0 Ej fastställd ramar & Kommunplan Investeringsplan & Exploateringsplan -2021 Fastställd av kommunfullmäktige -xx-xx
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattande beslut... 3 förslag - Alliansen+... 4 Styrning... 6 Vision... 8 Övergripande utvecklingsmål... 9 Övergripande kritiska kvalitetsfaktorer... 10 Uppdrag till kommunens nämnder... 11... 12 förutsättningar... 12 Resultatbudget... 19 Verksamheternas nettokostnad... 19 Nämnderna... 20 Kommunstyrelsen... 20 Barn- och utbildningsnämnden... 22 Socialnämnden... 25 Kultur- och fritidsnämnden... 28 Tekniska nämnden... 30 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 32 Bygglovsnämnden... 33 Servicenämnden... 34 Överförmyndarnämnden... 35 Revisionen... 36 Balansbudget... 37 Investeringsplan... 38 Exploateringsbudget... 42 Finansiell analys... 44 Bolagens budget... 46 Sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun... 50
SAMMANFATTANDE BESLUT 1 Fastställa skattesatsen för kommunalskatt i Falkenbergs kommun till 21.10 kr per skattekrona. 2 Godkänna budget, budgetramar och plan inklusive investeringsplan 2021 i sin helhet. 3 Bemyndiga kommunen att under nyupplåna, dvs. öka kommunens skulder, med totalt 460 000 000 kr. 4 Bemyndiga kommunstyrelsen att under omsätta lån, dvs. låna upp motsvarande belopp på de lån som sägs upp eller förfaller till betalning under. 5 Fastställa internräntan för till 1,75 %. 6 Fastställa borgensavgiften gällande förmedlade lån till de kommunala bolagen till 0,45%. 7 Lämna särskilda uppdrag till nämnderna enligt förteckning i avsnitt Uppdrag till kommunens nämnder. 8 Anteckna att uppdrag enligt planeringsförutsättningar har redovisats. 9 Anteckna att alla till kommunstyrelsen inkomna skrivelser, uppdrag, mm, som hänskjutits till budgetberedningen, anses behandlade. 10 Anteckna att sammanställd budget för koncernen Falkenbergs kommun har redovisats i budgetdokumentet. 3
BUDGETFÖRSLAG - ALLIANSEN+ Årets budget från Alliansen+ omfattar en rad stora investeringar. Både för utveckling av nytt och underhåll av det vi redan har. En stor skolsatsning I takt med att fler väljer att bosätta sig i Falkenbergs kommun ökar behovet av nya förskolor och skolor. Vi står nu inför en omfattande nybyggnation av förskolor, om- och tillbyggnader av skolor. Dessutom planerar vi för en ny skola på Tröingeberg inom några år. Utöver detta har vi kommit en bra bit i arbetet med att skapa ett helt nytt kunskap- och kulturcentrum i centrala Falkenberg. Byggnaden kommer att bli ett av Falkenbergs viktigaste centrala nav och inrymma gymnasieskola, biblio tek och kulturskola. Det är med andra ord mycket som händer inom skolan i Falkenberg. Ungdomsfokus För att Falkenbergs ungdomar även efter skoltid ska ha förutsättningar att delta i en meningsfull sysselsättning vill vi genomföra en rad satsningar på ungdomars fritid. Satsningarna ska synas över hela kommunen. Bland annat vill vi investera i en mobil ungdomsverksamhet och ett ungdomens hus. Satsningar för personer med psykisk funktionsnedsättning Vi lägger även fokus på att förbättra vardagen för personer med psykisk funktionsnedsättning genom att satsa på ett nytt boende och ökad sysselsättning. Strategisk samhällsplanering Att vi blir fler i kommunen är bra eftersom det betyder att vi är fler som bidrar till samhällets alla delar. För att vår kommun ska kunna fortsätta att växa behöver vi stärka vår strategiska samhällsplanering. Därför vill vi bland annat utöka antalet tjänster på samhällsbyggnadsavdelningen. På så sätt skapar vi bland annat förutsättningar till nya och upp daterade detaljplaner som i sin tur är förutsättningar för fler bostäder i hela kommunen så att fler kan finna sitt drömboende här. Fokus Ullared I Ullared kommer vi att jobba med medborgardialog för att tillsammans med de boende göra orten attraktivare. Vi ut ökar även öppettiderna på förskolan i Ullared och planerar en ny öppen förskola på orten. Satsningar både i lokalsamhällen och i centrum Vi satsar även på andra lokalsamhällen i övriga delar av kommunen och vi låter även våra satsningar på Falkenbergs centrum fortsätta. Underhåll Även om mycket är nytt behöver vi också fokusera på det vi har. Därför väljer vi att avsätta pengar till underhåll av såväl våra fritidsanläggningar, parkmiljöer och gång- och cykelvägar. Mari-Louise Wernersson (c) Kommunstyrelsens ordförande 4
BUDGET Alliansen+ Georgia Ferris (KD), Jan Berge (MP), Lars Fagerström (L), Mari-Louise Wernersson (C) och Claës L. Ljung (M). 5
