Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 128)

SL 3 LAGKUNSKAP BOK: LINNAINMAA&VÄISÄNEN (Söderströms) 'LAGKUNSKAP FÖR GYMNASIET Titel: okt 5-19:39 (Sida 1 av 128)

Mål Ifråga om färdigheter är målet att studeranden skall kunna bevaka sina rättigheter och kunna underställa angelägenheter som berör henne själv myndigheternas behandling kunna handla sakligt och lagenligt och ifråga om kunskaper att studeranden skall förstå de centrala principerna i Finlands rättssystem och deras historiska rötter - i huvuddrag känna de olika rättsområdena Titel: okt 5-19:42 (Sida 2 av 128)

I kursen ingår många kapitel; RÄTTSORDNINGEN PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN (rättigheter och plikter) FAMILJEN (äktenskap, barnet, avvittring) KVARLÅTENSKAP (arv) LÖSÖREKÖP (konumentskyddslagen) BOSTAD (köpa, hyra) SKULDFÖRHÅLLANDEN ARBETSFÖRHÅLLANDEN BROTT OCH STRAFF RÄTTEGÅNG Dessutom borde man behandla offentlig förvaltning, förenings- och företagsverksamhet ifall tiden räcker till. Titel: okt 5-19:49 (Sida 3 av 128)

1.ALLMÄNT OM JURIDIK OCH RÄTTSSYSTEMET Rättsordning Ett organiserat samhällsliv kräver egna spelregler, en RÄTTSORDNING, en helhet av rättsregler eller rättsnormer. En stor del av vår rätt är LAGAR som stiftats av riksdagen och republikens president tillsammans, förordingar som givits av presidenten samt beslut som givits av regeringen eller ministerierna. En hel lag eller förordning är en FÖRFATTNING medan en enskild paragraf är ett stadgande eller en bestämmelse. Många förfaranden i samhället klaras också av utan rättsnormer som uttrycks i lagar utan ordnas enligt gällande sed, t.ex. köbeteende. Medborgarnas rättsskydd förutsätter att man på förhand erhåller modeller för hur man skall gå till väga. Det andra målet med stadganden är att styra samhällsutvecklingen efter de värderingar som råder vilket förklarar varför lagstiftningen är en kontinuerlig process. Rättsordningen i en rättsstat är ett okränkbart normsystem, som medborgarna förutsett respektera. Rättsordningen kan knappast skapa absolut rättvisa för alla eftersom domstolarna har lämnats ett stort spelrum i att tillämpa lagen. Utöver lokala synsätt inverkar domarens livsuppfattning och värderingar på hur fallet avgörs (t.ex. skulle domen för sabotageverksamhet riktad mot pälsfarmare säkerligen variera mycket beroende på var rättegången skulle äga rum och vem som skulle vara domare). På grund av att det ofta uppkommer tolkningssituationer har man beslutat att den högsta rättsinstansen (HD) har till uppgift att bland annat fungera som prejudikatdomstol (Den amerikanska lagen omskrivs av den högsta domstolen genom prejudikat). Titel: okt 5-19:55 (Sida 4 av 128)

PRIVATRÄTT OCH OFFENTLIG RÄTT Vår rättsordning består i princip av två slags stadganden; PRIVATRÄTT Bestämmelserna reglerar huvudsakligen rättsförhållandena mellan samhällsmedlemmar (t.ex. familje- och arvsrättsliga bestämmelser). OFFENTLIG RÄTT Berör offentliga samfund, stat, kommun och församlingar. Bestämmelserna gäller antingen samfundet och dess förhållande till ett annat offentligt samfund eller rättsförhållandet mellan samfundet och dess medlemmar (t.ex. skatteskyldighet eller värnplikt). Strafflagstiftningen är likaså en del av den offentliga rätten eftersom ett brott anses vara en handling som främst är riktad mot samhället. FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Medborgarna förutsätts känna till stadgandena i den gällande rätten (hur bra känner ni till lagen?) Titel: okt 5-19:55 (Sida 5 av 128)

Domstolar na i Finland ( s. 16-32) RÄTTEGÅNG Målen handläggs i regel vid de allmänna domstolar na. I de allmänna domstolar na behandlas tvistemål, brottmål och ans öknings ärenden (exempel), Specialdomstolar, såsom arbetsdomstolen handlägger vissa, i lagen s ärs kilt nämnda ärenden. Ett mål handläggs först vid en under rätt. De allmänna under rätter na är TINGSRÄTTERNA. Vilken tingsrätt som behandlar ärendet bestäms oftast av var svaranden bor eller var brottet ägt rum (efters om ett brott alltid är riktat mot s taten). Ändring söks i hovrätt (6 st.) och högsta domstolen. Tingsrätten verkar inom en domkrets, som består av en eller flera kommuner. Tingsrättens sammansättning beror på vilket slag av ärende som handläggs Det finns tre alter nativ; a) en lagfaren domare s om ordförande och tre nämndemän b) tre lagfar na domare, av v ilka en är ordförande c) endast en lagfaren domare Nämndemännen är för troendemän som utses av juris ts ammans ättning. kommunfullmäktige. I nämndemanna sammansättning handläggs främst allvarliga brottsmål. I andra mål är tingsrätten beslutför i Ordföranden fungerar ensam som tingsrätt i mindre brottsmål och ansökningsärenden. Tingsrättens chef kallas lagman. De övriga lagfar na ledamöter na är tingsdomare. (se bilden s.18) Titel: okt 8-10:08 (Sida 6 av 128)

FINLANDS LAG Lagboken består av två delar. Dessa är indelade i avdelningar som innehåller författningar från samma rättsområde. Avdelningarna är vidare indelade i underavdelningar. Varje avdelning betecknas med en eller två bokstäver och varje författning med en siffra som används tillsammans med beteckningen för avdelningen t.ex. Äktenskapslagen Ci 13. Finlands lag finns även som CD-rom som uppdateras tre gånger om året (men inte på svenska). EU Finlands rättsordning förändrades fr.o.m. 1995 då landet blev medlem i EU. GEMENSKAPSRÄTTEN (Community law) blev vid sidan av vår nationella rätt en del av vår rättsordning. Gemenskapsrätten har prioritet framom nationell rätt. Om en medlemsstats rättsregel står i strid med bestämmelserna i gemenskapsrätten så efterföljs den senare. Som fullvärdig medlem i EU deltar Finland i unionens lagstiftningsarbete. Unionens lagstiftande makt kan inte heller gälla vilket rättsområde som helst. Dess huvudsyfte är att främja medlemsstaternas gemensamma marknad. Titel: okt 5-19:58 (Sida 7 av 128)

