Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Relevanta dokument
Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Ericsson A.

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Korn, tidiga sorter. Sorter

Vårraps. Sorter och odlingsteknik

Vårraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Havre. Johan Roland, SLU, Lanna försöksstation

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson och Egil Persson, Hushållningssällskapet Södermanland

JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Vårkorn

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Vårkorn L7-401 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

Våroljeväxter. Sorter och odlingsteknik

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Höstvete. Sorter. Det lades ut 29 stycken regionala sortförsök, på 19 olika platser, under hösten Av

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Höstvete. de når marknaden.

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sorter ekologisk odling

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Jordbrukaredag Törringelund vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Nederbörd Brunnby

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Havre. Sortbeskrivning

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Majs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Sortförsök i höstvete

Höstoljeväxter. Sorter

Sorter ekologisk odling

Havre. Sortbeskrivning

Sortförsök i höstvete

Havre. Tabell 1. Enskilda havreförsök Sorter och odlingsteknik

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Sortförsök i höstvete

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i vårkorn SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Ingelstorp Naturbruks gy.

Sortförsök i vårkorn

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Höstraps OS 21, 22, 23, 24. Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2013 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårkorn

Hösten 2017 var mycket våt och sådden. Höstraps

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Höstraps sortprovning

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Transkript:

Bibliografiska uppgifter för Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Ericsson A. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Hushållningssällskapet Västmanland Försöksrapport för Mellansvenska försökssamarbetet och Svensk raps Svenska Rådgivare, praktiker Nummer (ISBN, ISSN) ISSN 1401-2561, ISBN 91-88668-52-5

Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland I ärtodlingen är det många olika parametrar som måste tas med i bedömningen när man ska välja sort. Vilka som ska väga tyngst beror på vad man ska använda skörden till och hur grödan passar in på den egna gården. Faust och Clara är sorter som kombinerar parametrarna tröskbarhet, avkastning och mognadstid på ett bra sätt, men de ger en relativt låg skörd av protein per hektar. Lumina är den sort som har högst avkastning i hela området, men sorten har dålig stjälkstyrka som försvårar skörden. Lumina och Brutus ger den högsta proteinskörden per hektar men har en sen mognad. Algarve är främst en sort för helsädesensilage. Tabell 1.. Avkastning. Område D-G. Mätare: Celine. Våren såddes elva sortförsök med ärter (L7-610) inom det Mellansvenska området. Sådden var utdragen och det första försöket såddes den 2 april i Östergötland medan det sista försöket kom i jorden den 14 maj i Dalarna. Försökens etablering och utveckling var god, men 3 försök blev trots det så ojämna att de inte kan tas med i sammanställningen. Skörden i de kvarvarande försöken blev som vanligt varierande, från knappt 3 ton/ha till drygt 7 ton/ha, vilket får betecknas som normalt. Ur tabell 1 kan man utläsa att Lumina hade den klart högsta medelavkastningen i området under. Exclusive, Clara och Faust överträffade även de mätaren medan 44 Enigma, Algarve, Brutus, Pinochio och Jackpot hade en avkastning i nivå med mätaren. Stilo och Tudor nådde inte upp till de övriga sorternas nivå. I tabell 2 flerårsmedeltal ser man att Luminas avkastning överträffar mätaren i alla regioner. Den är den högst avkastande sorten i E- och F-områdena och endast överträffad av Faust i D-området. Övriga sorter i D-området når inte riktigt upp till mätarens avkastning. I E-området har övriga sorter en avkastning som ligger i nivå med mätaren medan det i F- och G-området endast är Brutus som når mätarens avkastningsnivå. Förutom avkastningsnivå så är det framför allt tre parametrar som är viktiga vid ärtodling. Det är proteinhalt, höjd vid skörd (tröskbarhet) och mognadstid. Vid odling till eget foder är skördad mängd protein en viktig faktor. I diagram 1 redovisas respektive sorts proteinskörd relativt mätaren. Som sy- Relativ skörd Celine kg/ha rel.tal Medeltal 4750 Lumina 110 Exclusiv 105 Clara 103 Faust 103 Enigma 102 Algarve Brutus Pinochio Jackpot 98 Stilo 89 Tudor 87