STYRNING Styrmodell Från och med har Falkenbergs kommun en ny mål- och verksamhetsstyrningsmodell. Den nya styrmodellen är tänkt att minska antalet mål radikalt och målen ska vara av utvecklingskaraktär. Tanken är också att modellen ökar samtalen kring utvecklingsmålen och vad som ska uppnås. En annan ambition med den nya styrmodellen är att lägga större fokus på att säkerställa det som skapar kvalitet i verksamheten, för att på så sätt arbeta för att bibehålla detta. Tre delar som styr den dagliga verksamheten Högst upp i styrmodellen finns grunduppdraget, förhåll ningssätt och vision som styr verksamheten. Här inryms såväl kommunal som statlig styrning. På respektive nivå (kommunfullmäktige, nämnder, förvalt ningsledning eller verksamhetsledning) sätts sedan utvecklingsmål. Antalet utvecklingsmål kan variera utifrån behov och nivå i organisationen. Inriktningen bör vara mellan tre och fem stycken. Om överordnad nivå (kommunfullmäktige, nämnder, för valtningsledning eller verksamhetsledning) har något som den anser är av extra vikt att arbeta med, t.ex införande av gemensam policy eller ett gemensamt arbetssätt, då kan detta ges till nivån under som ett uppdrag. Den tredje delen i modellen är kritiska kvalitetsfaktorer. Detta är faktorer, förhållanden eller beståndsdelar som är av särskild vikt för att de som tar del av kommunens service upplever att den är av hög kvalitet. Bemötande kan vara en sådan faktor. Styrmodellen upprepas på varje organisatorisk nivå (kommunfullmäktige, nämnder, förvaltning, verk samhet och enhet). Enklast att visa det är om Falken bergs kommun betraktas som ett hus, där kommun fullmäktige sitter på vinden och de som har daglig kontakt med kunder/brukare är närmast entrén. Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer 6
Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Kommunfullmäktige Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Nämnder Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer VERKSAMHET VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Förvaltningar Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Verksamheter Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Enheter När utvecklingsmål och uppdrag är definierade och de kritiska kvalitetsfaktorerna identifierade så ska genomförandet av den dagliga verksamheten kvalitetssäkras. Därför följer vi upp verksamheten på olika sätt. Utvecklingsmålen följs upp genom strategier, aktiviteter och indikatorer. En indikator är en typ av mätare, eller visare som signalerar om vi är på rätt väg eller ej. Uppdragen följs upp genom aktivitetsrapporter. De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. Uppföljningarna rapporteras tillbaka två gånger per år genom en delårsrapport respektive en årsredovisning. Rapporterna analyseras av samma gruppering (kommunfullmäktige, nämnder, förvaltningsledning eller verksam hets ledning) som har beslutat om utvecklingsmålen och uppdragen och specificerat de kritiska kvalitetsfaktorerna. Analysera, justera och fastställ Års- och delårsredovisning Verksamhetsöversikt Grunduppdrag, Förhållningssätt och Vision Följa upp kvalitet och resultat Utvecklingsmål Uppdrag Kritiska kvalitetsfaktorer era kvalitet och mål VERKSAMHET Aktiviteter Indikatorer Aktiviteter Indikatorer Löpande avstämningar Genomförandeplan med budget Säkerställa genomförandet 7
Vision Vi växer för en hållbar framtid Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i Falkenbergs kommun vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle, såväl socialt, ekonomiskt och ekologiskt, samtidigt som vi jobbar för ökad attraktivitet och skapar lokala konkurrensfördelar i en global verklighet. För en fungerande framtid behöver hållbarhet och tillväxt gå hand i hand. Hållbarhet Vi i Falkenberg vill skapa förutsättningar för ett samhälle där alla kan ta del. En plats som inger trygghet, en plats för mångfald och inkludering, ett öppet och tolerant samhälle med ett väl fungerande och jämlikt välfärdssystem. Vi vill också skapa förutsättningar för en rättssäker och väl fungerande demokrati, där det ska kännas enkelt att både påverka och bidra. Ett samhälle som håller ihop blir mer hållbart. Vi som kommun har i uppdrag att verka för en ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med tillräckliga resurser för att möta behov och efterfrågan, både på kort och på lång sikt. Vi ska förvalta och utveckla vår verksamhet och vår plats i balans mellan det vi vill och det vi måste. Vi har medvetet valt en hög ambitionsnivå som miljökommun och vill vara ett gott föredöme genom att värna natur och miljö. Vi ska jobba för att minimera vår klimatpåverkan och stimulera utvecklingen av förnybar energiproduktion och innovativ miljöteknik. Vi är måna om att använda vår plats på rätt sätt, värna jordbruksmarken och öka medvetenheten om ekologiska samband. I vår vardag tänker vi klimatsmart, vi hushållar med våra resurser och förbrukar inte mer än vad vi behöver. Tillväxt För oss i Falkenberg är tillväxt inte bara kopplat till ekonomiska värden, utan även till livskvalitet. Som tillväxtkommun ska vi ta tillvara på den kompetens och kraft som finns hos våra invånare och företag och ge alla goda möjligheter att bidra till vår gemensamma vision. Vi vill skapa en attraktiv plats för alla som bor, verkar och besöker oss. År 2030 vill vi vara minst 50 000 invånare. Vår ambition är att du som invånare ska känna dig stolt över din kommun och det som erbjuds här. Vi vill att du ska leva ett gott liv. Det ska finnas tillgång till bra sysselsättning och god utbildning med möjligheter till en meningsfull fritid. Falkenberg ska vara en plats för kreativt utbyte, personlig utveckling och kulturell tillväxt. I Falkenberg är vi måna om att vårda det goda näringslivsklimatet. Det ska vara lätt att starta, etablera och utveckla företag. Vi vill kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer för alla och attraktiva bostadsorter i hela kommunen. Vi vill både kunna njuta av en levande stad och en modern landsbygd och verka för en förbättrad infrastruktur, både för ny teknik och för transporter. I vårt uppdrag ingår att skapa förutsättningar för en väl fungerande och bra vardag för dig, ge en god samhällsservice och stötta dig som kommuninvånare i livets alla faser. Varje dag ska vi sträva efter att bli bättre och våga möta de krav och förväntningar som ställs på oss som en modern kommun och attraktiv arbetsgivare. I Falkenberg vill vi att alla ska lyckas. 8