1.1. Juristyrket 1. JURIST - allmän benämning på en person med juris kandidat, - licentiat eller doktorsexamen (eller motsvarande utländsk examen. Det är dock inte en självklarhet att en person med utländsk examen skulle ha rätt att utöva sitt yrke i Finland). 2. ADVOKAT - medlem i Finlands advokatförbund. För att godkännas måste man uppfylla vissa kriterier; -EES-medborgare -25 år, juristutbildning, 4 års arbete med juridiska uppgifter -inget straffsregister -ej försatt i konkurs -ej domare (alltså ej i statlig eller kommunal tjänst) eller bolagsjurist 3. DOMARE - tjänteman vid en domstol 4. JUSTITIERÅD - domare i Högsta Domstolen. 5. REFERENDARIERÅD, JUSTITIESEKRETERARE - föredraganden vid Högsta domstolen (föreslår men fattar inte beslut). 6. HOVRÄTTSRÅD - hovrättsdomare. 7. HOVRÄTTSFISKAL - föredragande i hovrätten. 8. LAGMAN - chef vid tingsrätten. 9. TINGSDOMARE - domare vid tingsrätten. 10. VICEHÄRADSHÖVDING (varatuomari) - en juris kandidat som arbetat ett år på en tingsrätt och där avgjort olika ärenden. 11. RÄTTSBITRÄDE/OMBUD - för någon persons talan i rätten. Behöver inte vara jurist. Det finns inget tvång att anlita jurist när man skall föra sin talan i rätten. 12. HOVRÄTTSAUSKULTANT - en jurist som avlagt domareden men inte slutfört auskulteringen. Titel: okt 5-20:00 (Sida 8 av 128)

DEN JURIDISKA SVARSTEKNIKEN Svaret skall bestå av tre element; 1) Norm - skribenten skall redogöra för den på fallet tillämpliga rättsregeln t.ex. det straffsrättliga ansvaret. (ex. Den som olovligen tillägnar sig lös egendom som någon annan har i sin besittning skall för stöld dömas till böter eller fängelse i högst...) 2) Fakta - en redogörelse för de för fallet relevanta fakta. (ex. Kalle har har tagit egendom som varit i någon annans besittning) 3) Slutsats - konstaterar man hur saken skall avgöras. (ex. Således skall Kalle dömas för stöld) En välskriven dom skall motiveras på samma sätt. Titel: okt 5-20:02 (Sida 9 av 128)

RÄTTSKÄLLELÄRAN Det finns regler som säger vilka s.k rättskällor som får användas som tolkningsmaterial och regler som säger hur normerna skall tolkas. En viktig princip i det västerländska rättssystemet är förusebarheten därför finns det regler som säger dels ur vilka källor man skall och får ta information (rättskälleläran) när man avgör vilket innehåll en rättsnorm har, dels hur normerna skall tolkas (lagtolkning). Titel: okt 5-20:05 (Sida 10 av 128)

De olika rättskällorna är följande: 1. Lag 2. Sedvana 3. Lagstiftarens avsikt 4. Domstolsavgöranden 5. Rättsjämförande argument 6. Rättshistoriska argument 7. Rättsdogmatiken 8. Teleologiska argument 9. Värderingar 10. Analogiargument Titel: okt 5-20:10 (Sida 11 av 128)

TVISTEMÅL Vid tingsrätten handläggs tvistemål, brottmål och ansökningsärenden. Parterna i ett tvistemål är KÄRANDE och SVARANDE. Kärande anhängiggör ärendet genom en skriftlig STÄMNINGSANSÖKAN vid tingsrätten på svarandens hemort. Stämningsansökan omfattar tre huvudpunkter; a) kärandens krav och den dom käranden yrkar på b) omständigheterna käranden grundar sitt yrkande på c) bevis som han tänker lägga fram samt en förklaring vad han vill bevisa. Titel: okt 8-10:54 (Sida 12 av 128)

Stämningsansökan skall innehålla alla kärandens krav, eftersom käromålet inte får ändras under processens gång. När stämningsansökan inkommer till tingsrättens kansli, blir ärendet anhängigt och förberedelsen börjar. Förberedelsen är i det första skedet skriftlig. Tingsrätten undersöker stämningsansökan och utfärdar därefter en stämning. I stämningen meddelas svaranden att ett käromål mot honom anhängig gjorts vid tingsrätten. Samtidigt uppmanas svaranden att inom utsatt tid ge sitt skriftliga svaromål på stämningen. Svaranden skall i sitt svaromål meddela om han medger eller bestrider käromålet. När svaranden bestrider käromålet helt eller delvis, skall han ange sina motiveringar och meddela vilka bevis han tänker framföra och vad han vill bevisa med dem. Ifall svaranden inte svarar på käromålet inom utsatt tid, kan domstolarna avkunna TREDSKODOM domen enligt kärandens krav om kravet inte är uppenbart grundlöst (vanligt i indrivningsärenden). Tredskodom kallas i svensk rätt </wiki/svensk_r%c3%a4tt> en dom </wiki/dom> som avkunnas mot någon som av tredska (motsträvighet, trots, trilska) underlåtit att exempelvis inkomma med svaromål </wiki/svarom%c3%a5l> eller att infinna sig Titel: okt 8-14:09 (Sida 13 av 128)

Den skriftliga förberedelsen avslutas när svaranden ger sitt svaromål. Ifall det efter detta finns förutsättningar för förlikning försöker man hitta en kompromiss och ifall man är framgångsrik avslutas handläggningen här. Om svaranden i sitt svaromål bestridit käromålet är saken stridig. Då fortsätter handläggningen med en muntlig förberedelse, till vilken domstolen kallar parterna. Avsikten med det är att inför huvudförhandlingen utreda på vilka punkter parterna inte är överens och vilka bevis som kommer att framläggas. Samtidigt sonderar man ifall en förlikning är möjlig. Titel: okt 8-14:15 (Sida 14 av 128)

En skild huvudförhandling hålls på en dag som utsätts av tingsrätten. I tvistemål består domstolen i regel av en ordförande ensam. Förhandlingen är muntlig. Efter att käromålet och svaromålet framförts fortsätter rättegången med en diskussion, där parterna kompletterar och preciserar sina uppfattningar och genast tar ställning till motpartens påståenden. Ett vittnes skyldighet är att berätta sanningen. Ett vittne som ger falskt vittnesmål gör sig skyldig till mened och kan få ett strängt straff. Man kan inte vägra att vittna. Bara ett vittne som är partens make eller nära anhörig har rätt att vägra. Vid slutpläderingen framför parterna sina uppfattningar om bevisen och hur saken borde avgöras. Tingsrättens dom med sina motiveringar avkunnas i regel genast efter att handläggningen avslutats. Titel: okt 8-14:19 (Sida 15 av 128)

BROTTMÅL Ett brottmål handläggs vid den domstol, inom vars område brottet har förövats. Rättegången förs mellan åklagare och den åtalade. Den som blivit föremål för brottet är närvarande i egenskap av målsägande. Åklagaren inleder rättegången med att i sin åtalsskrift yrka på straff. Härefter kan målsäganden meddela om han förenar sig med åtalet och framlägga sitt krav på att den skada brottet orsakat skall ersättas. Efter det får den åtalade svara på yrkandena. Han kan medge eller bestrida helt eller delvis. Rättegången fortsätter med vittnesförhör. Åklagaren är den som i första hand har bevisskyldighet. Den åtalade kan framlägga motbevis. I utslaget konstaterar rätten vilket brott den åtalade gjort sig skyldig till och fastställer straffet. Dessutom bestäms skadeståndet till målsäganden. Om utslaget är frikännande, förkastas åtalet och ersättningskraven. Titel: okt 8-14:24 (Sida 16 av 128)

