LUNDS UNIVERSITET Kandidatuppsats Språk- och Litteraturcentrum, Japanska (JAPK11) VT 2011 Joakim Kandefelt Ki och Oändliga idiom Finns det en gräns för vad Ki kan uträtta? En analys av japanskans användbaraste ord Handledare: Lars Larm Språk- och Litteraturcentrum, Japanska
Abstract Idiomatic expressions are abundant in the Japanese language. Probably more so than any other (although there are no official records of this; the opinions seem to differ between Mandarin, French, English and Japanese, among others). And among these idioms, there is one word that is more common than all the others. So common in fact, that it has inspired the conception of several books and articles, merely listing this particular words idiomatic expressions and its varying meanings and translations. The word I'm talking about is ki. It has a very special place in the Japanese language and culture, particularly among metaphoric expressions, as I explain in this thesis. With the help of Lakoff & Johnsons theories about idioms I explore various metaphoric and idiomatic expressions involving ki. I also explore the metaphoric concepts that shape Japanese thinking and in this case, ki specifically. The end result is a peek into both ki, the Japanese language and in a sense our own. Keywords: Ki, chi, japanese, idiom, idiomatic expression
Innehållsförteckning Abstract...i Innehållsförteckning...ii Konventioner...iii 1. Introduktion...5 1.1 Syfte...5 1.2 Disposition och Metod...5-6 1.3 Konventioner...6 2. Utforska idiom...6 2.1 Introduktion...6-8 2.2 Lakoff & Johnson...9-10 2.2.1 Systematisering...10-12 2.2.2 The Conduit Metaphor...12-14 2.2.3 Positionsmetaforer...14-16 3. Utforska Ki...17 3.1 Överblick...17 3.2 Ursprung och Historia...17 3.3 Olika ansikten av Ki...17 3.3.1 Introduktion...17-18 3.3.2 Ki = Hjärta...18-20 3.3.3 Ki och känslor...21 4. Ki i analys...22 4.1 Introduktion...22 4.2 Tidigare forskning...22-23 4.3 Ki i idiom...23 4.3.1 Ki ga chigau...23-24 4.3.2 Ki wo nuku...25-26 4.3.3 Ki ga nukeru...27 4.3.4 Ki ga okenai...28-29 4.3.5 Ki ga nagai...30-31 5. Sammanfattning...31 6. Slutsats...32 7. Litteratur...33 8. Internet...33
Konventioner Romanisering I den här uppsatsen kommer jag att använda mig av en modifierad version av Hepburn-systemet för romanisering. Det innebär att ちチ kommer att transkriberas chi istället för ti som det gör i det konkurrerande romaniseringssättet kunrei-shiki. Hepburnsystemet är nämlignen betydligt närmre korrekt uttal för någon som är av svensk eller engelsk härkomst. Typografi Kursiv text kommer att användas till främmande eller utländska termer. Enkelcitat används för översatta termer och citat-i-citat. Hakparentes används för att markera mina egna tillägg i en översättning. Dubbelcitat används vid citation och i alla andra fall. I vissa exempel använder jag tilde (~) för att markera att ett uttryck eller en viss betydelse av ett uttryck endast är vardaglig. Terminologi Glosseringsbegreppen kommer från Leipzig Glossing Rules 1. ideogram - skrivtecken som står för ett ord eller begrepp NOM - nominativ NPAST non-past, icke dåtid POT potential form NEG negativ form ACC - ackusativ 1 Se http://www.eva.mpg.de/lingua/resources/glossing-rules.php
1. Introduktion 5 Japanskan är ett av de språken i världen som är rikast på idiom, om inte det allra rikaste 2. Det torde i alla fall vara det, med tanke på att man kan finna böcker som listar idiomatiska uttryck, med fokus på idiom som innehåller specifika, enskilda ord. I det här fallet Ki ( 気 ). Jag kommer att gå igenom Kis olika betydelser i ett senare kapitel. Som exempel kan man finna i Communicating with KI The Spirit in Japanese Idioms (Garrison & Kimiya, 1994) 225 idiomatiska uttryck om enbart en av Kis funktioner, i detta fall Kis mentala och emotionella funktion i idiomatiska uttryck. Utöver det finns det inte mycket information nedskrivet om Kis övriga egenskaper förutom att de finns. Enligt Kenkyuusha's New Japanese-English Dictionary (1974) är Kis samtliga egenskaper följande: (1) spirit, mind, heart; (2) mind, an intention, will; (3) one's feelings, mood, humor, frame of mind; (4) a mental disposition; (5) care, precaution, attention; (6) air, atmosphere, gas; (7) ether, essence, spirit, breath; and (8) flavor, savor, smell and fume.. Garrison m. fl. uppger i sitt verk att de funnit ungefär ett dussin innebörder som Ki kan sägas inneha. De listar dock inte upp några som inte redan omfattas av listan ovan. Tidigare forskning består till största del av detta; tolkningar på ki i sig själv, men sällan om kis vitala funktion inom metaforiska uttryck. I uppsatsen kommer jag att försöka använda mig av så många exempel som möjligt från olika genrer av Kis betydelser. Oavsett tappra försök är uppsatsen bara menad som en introduktion, en relativt specialiserad sådan, och jag inser att alla betydelser inte kommer kunna utföras på dessa sidor. Vad som kommer att tillgodoses är en vidare utforskning utav ki som hittintills inte har till min kännedom tillgodosetts. 1.1 Syfte Syftet med den här uppsatsen är att belysa mångsidigheten hos ki och med hjälp av denne undersöka hur metaforiska koncept är uppbyggda i Japan och hur de påverkar och påverkas av japansk kultur. 2 Uppgifterna går dock isär om detta. Jag har inte kunnat hitta utförlig information om vilket språk som är rikast på idiom. Där finns kanske inga sådana uppgifter dokumenterade. Förutom engelskan, som estimeras ha ungefär 25 000 idiom (Jackendoff, 1997)