Övergripande utvecklingsmål Falkenberg ska bli mer inkluderande Inriktning: För en hållbar tillväxt är det viktigt att alla känner sig inkluderade och behövda och får möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Falkenberg ska vara ett samhälle för alla, varje individ, vem man än är, ska ha lika värde och samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Utanförskapet och klyftorna i samhället ska minska genom minskad arbetslöshet, bättre integration, god folkhälsa, ökad jämlikhet och aktivt samhällsdeltagande. Alla falkenbergare ska ha goda förutsättningar och möjlighet att leva ett tryggt och gott liv. Fler bostäder och attraktiva boende miljöer i hela kommunen med god kommunal service i livets alla skeden Inriktning: För en hållbar tillväxt i hela kommunen är attraktiva och hållbara boendemiljöer grundläggande. I boendemiljöerna är god samhällsservice, hållbar infrastruktur, tilltalande utformning och fokus på social och ekologisk hållbarhet viktigt. ering och uppförande av nya boendemiljöer ska ske i balans mellan olika intressen. Miljöerna ska så långt som möjligt bestå av olika boendeformer så att olika boendebehov kan tillgodoses. ering av nya boendemiljöer ska utgå ifrån Översiktsplanens strategier. Ett breddat och dynamiskt näringsliv i hela kommunen Inriktning: Ett brett och dynamiskt näringsliv är viktigt för en hållbar tillväxt. Ett livskraftigt näringsliv med många olika branscher lockar en mångfald av människor som kan bidra till platsens utveckling. Växande framtidsbranscher ställer krav på en hög innovationsnivå. I takt med att näringslivet växer och utvecklas behövs medarbetare med kompetens som matchar företagens behov. Därför är en ökad utbildningsnivå bland invånarna viktigt för kommunen. Den ekologiska hållbarheten ska öka Inriktning: I en hållbar tillväxt är den ekologiska hållbarheten grundläggande. Nuvarande och kommande generationer ska kunna leva ett fullgott liv med frisk luft, friskt vatten, begränsade klimatförändringar, säker mat och en giftfri omgivning. Den biologiska mångfalden ska värnas för att säkra våra framtida behov. I samhällsplanering och framtidstrategier är den ekologiska hållbarheten ett centralt begrepp. Arbetet ska utgå ifrån en för den ekologiska hållbarheten. 9
Övergripande kritiska kvalitetsfaktorer Utifrån kommunens vision har kommunfullmäktige pekat ut tolv områden som särskilt kritiska för kommunens möjligheter att nå visionen. Nio av dessa, så kallade kritiska kvalitetsfaktorer (kkf:er), är särskilt applicerbara på det för visionen centrala begreppet Hållbar tillväxt och resterande tre har mer med Falkenbergs kommun som organisation att göra. Tillväxt är viktigt för en kommun för det skapar ett ekonomiskt välstånd som ger möjlighet för kommunen att underlätta för andra typer av välstånd att växa fram. Med god ekonomi finns det större utrymme att säkerställa en väl fungerande vård, skola och omsorg. Det finns större utrymme att bidra till ett rikt kulturoch fritidsliv, trevliga boendemiljöer och välskötta parker och anläggningar, väl fungerande infrastruktur och en trygg och inkluderande miljö. En kommuns intäkter utgörs huvudsakligen av inkomstbeskattning av kommunens invånare och ekonomisk tillväxt skapas således främst genom att vi blir fler invånare i Falkenberg. Samtidigt får vårt välstånd aldrig ske på bekostnad av kommande generationers möjlighet till ett fullgott liv med frisk luft, friskt vatten, begränsade klimatförändringar, säker mat, giftfri omgivning och en biologisk mångfald. Därför är båda orden i begreppet Hållbar tillväxt så viktiga. De nio kritiska kvalitetsfaktorerna avseende hållbar tillväxt är: Ekologisk hållbarhet. Nuvarande och kommande generationer ska kunna leva ett fullgott liv med frisk luft, friskt vatten, begränsade klimatförändringar, säker mat och en giftfri omgivning. Den biologiska mångfalden ska värnas för att säkra våra framtida behov. Folkhälsa och trygghet. Arbeta förebyggande och främjande för att invånarna ska må bra och känna trygghet i sin närmiljö. Inkludering och inflytande. Falkenberg ska vara ett samhälle för alla. Varje individ, vem man än är, ska ha lika värde och samma rättigheter och skyldigheter i samhället. Invånarnas möjlighet till inflytande och delaktighet i det lokala samhällets utveckling är viktigt för att skapa tillit till det demokratiska systemet och för att utveckla ett hållbart samhälle. Boende. Det ska finnas