PERSONERS RÄTTSFÖRHÅLLANDEN Samhällets spelregler för den enskilda individen (se boken, ex. rättigheter). Rättigheter och förpliktelser dikterar en persons förhållande till omvärlden. Enligt Finlands rättsordning kan alla fysiska personer vara rättssubjekt eller innehavare av rättigheter och bärare av förpliktelser. Men även JURIDISKA PERSONER kan inneha rättigheter och förpliktelser. Med juridiska personer menar man bl.a. staten, kommunerna, församlingarna, föreningar, bolag, stiftelser, andelslag,aktiebolag m.m. Titel: okt 12-20:13 (Sida 17 av 128)

RÄTTSFÖRMÅGA - Fysiska och juridiska personer förmåga att ha rättigheter och förpliktelser. Fysiska personers rättsförmåga börjar vid födseln och avslutas vid döden. Under vissa förutsättningar kan en försvunnen person förklaras död av en domstol, varvid personens rättsförmåga upphör. Juridiska personers "föds" då de t.ex. införs i ett register och "dör" då de avförs ur samma register. Titel: okt 12-20:17 (Sida 18 av 128)

RÄTTSHANDLINGAR En rättshandling är en viljeförklaring, genom vilken rättigheter grundas, ändras eller upphävs. Ömsesidiga rättshandlingar kallas AVTAL (t.ex. köp, arbetsavtal) Rättshandlingen kan också vara en ensidig viljehandling (gåva, säga upp ett arbetsavtal). Giltiga rättshandlingar får utföras av en person som har RÄTTSHANDLINGSFÖRMÅGA (t.ex. myndighet) Det är viktigt att skilja mellan rättsförmåga och rättshandlingsförmåga (en minderårig kan t.ex. äga men får inte sälja). Rättssubjektens förmåga att själva vidta sådana åtgärder som kan ha rättslig betydelse. Beträffande juridiska personer är det enklare eftersom varje juridisk person som har rättsförmåga även har rättshandlingsförmåga. Omyndig är en person som inte har fyllt 18 eller omyndigförklarats av domstol (oförmåga att sköta sina egna ärenden). Domstolen utser då en förmyndare. Den omyndige bestämmer dock själv över det han förtjänat med eget arbete. Rättshandlingsförmåga är förmåga att utföra rättshandlingar. Titel: okt 12-20:22 (Sida 19 av 128)

RÄTTSLIG ANSVARIGHET Ansvar för följderna av ens handlingar. Detta ansvar börjar före man uppnår rättslig handlingsförmåga så att en omyndig kan t.ex. göras skadeståndsansvarig. Skadeståndslagen innehåller inte ens någon bindande nedre åldersgräns för en omyndig. En omyndig är också ansvarig för ett brott som han begår, med den begränsningen att straffbarheten inträder först vid 15 års ålder. Den som uppnått denna ålder kan straffas för brott. Tidigare avvek juridiska personers ansvarighet från fysiska personers därigenom att samfund inte var straffbara. Enligt den nya strafflagen kan även juridiska personer straffas (t.ex. böter för ett miljöbrott). Titel: okt 12-20:23 (Sida 20 av 128)

OMYNDIGHET a) minderårig eller person som inte har fyllt 18. b) person som genom domstolsbeslut har förklarats omyndig. Domstolen utser då en förmyndare. En minderårigs förmyndare är hans vårdnadshavare eller föräldrar. Enligt lagen om förmynderskap tillåts även en omyndig handha vissa rättshandlingar; mindre uppköp på föräldrarnas uppmaning, han får bestämma över det han själv förtjänat, den som fyllt 15 får själv ingå och säga upp ett arbetsavtal. Titel: okt 8-14:38 (Sida 21 av 128)

FULLMAKT - en person med rättshandlingsförmåga överlåter åt någon annan att utföra en rättshandling. (Se boken s. 46) -innehavare av fullmakten ges rätt att företräda fulmaktsgivaren individualiserad fullmakt - fullmaktens uppgift framgår klart. Öppen fullmakt - innehavaren representerar fullmaktsgivaren (ex. se boken s.46-47) eller som vittne. Fullmakt kan inte alltid användas t.ex. vid ingången av äktenskap Titel: okt 12-20:29 (Sida 22 av 128)

AVTAL För ett avtal krävs två samstämmiga viljeförklaringar d.v.s ett anbud och ett godkännande. Ett avtal är bindande, även ett muntligt. Enda undantag är då det i köpeavtalet är stadgat att varan kan återlämnas inom en utsatt tid. De facto ingår vi en mängd avtal varje dag t.ex då vi köper något eller färdas någonstans (med kommunaltrafik). Trots att anbudet är bindande är det inte i kraft hur länge som helst. Anbudsgivaren bestämmer hur länge anbudet gäller. Det är viktigt att noggrannt läsa genom anbudsvillkor eftersom de kan innehålla villkor som är orimliga ur kundens synvinkel, de är ändå bindande då de undertecknats. Titel: okt 19-20:32 (Sida 23 av 128)

I vår rätt råder AVTALSFRIHET vilket innebär att både fysiska och juridiska personer fritt får ingå avtal. Avtalsfriheten är dock i vissa fall begränsad. I lagen uttrycks det genom TVINGANDE REGLER, som avtalsparterna måste efterfölja. Den tvingande regeln finns ofta för att skydda den svagare avtalsparten. När det är förbjudet att avtala annorlunda än på ett bestämt sätt så kan inte den starkare avtalsparten utnyttja sin starkare position. Vanligen är ingående av avtal formfritt men detta gäller inte alla avtalstyper. Men ifall det i lag finns reglerade formkrav måste de följas för att avtal skall vara giltiga. Fastighetsköp eller arrendeavtal måste ingås skriftligen. Köpebrevet måste undertecknas i närvaro av offentligt vittne medan arrendeavtal inte kräver vittnens närvaro. Man kan använda sig av ombud vid ingående av avtal (kräver fullmakt). Titel: okt 19-20:33 (Sida 24 av 128)

2) Tvång kallad ogiltighetsgrund; En ytterligare förutsättning för ett giltigt avtal är att det inte finns någon så det han tjänat på eget arbete. 1) Brist på rättshandlingsförmåga, vanligtvis myndighet samt att personen inte är satt under förmynderskap. Undantaget är att personer över 15 år får förvalta 3) Svikligt förledande, motparten har informerat felaktigt. 4) Ocker, ifall någon har utnyttjat annans "trångmål, oförstånd, lättsinne eller beroende ställning i förhållande till honom". 5) Tro och heder, omständigheterna lagvidriga. 6) Förklaringsmisstag, ifall det skett ett skrivfel och motparten (försäljaren) måste ha insett att det är ett skrivfel. Titel: okt 19-20:38 (Sida 25 av 128)