1.2 Disposition och Metod 6 Uppsatsen är uppdelad i tre delar för att göra den så lättläslig och tillgänglig som möjligt. Först kommer jag att gå igenom idiom och relativt överskådligt försöka beskriva idiomens finare funktioner. Detta kommer ske mycket med hjälp av Lakoff och Johnsons Metaphors we live by (1980) och deras synsätt på idiom och metaforer, som idag har blivit central i modern språkvetenskap. Därefter granskar jag Ki närmare för att få maximal insikt i dess ursprung och historia och på så sätt förhoppningsvis lättare kunna förstå vart japanernas koncept av Ki kommer ifrån. Tredje och sista delen är själva analysen av Ki och dess idiomatiska uttryck. Jag kommer att försöka knyta samman Lakoff & Johnsons tankar om idiom och metaforer med de japanska exempelmeningarna och analysera ett par av Kis många funktioner. I vissa fall där närmare expertis och åsikt om den japanska kulturen anses nödvändig kommer jag att använda mig av en informant. Informanten är man, 26 år gammal och kommer från Japans sydligaste ö Kyushu. 1.3 Konventioner Engelska och svenska uttryck kommer att blandas ganska fritt i den här uppsatsen, så läsaren rekommenderas vara väl bekant med engelska språket. Detta med anledning av att många uttryck och då särskilt idiom och deras innebörder skulle antagligen lida mer av att översättas än inte. I de fall där jag känner att läsaren skulle ha nytta av en svensk översättning, kommer jag att bistå med mina egna översättningar. 2. Utforska idiom 2.1 Introduktion Ordet idiom kommer från latinskans idioma som betyder 'special property' samt grekiskans δίωμα ἰ idiōma 'special feature, special phrasing', samt även grekiskans διος ἴ idios, som betyder 'one's own' (McArthur, 1992:495-96). Ett idiom är ett uttryck, ord eller fras, vars innebörd skiljer sig från lexemens ordagranna betydelse. Har lyssnaren inte hört idiomet förut är risken stor att han/hon inte förstår och misstar betydelsen för något helt annat. Detta är särskilt vanligt bland
7 människor som studerar främmande språk - som jag själv har erfarit i mina studier - eftersom idiom sällan aktivt undervisas, utan kräver oftast upptäckt på egen hand. Idiom är generellt sett vardagsnära metaforer som har sina rötter snarare i kulturen än i språket, och kräver ofta fundamental kunskap om vanliga kulturella referenser av samtliga parter. Detta blir desto tydligare när vi översätter det idiomatiska uttrycket "to kick the bucket" mellan olika språk: In the English expression to kick the bucket, a listener knowing only the meanings of kick and bucket would be unable to deduce the expression's true meaning: to die. Although this idiomatic phrase can, in fact, actually refer to kicking a bucket, native speakers of English rarely use it so. Cases like this are "opaque idioms'[.] Literal translation (word-by-word) of opaque idioms will not convey the same meaning in other languages an analogous expression in Polish is kopn ąć w kalendarz ( to kick the calendar ), with calendar detached from its usual meaning, just like bucket in the English phrase. In Bulgarian the closest analogous phrase is da ritnesh kambanata (" даритнешкамбаната ", to kick the bell ); in Dutch, het loodje leggen ( to lay the piece of lead ); in Finnish, potkaista tyhjää ( to kick nothing, or more literally to kick the absence of something ); in French, manger des pissenlits par la racine ("to eat dandelions by the root"); in Spanish, estirar la pata (to stretch the foot); in German, den Löffel abgeben ( to give the spoon away ) or ins Gras beißen ( to bite into the grass ), closer to the English idiom, im Eimer sein ("to be in the bucket") actually means "to be done for"; in Latvian, nolikt karoti ( to put the spoon down ); in Portuguese, bater as botas ( to beat the boots ); in Danish, at stille træskoene ("to take off the clogs"); in Swedish, trilla av pinnen ("to fall off the stick"); and in Greek, τινάζωταπέταλα("to shake the horse-shoes"). In Brazil, the expression to kick the bucket (chutar o balde) has a completely different meaning (to give up something complicated, as a bucket kicked makes too much noise, demonstrating impatience). (Wikipedia, 2011) 3 Här kan vi tydligt se den kulturella influensen som spelar in i ett idiomatiskt uttryck. Både engelskans "to kick the bucket" och polskans "to kick the calendar" skulle kunna referera till att sparka på en hink eller en kalender, men det är rätt osannolikt att en situation som kräver ett sådant yttrande skulle komma upp. Så vitt jag vet sparkar man inte på kalendrar så ofta. Om det inte är tal om ett bokstavligt yttrande, kan vi säkert anta att det är ett idiomatiskt uttryck. Vad varje enskilt idiom sedan betyder är upp till respektive kultur att bestämma. Det är också viktigt att poängtera att om vi ersätter "bucket" i det engelska idiomet "to kick the bucket" med ett annat arbiträrt substantiv så hade betydelsen blivit diffus eller 3 Notera att Wikipedia citeras i det här fallet. Informationen är erkänd fakta och har enbart använts p.g.a. att informationen samlats så pass lämpligt och jämförande och inte funnits att finna någon annan stans.
8 gått förlorad, så tillvida man inte metaforiskt kan gissa sig till en närliggande betydelse. Ett idiom är väldigt likt ett ordspråk på det sättet. Orden i frasen hör samman, men ett idiom kan anpassas grammatiskt och infogas i meningar, medan ett ordspråk alltid består och aldrig ändras. Samtliga exempel som tas upp är så kallade "opaque idioms" eller 'ogenomskinliga idiom'. Med andra ord idiom som inte översätts väl till andra språk, om man inte kan hitta ett motsvarande idiom i det andra språket. För en svensk har inte den tyska frasen "att ge bort skeden" någon betydelse utöver den bokstavliga. Direkt översatt blir "oklara idiom" väldigt otydliga. Sedan finns det transparent idioms eller 'genomskinliga idiom', vars mening man menar framgår tydligt även bokstavligt översatta. Till exempel "lay one's cards on the table" eller "lägga korten på bordet", vilket betyder att avslöja en hemlighet. Den översätts rätt bra till åtminstone svenska. Men många svenskar är så nära i kontakt med engelsk och amerikansk kultur att det kanske inte är så konstigt att vi skulle förstå detta. Andra exempel som kanske inte är lika genomskinliga är "spill the beans" och "leave no stone unturned". "Spill the beans" betyder att man avslöjar en hemlighet, likt "lay one's cards on the table", men med lite mer elak och illvillig underton. "Lay one's cards on the table" å andra sidan, har snarare en ton av "Ok, jag lägger korten på bordet, jag ska säga vad som hände". "Leave no stone unturned" betyder att man letar överallt för att hitta något eller använder alla möjliga medel för att åtskadkomma något. Genomskinligheten varierar, men i jämförelse med oklara idiom, så är närheten till förståelse slående stor. Ta bara dessa svenska ogenomskinliga idiom, direktöversatta till engelska: (1) Svenska Engelska Faktiskt betydelse Ingen ko på isen No cow on the ice Ingen brådska; ingen fara Fingerfärdig Fingerready Flink; skicklig Har man sett på maken Have you seen on the peer Något oväntat Dra mig baklänges Pull me backwards Något oväntat Ska vi skita i det? Shall we shit in it? Att strunta i något; Ska vi strunta i det?