olika boendeformer så att olika boendebehov kan tillgodoses. Hög kvalitet ska genomsyra byggnader och boendemiljöer. Infrastruktur. Väl utbyggd kollektivtrafik, ett väl utbyggt nätverk av gång- och cykelvägar, god standard på vägnätet samt en väl utbyggd digital infrastruktur. Arbetsmarknad och näringsliv. Kommunen ska underlätta start, etablering och utveckling av företag. Ett livskraftigt näringsliv med många olika branscher skapar arbeten inom många olika områden. Utbildningsnivå. En hög utbildningsnivå är viktig för ett diversifierat näringsliv och bidrar också positivt till individens välbefinnande. Fritid. Skapa möjlighet till en aktiv och för individen meningsfull fritid. Kommunikation. Genom att använda kommu ni kation på ett aktivt och planerat sätt skapar vi en entydig bild av Falkenbergs kommun som stöder och stärker vår profil. Kommunikation är en förutsättning för en ökad öppenhet. Ska Falkenbergs kommun som organisation kunna fullfölja sitt uppdrag att administrera kommunens gemensamt finansierade intressen krävs det att vi hushållar med skatteintäkterna, att vi håller en hög servicenivå och att de som arbetar i organisationen trivs och har möjlighet att utvecklas. För att säkerställa detta har följande tre kritiska kvalitetsfaktorer identifierats: God ekonomisk hushållning. God ekonomisk hus - hållning kännetecknas av budgetföljsamhet, prognos - säkerhet och kostnadseffektivitet Kommunen som arbetsplats. God arbetsmiljö, enga gerat medarbetarskap och ledarskap, rätt kom petens samt delaktighet Service, bemötande och samverkan. Den kommunala organisationen ska ge allmänheten en god service och ska bemöta dessa på ett trevligt och förtroendeingivande sätt. Samverkan inom den kommunala organisationen, att se kommunens förvaltningar, bolag och förbund. 10
Uppdrag till kommunens nämnder I anslutning till budgetförslaget lämnas ett antal uppdrag till nämnderna. Kommunstyrelsen ska utreda hur arbetet mot jämställda löner i hela organisationen ska fortskrida. Uppdraget ska redovisas för kommunfullmäktige senast i mars. Kommunstyrelsen ska redovisa en översikt av kommunens markreserv för bostäder och verk samhet i hela kommunen. Uppdraget ska redovisas för kommunfullmäktige senast i mars. Kommunstyrelsen ska inleda dialog kring utveckling en av hamnområdet. Uppdraget ska redo visas för kommunfullmäktige senast i juni. Socialnämnden ska tillsammans med kommunstyrelsen utreda olika alternativ för hur organisationen kring försörjningsstödet i kommunen skulle kunna se ut. Utredningen ska innehålla en redogörelse för vilka resultat och effekter som nås av de arbetsmarknadsinsatser och aktiviteter som genom - förs. Uppdraget ska redovisas för kommunfullmäktige senast i december. Närmare specifikation av uppdragen ska beslutas av kommunstyrelsen senast i januari. 11
BUDGET förutsättningar Ny planerings- och uppföljningsprocess Under har kommunen gått in i ett nytt arbetssätt avseende planerings- och uppföljningsprocessen, vilket har inneburit ett annorlunda arbete i budgetprocessen. Utgångspunkten för budgetberedningen har varit de planeringsförutsättningar som beslutades av kommunfullmäktige i maj där ett antal uppdrag lämnades till några nämnder och bolag. Dessa uppdrag har redovisats i budgetberedningen och använts som beslutsunderlag till budgetförslaget. Utöver detta har berörda nämnder lämnat in budgetunderlag avseende volymjusteringar kopplat till kommunens resursfördelningsmodell samt investeringsförslag. Även tidigare lämnade uppdrag från fullmäktige till nämnderna, samt ärenden hänskjutna till budgetberedningen, har utgjort beslutsunderlag för budgetförslaget. Omvärlden Sverige En grundläggande förutsättning för planeringen de kommande åren är hur bedömningen av den ekonomiska utvecklingen ser ut. Falkenbergs kommun förlitar sig på Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömningar i detta avseende. Nedan följer delar ur SKL:s ekonomirapport som utkom i oktober tillsammans med kommunens egna bedömningar. Kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Utvecklingen går nu in i ett skede som innebär att kostnaderna för demografin ökar snabbare än intäkterna. Detta kräver ett nytt synsätt på kommunal välfärd och en rad åtgärder från stat, kommuner och landsting. Den demografiska dramatiken har tidigarelagts på grund av den starkt ökande befolkningen. Det har främst med den historiskt stora flyktinginvandringen att göra, men är också en följd av ett ökat barnafödande. Antalet födda har ökat stadigt sedan bottenåret 1999 och väntas om några år överstiga rekordåret 1990, men även till följd av att vi blir äldre och att vi får fler äldre att ta hand om. Den kraftiga befolkningsökningen fram till 2020, totalt cirka 650 000, påverkar förutom skolan en rad andra kommunala verksamheter. Den förhållandevis höga tillväxten i den svenska ekonomin, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, har gett bra skjuts åt skatteunderlaget i reala termer de senaste åren. Den utvecklingen fortsätter ytterligare en tid, men dämpas redan under när konjunkturen går in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning. Tecknen