Ifall man är berusad vid ingåendet av ett avtal så kan avtalet möjligtvis ogiltigförklaras medan berusning ALDRIG är en förmildrande orsak i straffrätt. På grund av motpartens väsentliga avtalsbrott kan man häva avtalet. Dessutom kan den som häver avtalet vara berättigad till skadestånd om han lidit skada. Det krävs ett väsentligt avtalsbrott för att ett avtal skall hävas. Vid långvariga avtal (hyres-, arbetsavtal) finns det en möjlighet att uppsäga avtalet (oftast tidsbestämt) Uppsägningen innebär att avtalsparten kan avvekla avtalet utan att behöva åberopa avtalsbrott. Titel: okt 19-20:42 (Sida 26 av 128)

samtycke. 1) INGÅENDE AV ÄKTENSKAP Enligt gällande äktenskapslag (1987) är äktenskapsåldern för både kvinnor och män 18 år. Justitieministeriet kan dock av särskilda skäl bevilja en person under 18 år tillstånd att gifta sig sedan ministeriet erhållit vårdnadshavarens Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. Titel: okt 20-10:54 (Sida 27 av 128)

Förlovning är inte längre förknippad med några rättsverkningar men innan ett äktenskap kan ingås undersöker myndigheterna om det existerar några hinder mot ett äktenskap (hindersprövning) såsom nära släktskap (Äktenskap kan inte ingås i rakt nedstigande eller uppstigande led. Kusiner får gifta sig med varandra men inte halvsyskon) eller i kraft varande äktenskap. Detta sker antingen i församlingen eller befolkningsregistret, där mannen och kvinnan är införd. Enligt den nya äktenskapslagen från den 1.9.97, skall utlänningar inlämna ett av främmande stats behöriga myndighet utfärdat intyg för prövning av hinder mot det äktenskap som skall ingås. Brudparet skall också i detta sammanhang meddela vilket eller vilka släktnamn man tänker ta i bruk. Efter utförd hindersprövning kan vigsel förrättas, antingen kyrkligt eller borgerligt (man kan också välsignas i kyrkan efter en borgerlig vigsel). Vigselförrättaren måste förvissa sig om att hindersprövningen har utförts och den får inte vara äldre än fyra månader. Intyget om hindersprövning utfärdas tidigast den sjunde dagen från det hindersprövningen begärdes. Intyget är giltigt i fyra månader. Intyget skall lämnas till magistraten före vigseln. Titel: okt 20-10:56 (Sida 28 av 128)

Vigsel som förrättas utom tjänstetid kostar 200 euro uppfylls. För civilvigsel som förrättas utanför vigselförrättarens tjänsterum eller i tjänsterum utom tjänstetid, ersätts vigselförrättarens resekostnader enligt statens resereglemente. Även dagtraktamente betalas åt vigselförrättaren då villkoren för att erhålla dagtraktamente hemkommun. Som reseersättning utbetalas högst 100, om vigseln förrättas i endera av brudparets Resekostnaderna fördelas mellan brudparen som vigs samma dag. Om alla vigslar utom tjänstetid förrättas i tjänsterummet, fördelas resekostnaderna jämt mellan alla brudpar. I övriga fall då vigslarna sker på olika orter fördelas resekostnaderna mellan brudparen i förhållande till resans längd. Ett eventuellt dagtraktamente fördelas jämnt mellan brudparen Vigsel i vigselförrättarens tjänsterum under tjänstetid är kostnadsfri Vigsel som förrättas utom tjänsterum men på tjänstetid kostar 120 euro Titel: sep 1-09:12 (Sida 29 av 128)

Vigseln är en formbunden rättshandling. Parterna skall vara samtidigt närvarande och svara jakande på frågan om de vill ingå äktenskap med varandra. Vigseln förrättas i närvaron av vittnen. Den som förrättar borgerlig vigsel är skyldig att förrätta vigsel oberoende av var de förlovade har sin hemkommun eller till vilket religiöst samfund de hör. Som gemensamt släktnamn kan makarna anta det släktnamn som någondera av dem hade som ogift. Det är också möjligt att använda sitt släktnamn tillsammans med det tidigare släktnamnet. Makarna är sinsemellan likställda. Äktenskapet upplöses när den ena maken dör eller dödförklaras eller då makarna döms till äktenskapsskillnad. Titel: okt 20-10:59 (Sida 30 av 128)

EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN Enligt principen om EGENDOMSÅTSKILLNAD innehar vardera parten i ett äktenskap privat egendom (den egendom man förvärvat före eller under äktenskapet). Dessutom förvärvar man vanligen gemensam egendom såsom bostad eller lösöre. Ifall man inte kommit överens om någon delningsgrund anser man då att bägge parter äger hälften. MEN Då man ingår ett äktenskap erhåller man samtidigt giftorätt till den andras egendom (i regel hälften av boets behållning vid äktenskapets upplösning). Man betraktar äktenskapet som ett slags samföretag. Titel: okt 20-11:01 (Sida 31 av 128)

Under äktenskapet innebär detta i praktiken att man har en förpliktelse att vårda egendomen i.o.m att den man är gift med har giftorätt till egendomen. Utanför giftorätten faller egendom som maken fått som gåva eller testamente, ifall överlåtaren har bestämt att den andra maken inte har giftorätt i egendomen. Makar kan även utesluta giftorätt till egendom genom att upprätta ett äktenskapsförord. Förordet kan gälla antingen viss eller all egendom (måste uppgörasskriftligt och bevittnas av två ojäviga vittnen). För att träda i kraft bör äktenskapsförordet lämnas in till tingsrätten (på någonderas hemort) Titel: okt 20-11:05 (Sida 32 av 128)

Äktenskapet begränsar i vissa fall makens rätt att förfoga över sin enskilda egendom. Det gemensamma hemmet får inte överlåtas, säljas eller hyras ut utan båda parters samtycke (detta gäller också bostadslösöre, arbetsredskap eller lös egendom som är avsedd för makens eller barnens personliga bruk). Makarna har inte heller rätt att som gåva ge den andra en betydande del av sin egendom. Detta stadgande skyddar makens fodringsägare. Vardera maken är ensam ansvarig för den skuld som han eller hon har skaffat före eller under äktenskapet. Därför kan t.ex. hustruns egendom inte utmätas för mannens skulder. Makarna har också vanligen gemensam skuld som de ansvarar för solidariskt. Detta kan vara en skuld som de tillsammans har skaffat sig men hit räknas också s.k underhållsskuld; kreditköp av varor och tjänster för familjens underhåll. Äktenskapslagens stadganden om underhåll tryggar makens rätt att få underhåll av den andra maken. Efter en skilsmässa kan den ena maken vara i behov av underhållsbidrag. Bidragets storlek kan makarna komma överens om eller så ålägger en domstol den ena att betala underhållsbidrag. Titel: okt 22-10:10 (Sida 33 av 128)