2.2 Lakoff & Johnson 9 I deras numera central verk Metaphors we live by (1980) påpekar Lakoff & Johnson hur metaforer oftast anses, av de flesta människor, vara en sorts poetisk föreställning och snarare extraordinärt språk än ordinärt. På denna grund är det lätt att avfärda metaforer som något man klarar sig utan. Men med hjälp av Lakoff & Johnsons upptäckter ska jag visa hur metaforer genomsyrar även vårt föreställningssätt, inte bara i språk utan även i tanke och verkan. Många är inte medvetna om sitt, eller kanske ännu hellre, vårt, föreställningssätt på en daglig basis, utan man tenderar att tänka och agera relativt automatiskt. Man följer vissa linjer, mer eller mindre. Vart dessa linjer sedan dras är en annan fråga. Men ett sätt att undersöka och titta närmare på det är genom språket. Som vi alldeles strax kommer att märka, är språket baserat på samma begreppssystem som tankar och handlingar. För att introducera hur konceptuella metaforer strukturerar våra vardagliga handlingar tar Lakoff & Johnson (1996: 4) upp uttrycket argument is war: (2) Argument is war Your claims are indefensible. He attacked every weak point in my argument. His criticisms were right on target. I demolished his argument. I've never won an argument with him. You disagree? Ok, shoot! If you use that strategy, he'll wipe you out. He shot down all of my arguments. Notera hur jag behåller de engelska uttrycken i sin helhet. Min förhoppning är att detta på ett bättre sätt framför betydelserna än om jag skulle göra försök att översätta dessa till svenska. I de fall där jag hittar motsvarande svenska uttryck kommer jag att ange dessa. Det är viktigt att lägga märke till hur vi inte bara pratar om argument i krigstermer. Det är även fullt möjligt att vinna och förlora argument. Vi ser personen som vi argumenterar med som en motståndare. Föreställ dig en situation där du argumenterar med dina kompisar om vilket som är bäst utav två tv-serier - South Park eller Family Guy.
10 En het diskussion uppstår då ni inte kommer överens om vilken som är bäst. Nu börjar kriget. Inte ett fysiskt krig, men ett verbalt. Man attackerar motståndarens svaga punkter och positioner medan man försvarar sina egna. Man tjänar och förlorar mark 4. Man planerar och använder strategier. Förlorar man en position kan man anta nya taktiker i sin attack. Mycket av det vi gör när vi argumenterar är baserat på krig. Vi attackerar, försvarar, går till motattack. På det här sätter är argument is war en metafor som vi lever efter i vår kultur. Även om vi kanske inte har detta uttrycket på svenska är vi i högsta grad även i vår kultur påverkade av detta koncept. Föreställ en kultur där man inte ser argument i termer av krig, där ingen vinner eller förlorar, förlorar eller tjänar mark, inte attackerar någon annans position eller försvarar sin egen. Istället ser man argumentets deltagare som artister eller dansare, vars mål är att på ett så balanserat och estetiskt tilltalande sätt som möjligt argumentera. I en sådan kultur hade man agerat ut argument på ett helt annat sätt. Från vår kultur sett hade det inte ens varit ett argument; de hade sett ut som de gjorde något annat. Att tolka det som argument överhuvudtaget hade varit konstigt. Skillnaden mellan våra kulturer är hur vi konceptualiserar diskursformen vi kallar argument. Vi konceptualiserar den i termer av krig, medan de gör det i termer av dans. På det här sättet kan vi se hur ett metaforiskt koncept, i det här fallet argument is war påverkar vad vi gör och hur vi tolkar vad vi gör när vi argumenterar. The essence of metaphor is understanding and experiencing one kind of thing in terms of another. (Lakoff & Johnson, 1996:5) Argument och krig är helt olika saker, men argument är ändå delvis framfört, förstått och talat om, i krigstermer. Konceptet, aktiviteten och sedermera, språket, är metaforiskt strukturerat. Detta är det allmänna sättet vi har ett argument på. I termer om krig. vårt konventionella sätt att tala om argument antar en metafor som vi oftast inte ens är medvetna om. Metaforen är alltså inte bara en del av språket, utan lika mycket en del av vårt begreppssystem. Vi pratar om argument på detta sättet för att vi förstår dem på detta sätt och vi agerar efter hur vi förstår något. Metaforer i språk möjliggörs just på grund av detta, att det finns metaforer i en persons begreppssystem (Lakoff & Johnson, 1996: 6). 4 På engelska uttrycker dessa gain ground respektive lose ground.
2.2.1 Systematisering 11 Vi konceptualiserar argument i krigstermer, vilket medför att vi gradvis systematiserar formen som argument tar i vår kultur. Och eftersom det metaforiska konceptet är systematiskt, blir också språket vi använder för att tala om det konceptet systematiskt. Vi såg tidigare hur argument is war metaforen formar argumenten. Vi kan tala om att förlora och vinna ett argument, attackera och försvara en position etc 5. En del av konceptet kring krig karaktiserar andra koncept, i det här fallet argumentet, och språket följer efter. På grund av att metaforiska uttryck i vårt språk är bundna till metaforiska koncept, kan vi med hjälp av detta studera den metaforiska naturen i våra handlingar. I första hand ett uttryck som jag vågar påstå är prevalent i hela västvärlden, om inte i hela världen, med möjligt undantag för vissa lokala unika subkulturer: time is money eller 'tid är pengar'. (3) Time is money You're wasting my time. This gadget will save you hours. I don't have time to give you. How do you spend your time these days? That flat tire cost me an hour. I've invested a lot of time in her. I don't have enough time to spare for that. You're running out of time. You need to budget your time. Put aside some time for ping pong. Is that worth your while? Do you have much time left? He's living on borrowed time. You don't use your time profitably. I lost a lot of time when I got sick. Thank you for your time. (Lakoff & Johnson, 1996:8). Tid är i västerländsk kultur en värdefull vara. Det är en begränsad resurs som vi använder för att nå våra mål. Arbete är oftast associerat med tiden det tar och tid 5 Se tabell (3).