på att vi befinner oss i en högkonjunktur blir tydliga och drabbar kommunerna negativt, då det råder brist på personal inom vissa yrken med ökade kostnader som följd. De senaste tio åren har Sveriges kommuners sammanlagda resultat i genomsnitt uppgått till 2,8 % av skatter och generella statsbidrag. Kommunerna har alltså med god marginal klarat de 2 % som kan betraktas som en tumregel för god ekonomisk hushållning. Även förväntas ett starkt resultat. En del av kommunsektorns kostnader täcks av verksamhetsintäkter, som bland annat består av olika avgifter och riktade statsbidrag. Riktade bidrag för asylmottagandet står för en stor del av ökningen. Den viktigaste inkomstkällan är dock skatteintäkter. Den underliggande ökningen av skatteunderlaget räcker emellertid inte för att behålla resultatet på en någorlunda oförändrad nivå. Därtill kommer ökade avskrivningar och försämrat finansnetto främst till följd av ökade investeringar. För att få kalkylen att gå ihop krävs både resurstillskott och andra åtgärder. Bostadsbristen har länge varit en dominerande fråga i den politiska debatten, inte minst uppmärksammas bristen för de som inte är etablerade på bostadsmarknaden, såsom ungdomar och nyanlända. Det står klart att kommunsektorn står inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Kostnadsökningarna kommer att tillta, samtidigt som intäkterna ökar långsammare. Det är därför nödvändigt att redan nu ha ett starkt fokus på åtgärder som kan bromsa kostnadsutvecklingen. Det finns ingen enskild lösning utan det kommer krävas en rad åtgärder under lång tid. En ökad skattekraft genom att fler kommer i arbete är utan tvekan den viktigaste grundförutsättningen. Då är det viktigt att integrationen förbättras avsevärt, att utbildningen förbättras och även att välfärden i övrigt fungerar bra. Det krävs också avsevärda effektiviseringar inom de kommunala verksamheterna, främst genom införande av ny teknik och nya lösningar när det gäller välfärdstjänster. Digitalisering är en av vår tids tekniska genombrott med en betydande potential. Falkenberg Falkenbergs kommun har de senaste åren visat goda ekonomiska resultat. Detta trots den finansiella kris som 12
har rått i omvärlden. De goda resultaten har förklarats av konjunkturstöd från staten (2010), extra intäkter i form av återbetalning av premier från AFA försäkring (2012, 2013 och 2015). Samtidigt har tillväxten i skatteunderlaget bidragit till att skatteintäkterna ökat. Blickar man framåt ser det tuffare ut. Trots att kommunen växer och därmed får ökade skatteintäkter kommer kostnaderna att öka mer. Det av samma orsaker som för Sverige i helhet; vi blir äldre, vi får fler barn och ökade kostnader för integration. Detta kräver även investeringar i skolor, äldreboenden och bostäder som ytterligare genererar driftkostnader, avskrivningar och räntekostnader. Satsningarna innebär ökad skuldsättning för Falkenberg då det blir omöjligt att egenfinansiera så stora investeringar. Med ökad skuldsättning ökar även riskerna vid högre, eller snarare mer normala, räntenivåer. Falkenbergs demografiska förutsättningar följer i stort sett trenden som ges i prognoserna för riket, dvs. fler barn i förskole- och skolåldern samt fler äldre. Befolkningen i Falkenberg ökade mellan åren 2006-2012 med ca 300 personer per år. 2013-2015 ökade befolkningen med ca 500 personer, varav 200 beror på en kraftigt ökad flyktinginvandring. bedöms befolkningsökningen bli drygt 600 personer. Detta beror på att Migrationsverket nu kommit ikapp med sin handläggning av föregående års höga nivåer av asylsökande, vilket innebär att personerna blir folkbokförda och därmed ingår i statistiken. Skattekraften från de asylsökande är inte i paritet med den övriga befolkningsökningen samtidigt som kostnaderna ökar inledningsvis. Staten tar ett ekonomiskt ansvar för asylsökande till dess att de får upphållstillstånd, då ansvaret övergår på kommunerna. Det är därför mycket viktigt att kommunerna, av såväl humanitära men även ekonomiska skäl, lyckas med integrationen. Utmaningarna för Falkenberg liknar i stort de som hela Sverige står inför. ser prognosen bra ut. Vid delårsbokslutet prognostiseras ett resultat om ca 67 mkr, vilket innehåller en ej budgeterad utdelning från Falkenberg Energi AB om 31 mkr. Rensat från den utdelningen är resultatet 36 mkr, vilket är 9 mkr lägre än budgeterat. Detta motsvarar 1,7 % av skatter och bidrag, vilket under stiger fullmäktiges mål om 2 % för god ekonomisk hushållning. Kommunen har både inför 2014 och fattat nödvändiga beslut om anpassningar av nämndernas verksamhet och budgetramar till de ekonomiska förutsättningarna. Även inför budgetperioden - har vissa anpassningar gjorts för att klara överskottsmålet om 2 %. uppgår resultatandelen till 2,4 % men och når kommunen inte det beslutade överskottsmålet utan hamnar på 1,8 % respektive 0,3 %. God ekonomisk hushållning För att långsiktigt uppnå god ekonomisk hushållning har Falkenbergs kommun 2015 beslutat om ett resultatmål om 2 % av skatteintäkter och statsbidrag samt att soliditeten successivt ska öka till 30 % (se avsnittet