UPPLÖSNING AV ÄKTENSKAPET Makarna har rätt till skilsmässa efter en viss betänketid. Ansökan om skilsmässa kan göras av makarna gemensamt eller av den ena maken och man behöver inte motivera varför man vill upplösa äktenskapet såsom tidigare var fallet. Efter att ansökan lämnats in skall en 6 månaders lång betänketid förflyta. Efter att betänketiden har löpt ut skall domstolen döma till äktenskapsskillnad om de tillsammans eller den ena yrkar på det. Yrkandet måste framställas inom ett år från betänketidens början. Domstolen kan samtidigt ta ställning till vilkendera som får bo kvar i det gemensamma hemmet. Titel: okt 22-10:15 (Sida 34 av 128)

Utan ovan nämnda 6 månaders betänketid har makarna rätt till omedelbar äktenskapsskillnad, om de utan avbrott har bott åtskils de två senaste åren. Ifall makarna inte kommer överens om hur vårdnaden av barnen skall skötas så är det domstolens sak att komma fram till ett beslut i frågan (gäller också umgängesrätten). Titel: okt 22-10:17 (Sida 35 av 128)

Så kallad AVVITTRING (delning) av egendomen kan verkställas. Avvittring förrättas i samband med att äktenskapet upplöses och innebär att makarnas egendom åtskils och makarnas giftorätt i varandras egendom träder i kraft. Ifall äktenskapet upplösts p.g.a den ena makens död så är det dennas arvingar som är den andra parten vid avvittringen. Avvittring skall förrättas ifall en make eller en avliden makes arvinge kräver det. Titel: okt 22-10:20 (Sida 36 av 128)

Avvittringen går i praktiken till så att vardera makens egendom och skulder förtecknas (detta gäller inte egendom eller skuld som genom äktenskapsförord är någonderas privata). Av makarnas gemensamma egendom och skuld beaktas hälften för vardera maken. Därefter beräknas vardera makens nettoegendom (skillnaden mellan tillgångar och skulder). Makarnas sammanlagda nettoegendom divideras med två och kvoten utgör värdet på vardera makens giftorättsandel. Om detta värde är större än makens nettoegendom, har maken rätt att erhålla skillnaden som utjämning av den andra maken. Givaren får bestämma hur utjämningen skall erläggas. Se s.68 Det finns ett viktigt undantag från skyldigheten att erlägga utjämning, nämligen när avvittring förrättas efter den ena makens död. Här säger lagen att den efterlevande maken inte är skyldig att överlåta egendom till den avlidne makens arvingar Titel: okt 22-10:24 (Sida 37 av 128)

I äktenskapslagen finns även bestämmelser om jämkning av avvittring. Jämkningsstadgandena gör det möjligt att åstadkomma ett skäligt avvittringsresultat i synnerhet då äktenskapet varit kortvarigt och likadelning av makarnas egendom skulle leda till ett oskäligt resultat. Likaså gör stadgandena möjligt att i vissa fall eliminera oskäligheter som kan uppkomma när en avsevärd del av den ena makens egendom har undandragits giftorätt genom t.ex äktenskapsförord. Ifall makarna inte kan enas om avvittring, förrättas den av skiftesman som utses av domstolen. Eftersom det saknas lagstiftning om samboende kan detta medföra tråkiga överraskningar då ett förhållande upphör. Ingendera parten har t.ex. giftorätt i den andras egendom utan vardera behåller sin egendom. Någon arvsrätt föreligger inte heller, för det måste man i så fall upprätta ett testamente. Titel: okt 22-10:27 (Sida 38 av 128)

SAMBOENDE Samboende regleras inte i en särskild lag, och man tillämpar inte heller äktenskapslagen. Samboende har ingen juridisk rätt i varandras egendom. Men enligt en ny lag som trädde i kraft 2011kan den ena parten få gottgörelse vid en separation om de bott ihop minst fem år. Se länken nedan för noggrannare information: o http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2011/20110026?search[type]=pika&search[pika]=samb Titel: okt 22-10:30 (Sida 39 av 128)

REGISTRERING AV PARTNERSKAP Personer av samma kön kan registrera sitt partnerskap i Finland. Före registreringen måste man ta reda på om det finns eventuella hinder som motsvarar äktenskapshinder. Partnerskap kan registreras i tingsrätten eller magistraten och i kyrkan kan man erhålla välsignelse. Rättsverkningarna av en registrering är i det närmaste samma som för äktenskap. På ett regitrerat partnerskap tillämpas t.ex giftorätt och bestämmelser om makes rätt till arv men namnlagen tillämpas inte utan man behåller sina gamla namn. I praktiken kan parterna få gemensamt efternamn genom att den ena parten ändrar sitt efternamn. Det är inte heller möjligt för parterna att adoptera varandras barn. med barn. VR tvingade att ge 'familjerabatt' åt homosexuellt par Titel: okt 22-10:31 (Sida 40 av 128)

Uppgift: Vera och Ville har skilt sig. Räkna ut hur avvittringen skall förrättas utgående från uppgifterna nedan: -Makarnas gemensamma egendom uppgår till 160 000e och deras gemensamma skulder till 38 000 e. -Ville äger en motorbåt vars värde är 40 000 e och som han skaffat genom att ta ett lån i sitt namn på 16 000 e. -Vera äger en bil vars värde är 15 000 e. -Vera äger dessutom en skogstomt som är värd 150 000 e. Hon har fått den i gåva av sin farbror som bestämde att Ville inte har giftorätt i tomten. Titel: okt 23-08:42 (Sida 41 av 128)

Lösning: Gemensam egendom 160 000 Gemensam skuld -38 000 Summa 122 000:2 = 61 000/person Villes egendom:40 000-16 000 = 24 000 Veras egendom:15 000 Ville 61 000 + 24 000 = 85 000 Vera 61 000 + 15 000 = 76 000 Summa: 161 000 : 2 = 80 500 80 500-76 000 Summa: 4 500 Svar: Ville bör betala 4 500 e i utjämning till Vera. Skogstomten berörs inte eftersom Ville inte hade giftorätt till den. Titel: okt 23-09:16 (Sida 42 av 128)

FAMILJEN Namn; Enligt namnlagen skall var och en ha ett släktnamn och ett förnamn. Man får ha högst tre förnamn. Som förnamn godkänns inte kvinnonamn för man och mansnamn för kvinna. Släktnamn godkänns inte som förnamn annat än om det härleds från faderns faderns förnamn och används tillsammans med annat förnamn. Namn som i fråga om form eller skrivsätt står i strid med namnskicket i landet kan inte godkännas utan särskilda skäl. Ett förnamn som redan bärs av syster, bror, halvsyster eller halvbror godkänns inte som förnamn annat än i förening med annat namn. Titel: okt 26-18:30 (Sida 43 av 128)

Släktnamnet bestäms på följande sätt; Föräldrarnas släktnamn ifall de har gemensamt, annars meddelar föräldrarna vilket släktman som skall användas. Gemensamma barn skall ha samma namn. Barnet får utan vidare moderns namn ifall ovannämnda meddelande om släktnamnet inte görs då barnet införs i befolkningsregistret. Ett adoptivbarns släktnamn bestäms i huvudsak enligt samma principer. Titel: okt 26-18:32 (Sida 44 av 128)