12 kvantifieras exakt. Därför har det blivit en vana att betala löner per timme, vecka eller år. I vår kultur är tid pengar på många sätt. Ränta på lån, timlön, telefonsamtal och enligt Lakoff & Johnson (1996:8):...paying your debt to society by 'serving time'.. Denna vanan är relativt ny i människans historia, och har kommit till först i samband med moderna industrialiserade samhällen och strukturer som har format vårt föreställningsätt. Vi agerar som om tid är en värdefull vara, till och med pengar, och vi förstår och begriper tid på det sättet. Därför upplever vi tid som något man kan spendera, slösa, investera, budgetera eller spara. Lakoff & Johnson sammanfattar att TIME IS MONEY, TIME IS A LIMITED RESOURCE, and TIME IS A VALUABLE COMMODITY (1996:8) och alla dessa är metaforiska koncept. De är metaforiska för att vi använder dem till att konceptualisera tid med hjälp av våra vardagliga erfarenheter med pengar och värdefulla varor. Detta är inte nödvändigtvis hur människor i allmänt konceptualiserar tid. Det är bundet till kulturen. Tid är nödvändigtvis inte en lika värdefull vara i alla kulturer. Time is money, time is a limited resource och time is a valuable commodity är ett metaforiskt koncept baserat på underkategorier, vilket ger ett logiskt medförande i relationen mellan metaforerna. Time is money anför logiskt att time is a limited resource vilket leder till time is a valuable commodity (Lakoff & Johnson, 1996:9). Om vi tittar på uttrycken listade under time is money i tabell (3) ovan, ser vi hur vissa uttryck pekar specifikt på pengar (time is money - spend, invest, budget, profitably, cost), andra pekar på begränsade resurser (time is a limited resource use, use up, have enough of, run out of) och ytterligare andra refererar till värdefulla varor (time is a valuable commodity have, give, lose, thank you for). 2.2.2 The conduit metaphor Systematiseringen som tillåter oss att förstå en aspekt av ett koncept med hjälp av en annan, (t. ex. argument is war) kommer att hjälpa oss fokusera på en aspekt av ett koncept men dölja andra som inte är i överensstämmelse med den. Om ett argument uppstår så är det troligt att vi fokuserar på att attackera motståndarens positioner och försvarar våra egna. Detta är vårt främsta fokus. Då är det lätt att man förbiser de samverkande aspekterna av argumentet. Nämligen att motståndaren ger dig av sin tid (time is a limited resource) och försöker bidra till ömsesidig förståelse. Lakoff & Johnson (1996:10) nämner Michael Reddy och hans conduit metaphor, en komplex metafor om vårt
språk om språk: 13 A far more subtle case of how a metaphorical concept can hide an aspect of our experience can be seen in what Michael Reddy has called the conduit metaphor. Reddy observes that our language about language is structured roughly by the following complex metaphor: IDEAS (OR MEANINGS) ARE OBJECTS. LINGUISTIC EXPRESSIONS ARE CONTAINERS. COMMUNICATION IS SENDING. The speaker puts ideas (objects) into words (containers) and sends them (along a conduit) to a hearer who takes the idea/objects out of the word/containers. Reddy documents this with more than a hundred types of expressions in English, which he estimates account for at least 70 percent of the expressions we use for talking about language. (Lakoff & Johnson,1996:10) Lakoff & Johnson ger intressant nog inga källor till denna referens i sitt verk. Egna försök att hitta en källa via internet gav inga resultat. Lakoff & Johnson (1996:11) ger däremot följande exempel på "the conduit metaphor": (4) It's hard to get that idea across to him I gave you that idea. Your reasons came through to us. It's difficult to put my ideas into words. When you have a good idea, try to capture it immediately in words. Try to pack more thought into fewer words. You can't simply stuff ideas into a sentence any old way. The meaning is right there in the words. Don't force your meanings into the wrongs words. His words carry little meaning. The introduction has a great deal of thought content. Your words seem hollow. The sentence is without meaning. The idea is buried in terribly dense paragraphs.
14 Dessa exempel är så konventionella att det är svårt att se om något göms av metaforen, eller om där ens är en metafor. Men med hjälp av conduit metaphor kan vi se vilka aspekter som gömmer sig. Linguistic expressions are containers for meanings medför att ord och meningar har betydelser i sig själva oberoende av kontext. Meanings are objects antyder att betydelser har en existens oberoende av kontext eller människor (Lakoff & Johnson, 1996:11). Dessa metaforer är aktuella i många sitationer. Till exempel situationer där kontextuella skillnader inte spelar någon roll, och alla deltagare förstår meningarna på samma sätt. Lakoff & Johnson examplifierar dessa enligt följande: (5) The meaning is right there in the words. (6) Please sit in the apple-juice seat. Enligt conduit-metaforen är exempel (5) korrekt och kan sägas om andra meningar. Men i andra fall, som i exempel (6) ovan, krävs en kontext för att innebörden ska bli tydlig. Som Lakoff & Johnson (1996:12) så riktigt pekar ut så är apple-juice seat: "not a conventional way of referring to any kind of object". Men om man sätter in orden i kontexten där det yttrades är det fullt förståeligt. Ett bord med fyra säten, tre av dem med apelsinjuice och en med äpplejuice. Nu är det ganska tydligt vilket som är "the apple-juice seat". Även nästa morgon så är det uppenbart vilket säte man pratar om. Vidare finns det meningar som betyder olika för olika människor. (7) We need new alternative sources of energy. Det är väldigt troligt att detta uttalande har vilt skilda betydelser för Statoils VD till skillnad från WWF:s VD. Conduit-metaforen passar inte in i fall likt detta, där en persons sociala och politiska attityder samt kontext är nödvändiga för att avgöra om, och i så fall vilken, betydelse yttrandet har. Det som är viktigt att ta med sig av det här är att metaforen inte är total. Om det var det, då hade det ena konceptet faktiskt varit det andra, och inte bara blivit förstått i termer av det andra konceptet.
15 For example, time isn't really money. If you spend your time trying to do something and it doesn't work, you can't get your time back. There are no time banks. I can give you a lot of time, but you can't give me back the same time, though you can give me back the same amount of time. And so on. Thus, part of a metaphorical concept does not and cannot fit. (Lakoff & Johnson, 1996:13) Metaforiska koncept kan däremot sträcka sig bortom det vanliga bokstavliga sättet att tänka och tala, till figurativa och fantastiska tankar och språk. Om ideér och betydelser är objekt (Ideas (or meanings) are objects) kan vi t. ex. rada upp dem, jonglera med dem, finslipa dem och så vidare. 2.2.3 Positionsmetaforer Fram tills nu har jag mest pratat om så kallade strukturella metaforer (se föregående kapitel) och dess systematisering av strukturella metaforer att ett koncept är systematiserat med hjälp av ett annat koncept. Men det finns ytterligare ett metaforiskt koncept där man istället för att strukturera konceptet med hjälp av av ett annat (som i t.ex. Argument is war) organiserar hela systematiseringen av konceptet med hjälp av konceptens relationer till varandra. Dessa kallas 'positionsmetaforer' från Lakoff & Johnsons "orientational metaphors" (1980:14). We will call these orientational metaphors, since most of them have to do with spatial orientation: updown, in-out, front-back, on-off, deep-shallow, central-peripheral. These spatial orientations arise from the fact that we have bodies of the sort we have and that they function as they do in our physical environment (Lakoff & Johnson, 1980:14). Orientational metaphors kommer hädanefter kallas 'positionsmetaforer'. Positionsmetaforer ger ett koncept en rumslig orientation; t.ex. HAPPY IS UP. Det faktum att HAPPY orienteras som UP leder till engelska uttryck så som I'm feeling up today (Lakoff & Johnson, 1980:14). Uttryck som dessa är inte arbiträra utan har en grund i vår kulturella och fysiska upplevelse. Polära motsatser så som up-down, in-out, etc., är fysiska till sin natur, men positionsmetaforerna baserade på dessa uttryck kan variera från kultur till kultur. Till exempel, i vissa kulturer är framtiden framför oss, medan i andra är den bakom (Lakoff & Johnson, 1980:14).
