IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

Relevanta dokument
IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

WELSH SPRINGER SPANIEL

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

FLATCOATED RETRIEVER

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

KING CHARLES SPANIEL

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

CHINESE CRESTED DOG N E

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

FLATCOATED RETRIEVER

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

BULLTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Bull Terrier)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

Transkript:

Grupp 8 FCI-nummer 124 FCI-standard på engelska publicerad 2001-04-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2001-03-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2002-06-05 IRLÄNDSK VATTENSPANIEL (Rasnamn i hemlandet: Irish Water Spaniel) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för IRLÄNDSK VATTENSPANIEL Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Uppförande/karaktär Huvud Irland Stötande och apporterande fågelhund Grupp 8, sektion 3, Med arbetsprov Rasens exakta ursprung är höljt i dunkel. I allmänhet anses det att irländsk vattenspaniel har utvecklats från hundar som hade sitt ursprung i Persien och kom till Irland via Spanien. Den första irländska hänvisningen till vattenhundar som jagar sjöfågel daterar sig från år 1600. Därav vet man att hundar med vattenavstötande päls användes på Irland även före hagelbössans tillkomst. Det finns inga verkliga bevis för rasens ursprung förutom genom dess mest karaktäristiska särdrag - råttsvansen. Detta särdrag förekommer inte hos någon annan liknande ras och gör det troligt att nutidens irländska vattenspaniel har ett irländskt ursprung. Svansen har givit upphov till rasens smeknamn på Irland - Whip Tail och Rat Tail. Hur det än förhåller sig så blev rasens förfäder accepterade och mycket uppskattade i utställningsringen under andra halvan av 1800-talet. 1890 bildades en rasklubb för att tillvarata rasens intresse. Den irländska vattenspanieln kan lätt anpassas till att bli en användbar jakthund vid nästan alla former av jakt. Den står gärna för vilt och den apporterar villigt även i mycket snårig terräng. Rasens natur och byggnad har traditionellt gjort den till fågeljägarens val. Irländsk vattenspaniel skall vara spänstig, reslig, kraftigt byggd, kort och kompakt. Rasen skall vara stolt och kombinera intelligens och uthållighet med mod, livlighet, ivrighet, enorm styrka och lojalitet. Den är en trevlig familjehund men gör skillnad mellan främlingar och människor den känner. Huvudet och skallen och skall vara stora. Skallparti Skalle Stop Hjässan skall vara högt välvd. Skallen skall vara av god längd, bred och rymlig. Hjässpälsen skall bestå av långa, lösa lockar, som växer ner i en väl markerad spets mellan ögonen men får inte ge intryck av en peruk, dvs. växa tvärs över huvudet så att hårfästet bildar en vågrät linje. Stopet skall vara gradvis sluttande.

Ansikte Nostryffel Nosparti Käkar/tänder Ögon Öron Hals Kropp Rygg Ländparti Bröstkorg Svans Nostryffeln skall vara stor, välutvecklad och mörkt leverfärgad. Nospartiet skall vara långt och kraftigt med kvadratiskt utseende. Pälsen skall vara kort och helt slät men formar i en smal linje ett skägg på den bakre delen av underkäken. Tänderna skall vara kraftiga med ett regelbundet saxbett. Ögonen skall vara förhållandevis små och mandelformade, mörkt bärnstensfärgade eller mörkt hasselnötsfärgade med ett mycket intelligent uttryck. Öronen skall vara mycket långa, lob-formade och lågt ansatta. De skall hänga helt tätt intill kinderna och vara täckta av lång, skruvlockig päls. Halsen skall vara tämligen lång, kraftig och välvd (huvudet skall bäras väl över rygglinjen). Den skall vara kraftigt ansatt i skulderpartiet. Kroppen skall vara av god storlek och ha sådana proportioner att helhetsintrycket blir tunnformigt vilket accentueras av de välvda revbenen. Den skall vara alltigenom stark och välmusklad. Ryggen skall vara kort, bred och plan. Övergången till bakstället skall vara kraftig. Ländpartiet skall vara djupt och brett. Bröstkorgen skall vara djup och omfångsrik, men inte för bred eller rund mellan frambenen. Revbenen skall vara väl välvda bakom skuldrorna och ha god sträckning bakåt. Svansen skall vara kraftig och tjock vid roten, gradvis avsmalnande och sluta i en fin spets. Den skall inte vara så lång att den når till hasleden och den skall bäras rak, nästan i höjd med ryggen. Pälsen på svansen skall vara kort och slät, utom 7,5 10 cm närmast svansroten där den skall vara täckt av korta lockar.

Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Underarm Framtassar Frambenen skall vara kraftiga och raka. Skulderbladen skall vara mycket kraftiga och tillbakalagda. Underarmarna skall vara i linje med skulderbladspetsen vid armbågen. Framtassarna skall vara stora, aningen rundade och spretande. De skall vara väl behårade, både över och mellan tårna, men utan överflödigt lång päls. Bakställ Helhet Knäled Has/hasled Baktassar Rörelser Bakstället skall vara mycket kraftfullt. Knälederna skall vara välvinklade. Hasorna skall vara lågt ansatta. Baktassarna skall vara stora, aningen rundade och spretande. De skall vara väl behårade, både över och mellan tårna, men utan överflödigt lång päls. Rörelserna är mycket karakteristiska för rasen. De skall, på grund av den tunnformiga bröstkorgen, vara rullande. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall bestå av täta, fasta ringlande lockar, som inte på något sätt får vara ulliga. Pälsen skall ha en naturlig oljighet. Halsen skall på nacke och sidor vara täckt av lockar av liknande typ som på kroppen. På strupen skall pälsen vara kort och slät och bilda ett V-format parti som sträcker sig från den bakre delen av underkäken till bröstbenet. Frambenen skall vara rikligt bepälsade runt om, dock med kortare päls på framsidan. Pälsen på bakbenen nedanför hasleden skall vara kort och slät på framsidan men lång på baksidan ända ner till tassarna. En mycket mättad purpurbrun leverfärg. Vitt på bröstet är absolut inte önskvärt. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 53-59 cm 51-56 cm

Fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Ljusa ögon. Alltför flata tassar. Blek pälsfärg. Ullig päls. Pälsfransar på nospartiet. Vit på bröstet. Pälsfana på svansen. Lång päls på framsidan av hasorna. För kort päls på frambenens framsidor. Vitt på tassarna. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se