Om barnet föds utom äktenskapet, kan föräldrarna sedan faderskapet har fastställts komma överens om att ändra barnets släktnamn till faderns släktnamn. Som gemensamt släktnamn kan makarna anta det släktnamn som någondera av dem hade som ogift. Det är också möjligt att använda sitt tidigare släktnamn tillsammans med det gemensamma släktnamnet. Titel: okt 26-18:32 (Sida 45 av 128)

Genom en skriftlig anmälan är det möjligt att ändra släktnamnet en gång ifall man vill återta sitt tidigare släktnamn. Förnamnet kan ändras genom en skriftlig anmälan men endast en gång. Man kan antingen ta till förnamn eller lämna bort förnamn, ta till eller lämna bort bindesträck eller ändra namnens inbördes ordningsföljd. Under hela sin livstid får man en enda gång utnyttja en enda av dessa möjligheter till ändring genom anmälan. Ett utbyte av förnamn kräver alltid ansökan till länsstyrelse. Titel: okt 26-18:33 (Sida 46 av 128)

BEFOLKNINGS- OCH PERSONUPPGIFTER Magistraten för befolkningsregister över medborgarna som bor inom dess verksamhetsområde. Dessa register bildar tillsammans ett enhetligt befolkningsdatasystem, som täcker hela landet. Befolkningsdatasystemet innehåller personuppgifter om alla medborgare. Uppgifterna är till för att identifiera medborgarna. I befolkningsdatasystemet antecknas också varje persons hemort och bostad (Man kan bo 1 år på annan ort innan hemkommunen byter). När en person flyttar från sin hemort, skall han tidigast en vecka före, och senast en vecka efter flyttningsdagen anmäla om flyttningen till magistraten (skriftligt eller per telefon). Du har rätt att granska uppgifterna som finns om dig. Titel: okt 26-18:34 (Sida 47 av 128)

Ett personregister får i regel fritt uppgöras över personer som på grund av ett kundförhållande eller något annat motsvarande har en relevant relation till registerförarens verksamhet. Registret får bara innehålla sådan information som är nödvändiga med tanke på registrets ändamål. Uppgifterna får bara användas i registerförarens egen verksamhet och för det ändamålet som bestämdes då informationen samlades in. Titel: okt 26-18:36 (Sida 48 av 128)

I regel får uppgifter ur ett personregister inte utlämnas för något annat ändamål utan samtycke av den registrerade personen. Dock finns det några undantag, bl.a. är det tillåtet att utelämna personuppgifter som behövs för marknadsföring, matriklar och släktforskning, såvida den registrerade personen inte förbjudit det. En persons kredituppgifter får överlämnas bara då uppgifterna behövs för beviljandet eller övervakning av kredit. Men i och med att det finns en sådan mängd register idag så äger övertramp oavbrutet rum, t.ex. attentaten mot polismän i Finland var möjlig eftersom polismännens hemadresser fanns i banken och utelämnades mot en liten ersättning av en banktjänsteman. Titel: okt 26-18:37 (Sida 49 av 128)

BARNETS STÄLLNING Ett barn har rätt till underhåll av sina föräldrar och att ärva dem varför det är viktigt att fastställa barnets föräldrar. Ifall en man inte vill godkänna sitt faderskap så kan det fastställas genom domstolsbeslut men i de flesta fall erkänner mannen frivilligt sitt faderskap. Föräldrar är skyldiga att svara för sitt barns underhåll fram till det att de fyller 18 år. Ifall ena föräldern inte annars deltar i underhållet kan domstol besluta om summans storlek. Ifall faderskap inte har gått att fastställas så kan kommunens socialnämnd besluta om underhållsunderstöd. Titel: okt 26-18:38 (Sida 50 av 128)

Föräldrarna ansvarar för vårdnaden av barnet fram till 18 års ålder ifall inte barnet gifter sig tidigare - då upphör vårdnadsförpliktelsen. Barnet skall så långt som möjligt ges en utbildning som motsvarar dess anlag och önskemål. Barnet bör ha rätt att träffa båda sina föräldrar men när barnet får besluta om sitt umgänge är oklarare - temaarbete? Många intressanta lagluckor angående barnets rättigheter till egna beslut finns. Existerar åldersgränser? ADOPTIV- OCH FOSTERBARN Titel: okt 26-18:38 (Sida 51 av 128)

KVARLÅTENSKAPSRÄTT ARV En viktig del av arvsrätten utgör de bestämmelser som utvisar vem som direkt med stöd av lagen har rätt till arv. Arvsordningen grundar sig på närhet i släktskap mellan arvingen och arvlåtaren (den avlidne); - en närmare släkting utesluter mera avlägsna släktingar från arvet. - Lika nära släktingar har lika rätt till arv. Arvsordningen har dock begränsats till kretsen av de närmaste släktingarna, så att arvlåtarens kusiner och avlägsnare släktingar inte har arvsrätt. Titel: okt 26-18:39 (Sida 52 av 128)

Make ärver sin make om inte bröstarvingar (barn, barnbarn etc.) finns. Ifall arvingar saknas och testamente inte har uppgjorts, tillfaller arvet staten. Arvingen bör vara vid liv för att kunna ärva. Undantaget är innan dödsögonblicket avlat foster ifall detta föds levande. Om arvingen inte kan bevisas ha överlevt arvlåtaren, skall han anses ha dött före arvlåtaren. Exempelvis i en bilolycka där fadern A och sonen B dog. Ifall det inte går att bevisa att B levt längre än A ärver inte B något av A. En död arvinges avkomlingar träder alltid i hans ställe. Titel: okt 29-13:44 (Sida 53 av 128)

Om kvarlåtenskapens behållning är negativ, ärver inte arvingarna skulderna. I detta fall bör dock boet överlåtas till boutredningsmans förvaltning eller i konkurs. Om de handlingsskyldiga (arvtagarna) underlåter detta kan de bli ansvariga för skulderna. Titel: okt 29-13:48 (Sida 54 av 128)

ARVSORDNINGEN Rätten till arv bestäms enligt arvsordningen; a) Bröstarvingar (barn, barnbarn etc.) och adoptivbarn (adopterade efter den 1.1.1980) är arvingar i första hand. De går förbi alla andra släktingar. Om något av barnen har dött, delar dennes barn den avlidne förälderns arvslott i sin egenskap av ställföreträdande arvingar. Ifall föräldern är i liv kan hon avstå arvet till sitt barn (arvlåtarens barnbarn). Inte möjligt att avstå enbart en del av arvet utan allt eller ingenting. Barnet betalar då arvsskatt. Ifall man inte meddelar om detta utan enbart låter arvet gå över till sitt barn måste detta betala arvsskatt+gåvoskatt.. Bröstarvingarnas arvsrätt är tryggad genom stadgandena om LAGLOTT. Den efterlevande maken har dock rätt till att förfoga över bostaden med lösöret. Titel: okt 29-13:51 (Sida 55 av 128)