16 Nedanför finns rikt med exempel på up-down positionsmetaforen som den ser ut i engelskan, med korta analyser hur varje metaforiskt koncept kan ha härstammat från våra fysiska och kulturella upplevelser, av Lakoff & Johnson (1996:15-16): HAPPY IS UP; SAD IS DOWN I'm feeling up. That boosted by spirits. My spirits rose. You're in high spirits.thinking about her always gives me a lift. I'm feeling down. I'm depressed. He's really low these days. I fell into a depression. My spirits sank. Fysisk hållpunkt: Slokande hållning går ofta hand-i-hand med depression och vemod. Bra hållning med en positiv uppsyn. CONSCIOUS IS UP; UNCONSCIOUS IS DOWN Get up. Wake up. I'm up already. He rises early in the morning. He fell asleep. He dropped off to sleep. He's under hypnosis. Ha sank into a coma. Fysisk hållpunkt: Människor och de flesta andra däggdjur sover liggande och står upp när de är vakna. HEALTH AND LIFE ARE UP; SICKNESS AND DEATH ARE DOWN He's at the peak of health. Lazarus rose from the dead. He's in top shape. As to his health, he's way up there. He fell ill. He's sinking fast. He came down with the flu. His health is declining. He dropped dead. Fysisk hållpunkt: Allvarliga sjukdomar tvingar oss att ligga ner. När du är död är du fysiskt nere. HAVING CONTROL or FORCE IS UP; BEING SUBJECT TO CONTROL or FORCE IS DOWN I have control over her. I am on top of the situation. He's in a superior position. He's at the height of his power. He's in the high command. He's in the upper echelon [rang, nivå]. His power rose. He ranks above me in strength. He is under my control. He fell from power. His power is on the decline. He is my social inferior. He is low
man on the totem pole. 17 Fysisk hållpunkt: Fysiskt storlek är ofta korrelerat till fysisk styrka, och vinnaren i ett slagsmål är ofta på topp. MORE IS UP; LESS IS DOWN The number of books printed each year keeps going up. His draft number is high. My income rose last year. The amount of artistic activity in this state has gone down in the past year. The number of errors he made is incredibly low. His income fell last year. He is underage. If you're too hot, turn the heat down. Fysisk hållpunkt: Om du lägger till mer av en substans eller ett fysiskt objekt i en behållare (container) eller hög, går nivån upp. Dessa exempel är bara ett fåtal av de som finns tillgängliga enligt Lakoff & Johnson, men i mån om utrymme och räckvidd vad gäller denna uppsatsen kommer jag inte att presentera fler. Eventuellt kan det dyka upp nya varianter i analysen i kapitel 4. 3. Ki 3.1 Överblick Ki ( 气 6 ) är kinesisk terminologi från kinesiska tankesätt, taoism och traditionell kinesisk medicin. Ki anses vara två saker främst: något osynligt, energi eller eter, som binder samman och länkar allt levande till ett ömsesidigt universum; en något mera fast substans eller materia som utgör en fundamental del i allt levande. Min informant konfirmerar att ki är något i stil med atmosfär och något som inte är synligt med det nakna ögat. 3.2 Ursprung och historia Uttrycket kommer ursprungligen från Kina och kinesiskans chi. I texter skrivna flera hundra år innan Kristi födelse har man hittat omnämnanden av Ki ( 气 ) som av dåtida 6 气 till skillnad från japanskans 気, är kinesiskans tecken ki och ursprunget till det japanska uttrycket.
18 kinesiska tänkare ansågs vara samma som pneuma vilket är grekiska för 'andetag' (Garrison & Kimiya, 1980). På svenska översätts det bäst till andetag. Det finns ytterligare några liknelser från andra språk: latinskans spiritus, hebreiskans ruah och sanskritens prana, som alla betyder andetag men som efteråt kommit att identifieras som 'livskraft' av för-sokratiska filosofer. Tidiga taoister vidhöll att chi var en ethereal eller 'översinnling' substans som trängde igenom och genomsyrade vår värld, det icke översinnliga planet, i form av moln, dimma och andra gasformer, samt som andetag (Garrison & Kimiya, 1980). I konstant förändring, alltid flödande, både inom och utom våra kroppar - en syn som har kommit att färga mycket av tankesättet i öster kring man och natur. Chi växte sedan till att betyda 'livskraft', inneboende i andetag och kroppsliga vätskor som om rätt kontrollerade kunde leda till förlängt liv, till och med odödlighet (Garrison & Kimiya, 1980). Senare kom det även att betyda det kosmologiska material av all skapelse; himmel, jord och människa. 3.3 Olika ansikten av Ki 3.3.1 Introduktion Tanken bakom denna sektion är att ge inblick i hur japanernas syn om Ki har formats genom åren. Genom att titta på hur japanernas egen analys av fenomet Ki är utformad är förhoppningen att en ökad förståelse för japanernas tankesätt kommer att uppstå, samt att denna kommer att bistå analysen i följande delkapitel. I mån om tid kommer jag enbart gå igenom de aspekter av ki jag anser viktigast. 3.3.2 Ki = Hjärta I Japan säger man ofta Ki wa kokoro vilket på svenska betyder 'Ki är hjärtat' alternativt 'Vad gäller Ki är det hjärtat'. Detta betyder dock inte att Ki och hjärta är samma sak. Rubriken för detta delkapitel Ki = hjärta, stämmer alltså inte riktigt. Det är snarare ett slags lugn över hjärtat eller tacksamhet över en mindre artikel (Tatsukawa, 2010:17). Ki har hela tiden varit tätt sammankopplat till hjärtat, men det finns en hårfin skillnad. Ki ga tsuku 'lägga märke till', ki ga nukeru 'känna sig uttröttad (pga stress); duvna' kan man säga, men inte kokoro ga tsuku eller kokoro ga nukeru. Det finns ingen metaforisk innebörd till dessa och de skulle i så fall behöva tolkas ordagrant, vilket blir
