Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen2 verksamheter under 2013, Västerbottens län Västerbottens museum/ Skogens kulturarv i Kvarkenregionen Berit Andersson 2014 Dnr 622/09
Skogens Kultur Arv I Kvarkenregionen Skogens Kultur Arv I Kvarkenregionen (SKAIK) är ett EU-projekt inom ramen för Botnia Atlantica-programmet. 2009 genomfördes inventeringar i Lövångers socken på den svenska sidan och i Laihela kommun i Finland. Under 2011 har inventeringar skett runt Storkågeträsk, Skellefteå kommun samt i Laihela, Lill- och Storkyro kommuner. I samband med inventeringarna informerades ortsbor och skogsägare om fornoch kulturlämningar.
Innehåll Administrativa och tekniska uppgifter... 1 Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Information... 2 Arkeologisk undersökning... 4 Förmedling... 4 Samarbete Väster- och Österbotten... 4 Verksamhetsområde... 5 Inventeringsområdet... 5 Resultat... 6 Utvärdering... 7 Referenser... 8 Kart- och tabell bilaga... 9 Omslagsbild: Vi har grävt gropar för ny skylt vid Österbottens största röse. 0
Administrativa och tekniska uppgifter Vbm dnr 622/09 Lst dnr 435-9097-2012 Lst beslutsdatum 2013-10-22 Län Västerbotten Landskap Västerbotten Kommun Skellefteå, Robertsfors, Umeå Socken Umeå, Sävar, Nysätra, Lövånger, Burträsk, Skellefteå, Jörn Ort Gumboda, Tväråbyn, Brönstjärn, Finnfors, Nilsliden Kartblad 70H 8f SV, 70H 9f NV 71H 0g NO, 71H 3j NV, 71H 6j SO, 71H 8f SO, 71H 8g SO, 71H 9f SO 71H 9f SV, 71H 9g SO 72H 1f SV 72H 2f SV, Koordinatsystem Sweref 99TM Fältarbetsperiod 2013-05-01 2013-10-10 Fältarbetsledning Berit Andersson Övrig personal Erik Sandén VBM, Ann-Kristin Unander, Helena Gustavsson SKS Foto Bild 1-13 Sammanfattning Inom ramen för projektet Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen (SKAIK) har samarbetet mellan Skogliga och kulturmiljövårdande organisationer på båda sidor av Kvarken bedrivits i form av arbetsutbyten, projektmöten, informationsmöte till lokalbefolkning samt inventering. Inventeringen på den svenska sidan främst bedrivits i Skellefteå, Robertsfors och Umeå kommuner och i kommunerna Lill- och Storkyro på den finska sidan. På svensk sida har 88 lämningar registrerats i Skogsstyrelsens databas Kotten och 48 lämningar registrerats i Riksantikvarieämbetes FMIS, sammanlagt har 136 nya registreringar gjorts. Bild 1. Vi står i nyfunnen hyddbotten i Österbotten. 1
I ett försök att sprida information om kulturarvet till nya grupper på svensk sida har geocaching testats. Sammanlagt under åren 2011 2013 har 134 personer besökt våra geocaher. I samarbete med Skogsstyrelsen har en mindre undersökning genomförts av en fäbod vid Bussjön, Umeå kommun. Under året har en tvåspråkig informationsfilm om hänsynsfullt skogsbruk färdigställts och sex trespråkiga informationsskyltar har producerats och placerats ut. Inledning Inom ramen för projektet Skogens Kulturarv I Kvarkenregionen (SKAIK) har inventering bedrivits i Skellefteå, Robertsfors och Umeå kommuner. Inventeringen har bedrivits som ett samarbete mellan Västerbottens museum och Skogsstyrelsen Region Nord. Projektet omfattar Västerbotten på svenska sidan och Österbotten på finska sidan och består bl. a. av kunskaps- och arbetsutbyte länderna emellan. Bild 2. Styrgruppsmöte i Vasa, Österbotten. Information Projektets resultat och den arkeologiska undersökningen i Flarken presenterades för två klasser årskurs 3 i Robertsfors skola. I samband med arbetsutbytet under september i Österbotten grävdes gropar för uppsättande av 12 informationsskyltar om förhistoriska lämningar. Projektets resultat har presenterats i Lövånger i samband med information om hänsynsfullt skogsbruk 2013-12-05. 2
Bild 3. Vi gräver gropar för nya skyltar i Österbotten. Under 2013 har 6 informationsskyltar producerats och placerats ut, fyra i närheten av Lövånger och två i närheten av Storkågeträsk. Skyltarna berättar om fångstgropar, gruvor, gravrösen, fäbodar, hamnar och övergiven bebyggelse. Skyltarna är trespråkiga med samma text på svenska, finska och engelska. Skyltarnas layout har framtagits av Museiverket och de skyltar som satts upp på finska sidan har samma layout och är trespråkiga. Bild 4. Skylt i Fjällboda uppsatt. Bild 5. Skylt om Fäbodar uppsatt. Den informationsfilm om hänsynsfullt skogsbruk som producerats i projektet behandlar kulturlämningar och fornlämningar samt hur man läser länsstyrelsens beslut vid avverkning. Filmen är textad på finska. Ca 40 exemplar av informationsfilmen har sänts till skogsbolag och entreprenörer samt finns på projektets hemsida. Ett försök att nå nya grupper med information om vår kulturhistoria har varit geocaching och 2011 placerades tre sycken ut vid fäbodar i Lövånger och 2012 har sex stycken placerats ut runt Storkågeträsk. Totalt under åren 2011 2013 har 134 personer besökt projektets geocacher. 3
