativt jämförbara projekt För att vi fullt ut ska kunna uttala oss om huruvida projekt MOA varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit definierat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). Detta projekt och de projekt som vi tidigare utvärderat saknar som regel denna typ av mål eftersom det inte ställs krav från finansiärerna om vad som projektet skall uppnå ur t ex ur ett lönsamhetsperspektiv. Inom payoff har vi därför utvecklat ett eget klassificeringssystem av projekten i olika klasser, som sedan gör att vi kan jämföra projektens ekonomiska nyckeltal relativt andra projekt i vår databas. Jämförelsen är på inget sätt en slags tävling eller ranking mellan olika projekt utan är mer tänkt som ett sätt att analysera, diskutera och dra slutsatser vad som gjort att ett visst projekt resulterat i ett visst utfall för de samhällsekonomiska nyckeltalen. Detta utgör också bara en del av bedömningen av vad som åstadkommits. 27

Till detta bör även en analys av projektets mervärden, lärande, samverkan, resurser och målgruppens förutsättningar på aktuell arbetsmarknad bedömas för att skapa en helhet i vad projektet resulterat i på kort sikt och om möjligt på lång sikt. MOA visar sig vid en jämförelse med utfallen för andra arbetslivsinriktade projekt ligga klart över snittet vad gäller verkningsgrad, lönsamhet och återbetalningstid. Genom att kostnaderna för deltagarnas utanförskap är högre har MOA klassificerats i en grupp med bara ett jämförelseprojekt, med ännu högre värden på nyckeltalen, vilket gjort att MOA har något lägre värden. En känslighetsanalys visar på hållbarhet En brist i denna typ av utvärdering är att det saknas en kontrollgrupp. Med hjälp av en sådan skulle slutsatserna om resultat och kausalitet vara robustare. Anledningen till att kontrollgrupp ändå saknas är att det i praktiken är mycket svårt att skapa en tillräckligt bra sådan inom rimliga kostnadsramar och med hänsyn till etik och moral. En metod att erhålla en form av kontrollgrupp är att genomföra alternativscenarior, s.k. kontrafaktiska studier, där vi jämför det faktiska utfallet med ett sannolikt utfall på individnivå som baseras på att inga åtgärder (utom de konventionella) hade vidtagits mot individen. Några alternativscenarios har inte gjorts i denna utvärdering, men kan i de fortsatta diskussionerna om projektets resultat vara intressant att redovisa. I ett alternativscenario görs antaganden om vad som skulle hända om inte deltagarna varit med i projekt MOA. Om alternativet skulle varit att flera av kvinnorna fortsatt sina destruktiva beteenden istället för att deltaga i MOA, skulle detta inneburit betydligt högre kostnader för samhället och berörda myndigheter. Genom att analysera hur projektets resultat förändras om vi antar att deltagarnas förändrade situation även till viss del beror på faktorer och händelser utanför projekts ram, kan vi få en uppfattning om projektet fortfarande är lönsamt. Om vi reducerar 25 procent av intäkten, men bibehåller den totala kostnaden har projektet 3,1 mkr i intäkter efter ett år jämfört med 4,2 mkr utan reduceringen. Projektet är då lönsamt efter sju månader istället för efter sex månader. Ett socioekonomiskt perspektiv breddar perspektivet Ytterligare ett sätt att följa upp och diskutera projekt MOA och dess resultat är att genomföra en socioekonomisk analys. Fokus i en sådan analys är hur projektet organiserats, styrts och genomförts. Vi har inte genomfört en sådan analys för detta projekt. Även om vi inte gjort en analys i denna del är det viktigt att bedöma hur och om projektet använt samhällets resurser på ett effektivare sätt relativt de reguljära verksamheterna. Eftersom projekt MOA har implementerats är detta ett resultat som talar för 28

sig själv. Målgruppen för MOA skulle inte kunna få en sammanhållen insats på det sätt som de fått genom att parterna samverkat i projektet Vad vi kan förstå har projektet den uppfattningen att målgruppen via myndigheterna var för sig inte skulle kunna få en sammantagen insats på det sätt som MOA inneburit. Kompletterande kompetenser som deltagarna inte skulle fått del av i ordinarieverksamheter plus en aktiv samverkan är också viktiga inslag i projektet. Projektets strategiska värde är särskilt intressant att beakta både för berörda myndigheter och inte minst för målgruppen. Många arbetslivsinriktade projekt skapar goda förutsättningar för deltagarna att nå egenförsörjning och en bättre hälsa och livskvalitet relativt om individerna endast skulle ta del av insatser från myndigheterna var för sig. Trots detta tas inte alltid lärandet och mervärdena tillvara och implementeras, vilket gör att fler i målgruppen får del av sammansatta åtgärder från parterna i projektet. Till sist De ekonomiska nyckeltalen bör tolkas och bedömas relativt de förutsättningar som framkommit i denna utvärdering, projektbeskrivningen i bilaga 1 och slutrapporten för projektet. Ytterligare en hjälp för tolkningen kan utgöras av några av de frågeställningar som finns i den inledande sammanfattningen av rapporten. Rapporten är sammanställd av payoff AB, 2014-02-12 (slutligt godkänd av beställaren 2014-05-21) Sven Vikberg sven@payoff.se Claes Malmquist claes@payoff.se Kontaktperson payoff AB: Sven Vikberg, sven@payoff.se Kontaktperson för projekt MOA är Johanna Rudmark Hagström johanna.rudmark@uppsala.se 29

Bilagor 1. Projektets beskrivning av MOA 2. Detaljerade resultat i tabellform. 3. Presentation av NyttoSam. 30

Bilaga 1. Projektets beskrivning av MOA Projektnamn MOA. Projektägare Projektägare av MOA är Uppsala Kommun, Arbetsförmedlingen och Kriminalvården. Kommunens och Arbetsförmedlingens kostnader finansierades under projekttiden av Samordningsförbundet i Uppsala län. Kriminalvården, som inte är medlem i Samordningsförbundet, stod för sina egna kostnader. Projektgenomförare Vid start, aug -09 anställdes 3 personer för att arbeta i MOA. En projektledare, en arbetsmarknadssekreterare och en arbetsförmedlare. Projektledaren och arbetsmarknadssekreteraren var anställda av kommunen och arbetsförmedlaren av Af. Under hösten 09 arbetade en kriminalvårdare 20 % och det har under tiden utökats till 50 %. Projektkostnader och finansiering Se redovisning på sid 16 i rapporten. Projektets syfte och mål Effektmål Projektet ska arbeta med 70 personer under två år. Minst 50 procent av deltagarna ska komma ut i arbete eller fortsatt utbildning inom vardera ett år. Minst 80 procent ska uppleva att de kommit väsentligt närmare arbetsmarknaden vid slutet av sin projekttid än vid starten av den individuella resan. Processmål Projektdeltagarna ska arbeta med portifoliomodell och löpande självvärdera sittdeltagande och sina delmål. Personalen ska konsekvent arbeta med självevaluering och regelbundet rapporteramuntligt till styrgruppen om processen i projektet. En kort rapport med kvalificerad uppföljning och analys ska göras i halvtid inom projektet i samverkan med styrgruppens representanter. Ett seminarium med inbjudna från länets kommuner och myndigheter ska hållas 31