19 mycket konstigt. Tsuku kan sägas betyda 'inkludera, tillägga, bifoga, ansluta' och nukeru betyder 'utelämna, trilla ut, komma ut'. Likadant kan man säga Ki ga sumu 'vara tillfreds, må bra' och Ki ga hayai 'kort stubin' men Kokoro ga sumu, kokoro ga hayai säger man inte (Tatsukawa, 2010:17). Om man skulle säga att skillnaden ligger i ordanvändning så stämmer det till viss del, men det finns ytterligare skillnader mellan Ki och Kokoro. I japanskan finns det ett antal sammansättningar (av kinesiska tecken) som är lika för Ki ( 気 )och Kokoro ( 心 ), även om betydelserna, som vi strax kommer upptäcka, inte alltid är fullt så lika. Ninki ( 人気 ) och jinshin ( 人心 ) har till exempel helt olika meningar. Ninki betyder 'populäritet' medan jinshin betyder 'människans natur'. Honki ( 本気 ) och honshin ( 本心 ) har snarlika betydelser, men även här finns det en hårfin skillnad. Honshin betyder 'sanna känslor', som i känslorna man håller inom sig, hjärtats innersta djup eller känslorna som ligger i botten av ens hjärta. Jfr från djupet av mitt hjärta. Honki däremot betyder 'allvar, sanning' och används ofta i kontexten att göra någonting på allvar. Den delikata skillnaden mellan Ki och Kokoro förstås naturligt av japaner som är uppväxta i kulturen. Precis som många andra säkert gör i sitt eget modersmål med liknande, från utsidan sett, diffusa koncept. Förståelsen ligger ofta nära till hands; man bara förstår det. Det engelska uttrycket I just know gör sig påminnt. Att däremot förklara ett sådant fenomen man finner i sitt eget modersmål är inte alltid lika lätt. Den kände japanske författaren Natsume Souseki har i sin novel Michikusa en mening som exemplifierar den här skillnaden (citerat efter Tatsukawa, 2010:20). (8) 姉の家へ来た時 彼の心は沈んでいた それと反対に彼の気は興奮していた Ane no ki e kita toki, kare no kokoro wa shizundeita. Sore to hantai ni kare no ki wa koufun shiteita. Ett försök till en svensk översättning skulle låta något så här: 'När han gick till sin storasysters hus var han deprimerad. Men hans ki var uppspelt.'. Premissen är att huvudpersonen, i det här fallet han gick till sin storasysters hus för att prata om problemen som de hade inom familjen. Dessa problem höll han på när han begav sig till sin syster och därmed var han deprimerad hans hjärta hade sjunkit (kokoro wa shizundeita). Hans hjärta hade alltså sjunkit, men hans ki var fortfarande upprymd och exalterad. Japaner förstår den här skillnaden mycket väl. Den engelska översättningen som Tatsukawa tar upp i boken för att visa hur utlänningar tänker på konceptet ki går enligt
följande: Kokoro wa shizundeita 'nedstämdhed' och ki wa koufun shiteita 'anspänning'. Tatsukawa är dock inte nöjd med denna översättning då han säger man kan inte översätta huvudpersonens sanna ki och hjärtas avskildhet till engelska 7 (Tatsukawa, 2010:20). Förr i tiden var ki inte bara sammankopplat till hjärtat, utan även kroppen. En ledare inom 整体 'osteopati' eller 'kiropraktik', i Japan, som uppfann sin egen form av kiropraktik som kom att kallas 野口整体 eller 'noguchi seitai (vilket är hans namn, Noguchi Haruchika och det japanska ordet för kiropraktik 整体 'seitai' kombinerat), satte alltid ki i centrum för sin kiropraktik och ansåg att ki var Kiropraktikens ingång (Tatsukawa, 2010:21). Han sade även ofta ki wa kokoro eller 'ki är hjärtat', men med det menade han inte att hjärtat var en ingång till kiropraktik, utan att hjärtat rör sig som ki (Tatsukawa, 2010:21). Beskrivningen att hjärtat rör sig som ki kan vara svår att ta till sig. Tankegångarna rör sig relativt djupt nere i de figurativa tankesätten och ett öppet sinne är rekommenderat att vidhålla. Sammhällskritikern Yukio Akatsuka skriver i sin bok Ki no kouzou (1974): 20 Det vi kallar 'hjärta' är väsentligen något inåtriktat, något instängt [i kroppen], medan 'ki' är utåtriktat och rör sig likt en tentakel man inte kan se (Akatsuka 1974, citerat efter Tatsukawa 2010:21). Akatsuka säger vidare: För att komma åt sin partners instängda hjärta måste man närma sig partnerns ki. Både kokoro 'hjärta' och ki är saker som inte syns och båda är saker som vibrerar. Om man ska säga vad eller vilken hjärtat är, så är det den som vibrerar och är djupt rotad inombords. Medan ki är den eller det som rör sig utåt. Exempel på hur ki och hjärtat fortfarande har en ganska stark sammankoppling åtminstone metaforiskt sett kan vi se i nedanstående exempel: (9) 気が若い Ki ga wakai 'Young at heart' (10) 気が弱い Ki ga yowai 'Fainthearted' 7 Min översättning.
3.3.3 Ki och känslor 21 気持ち (Kimochi) och 気分 (Kibun) betyder båda 'känsla, sinnesstämning' och åtminstone kimochi fanns redan som ord under Edo-perioden, men användes inte alls lika brett som uttrycket används idag (Tatsukawa, 2010:26). Under Meiji-perioden användes 心持 (kokoromochi) framför kimochi. Higuchi Ichiyou (1872-1896) har i sina verk inga nämnanden av kimochi men däremot kokoromochi. I sitt ansedda verk Takekurabe 'comparison of statures' skriver Higuchi om den lilla flickan som låg på sängen när hon mötte mensen för första gången, och kompisen hon lekte med som inte förstod någonting: (11) どうしたの御病気なのか心持が悪いなのか全体どうしたの doushita no obyouki na no ka kokoromochi ga warui na no ka zentai doushita no 'Vad har hänt? Är du sjuk? Mår du dåligt? Hur mår du egentligen?' (Higuchi Ichiyou 1896, citerat efter Tatsukawa:2010:26) Översättningen är ungefärlig, men det viktaste att märka här är hur hon använder sig av kokoromochi istället för kimochi. Någonstans under andra halvan av Meiji-perioden börjar man se hur andra författare tenderar att föredra kimochi framför kokoromochi. Kibun och kimochi skiljer sig som tidigare nämnt ifrån varandra. Kimochi betyder både 'känslan av ki' och 'känslan av hjärtat' men uttrycket fogar sig efter personens hjärta. Kibun däremot fogar sig snarare efter känslor och rörelser (som i starka känslor) i en given situation. Båda kan översättas till 'feeling' på engelska, men kibun har snarare en känsla av 'humör' eller 'sinnesstämning' som i stämningsfull musik eller belysning. Tatsukawa belyser några särskilda exempel vad gäller kibun. Till exempel, på ett sjukhus: En läkare vänder sig till patienten och frågar Hur är det? eller på japanska, gokibun wa ikaga desu ka. I det här fallet skulle det aldrig kunna vara kimochi. Okimochi wa ikaga desu ka säger man helt enkelt inte. Tatsukawa (2010:31) anser att fråga hur det är med någons kimochi är som att 'träda in i någons hjärta' med antydan på att man gör intrång. Som en razzia mot hjärtats inre, i viss mån. Man kliver runt där man inte nödvändigtvis är välkommen. Om du däremot frågar om någons kibun är det snarare en psykosomatisk 8 frågeställning gällande status kring både själ och hjärta. Skillnaden mellan dessa uttryck kanske ter sig tämligen irrelevant, men eftersom 8 Avseende både kropp och själ