Arkeologisk undersökning En mindre undersökning genomfördes i augusti av Raä nr Umeå stad 192 som är en husgrund som motsvarar platsen för en fäbod enligt karta från 1696. Vår förhoppning var att hitta föremål eller annat daterbart material från medeltiden. Vid undersökningen framkom dock endast fynd från 1800-tal. Underökningen genomfördes av Västerbottens museum i samarbete med Skogsstyrelsen. Bild 6. Det undersökta spismursröset i husgrunden vid Bussjön. Förmedling Förra årets undersökning i Flarken rönte stort intresse och föredrag om undersökningen och områdets historia hölls för två årskurser tredjeklasser i Robertsfors skola i juni 2013. Samarbete Väster- och Österbotten Under året har ett flertal projektmöten hållits, den 27-28 februari 2013 hölls ett styrgruppsmöte och projektgruppsmöte i Umeå där vi planerade årets inventeringsinsatser, informationsmöten samt exkursioner i Sverige och Finland för projektets deltagare. Under en vecka 13 17 maj genomfördes arbetsutbyte i Skellefteå, Norsjö och Malå kommuner, Västerbotten med personal från Västerbottens museum, Skogsstyrelsen och Museiverket. Under denna vecka genomfördes gemensamma exkursioner och inventeringar samt ett förvaltningsmöte med delar av styrgruppen. I mitten av september genomfördes ett arbetsutbyte i Vasa, Österbotten med personal från Museiverket, Skogscentralen, Västerbottens museum och Skogsstyrelsen då Björkö och världsarvet Kvarken besöktes. I samband med arbetsutbytet genomfördes ett styrgruppsmöte med bl a besök vid de nyuppsatta skyltarna. 4
Bild 7. Båttur i världsarv i Björkö skärgård. Bild 8. Styrgruppen på nyanlagd väg till skyltat röse. I oktober hölls ett gemensamt seminarium för projekten SKAIK och KING i Lycksele, där projektens resultat presenterades och vi diskuterade förvaltning av kulturmiljöer i de tre länderna. I samband med seminariet hölls även en publik föreläsning av Lars Östlund, SLU, om märken i träd. Under seminariets sista dag gjordes en exkursion med bl a besök vid den nyfunna hällmålningen vid Öreälven i Bratten väster om Lycksele. Bild 9. Deltagare i SKAIK KING seminarium. Bild 10. Besök vid nyfunnen hällmålning. Verksamhetsområde Inventeringsområdet Årets inventeringar har främst bestått av kompletteringar i förra årets områden samt granskning av lämningar från i fjol. Vi har prioriterat granskning av fångstgropar registrerade av Skogsstyrelsen 2012. I samband med arbetsutbytet genomfördes gemensamma inventeringar utifrån laserscanningsbilder i Bureälvens källområde. Ett antal lämningar som har koppling till gruvbrytning har registrerats utifrån tips från lokalbefolkning. Enstaka lämningar utanför dessa områden har registrerats utifrån tips från ortsbor. 5
Bild 11. Ann-Kristin i en nyfunnen fångstgrop. Bild 12. Nyfunnen fångstgrop utifrån laserbilder Resultat Totalt har 136 lämningar registrerats vid årets inventeringar. Av de registrerade lämningarna har 88 införts i Skogsstyrelsens kartdatabas Kotten och 48 lämningar har granskats av arkeolog och införts i Riksantikvarieämbetes fornminnesregister (FMIS). Här redovisas endast de lämningar som är granskade. Huvudparten av lämningarna är funna utifrån studier av flygscanningsbilder, men några lämningar utanför detta område har registrerats, främst efter uppgifter från Skogsstyrelsens personal eller efter tips från informationsmöten. Bild 13. För att muta in en plats för gruvbrytning byggde man ett Försvar. Hittad efter tips från ortsbo. 6
Lämning Antal Brunn 2 Dammvall 3 Flottningslämning 1 Fäbod 3 Färdväg 8 Husgrund historisk tid 40 Kemisk industri 7 Kolningsanläggning 3 Röjningsröse 13 Röse 2 Torplämning 6 Summa 88 Fig. 1. Tabell över lämningar registrerade i Kotten De lämningar som registreras utifrån tips från ortsbefolkning utgörs i huvudsak av övergiven bebyggelse och äldre färdvägar. Som framgår av nedanstående tabell är den vanligaste lämningstypen som registrerats i FMIS vid årets inventering fångstgropar. Många av fångstgroparna syns tydligt på flygscanningsbilder och ett flertal av de nyregistrerade fångstgroparna ligger i sammanflöden av mindre bäckar. Lämningstyp Status Antal Bergshistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 2 Boplats Fast fornlämning 1 Boplatsvall Fast fornlämning 2 Brytningsyta Fast