Folkbiblioteken i Stockholm
Förord Biblioteken utgör en landsomfattande bildningsinfrastruktur. De fungerar som mötesplats och är en av få arenor i samhället som alla har tillgång till, oavsett bakgrund och förutsättningar. På biblioteken finns anställda som dagligen arbetar med att utjämna kunskapsklyftor, hjälpa barn och vuxna att hitta vägen till läsning och skapa fri tillgång till litteratur, kultur och information. Biblioteken behövs mer än någonsin. När många nyanlända kommit till Sverige i flyktingkrisens spår har biblioteken varit snabba att anpassa utbud och aktiviteter efter nya behov. På ett påtagligt sätt öppnar biblioteken upp dörrar in i det svenska samhället. Digitaliseringen ställer allt högre krav på människors medie- och informationskunnighet för att kunna delta fullt ut i samhällslivet. Här spelar folk- och skolbiblioteken en viktig roll för att öka den digitala kompetensen. Bibliotekets betydelse som mötesplats ökar och allt fler aktiviteter genomförs. Bibliotekslagen ställer krav på bibliotekshuvudmännen. Kommunerna ansvarar för att alla som vistas i kommunen har tillgång till biblioteksverksamhet. För folkbiblioteken ställs krav på allsidighet och kvalitet i utbudet av medier och tjänster. Bibliotekslagen pekar ut prioriterade målgrupper och preciserar folkbibliotekens ansvar för att främja läsning och tillgång till litteratur, särskilt för barn och ungdomar. Bibliotekslagen och skollagen ger elever i grund- och gymnasieskolan rätt till skolbibliotek. Med ett bibliotek menas inte enbart ett rum med böcker utan en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. En fast bemanning på minst 20 timmar i veckan krävs för att skolbiblioteket ska räknas in i Kungliga bibliotekets statistik. I den här rapporten finns lokala nedbrytningar av den officiella biblioteksstatistiken som tas fram av Kungliga biblioteket. För elfte året i rad vill vi på detta sätt bidra till kunskap om bibliotekens förutsättningar regionalt och kommunalt, samt inspirera till diskussion och debatt om biblioteken. Regeringen har tidigare i år presenterat satsningar på bibliotekens arbete med nyanlända samt till ökad bemanning på landets skolbibliotek. Vi välkomnar dessa satsningar, de är framför allt ett erkännande av bibliotekens betydelse och viktiga arbete. Men det räcker inte. Antalet bibliotek fortsätter att minska och många bibliotek är inte öppna när människor vill eller har möjlighet att besöka dem. En tredjedel av eleverna i årskurs 7-9 uppger att de inte alls får någon undervisning i källkritik. Det saknas helt bemannade skolbibliotek i 30 procent av landets kommuner. Det står klart att biblioteken behöver ökade resurser för att leva upp till lagstiftningens intentioner. Biblioteken står redo att axla ett större ansvar för att arbeta för fri tillgång till information, läsfrämjande och ett fritt meningsutbyte i enlighet med bibliotekslagen. Men då måste bibliotekshuvudmännen ta sitt ansvar för finansiering och bemanning. Calle Nathanson Ordförande Svensk biblioteksförening 2
Fakta om bibliotek Det svenska biblioteksväsendets uppgift är att verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. I den här rapporten försöker vi ge en bild av hur biblioteksanvändningen och förutsättningarna för biblioteken ser ut idag. De lokala nedbrytningarna bygger på statistik från Kungliga biblioteket och vi har strävat efter att redovisa siffror som är jämförbara med tidigare år. Svensk biblioteksförening har tidigare undersökt vilka faktorer som leder till att fler besöker och använder folkbiblioteken. Vi har kunnat visa att biblioteksanvändningen i hög grad styrs av resurstilldelningen. Exempelvis leder hög personaltäthet, fler biblioteksenheter, ett brett utbud, en stor andel nyförvärv, bra tillgång till datorer och ett rikt utbud av tidskrifter till fler besök och ökad utlåning. Medvetna satsningar av framsynta beslutsfattare ger tydliga resultat. Stabil utlåning och inbromsning för e-böcker Folkbibliotekens