Finansiell analys). Nämnderna har tilldelats medel för löneökning, prisuppräkning, volymökning, ambitionshöjning och ny verksamhet. Den ekonomiska framtiden med demografiutmaningar och stora investeringar som följd, ställer krav på förändring och optimering av kommunens verksamhet. är överskottet budgeterat till 2,4 %. För att klara kommunens finansiella mål och har prisuppräkningen satts ner samtliga år i budgetperioden. Nedsättningen har gjorts så att samtliga nämnder får halverad prisuppräkning. Detta innebär 1,05 %, 1,2 % och 1,3 % eller 6,8 mkr, 8 mkr och 8,9 mkr. Trots halveringen av prisökningen når kommunen inte målet om 2 %, utan hamnar på 1,8 %. Målet nås ej heller då överskottet uppgår till 0,3 %. Bedömningen är dock att kommunen under kommer att hantera detta, och i budgetberedningen hösten upprätta en plan för att nå målet om god ekonomisk hushållning även -. Ekonomi i balans och resultatutjämningsreserv Falkenbergs kommun har inget underskott att återställa från tidigare år enligt balanskravet. Kommun har per bokslut 2015 en resultatutjämningsreserv (RUR) om 198,6 mkr. Prognosen för RUR vid bokslut är 223,5 mkr. Syftet med reserven är att den ska kunna användas för att utjämna resultatet över en konjunkturcykel. Kommunen kan alltså under vissa förutsättningar reservera (öronmärka) delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv för att använda om resultatet efter balanskravsutredning vid bokslut är negativt. Kommunen har också möjlighet att i samband med budgetarbetet, under vissa förutsättningar, planera och disponera resultatutjämningsreserven under det kommande året för att undvika kortsiktiga verksamhetsneddragningar. Falkenbergs kommun planerar inte att disponera resultatutjämningsreserven under planperioden. 13
Balanskravsutredning (resultatutjämningsreserv) Beräkning av reservering, mkr Bokslut 2015 Prognos Ram Årets resultat 64,3 68,6 56,1 44,7 7,8 Balanskravsjusteringar -2,4-7,2 0,0 0,0 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 61,9 61,4 56,1 44,7 7,8 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv -40,4-24,9-13,3-8,7 0,0 Balanskravsresultat 21,5 36,5 42,8 36,0 7,8 Eget kapital 1 456,9 1 525,5 1 581,6 1 626,3 1 634,1 Pensionsförpliktelse 869,9 830,9 813,9 802,5 800,0 Eget kapital inkl. pensionsförpliktelse 587,0 694,6 767,7 823,8 834,1 1 % av skatteintäkter och statsbidrag (minsta tillåtna resultat) 21,5 22,3 23,7 24,5 25,3 Ackumulerat till resultatutjämningsreserven 198,6 223,5 * 236,8 * 245,5 * 245,5 *Ackumulerad avsättning har nått sin maximala nivå, dvs 10 % av skatteintäkter och statsbidrag. Befolkningsutveckling Ålder 2015 2020 2021 2022 2023 2024 2025 i procent 2015-2025 0-5 2 913 2 960 2 970 3 060 3 110 3 130 3 160 3 170 3 180 3 180 3 170 8,8% 6-15 4 679 4 770 4 910 4 960 5 020 5 130 5 220 5 290 5 380 5 430 5 470 16,9% 16-19 1 967 1 930 1 930 1 920 1 940 1 930 1 930 1 950 1 940 2 000 2 060 4,7% 20-64 23 304 23 480 23 610 23 700 23 840 23 920 23 930 23 940 24 000 24 030 24 080 3,3% 65-79 7 282 7 500 7 710 7 870 7 930 8 090 8 240 8 290 8 340 8 370 8 390 15,2% 80-w 2 804 2 830 2 860 2 920 3 010 3 040 3 110 3 240 3 370 3 530 3 670 30,9% Summa 42 949 43 470 43 990 44 430 44 850 45 240 45 590 45 880 46 210 46 540 46 840 9,1% Befolkningen i Falkenbergs kommun fortsätter att öka. Vid 2015 års slut var invånarantalet i kommunen 42 949 personer. Enligt den prognos som gjorts för perioden -2025 beräknas folkmängden öka för att år 2025 uppgå till 46 840 personer. De senaste tre åren har befolkningsökningen ökat kraftigt från ca 300/år till ca 500/år och ser siffran ut att hamna på drygt 600 personer. Den enskilt största anledningen till detta är en den ökade asylinvandringen på grund av oroligheter i främst Syrien. Den extrema befolkningsökningstakten beror främst på att Migrationsverket börjar hinna ikapp med handläggningen av alla de asylsökande som kom till Sverige under hösten 2015, och det är först efter att de fått upphållstillstånd och blivit folkbokförda som de räknas in i invånarstatistiken. Prognosen är att de som sökte asyl 2015 kommer handläggas även en bit in under varför Falkenberg även då kommer få en hög befolkningsökning. Därefter kommer ökningstakten avta då skärpta regler för asylsökning införts under. I tabellen framgår att antalet invånare i åldern 20-64 står för den minsta ökningen. Antalet barn och unga upp till 19 år ökar med ca 10,2 % medan antalet äldre över 65 år ökar med ca 23,1 %. Utvecklingen pekar mot att allt mer resurser måste avsättas till att täcka behoven av äldreomsorg. Det är också viktigt att de resurser som används för att producera dessa tjänster används så effektivt som möjligt. Kommunens skatteintäkter I föregående års budgetprocess konstaterades att den enda möjligheten, för att från behålla en acceptabel finansiering av investeringarna och samtidigt få ett överskott som ger en beredskap för demografiska förändringar, var en intäktsförstärkning. Intäktsförstärkningen, i form av en skattehöjning, skulle innebära en ökning med 20 öre från. Dock informerade regeringen vid sidan av vårpropositionen att en satsning om 10 miljarder på välfärd skulle fördelas till kommuner och landsting från och med. För Falkenberg inne - bär tillskottet 45 mkr under och för att sedan 14