b) Ifall bröstarvingar saknas ärver maken sin döda make. Makens arvsrätt är till sin natur tillfällig och avser bara att trygga den efterlevandes utkomst. Då denna dör övergår hans andel till den först avlidna makens sekundära arvingar. Makens arvsrätt gäller givetvis endast den del av boet som hade gått till bröstarvingar, om sådana funnits. Den andra delen av boet får den efterlevande med stöd av sin giftorätt vid den AVVITTRING som förrättas före arvsskiftet. Då efterlevande maken dör, övergår inte den egendom, som han ärvt, till änkans arvingar, utan till efterlevande arvingarna. Efterlevande arvingar ärver även den efterlevande maken i fall denna inte har några arvingar. Den efterlevande maken får förfoga över den ärvda egendomen, på alla andra sätt, förutom att testamentera den vidare. Den efterlevande maken åtnjuter däremot inte LAGLOTTSSKYDD såsom bröstarvingar. Man kan alltså genom testamente förbigå en make vilket man inte kan göra med bröstarvingar. Maken har dock giftorätten. Detta har uppmärksammats av homosexuella eftersom de inte har rätt att ingå äktenskap. Titel: okt 29-13:54 (Sida 56 av 128)

c) arvlåtarens föräldrar är de följande i arvsordningen, om arvlåtaren inte har efterlämnat bröstarvingar eller make. Vardera föräldern får hälften av arvet. d) Om arvlåtarens föräldrar eller den ena av dem har dött, delar deras barn (arvlåtarens syskon) sin döda förälders arvslott. Om det inte finns syskon ärver den levande föräldern hela kvarlåtenskapen. Om något av arvlåtarens syskon har dött, har hans eller hennes efterlevande ställföreträdare arvsrätt. Även halvbröder eller -systrar kan ärva arvlåtaren. Titel: okt 29-13:56 (Sida 57 av 128)

e) Arvet överlåtes i sin helhet till far- eller morföräldrar. om arvlåtaren helt saknar arvingar av ovan angivet slag. Dessas barn, dvs. arvlåtarens fastrar, mostrar, farbröder etc., har ställföreträdande arvsrätt. Deras barn, dvs. arvlåtarens kusiner har inte längre ställföreträdande arvsrätt. Arvet går till staten, om arvlåtaren saknar arvingar och inte har upprättat ett testamente. I regel förblir egendomen inte i statens ägo utan överlåts till den avlidnes hemkommun. Ett annat alternativ är att överlåta arvet till släktingar eller andra närstående personer (sambo) om överlåtelsen anses skälig med hänsyn till omständigheterna. Titel: okt 29-13:59 (Sida 58 av 128)

UNDANTAG: Arvinge kan göras arvslös på basen av lag; -Uppsåtligt dödande av arvlåtaren eller arvinge framom en i arvsordningen. -Förstörande eller undanhållande av testamente. Arvlåtaren kan också göra arvslös genom testamente ifall; -arvingen genom uppsåtligt brott djupt kränkt arvlåtaren. -arvingen fortgående för ett vanhedrande och osedligt liv. Arvet tillfaller då den som skulle ha fått det ifall arvingen dött före arvlåtaren. Titel: okt 29-14:01 (Sida 59 av 128)

Lagen innehåller även stadganden om förskott på arv. Enligt dem skall en gåva som den avlidne givit bröstarvingar avdras från deras arvslott som förskott på arv. Man får dock skänka 4000/tredje år. Titel: okt 29-14:03 (Sida 60 av 128)

ARVSLOTTERNAS STORLEK Principen om jämn fördelning innebär att arvingar i samma ställning ärver lika mycket. Arvlåtaren kan påverka arvslotterna genom testamente. Testamenteringsfriheten påverkar bröstarvingarnas laglott. Laglotten utgör hälften av arvslotten. Arvlåtaren kan begränsa bröstarvingarnas arvslott till hälften d.v.s till värdet av laglotten. De övriga arvingarna kan fullständigt förbigås genom testamente. Titel: okt 29-14:06 (Sida 61 av 128)

Arvlåtaren är inte skyldig att bevara sin egendom för arvingarna. Arvingarna förutsätts bli likvärdigt behandlade. Andra än sedvanliga gåvor och utbildningskostnader kan leda till utjämningsförfarande, för att försätta arvingarna i jämbördig situation. Mottagaren av förskott på arv kan bli tvungen att betala utfyllnad av laglott åt en laglottsberättigad bröstarvinge. Denna behöver inte nöja sig med det, som finns kvar i kvarlåtenskapen. Titel: okt 29-14:08 (Sida 62 av 128)

TESTAMENTE Uppgörs skriftligt i närvaro av två vittnen. Dessa bör ha fyllt 15 år och vara ojäviga (inte nära släkt). Den som uppgör ett testamente bör vara 18 år fyllda. Undantag gäller 15 år fyllda som själva förtjänat ihop sin egendom. Ett uppgjort testamente kan återkallas och ändras. Ordet testamente behöver inte ingå. Titel: okt 29-21:00 (Sida 63 av 128)

Ett testamente kan vara ett ÄGANDERÄTTSTESTAMENTE, genom vilket äganderätten övergår till testamentstagaren. Man kan även upprätta ett besittningstestamente, som endast ger testamentstagaren nyttjanderätt till egendomen. Laglott kan inte förbigås genom testamente. LAGLOTT - bröstarvingar har rätt till hälften av den egendom som han skulle få enligt den lagstadgade arvsordningen. Ett testamente är ogiltigt om det till den del inkräktar på laglotten, om arvingen kräver att få ut sin laglott. Titel: okt 29-21:00 (Sida 64 av 128)

Formkravet är att testamentet skall upprättas skriftligen i två vittnens samtidiga närvaro. Undantaget är ett s.k. nödtestamente (sjukdom, allvarlig skada, förberedelser för självmord etc.) som är tillåtet är upprätta muntligen inför två vittnen samtidigt eller utan vittnen genom egenhändigt skriven och undertecknad handling. Nödtestamentet förfaller då tre månader förflutit från att testatorn haft möjlighet att upprätta ett normalt testamente Titel: okt 29-21:01 (Sida 65 av 128)

Efter att arvinge delgivits ett testamente så måste arvingen inom 6 månader väcka klandertalan vid domstol ifall testamentet inte uppfyller formkraven och man vill att testamentet förklaras ogiltigt. Ifall ett testamente inte uppfyller formkraven men ingen klandertala väcks förlorar felet sin betydelse och testamentet blir giltigt. Det måste ändå framgå att det är frågan om personens yttersta vilja. Titel: jan 12-13:32 (Sida 66 av 128)

Organtestamente Ge ditt godkännande med ett donationskort Genom att underteckna ett donationskort samtycker du till att dina organ och din bindväv kan användas för att behandla någon an människas sjukdom och rädda ett liv, efter att du avlidit. En snabb insats avgör om transplantationen lyckas. Fyll i donationskortet genast! Det räcker med att du alltid bär kortet med dig. Berätta också för dina närstående om ditt beslut. Transplantation - en möjlighet till ett fullvärdigt liv I Finland görs idag njur-, lever-, hjärt-lung-, hjärt- och lungtransplantationer, samt även transplantationer av ögats hornhinna. Nuförtiden lyckas transplantationerna bra. Ca 90 procent av transplantaten fungerar ett år efter transplantationen. I Finland finns patienter som redan levt fullvärdigt liv i över 20 år tack vare transplantationen. Behovet av transplantation är stort En organtransplantation är i många fall den enda möjligheten att förbättra patientens hälsa och rädda dennes liv. Om en behövand patient inte får en lever-, hjärt-, eller lungtransplantation i tid avlider hon. Det råder brist på organ i Finland. Årligen avlider tiotals människor i onödan medan de väntar på ett transplantat som skulle kunna passa. Klipp längs streckad linje Titel: okt 29-15:39 (Sida 67 av 128)