utlåning av fysiska medier fortsatte att sjunka under, medan skolbibliotekens utlåning ökade. Sammantaget minskade den fysiska utlåningen, men förändringen är marginell. När det gäller utlåningen av e-böcker sjönk även denna, efter att ha ökat snabbt under ett antal år. Även SOM-institutet, som årligen mäter attityder, vanor och beteenden i befolkningen, har kunnat visa att utvecklingen för e-böcker stannat av. 17 procent uppgav i deras senaste mätning att de läst en e-bok det senaste året. Skillnaderna mellan olika grupper är också mycket stor, läsningen av e-böcker är tre gånger så utbredd i åldrarna 16 till 29 år som bland personer som är 65 år eller äldre. Anledningen till att utlåningen av e-böcker inte längre ökar är sannolikt de begränsningar som finns för lån av e- böcker, som införts av budgetmässiga skäl. Nästan hälften av de böcker som lånas är barn- och ungdomsböcker. Att stimulera barns läslust och läsfärdigheter är en central uppgift för både skol- och folkbiblioteken och det är självklart viktigt att utbudet av barn- och ungdomsböcker har kvalitet, bredd och relevans. Skönlitteratur står för en stor del av utlåningen och en hög andel nyförvärv är viktig. Men för bibliotekens besökare är det också viktigt att böcker som annars är svåra att upptäcka eller få tag i finns på biblioteken. Därför arbetar biblioteken aktivt både med kvalitet och allsidighet i urvalet och med fjärrlån. Ett brett utbud av tillgängliga medier, musik, film, ljudböcker, databaser, tidningar och tidskrifter är också viktiga faktorer för hög utlåning och många besökare. Fler besök trots färre bibliotek Antalet fysiska och virtuella besök på landets folkbibliotek ökade under. Totalt gjordes över 65 miljoner fysiska besök på folkbiblioteken under. Sedan ett par år redovisar även SOMinstitutet att en ökande andel av befolkningen besöker biblioteken. uppgav 58 procent av befolkningen att de någon gång det senaste året besökt ett bibliotek. De viktigaste tillgänglighetsfaktorerna för biblioteken är närhet och öppettider. Biblioteken måste finnas på platser som människor lätt kan nå och ha öppettider som passar användarna. Detta gäller framförallt barn, ungdomar och äldre. Dessa grupper är särskilt beroende av närhet till biblioteksservice och det är därför de som påverkas mest när filialer läggs ner. Mot den bakgrunden är det problematiskt att antalet bibliotek fortsätter att minska. Under 10 år har 176 folkbibliotek försvunnit i Sverige. Många bibliotek är inte heller öppna när människor vill eller kan besöka dem, fyra av tio folkbibliotek har öppet mindre än 20 timmar i veckan. Än allvarligare är att årets undersökning visar att 86 av landets 290 kommuner fortfarande helt saknar bemannade skolbibliotek. Samtidigt visar både svensk och internationell forskning att elever med tillgång till bemannade skolbibliotek förbättrar sina läsvanor, läsfärdigheter och studieresultat. Här krävs kraftfulla politiska åtgärder för att vända utvecklingen. Regeringens satsning på ökad bemanning på skolbiblioteken är därför välkommen, men måste mötas av betydligt större insatser från kommunerna. Biblioteken och digitaliseringen I det digitaliserade samhället höjs kraven på vår förmåga till källkritik för att kunna sålla, analysera och kritiskt värdera den enorma mängd information som sköljer över oss. Det handlar om medie- och informationskunnighet och de främsta experterna på detta finns just på biblioteken. Inte minst gäller det skolbibliotekarierna som har specialkompetens i informationssökning och 3