minska till 41 mkr under planperiodens sista år. Tillskottet var den främsta orsaken till de förändrade förutsättningarna för budgeten under planperioden. Kommunfullmäktige har därför beslutat om en oförändrad skattesats för på 21,10. Skatteintäkter kommer in i kommunkassan det år som de avser, men är preliminära fram tills taxeringen är slutgranskad i december påföljande år. Därför spelar prognoser över skatteunderlagets tillväxt stor roll för planeringen i kommuner och landsting. Om tillväxten av kommunens skatteunderlag skiljer sig från den genomsnittliga tillväxten i riket, justeras det via inkomstutjämningen. Falkenbergs kommun använder sig av SKL:s prognoser vad gäller skatteunderlagets tillväxt. Enligt SKL:s cirkulär 16:51 (-10-05) anges skatteunderlagets tillväxt för år till 5,0 %, för år till 4,5 %, för år till 3,9 % och för år till 3,8 %. Sedan 2015 ligger kommunens egen befolkningsprognos till grund för budgetarbetet. Under våren tog kommunstyrelsen beslut om den prognos som ligger till grund för planperiodens budget. Prognosen presenteras under stycket Befolkningsutveckling. Tkr Skatteintäkter 1 818 560 1 877 431 1 948 493 Slutavräkning -13 156 Summa 1 805 404 1 877 431 1 948 493 Statsbidrag och kommunal fastighetsavgift De generella statsbidragen utgörs av inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. De utbetalas tillsammans med skatteintäkterna och är preliminära tills taxeringen är slutgranskad. Inkomstutjämningen reglerar så att kommunen uppnår en garanterad nivå med 115 % av en uppräknad medelskattekraft. Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Falkenbergs kommun är bidragstagare i inkomstutjämningen. Skattekraften i Falkenberg är preliminärt beräknad till 90,5 % av riksgenomsnittet, vilket medför ett bidrag med 10 058 kr per invånare. Kostnadsutjämningen bygger på kommunens beräknade standardkostnader som jämförs med rikets genomsnittliga standardkostnader. Prognosen för kostnadsutjämningen är en avgift om 27,9 mkr. Detta är en ökning av avgiften med 12,3 mkr jämfört med prognosen för. Ökningen är till stor del hänförlig till att Falkenbergs befolkning i grundskoleålder ökar långsammare än riket. Utöver de generella statsbidragen utbetalas även utjämning av LSS-kostnader (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) mellan kommuner, samt kommunal fastighetsavgift tillsammans med skatteintäkterna. Den preliminära beräkningen år för LSS-utjämningen är ett bidrag med 15,2 mkr. Jämfört med prognosen har det ökat med 5,6 mkr. LSS-utjämningen är ett mellankommunalt system där avgifter och bidrag beror på den specifika kommunens kostnader i förhållande till övriga kommuner. Falkenbergs kostnader som ligger till grund för LSS-utjämningen och rymmer endast en marginell ökning. Merparten av ökningen i LSS-utjämningen är hänförlig till att övriga kommuners kostnader minskat i förhållande till Falkenbergs. År 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder av en kommunal fastighetsavgift. Införandet var ekonomiskt neutralt såväl för kommunerna som för staten och fördelades ut som ett lika stort belopp per invånare i Sverige. Efter införandet tillförs den årliga intäktsförändringen i respektive kommun. Intäktsförändringen fördelar sig olika mellan kommunerna beroende på prisläget och fastighetsbeståndet. Prognosen för Falkenbergs fastighetsavgifter är 85 mkr. Regleringsbidrag/-avgift beräknas på totalnivån. Nettot av utjämningsbidrag, LSS-utjämning och kommunal fastighetsavgift jämförs med de av staten anslagna medlen för kommunal utjämning. Detta genererar ett bidrag eller en avgift för kommunerna beroende på om de anslagna medlen till utjämningen är högre eller lägre än nettot. För Falkenberg uppgår regleringsbidraget till 0,4 mkr. Från budget ingår i regleringsposten även 9,2 mkr av välfärdssatsningen, vilket är den del som är fördelad utifrån befolkningen. Maxtaxan är i sin form ett generellt bidrag men utbetalas av Skolverket och inte tillsammans med preliminära skatteintäkter. För har intäkterna för maxtaxan budgeterats till 10,5 mkr. I resultatbudgeten räknas maxtaxan till verksamhetens intäkter och inte som ett statsbidrag. 15
erade statsbidrag Tkr Inkomstutjämning 454 260 459 552 477 903 Kostnadsutjämning -27 919-11 217-10 668 Regleringsbidrag/- 387-7 068-11 776 avgift LSS-utjämning 15 154 15 332 15 492 Fastighetsavgift 84 904 84 904 84 904 Summa 526 786 541 503 555 855 Finansnetto och internränta På de lån som förmedlats till bolagen, vidarebefordras den räntekostnad som kommunen betalar till bankerna. Därför ingår det ränteintäkter, bland de finansiella intäkterna, från de lån som förmedlas till de kommunala bolagen samt en förmedlingsavgift om 0,45 % som belöper på dessa lån. Detta innebär att räntorna på de förmedlade lånen återfinns med samma belopp både bland de finansiella intäkterna och de finansiella kostnaderna. I budgeten för ingår förmedlingsavgift om 6,7 mkr och fram till ökar denna intäkt med ca 0,8 mkr per år. För kommunens