Uppgifter: 1. Mats och Malin var gifta med varandra och hade barnen Karin och Klas. Den senare avled för två år sedan och efterlämnade sin hustru Lena och deras minderåriga dotter Irma. Mats dog. Vid bo upptäckningen framgick det att Mats och Malins gemensamma egendom uppgick till 200 000 euro och deras gemensamma skulder till 80 000 euro. Mats enskilda egendom uppgick till 50 000 euro och Malins enskilda skuld till 10 000 euro. Vilka av ovanstående personer fick ärva något, hur mycket och på vilka grunder? Titel: okt 29-21:06 (Sida 68 av 128)

Svar: M+M:s egendom 200 000 M+M:s skulder 80 000 Summa 120 000 : 2 = 60 000 Mats egendom 60 000 + 50 000 = 110 000 Malins 60 000-10 000 = 50 000 Summa 160 000 : 2 = 80 000 Utjämning +30 000 till Malin från Mats dödsbo Av Mats 80 000 ärver Karin hälften = 40 000 Eftersom Klas har avlidit är Irma hans ställföreträdande arvinge (Klas kan inte ärva) och erhåller 40 000 Titel: okt 29-21:07 (Sida 69 av 128)

2) Albert Tallgren omkom när han tillsammans med sin hustru Ester semestrade på Teneriffa. Vid bo upptäckningen framkom följande: Makarnas gemensamma egendom uppgick till 250 000 euro och deras gemensamma skuld till 40 000 euro. Albert hade en skuld på 30 000 euro och egendom värd 120 000 euro. Dessutom ägde han en skogstomt värd 500 000 euro, som Ester på grund av äktenskapsförord inte hade giftorätt i. Esters skuld uppgick till 10 000 euro. Albert hade ett utomäktenskapligt barn, Kim. Faderskapet till Kim hade fastställts. I sitt äktenskap med Ester hade Albert dottern Ulla- Brita, som hade dött och efterlämnat maken Torsten och barnen Stina och Niklas. Räkna ut hur mycket var och en ärver enligt lagen. Du behöver inte bry dig om summor som skatter etc. Titel: okt 29-21:10 (Sida 70 av 128)

Svar: Gemensam egendom + skuld 250 000-40 000= 210 000:2=105 000 Alberts egendom : 120 000-30 000 + 105 000 = 195 000 Esters egendom : 105 000-10 000 = 95 000 195 + 95 = 290 000 : 2 = 145 000-95 000 = 50 000 Ester skall erhålla 50 000 euro i utjämning Alberts andel 145 000 + 500 000 = 645 000 ärvs av hans bröstarvingar. Kim ärver hälften = 322 500 euro Eftersom Ulla-Brita avlidit är det hennes barn; Stina och Niklas som är ställföreträdande arvingar. De delar på 322 500 euro = 161 250 euro Titel: okt 29-21:11 (Sida 71 av 128)

Uppgifter från nya boken 5. (s.269) Det barnlösa äkta parets, Jussis och Lauras, äktenskap upplöstes då Jussi avled. Jussis enda släktingar var hans syster och moster. Jussis hela egendom var 100.000 euro, och han hade inget testamente. a) Hur skall Jussis egendom fördelas. Titel: nov 2-18:44 (Sida 72 av 128)

Svar: Maken ärver eftersom bröstarvingar saknades. Jussis släktingar ärver ingenting förrrän Laura avlider. Då Laura har avlidit är Jussis syster Jussis sekundära arvinge och delägare i Lauras dödsbo. Kvarlåtenskapen fördelas och delas mellan Jussis sekundära arvingar och Lauras arvingar. Titel: nov 2-18:59 (Sida 73 av 128)

b) Jussi och Laura hade äktenskapsförord, enligt vilket de inte hade någon rätt till varandras egendom. Bedöm Lauras situation ur juridisk synvinkel. Titel: nov 2-19:00 (Sida 74 av 128)

Svar: En efterlevande makes arvsrätt påverkas inte av om han/hon har giftorätt i sin makes egendom eller inte. Eftersom Laura enligt arvsordningen är Jussis närmaste arvinge, får Laura i arv den egendom som hon inte har giftorätt i eller 100000 euro. Arvsskatt måste betalas på hela summan. Då Laura avlider förrättas arvsskifte mellan Lauras arvingar och Jussis sekundära arvingar. Äktenskapsförordet påverkar relationstalet för hur boet skall skiftas. ARVS SKATT I skatteklassen från 1.1.2013 Arvets värde Skatt vid nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande delen 20 000 40 000 100 7 40 000-60 000 1 500 10 60 000-200 000 3 500 13 200 000-1 000 000 21 700 16 1 000 000-149 700 19 II skatteklassen från 1.1.2013 Arvets värde Skatt vid nedre gränsen Skatteprocent för den överstigande delen 20 000-40 000 100 20 40 000-60 000 4 100 26 60 000-1 000 000 9 300 32 1 000 000-310 100 35 Titel: nov 2-19:00 (Sida 75 av 128)

c) Hur skulle arvet delas, om man skulle hitta ett testamente som uppfyller formkraven i Jussis skrivbordslåda, och han i testamentet uttrycker att han vill ge hela sin förmögenhet till fotbollslaget Jippo? Titel: nov 2-19:08 (Sida 76 av 128)

Svar: I denhär situationen skulle man först förrätta avvittring. Av uppgiften framgår inte Lauras tillgångar. Laura får 0-50000 euro beroende på hennes förmögenhetsställning. Lauras och Jussis gemensamma tillgångar räknas ihop vid avvittringen och den erhållna summan halveras. Om Laura var den förmögnare av makarna, behöver hon inte ge utjämning till dödsboet. Men om Jussi var den förmögnare, skall dödsboet betala utjämning till Laura. Eftersom Jussi inte har några bröstarvingar kan ingen kräva laglott. Beroende på hur mycket som skall betas i utjämning till Laura erhåller Jippo 50000-100000. Titel: nov 2-19:08 (Sida 77 av 128)

10) Tove och Sam har tre gemensamma barn, Petra, Magnus och Petter. Tove har tvillingsönerna Kim och Axel från ett tidigare äktenskap. År 2001 uppgjorde makarna ett gemensamt testamente, där de bestämde att 100 000 euro av deras egendom skall gå till en organisation som arbetar med narkotikafrågor. Tove dog i juli 2002 och Sam i oktober 2002. Bouppteckningen förrättades i november och boets tillgångar konstaterades vara 150 000 euro. Vilka är barnens juridiska ställning? Titel: nov 2-19:09 (Sida 78 av 128)