källkritik. Utan goda kunskaper i medie- och informationskunnighet blir det svårare att skilja åsikt från fakta och risken för så kallade filterbubblor ökar. Trots att internetanvändningen fortsätter att öka är det alltjämt 650 000 personer i Sverige som inte har tillgång till internet. Det finns också enligt Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet en betydande grupp som, trots tillgång, inte använder internet eller datorer på grund av bristande kunskaper och teknikovana. Den digitala kunskapsklyftan måste överbryggas för att alla invånare ska kunna vara demokratiskt delaktiga. Här gör biblioteken och de biblioteksanställda betydande och mycket resurskrävande insatser. Under genomförde biblioteken exempelvis över 11 000 undervisningstillfällen inom IT-området. Det finns goda förutsättningar för biblioteken att spela en viktig roll för att Sverige ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter och att utvecklingen kan omfatta hela befolkningen. För att biblioteken ska kunna ta det ansvar som lagstiftaren har ålagt dem är det viktigt att biblioteken har resurser att utveckla sin verksamhet i takt med digitaliseringen. Bibliotekens arbete med nyanlända Under kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Biblioteken var snabba att anpassa sin verksamhet till fler användare och nya behov, ofta i samarbete med civilsamhället. Språkcaféer, sagostunder på olika språk, förstärkning av medieutbudet på andra språk än svenska och uppsökande verksamhet är några exempel på åtgärder som genomförts för att möta nya behov. Biblioteken har visat stor kreativitet och flexibilitet för att uppfylla bibliotekslagstiftningen, som särskilt pekar ut människor med annat modersmål än svenska som en prioriterad grupp. Regeringen har under 2016 presenterat en särskild satsning på bibliotekens arbete med nyanlända, vilket är positivt. Men även här behöver kommunerna göra satsningar för att möta nya behov som kommer i flyktingkrisens spår, inte minst när det gäller medarbetarnas kompetensutveckling och bibliotekens medieinköp. riktades till barn och unga. Berättar- och sagostunder, föreläsningar och utställningar är några exempel. Biblioteken är en plats för läsning, kunskapsinhämtning och reflektion, men också för människors möten och samtal. I ett samhälle där allt färre platser är öppna för alla, blir biblioteken som arena för ett öppet demokratiskt samtal allt viktigare. Biblioteken en grundpelare i det öppna samhället I år uppmärksammas 250-årsjubileet av Sveriges första tryckfrihetsförordning. Biblioteken är en fundamental del av det demokratiska samhällets utveckling, för kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Stödet och förtroendet för biblioteken som samhällsinstitution är högt och deras tjänster är efterfrågade och attraktiva. Det visas av att antal besök och aktiviteter ökar, att utlåningen är stabil och att en högre andel av befolkningen besöker biblioteken. Men det finns anledning till oro. I takt med att bibliotek försvinner får allt fler längre till biblioteken. Män läser och använder biblioteken mindre än kvinnor. Personer med lägre utbildning läser och använder biblioteken mindre än personer med högre utbildning. Vad vi ser är växande kunskapsklyftor, vikande läsförståelse, sjunkande skolresultat, digitalt utanförskap och alltför många elever utan tillgång till skolbibliotek. Vi har inte råd att avstå från kraften i tillgängliga bibliotek som bidrar till att utjämna kunskapsskillnader, främja läsning och kultur och ge invånarna verktyg att vara demokratiskt delaktiga i samhället. Därför behövs både prioritering och investering i biblioteken. Allt fler aktiviteter Biblioteken står öppna för alla, oavsett bakgrund och förutsättningar. De arrangerar också allt fler aktiviteter. Under anordnade folkbiblioteken över 130 000 aktiviteter, varav två tredjedelar 4