fornlämning 2 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning 1 Fångstgrop Fast fornlämning 24 Fäbod Fast fornlämning 2 Förvaringsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 1 Husgrund historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning 3 Kemisk industri Övrig kulturhistorisk lämning 4 Kokgrop Fast fornlämning 5 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 1 Summa 48 Fig. 2. Tabell över lämningar som registrerats i FMIS. Utvärdering Resultatet av att inventera utifrån flygscanningsbilder har varit väldigt bra. Vissa lämningstyper är lättare att identifiera på flygscanningsbilder än andra, t ex fångstgropar, röjningsrösen, kolbottnar och tjärdalar syns ofta väldigt bra medan husgrunder är svåra att identifiera. Ett flertal fångstgropar belägna i sammanflöden av mindre bäckar har registrerats utifrån flygscanningsbilder. Vissa av dessa är relativt otydliga i fält, och det har varit stor hjälp att identifiera dessa redan på flygscanningsbilden. 7
Vid fältinventeringen har det ofta visat sig att det finns flera lämningar i anslutning till lämningar som identifierats på flygscanningsbilderna. Användandet av flygscanningsbilder i handdatorerna har gett bra resultat. Ytterligare ett resultat med flygscanningsbilder är att det blir möjligt att göra säkrare inprickningar och att man kan kvalitetshöja äldre registreringar i FMIS då t ex fångstgropar syns väldigt tydligt. Referenser Lundström, Gunda (red). 1990. Bygdeträsk från Gustav Vasa till 1989. Bygdeträsk Kulturförening. Fornminnesregistret över Västerbottens län. Skog & Historia-registret. 8
Kart- och tabell bilaga Karta 1. Granskade lämningar inom kartbladet 70H 8f SV Lämningstyp Status Antal Brytningsyta Fast fornlämning 1 Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning 1 Summa 2 Tabell 1. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 70H 8f SV 9
Karta 2. Granskade lämningar inom kartbladet 70H 9f NV Lämningstyp Status Antal Boplatsvall Fast fornlämning 1 Summa 1 Tabell 2. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 70H 9f NV 10
Karta 3. Granskade lämningar inom kartbladet 71 H 0g NO. Lämningstyp Status Antal Boplatsvall Fast fornlämning 1 Boplats Fast fornlämning 1 Summa 2 Tabell 3. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 0g NO 11
Karta 4. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 3j NV Lämningstyp Status Antal Husgrund historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning 2 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 1 Kokgrop Fast fornlämning 5 Summa 8 Tabell 4. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 3j NV 12
Karta 5. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 6j SO. Lämningstyp Status Antal Fäbod Fast fornlämning 2 Summa 2 Tabell 5. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 6j SO 13
Karta 6. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 8f SO. Lämningstyp Status Antal Husgrund historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning 1 Kemisk industri Övrig kulturhistorisk lämning 1 Summa 2 Tabell 6. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 8f SO 14
Karta 7. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 8g SO. Lämningstyp Status Antal Fångstgrop Fast fornlämning 6 Summa 6 Tabell 7. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 8g SO 15
Karta 8. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 9f SO. Lämningstyp Status Antal Bergshistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning 2 Summa 2 Tabell 8. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 9f SO 16
Karta 9. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 9f SV. Lämningstyp Status Antal Fångstgrop Fast fornlämning 9 Summa 9 Tabell 9. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 9f SV 17
Karta 10. Granskade lämningar inom kartbladet 71H 9g SO. Lämningstyp Status Antal Förvaringsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning 1 Kemisk industri Övrig kulturhistorisk lämning 3 Summa 4 Tabell 10. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 71H 9g SO 18
Karta 11. Granskade lämningar inom kartbladet 72H 1f SV Lämningstyp Status Antal Fångstgrop Fast fornlämning 4 Summa 4 Tabell 11. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 72H 1f 19
Karta 12. Granskade lämningar inom kartbladet 72H 2f SV. Lämningstyp Status Antal Fångstgrop Fast fornlämning 5 Summa 5 Tabell 12. Antal granskade lämningar samt status på kartbladet 72H 2f SV 20
Box 3183, 903 04 Umeå Telefon 090-16 39 00. Telefax 090-77 90 00. info@vbm.se www.vbm.se