22 båda uttrycken behandlar ki på olika sätt anser jag det vara nyttig information inför analysen. Särskilt eftersom ki i sig själv innefattar samma betydelser som både kibun och kimochi. 4. Ki i analys 4.1 Introduktion I detta kapitel av uppsatsen kommer jag med hjälp av Lakoff & Johnsons teori om metaforer som är oerhört vanligt vidkommande vid samtal om idiomatiska uttryck analysera utvalda exempel med Ki som huvudperson. Följande exempel kommer att analyseras med hjälp av tidigare genomgådd information och i samband med en japansk informant, samt ett japanskt corpus 9. Korpuset, som kallas BCCWJ:Balanced Corpus of Contemporary Written Japanese består i dagsläget av ungefär 1 480 000 ord. Urvalen kommer från alla möjliga källor dagstidningar, tidsskrifter, läroböcker, poesi, lagböcker, noveller och romaner. Även digitala källor som Yahoos kunskapsbas och Yahoos blogbibliotek används som källor för denna korpus. Urdragen från dagstidningar har en ungefärlig längd på 1000 tecken, medan romaner och novellers urdrag ligger i snitt på 4000 tecken. 4.2 Tidigare forskning Att Ki innehar unika och oerhört många egenskaper som ideogram är känt sedan tidigare. McVeigh undersöker de japanska fysiologiska lexikonet och hur metaforen är uppbyggd: In Japanese ki is employed in expressions such as ki ga aru (have the intention of; have ki); ki ga suru (think, feel [literally, ki does]); ki ni suru (to mind, take to heart, care, worry [make into ki]); ki ni naru (weigh on the mind, get on one's nerves, feel inclined to [it becomes ki]). (McVeigh, 1996:13) 9 Kotonoha en demoversion finns att finna på: http://www.kotonoha.gr.jp/demo/
23 I och med sitt arbete med metaforer och fysiologiska lexikon väljer han att använda sig av japanskan i detta fall, som är oerhört rikt på metaforer, särskilt inom kategorin fysiologiska metaforer. Och därmed kan han inte undvika att undersöka ki som är en av grundstammarna i japanska metaforer. Rosenberger studerar kis egenskaper som en vidareutveckling av en själv och anser att den tar form som spontan ki och disciplinerad ki. Hon definierar i mångt och mycket hur japaner ser på ki i det moderna samhället. Japanese conceive of the ki energy as moving in two ways within the self: (1) from inner sactums of the self to outer contact with others' ki and the ki of the universe; and (2) from a fluid, spontaneous expression of ki energy to a directed, disciplined expression of ki energy (1989:94). Rohlen (1976) går närmare in på ki och kokoro och pratar om det breda spektrumet hos ki. Dock inte i idiomatisk mening. Forskning kring ki i idiomatiska uttryck är relativt knapp. 4.3 Ki i idiom I följande sektion kommer jag att behandla och analysera speciellt utvalda idiomatiska uttryck innehållande ki. Uttrycken har valts ut för att de anses extra unika eller otydliga med svenska och västerländska kulturmått mätt. Varje uttryck kommer att analyseras med hjälp av tidigare nämnda och genomgångna metaforiska analyssystem som Lakoff & Johnson har utvecklat. Tillsammans med genomgången av ki och dess historia och ursprung, är förhoppningen att jag har lagt en god grund för läsarens förståelse i frågan. Varje exempel kommer att byggas upp på följande vis: (12) Ki ga shizumu Idiomatiskt uttryck Ki NOM sjunker-npast Glossering Ki sjunker Översättning Bli ledsen, bli melankolisk Betydelse Därefter följer analysen av uttrycket. För konventioner och terminologi se s. 4.
4.3.1 Ki ga chigau (13) 24 Ki ga chigau Ki NOM vara annorlunda från/varierad-npast Ki är annorlunda/varierad Vara galen, från vettet Ki ga chigau betyder ordagrant att ki är annorlunda. Uttrycket chigau används ofta med antydan på att någon har fel eller att något är fel. I det här fallet är det alltså ki det är fel på, och är det fel på den, då är man galen. Vi vet sedan tidigare att ki kan betyda sinne eller psyke. Med den informationen med oss, kan vi tolka det som att vara annorlunda är fel. Att sticka ut från mängden eller att vara annorlunda är dåligt. Om din ki är annorlunda är du galen. Rent grammatiskt är uttrycket inget konstigt. Att ki kan vara annorlunda och att ki kan variera är inte så svårt att förstå. Med alla olika betydelser ki har, och hur subjektiviserat det är (det är pga detta som man kan säga så många olika saker om ki) faller det sig naturligt att olika uttryck kan ta sig form. Att man kommer fram till betydelsen 'vara galen, vara från vettet' beror enbart på kulturen i fråga. För oss i Sverige och i västvärlden generellt är det här ett vida utbrett tankesätt som vi lätt kan relatera till. Genomskinligheten för oss blir relativt uppenbar. Åtminstone i det metaforiska uttrycket vi utforskar här. Till vilken utsträckning detta överensstämmer med det japanska samhället är svårt för mig att avgöra. Dock så är det enligt min egen uppfattning så. Efter ett fåtal vistelser i Japan tror jag mig vara någorlunda bekant med kulturen, och grupptänket känns vida utspritt. Är man idol eller tv-person är det ok att vara annorlunda, men i övrigt är det inte lika uppmuntrat. Relevansen till vår egen kultur blir uppenbar om man refererar till jantelagen. Att andra inte ska få vara för bra eller för mycket bättre än en själv är något av en osynlig regel. Detta skiljer sig dock mellan olika subkulturer. Att vara svensk eller japan betyder nödvändigtvis inte att du är av åsikten att bara för att någon är annorlunda, så är den personen galen. Det behöver inte ens ha en negativ innebörd. I korpuset dyker detta metaforiska exempel inte upp alls. Det förekommer mestadels bokstavliga exempel där ki ga chigau är en del av uttrycket, men omfattar inte samma metaforiska innebörd.