Not Svensk biblioteksförening har utifrån Sveriges officiella biblioteksstatistik publicerat statistik över folkbibliotekens verksamhet på kommun- och länsnivå sedan 2006. I årets rapporter redovisas folkbibliotekens utveckling från till och med för att möjliggöra jämförelser över tid. Kungliga biblioteket (KB) har genomfört en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik. Statistikinsamlingen bygger idag på en ny enkät med vissa förändringar av frågornas innehåll, definitioner och antalet inrapporterande bibliotek. Förändringarna påverkar statistiken för. KB presenterar också det statistiska materialet på ett nytt sätt från och med 2014. KB anger att ett viktigt skäl för den förändrade statistikinsamlingen är att man med tidigare system riskerade dubbelräkning av uppgifter från bibliotek i samma bibliotekssystem, till exempel från folkbibliotek och skolbibliotek som är integrerade. Med den nya metoden minimeras denna risk. Denna förändring kan dock medföra att jämförelser bakåt i tiden blir missvisande. Datamaterialet som ligger till grund för års statistik i Svensk biblioteksförenings rapporter bygger i högre grad än tidigare år på föreningens egna beräkningar. Dock utgår all redovisad statistik om biblioteken helt och endast på öppen data över biblioteksstatistiken som KB tillhandahåller. Övrigt statistiskt material har hämtats från Statistiska Centralbyrån (SCB). Svensk biblioteksförening har strävat efter att endast visa variabler och nyckeltal som är jämförbara med föregående års siffror. Det går trots det inte att utesluta felkällor i datamaterialet, till exempel till följd av att biblioteken tolkat de nya frågorna på olika sätt. En del kommuner har dessutom avstått att svara på frågorna helt eller delvis. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s eller SCB:s statistik. Eftersom förändringarna från och med 2014 års statistik är omfattande ska jämförelser bakåt i tiden tolkas med försiktighet. 5
Folkbiblioteken i Stockholm I denna rapport belyses hur biblioteksverksamheten i kommunen ser ut. Stockholm jämförs dels med andra kommuner i Stockholms län men också med andra kommuner av liknade karaktär. För den jämförelsen har vi utgått från den kommungruppsindelning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) rekommenderat för jämförelser av kommuner. Denna indelning klassificerar Sveriges kommuner i tio olika grupper efter vissa strukturella egenskaper som bland annat befolkningsstorlek, pendlingsmönster och näringslivsstruktur. Stockholm tillhör kategorin Storstäder, det vill säga Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Som bakgrundsfakta redovisas här inledningsvis några siffror om inkomstoch utbildningsnivå samt siffror som visar hur intresset för högre studier i Stockholm ser ut. Nedanstående data är hämtad från SCB. Andel högutbildade i befolkningen avser andel av befolkningen i åldern 25-64 år som år 2014 hade minst 3-årig eftergymnasieal utbildning. Uppgift om medelinkomst avser år 2014, andelen högskolenybörjare läsåret 2014/15 och andelen utrikes födda avser år. Åldersfördelningen avser år. Åldersfördelning Stockholm 0 20 40 60 80 100 Andel utrikes födda 25% 20% 15% 10% 5% 0% Stockholm tkr Medelinkomst Andel högskoleutbildade Andel högskolenybörjare* 400 40% 10 300 200 100 30% 20% 10% 8 6 4 2 0 Stockholm 0% Stockholm 0 Stockholm * Med högskolenybörjare avses studerande som för första gången är registrerad i grundläggande högskoleutbildning. 6
Antal besök per invånare Stockholm 6,81 6,77 7,24 7,01 7,31 Storstäder 6,52 7,05 7,30 7,21 7,26 Stockholms län 6,43 6,53 7,07 7,23 7,01 6,36 6,75 7,10 7,30 7,45 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 7
Aktivitetstillfällen per 1 000 invånare Stockholm 10,19 Storstäder 10,19 Stockholms län 10,92 13,18 0 2 4 6 8 10 12 14 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 8
Total utlåning per invånare Stockholm 4,35 4,64 4,89 5,40 5,45 Storstäder 5,20 5,51 6,20 6,68 6,60 Stockholms län 4,52 4,97 5,23 5,61 5,59 6,33 6,91 7,28 7,60 7,53 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 9
Stockholm Antal barnbokslån per barn 0-17 år * 9,68 10,14 10,37 11,07 11,95 Storstäder 9,84 12,04 12,59 13,33 13,04 Stockholms län 9,84 11,47 12,00 12,39 12,38 14,53 17,62 18,41 18,73 18,52 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 * Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 20. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 10