Tabell 2.. Avkastning områdesvis. Flerårsmedeltal och årsvis. Mätare Celine. Årtal Sort Celine kg/ha rel.tal D-området E-området F-området G- området 2002 2003 Medel *2190 4790 5710 5140 2002 2003 Medel 5500 3240 3840 4330 2002 2003 Medel 4770 4810 4660 4550 Medel 3340 Algarve** 77 98 88 *83 111 104 95 93 92 Brutus *118 96 98 96 90 107 96 98 97 108 110 Clara 98 108 97 103 96 *77116 *107 97 Faust * 106 105 103 94 104 99 89 107 104 97 96 Jackpot *112 95 98 96 92 95 101 91 101 97 95 Lumina 94 110 102 96 96 111 104 96117 *104 103 Pinochio *111 97 101 98 90 102 99 98 90 104 *98 93 97 * Endast ett försök. ** Främst avsedd för samensilering med spannmål. Diagram 1. Relativ proteinskörd Celine = Flerårsmedel (regionsvis) * proteinhalt (hela Sverige) 110 105 95 90 85 80 Faust Clara Pinochio Celine Jackpot Brutus Lumina D E F G 45

Diagram 2. Höjd vid skörd, cm Flerårsmedel, hela landet 80 70 60 52 51 49 48 45 42 50 31 40 30 20 10 0 Clara Brutus Faust Jackpot Pinochio Celine Lumina nes så är Lumina följt av Brutus de sorter som ger högst skörd av protein per hektar medan Faust och Clara har den lägsta proteinskörden. När det gäller tröskbarhet så bedöms det genom att sortens höjd över markytan mäts vid skörd och i diagram 2 redovisas dessa värden. Clara, Brutus, Faust och Jackpot har bra värden. Pinochio och Celine har medelgoda värden medan Lumina har en låg höjd vid skörd och kan därför förväntas vara svårare att få in i tröskan. När det gäller tidigheten, som är viktigare ju längre norr ut man kommer, så är Faust den klart tidigaste sorten medan Brutus och Lumina är minst fem dagar senare. Dessa och övriga kvalitetsegenskaper framgår av tabell 3. Sortbeskrivningar CELINE (SW) är en fodersort som har hög avkastningspotential. Fröet är medelstort och har medelhög proteinhalt. Celine har måttlig höjd vid skörd och måttlig stjälkstyrka. Sorten mognar medeltidigt. ALGARVE (SSD) är en fodersort främst avsedd för helsädesensilering. Sorten har en kort, något vek stjälk, och stjälkstyrkan är låg vid odling till mogen skörd. Proteinhalten är hög. BRUTUS (SSd) är en lång, grönfröig foderärt med god avkastningspotentialen. Stjälkstyrkan och höjden vid skörd är bra medan mognaden är sen. Brutus har hög proteinhalt och ett medelstort frö. CLARA (SW) är en kokärt som också passar som foderärt. Avkastningen är medelhög, tröskbarheten god och mognaden medeltidig. Proteinhalten är något låg och fröet medelstort. FAUST (SSd) är en fodersort med en hög avkastningspotential. Sorten är medellång, har god stjälkstyrka och hög höjd vid skörd. Mognaden är tidig, fröet är ganska litet och har låg proteinhalt. JACKPOT (SSd) är en medelavkastande sort med hög höjd vid skörd och goda stjälkegenskaper. Sorten mognar 46

Tabell 3. Sortegenskaper. Medeltal för. Område: Hela Sverige. Sort Fröfärg Stjälkstyrka -0* Höjd vid skörd cm Stjälklängd cm Vattenhalt vid skörd % Mognad dagar Tkv g Protein % av ts Celine gul 45 42 88 19,0 116 268 22,9 Algarve gul 25 23 75 20,0 115 288 23,1 Brutus grön 59 51 92 19,4 118 263 23,5 Clara gul 60 52 87 18,6 116 256 21,8 Faust gul 57 49 86 17,7 113 247 20,9 Jackpot gul 53 48 88 19,0 115 271 23,7 Lumina gul 40 31 73 19,7 117 261 23,5 Pinochio gul 51 45 88 18,2 115 241 22,3 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. medeltidigt, fröet är stort och proteinhalten hög. LUMINA (SW) är en ny holländsk fodersort som eventuellt kommer på marknaden framöver. Sorten har hög avkastningspotential. Den är mycket kort har låg stjälkstyrka och höjden vid skörd är låg. Lumina har normalstort frö med hög proteinhalt. Mognaden är medelsen. PINOCHIO (SW) är en foderärt med ett ganska litet frö och medelhög proteinhalt. Sorten har medelhög avkastning och medeltidig mognad. Pinochio är ganska lång, har medelgod stjälkstyrka och ganska god höjd vid skörd. 47