Däremot hittar vi exempel i Communicating with Ki (Garrison & Kimiya, 1994:48): 25 (14) あの日以来気が違ったように勉強している Ano hi irai ki ga chigatta you ni benkyou shiteiru. 'Han har pluggat som en galning sedan dess [den dagen].' Garrison & Kimiya nämner även att ki ga chigau används nästan enbart i den här fasonen ki ga chigatta you ni och allt vad detta metaforiska uttryck innebär. Vill man beskriva att någon är mentalt sjuk eller liknande använder man sig av andra uttryck. Uttrycket finns även substantiverat i formen kichigai och har då snarlika betydelser som det metaforiska uttrycket: galning; entusiast; knarkare (junkie). 4.3.2 Ki wo nuku (15) Ki wo nuku Ki ACC ta ut/extrahera-npast Att ta ut/dra ut/extrahera/åsidosätta ki Slappna av, tappa fokus, låta ens sinne vandra, [~] avtaga; skrämma någon Ki wo nuku är ett väldigt intressant uttryck i sin mångsidighet. Det kan betyda både att tappa fokus och att skrämma någon, vilket sannerligen är ett ganska stort hopp i betydelse. Om vi börjar med att titta på den betydligt vanligare betydelsen slappna av, tappa fokus ser vi att det finns en tydlig fysisk basis att ta ut. Ki wo nuku är ett tämligen väl använt uttryck så länge vi bara talar om kis metaforiska uttryck som vi ser tydligt om vi tittar i Kotonoha, som visar hela 50 fall av ki wo nuku i dess arkiv. Vissa enstaka fall är dock felaktiga i sin användning, där är ki wo nuku bara en fortsättning, som i t.ex. kuuki wo nuku, vilket blir en bokstavlig betydelse som är irrelevant i denna uppsats. Dock så är fortfarande ~90% av fallen riktiga och användbara för analys: (16) 勾配のきつい下りでは 気を抜くと一気に滑り落ちてしまう Koubai no kitsui kudari de ha, ki wo nuku to ikki ni suberiochi teshimau. 'Om man tappar fokus för ett ögonblick i den branta sluttningen slängs man av [vägen].'
(17) 車の運転はひどく疲れる, 気を抜くことはできない. Kuruma no unten ha hidoku tsukareru, ki wo nuku koto ha dekinai. 'Jag blir alltid extremt trött av att åka bil. Jag kan inte slappa av en sekund.' 26 (18) そんなあ いや ありえますね と 今度は僕が口を挟んだ 気を抜くと上瞼が落ちてきてしまいそうな眠気 ( 薬とアルコールのせいだ ) を振り払いながら sonna iya, ariemasune to, kondo ha boku ga kuchi wo hasanda. Ki wo nuku to uwamabuta ga ochitekiteshimaisou na nemuke (kusuri to arukouru no sei da) wo furiharainagara [...] '[Va?!] [Nej men, visst skulle det kunna vara så?] inflikade jag, medan jag kämpade emot tröttheten som om jag tappat fokus för en sekund hade mina ögon stängts (p.g.a. medicin och alkohol) Det som går upp för mig ganska snabbt är att en av betydelserna är betydligt vanligare än den andra. Jag har inte lyckats hitta några exempel där ki wo nuku används med innebörden skrämma någon, även om flertalet uppslagsverk bekräftar att denna innebörden finns. Däremot har min informant funnit exempel, så som exempel (19) här nedanför. Betydelsen här torde vara att någon eller något tar ens annans ki och skrämmer en på så sätt. (19) からくり太鼓の音に気を抜かれて [...] Karakuri taiko no oto ni ki wo nukarete 'Karakuri taiko klockan skrämde livet ur mig...' Övriga innebörder i uttrycket är också de tydligt negativa. Att tappa fokus betyder att man förlorar kontroll och detta är inte speciellt uppskattat, varken i vår kultur eller i japanskan, som blir tydligare ju fler exempel som presenteras. Uttrycket är transitivt, vilket jag finner väldigt intressant, med tanke på att innebörden i de flesta fall kan verka vara tämligen intransitiv. Samtidigt, en översättning är att man låter sinnet vandra. T.ex. om du är så trött att du knappt kan hålla ögonen öppna, då kanske du låter sinnet vandra. Även om man kan sägas inte ha något val då, så låter man ändå sinnet vandra. Din ki lämnar dig och hamnar bortom din kontroll, vilket ger uttrycket dess negativa innebörd.
4.3.3 Ki ga nukeru 27 (19) Ki ga nukeru Ki NOM smiter ut-npast Ki smiter ut Vara (känna sig) besviken, nedslagen; tappa modet (lose heart); vara uttröttad (p.g.a. stress); dryck som blir fadd (förlorar kolsyran) Först ki wo nuku och nu ki ga nukeru. Den huvudsakliga skillnaden mellan dessa två, förutom innebörden, är att ki ga nukeru är ett intransitivt verb och har alltså inget direkt objekt. Ki wo nuku är ett transitivt verb och någonting man själv gör frivilligt eller kanske ännu hellre, låter sig göra, även om det inte nödvändigtvis görs med flit i varje enskilt fall. I svensk kultur skulle det troligtvis i huvudsak vara av misstag sinnet vandrar. Ki ga nukeru har en definitiv negativ betydelse. Likt ki wo nuku handlar båda om samma verb i olika former som båda innehar en negativ konnotation. Är dessa verb då alltid förknippade med negativa konnotationer? Inte utanför det metaforiska konceptet. Tyvärr finns det inget lätt sätt att söka bland japanska metaforer 10 utan att förlita sig på lexikon i bokform och på grund av detta har jag inte haft tillfälle att undersöka saken närmare. Jag skulle vilja påstå att det är fullt möjligt att nukeru används även i andra metaforiska sammanhang, men kan tyvärr inte bekräfta detta. Om vi tar både ki wo nuku och ki ga nukeru i åtanke kan vi börja se en systematik börja formas. Att ens ki lämnar en är inte bra. I andra uttryck, så som ki ga tooku naru 'svimma, tappa medvetandet; känna sig svimfärdig' som ordagrant betyder 'ki blir avlägset' kan vi se hur ett slags near-far koncept börjar formas. Nära, eller 'near' är bra och far eller 'långt bort' är dåligt. Om vi har vår ki nära, förmodligen inuti eller åtminstone i koppling till vår kropp, är det bra. Om vår ki börjar distansera sig och smita ut från kroppen rubbas balansen. Av kis olika betydelser är troligtvis livskraft med konnotation av andetag den som står närmast innebörden av konceptet här. Om vi är besvikna eller nedslagna; vår livskraft är utdragen. Om vi är uttröttade p.g.a. stress är det för att våra andetag har smitit ut. Ki är dock bara bra om det är nära och så länge inga andra verb påverkar den. Det finns många fysiologiska uttryck kring ki: ki ga hikeru (ki drar in) 'ängslig, försagd, timid', ki ga fureru (ki är rörd/blir rörd) 'vara rörd/påverkad, obalanserad, från vettet' och ki ga 10 Kotonoha är ett utmärkt verktyg för detta ändåmål, men bara om man vet vad man letar efter. Om jag t.ex. söker på ett helt metaforiskt uttryck som ki ga nukeru får jag resultat om det finns med i korpuset, men om jag bara söker på nukeru eller nuku kommer jag inte få upp metaforiska uttryck enbart, utan även alla andra meningar och utdrag som innehåller dessa uttryck också.