Antal barnböcker per barn 0-17 år * Stockholm 3,54 3,65 3,79 3,30 4,52 Storstäder 3,59 4,20 3,90 3,49 4,69 Stockholms län 3,70 4,20 4,29 3,69 4,89 6,37 6,52 7,59 7,83 8,74 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 * Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 till 0-17 år. Se sidan 20. Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 11
Stockholm Antal böcker per invånare 1,87 1,95 2,07 2,16 2,41 Storstäder 1,86 2,09 2,06 2,21 2,44 Stockholms län 2,03 2,15 2,24 2,37 2,74 3,37 3,64 3,82 4,08 4,38 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 12
Nyförvärv, medier per invånare Stockholm 0,125 0,132 0,173 0,155 0,170 Storstäder 0,128 0,140 0,177 0,193 0,166 Stockholms län 0,172 0,168 0,179 0,147 0,156 0,230 0,242 0,250 0,213 0,211 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 13
Stockholm Heltidsanställda per 1 000 invånare * 0,447 0,434 0,439 0,461 0,476 Storstäder 0,472 0,459 0,475 0,498 0,527 Stockholms län 0,413 0,403 0,403 0,419 0,431 0,482 0,480 0,492 0,505 0,526 * Avser antal årsverken 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 14
Total driftskostnad (kr) per invånare Stockholm 371 357 347 402 432 Storstäder 391 383 367 424 441 Stockholms län 376 388 353 359 339 414 412 393 394 382 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 15
Nyckeltal för landets samlade folkbibliotek Fysiska besök på biblioteket (Miljoner) 0 20 40 60 80 Utlåning fysiska medier (Miljoner) 0 20 40 60 80 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 16
Utlåning barnlitteratur (Miljoner) Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 20. 0 5 10 15 20 25 30 35 Bestånd av barnlitteratur (Miljoner) Från och med 2014 års statistik har åldersintervallet ändrats från 0-14 år till 0-17 år. Se sidan 20. 0 2 4 6 8 10 12 14 Fysiskt bestånd av böcker med skriven text (Miljoner) Siffror för åren - avser Fysiskt bokbestånd: skönoch facklitteratur. 0 10 20 30 40 50 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 17
Nyförvärv tryckta medier (Tusental) Från och med år 2014 ingår AV-medier inte längre i underlaget. Jämförelser bakåt i tiden bör därför undvikas eller tolkas med stor försiktighet. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Årsverken heltidsanställda Avser antal årsverken. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Total driftskostnad (Mkr) 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Stockholm 18
Bilaga: års Kommungruppsindelning Större städer Kommuner i tätbefolkad region enligt Sveriges Kommuner och Landsting Borås Nyköping Borlänge Mark Eskilstuna Skellefteå Eksjö Mellerud Mer information på www.skl.se Falun Skövde Enköping Mjölby Gävle Sundsvall Falkenberg Motala Halmstad Södertälje Falköping Nässjö Helsingborg Trollhättan Flen Ronneby Varuproducerande kommuner Storstäder Hässleholm Uddevalla Hedemora Sala Arboga Malå Göteborg Stockholm Jönköping Umeå Hällefors Simrishamn Arvika Markaryd Malmö Kalmar Uppsala Karlsborg Skara Askersund Munkfors Karlskrona Varberg Karlshamn Svenljunga Avesta Mönsterås Förortskommuner till storstäderna Karlstad Västerås Katrineholm Säffle Bengtsfors Norsjö Ale Nynäshamn Kristianstad Växjö Kinda Sölvesborg Emmaboda Nybro Bollebygd Partille Linköping Örebro Kristinehamn Ulricehamn Fagersta Olofström Botkyrka Salem Luleå Örnsköldsvik Laholm Västervik Filipstad Oskarshamn Burlöv Skurup Lund Östersund Landskrona Ystad Finspång Ovanåker Danderyd Sollentuna Norrköping Leksand Åmål Gislaved Oxelösund Ekerö Solna Lidköping Älmhult Gnosjö Perstorp Haninge Staffanstorp Förortskommuner till större städer Mariestad Grums Sandviken Huddinge Sundbyberg Bjuv Kumla Gullspång Sävsjö Håbo Svedala Eslöv Kävlinge Pendlingskommuner Gällivare Tidaholm Härryda Tyresö Forshaga Lekeberg Alingsås Orust Götene Tierp Järfälla Täby Gnesta Mörbylånga Alvesta Osby Hagfors Tingsryd Kungsbacka Upplands Väsby Grästorp Nykvarn Aneby Sigtuna Herrljunga Torsås Kungälv Upplands-Bro Habo Sjöbo Bjurholm Skinnskatteberg Hofors Tranemo Lerum Vallentuna Hammarö Söderköping Boxholm Smedjebacken Hultsfred Tranås Lidingö Vaxholm Hörby Timrå Bromölla Stenungsund