Bevarandeplan för SE0240079 Glottrakärret-Venerna Fastställd av Länsstyrelsen Namn Områdeskod Områdestyp Areal Skyddsform Planförfattare Uppdaterad senast Glottrakärret- Venerna SE0240079 SCI 155,7 ha Oskyddat 2005-09-30 Eva Ekholm Pehrson 2005-09-19 Eva Ekholm Pehrson Ägandeförhållanden Markägare: Bolag/privat Kommun: Hallsberg Nyttjanderätt: Reglering (se vattendom) Beskrivning av området Väster om Hjortkvarn ligger ett vackert översvämningskärr. Omgivningarna är dominerade av barrskog och berggrunden utgörs i huvudsak av granit. Genom kärret slingrar sig Haddeboån som strax innan sågverket däms upp till en liten sjö. Den nordvästra delen kallas för Glottrakärret och längre nedströms byter maden namn till Venerna. Det vidsträckta översvämningskärret täcker en stor yta. Kantzonerna är trädbevuxna men i övrigt är kärret så gott som fritt från träd. Kärrgolvet är huvudsakligen en blöt mjukmatta. Det är svårframkomligt och på sina håll olämpligt att beträda. Venerna är något torrare än Glottrakärret men vegetationssammansättningen är i stort sett likartad. Trådstarr och sotvitmossa är de vanligaste arterna. De mer krävande arterna representeras bl a av hästsvans och källpraktmossa. Väster om Transundet har en mindre tallrismosse bildats men så gott som alla tallar har dött. Enligt Fågelmyrar i Örebro län (1982:1) är översvämningskärret en av de mest intressanta fågellokalerna i sydöstra Närke med bland annat en mängd tranor. Här fanns också ett litet orrspel. Med undantag av en liten utdikad fuktäng i anslutning till kärret, tippmassor i sydöst från sågverket och dämmen i Haddebobäcken är objektet opåverkat. Den höga naturvärdesbedömningen motiveras främst av den stora areal som översvämningskärret utgörs av. Glottrakärret och Venerna ingår i Myrskyddsplan för Sverige. 1
2
Utsikt över Glottrakärret-Venerna. Foto: Eva Ekholm Pehrson Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Nr Habitat Areal 125 ha Bevarandesyfte Syftet med Natura 2000-området är att anmäld naturtyp i området (se ovan) ska bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus Hydrologi och hydrokemi bör inte påverkas negativt. Vattenregimen i vattendraget, Haddeboån, där maderna ligger bör vara så naturlig som möjligt. Täckningsgraden av botten- fält- busk och trädskikt bör inte förändras till att bli nämnvärt glesare eller tätare. 3
De strukturer/formelement (ex. tuvor, höljor, kärrfönster, slukhål, dråg, ) som kan finnas på myren bibehålls och har samma omfattning och geografiska utbredning. Ingen påtaglig minskning av populationerna av de typiska arterna i naturtypen. Områdets bevarandestatus Glottrakärret-Venernas vattenstånd regleras med stöd av vattendom där viss hänsyn till naturvårdsintressena tagits. I områdets sydöstra del finns en gammal barktipp som har lokal påverkan på myren. I övrigt bedöms bevarandestatusen vara god. Bevarandemål Habitatet bör finnas kvar i sitt nuvarande utbredningsområde på 125 ha. Strukturer och hydrologi bör vara oförändrad. Hotbild Tillkommande och existerande ingrepp i närliggande områden i form av dikning och andra markavvattnande åtgärder liksom dämning kan påverka habitatets hydrologi och hydrokemi på ett negativt sätt Markavvattningsföretag och dämning i närliggande våtmarks- eller fastmarksmiljöer kan ge en negativ påverkan på habitatet. Bedriva skogsbruk och anlägga skogsbilvägar i närheten av habitatet. Påverkan från den intilliggande sågverksindustrin. Pågående bevarandeåtgärder Regelverk Strandskydd gäller enligt 7 kap. 13-18 miljöbalken. Strandskydd gäller 100 m från strandlinjen (ut i vattnet och inåt land). Planerade åtgärder med tidplan Att avsätta området som naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken senast år 2010. 4
Andra bevarande åtgärder: Eventuell restaurering av barktippen i sydost är under utredning. Uppföljning av bevarandemål: Fjärranalys för kontroll av bibehållen areal. Typiska arter De arter som Länsstyrelsen känner till i området är markerade med fet stil. : Kärlväxter strängstarr nålstarr vitstarr taggstarr storsileshår, småsileshår kärrull dytåg vattenklöver myrlilja slåtterblomma kärrspira tätört vitag, brunag kallgräs dvärglummer Snip (ullsäv) tuvsäv bläddror Mossor guldskedmossa guldspärrmossor myruddmossa kärrkammossa Carex chordorrhiza Carex dioeca Carex livida Carex pauciflora Drosera anglica/intermedia Eriophorum gracile Juncus stygius Menyanthes trifoliata Nathecium ossifragum Parnassia palustris Pedicularis palustris Pinguicula vulgaris Rhynchospora alba/fusca Scheuchzeria palustris Selaginella selaginoides Trichophorum alpinum Trichophorum cespitosus Utricularia spp. Calliergon richardsonii Campylium stellatum Cinclidium stygium Helodium blandowii 5
mässingmossa röd skorpionmossa uddvitmossa sotvitmossa/mellanvitmossa drågvitmossa klyvbladsvitmossa röd glansvitmossa krokvitmossa knoppvitmossa blodkrokmossa kärrkrokmossa purpurkrokmossa Fåglar sädgås smålom myrsnäppa svartsnäppa Loeskypnum badium Scorpidium revolvens Sphagnum fallax Sphagnum papillosum/affine Sphagnum pulchrum Sphagnum riparium Sphagnum subnitens Sphagnum subsecundum Sphagnum teres Warnstorfia sarmentosa W. exannulata W. procera Anser fabalis Gavia stellata Limicola falcinellus Tringa erythropus Litteratur Backéus, I..1978. Skyddsvärda myrar i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, Naturvårdsenheten. Ekholm och Hallin.1980. Översiktlig naturvårdsinventering av Hallsbergs kommun. Länsstyrelsen i Örebro län. Länsstyrelsen 1984. Naturvårdsöversikt Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län. 1998.Våtmarker i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län publ nr 1998:8. Sandgren, L. 1982. Fågelmyrar i Örebro län. Länsstyrelsen i Örebro län, publ nr 1982:1. SNV 1994. Myrskyddsplan för Sverige. Vattendom: VA 42/97 meddelad i Växjö 1998-01-19 6