Hylte Töreboda Lilla Edet Vellinge Höör Trosa Degerfors Storfors Karlskoga Uppvidinge Lomma Värmdö Kil Åstorp Essunga Strängnäs Köping Vaggeryd Mölndal Öckerö Knivsta Älvkarleby Färgelanda Surahammar Laxå Vara Nacka Österåker Gagnef Svalöv Lindesberg Vetlanda Turism- och besöksnäringskommuner Hallsberg Säter Ljungby Vimmerby Glesbygdkommuner Arjeplog Norrtälje Hallstahammar Tibro Ljusnarsberg Värnamo Bräcke Strömsund Berg Rättvik Heby Tjörn Ludvika Örkelljunga Dals-Ed Torsby Borgholm Sotenäs Hjo Tomelilla Ljusdal Vansbro Båstad Storuman Höganäs Trelleborg Kommuner i glesbefolkad region Nordanstig Vilhelmina Dorotea Strömstad Högsby Vadstena Arvidsjaur Kiruna Nordmaling Vindeln Gotland Tanum Klippan Vingåker Boden Kramfors Pajala Ånge Härjedalen Valdemarsvik Krokom Vårgårda Bollnäs Lycksele Ragunda Årjäng Jokkmokk Åre Kungsör Vänersborg Eda Mora Robertsfors Åsele Lysekil Älvdalen Lessebo Vännäs Haparanda Piteå Sollefteå Överkalix Malung-Sälen Östhammar Mullsjö Ydre Hudiksvall Sunne Sorsele Övertorneå Munkedal Åtvidaberg Härnösand Söderhamn Nora Ängelholm Kalix Älvsbyn Norberg Ödeshög Ockelbo Östra Göinge Orsa 19
Det statistiska materialet i rapporten är huvudsakligen hämtat från de öppna data som Kungliga biblioteket (KB) tillhandahåller för biblioteksstatistik från och statistikrapporter från åren 2005-2014. Fram till och med utgavs dessa av Statens kulturråd. Rapporterna finns tillgänglig på www.kb.se och www.kulturradet.se. Svensk biblioteksförening har utifrån års öppna data gjort egna beräkningar av nyckeltalen som utgår från viktade medelvärden. Svensk biblioteksförening tar inte ansvar för eventuella felaktigheter i KB:s och Kulturrådets statistik. Jämförelsen med typkommunen enligt Sveriges Kommuner och Landstings gruppindelning bygger på KB:s och Kulturrådets grunddata, men beräkningarna är nya och utförda av Svensk biblioteksförening. Mer information om Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning finns tillgänglig på www.skl.se. Stora förändringar mellan enskilda år ska tolkas med försiktighet. Dessa kan bero på ändrade redovisningsrutiner och liknande. Saknade staplar i diagrammen är en följd av saknade värden i KB:s och Kulturrådets statistik. Under anpassade KB biblioteksstatistiken till ISO-standard 2789:13 och 11620:13. Detta innebär att variabler och nyckeltal från och med 2014 års statistik delvis skiljer sig åt från föregående års statistikredovisning. KB rekommenderar därför att jämförelser bakåt i tiden ska tolkas med stor försiktighet, även om folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna. Mer om detta går att läsa i KB:s rapport: Bibliotek 2014. För Svensk biblioteksförenings rapport innebär detta framför allt att: - Jämförelser med tidigare data rörande AV-media inte längre går att utföra. - Skolbiblioteken redovisas separat. I vilken utsträckning dessa tidigare innefattades i statistiken är oklart men detta borde i allt väsentligt inte påverka jämförbarheten mellan åren. - Data som berör gruppen barn har utökats från 0-14 år till 0-17 år. Denna förändring är sannolikt av mindre betydelse, då de flesta biblioteken redan tidigare använt J (juvenile) som sortering och därför i praktiken redovisat utlåningen för all barn- och ungdomslitteratur. En del av jämförbarheten kan även bevaras då rapporten i allt väsentligt redovisar mått per 1 000 barn. - I statistiken för så finns ett tämligen stort bortfall av data som gör att alla kommuner inte kommer kunna redovisas med komplett data. - Statistiken per kommun är inte komplett för alla variabler. I de fall data saknas har variabeln fått värdet noll. Bjuv, Tibro, Borlänge, Ljusdal och Pajala har inte rapporterat någon statistik för varför 2014 års värden redovisas även för för dessa kommuner. Ronneby och Nordmaling har inte rapporterat någon statistik för varken 2014 eller varför års värden redovisas även för för dessa kommuner. World Trade Center Box 70380 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org 20