egna befintliga lån, vilka upphandlats före planperioden, har en räntesats om 2,94 % budgeterats för år och för åren och till 2,91 % respektive 2,56 %. I denna räntesats har hänsyn tagits till räntesatser på befintliga ränteswapar. För nya lån under planperioden har räntan beräknats lägre. erad räntesats för uppgår till 2,04 % och för och till 2,14 % respektive 2,24 %. Internrätan för planperioden uppgår till 1,75 %, vilket är i linje med SKL:s rekommendation. Internräntan ska spegla den långsiktiga kostnaden för utnyttjande av kommunens tillgångar. Internräntan används till att beräkna kapitalkostnader och hyreskostnader för nämnderna. Arbetsgivaravgifter och övriga personalomkostnader I Falkenberg används ett personalomkostnadspålägg, som i grunden utgår ifrån ett preliminärt pålägg, vilket tillhandahålls av SKL. Detta justeras för att spegla de faktiska avgifterna i Falkenbergs kommun eftersom det tidigare visat sig att arbetsgivaravgifterna avvikit från SKL:s preliminära pålägg. I budget beräknas personalomkostnadspålägget i Falkenbergs kommun till 38 %, en ökning jämfört med med 0,2 % hänförligt till de ökade arbetsgivaravgifterna för unga. Av detta är 31,09 % beräknat för arbetsgivaravgifter, 0,08 % för avtalsförsäkringar och 6,83 % för kollektivavtalad pension. utbetalningar av tjänstepension, till avgiftsbestämda årliga premier för tjänstepension. I dagsläget belastas den kommunala ekonomin av såväl pensionsutbetalningar från pensionsförpliktelsen, som avgifter för nyintjänad individuell pension för dagens anställda. Kostnaden för pensionsutbetalningar budgeteras centralt. Kostnaden för pensionsavgiften för dagens anställda budgeteras på nämndernas kostnadsställen, som en del av personalomkostnadspålägget för sociala avgifter. De centralt budgeterade pensionsutbetalningarna är budgeterade till 42,9 mkr inkl. löneskatt för utifrån prognosen från KPA i augusti, medan motsvarande belopp för och uppgår till 39 mkr respektive 40,7 mkr. KPA Pension har tagit fram en långtidsprognos som visar att Falkenbergs kommun nådde toppen gällande pensionsutbetalningar kring 2014, och att dessa kommer att ligga på en ganska konstant nivå fram till omkring 2025, då den börjar avta. Kommunen har under korrigerat de avsättningar man tidigare gjort relaterade till pensioner före 1998. Avsättningen uppgick i bokslutet 2015 till 187 mkr och har nu upplösts och beloppet har ökat eget kapital. Alla jämförelseår har justerats på samma sätt. Avsättningen gjordes öppet med stöd av försiktighetsprincipen, men i strid mot gällande redovisningsrekommendation avseende kommuners redovisning av pensionsåtaganden. Pensionsskuld och pensionsförpliktelse Mkr Bokslut 2015 Prognos Pensionsförpliktelse 869,9 830,9 813,9 802,5 800,0 -varav avsatt i balansräkningen -181,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -varav justering jämförelsetal 181,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avsättning pensioner 18,8 16,2 13,9 12,7 12,1 Summa 888,7 847,1 827,8 815,2 812,1 De totala budgeterade pensionskostnaderna inkl. löneskatt framgår av tabellen på sid 17. Pensionskostnad År 1998 ändrades pensionssystemet från intjänande av pensionspoäng, där kommunen ansvarade för framtida 16
erade pensionskostnader inklusive löneskatt Tkr Pensionsutbetalningar inkl. löneskatt (t o m 1998) 42 932 39 134 40 749 Pensionsavgifter inkl. löneskatt (efter 1998) 58 032 60 844 63 676 Pensionsförstärkning, visstidspensioner 2 679 2 791 2 931 Premier förmånspensioner 8 015 8 015 8 015 Förvaltningskostnader 500 500 500 Summa 112 158 111 284 115 871 Förslag om ändrad redovisning av pensioner får ekonomiska effekter I våras presenterades ett förslag på en ny redovisningslag (SOU :24) där dagens blandade redovisningsmodell för pensionskostnader ska ersättas av fullfondsredovisning. Förslaget innebär för Falkenberg att de pensionsskulder relaterade till tiden före 1998 (ca 870 mkr 2015-12-31), som nu redovisas som en ansvarsförbindelse, skall skuldföras. Eget kapital minskar då motsvarande. Skillnaden före och efter fullfonderingsmodellens införande, är att kommunernas årliga resultat efter införandet kommer att bli högre. Ökningen motsvarar den årliga betalningen av pensioner som avser intjänande före 1998. Likviditeten påverkas dock inte positivt i motsvarande mån. Pensionerna skall betalas trots att åtagandet nu skuldförts. Det skulle med andra ord vara nödvändigt att öka resultatmålet motsvarande den årliga besparingen för pensionerna hänförliga till före 1998, eftersom de inte kommer att belasta resultaträkningen, men väl kommunernas likviditet, då beloppet skall utbetalas varje år. Detta innebär i Falkenbergs fall ca 40 mkr eller knappt 2 % av skatter och bidrag. I annat fall kommer Falkenberg att få låna för att finansiera den delen av pensionsåtagandet. Kompensation för löneökningar Liksom tidigare år avsätts medel för löneökningar centralt och fördelas ut till nämnderna först när lokala förhandlingar är avslutade. Avsatta medel för löneökningar utgår från SKL:s prognos på ökning av arbetskraftskostnader (enligt SKL cirkulär 16:51) till viss del justerat med egna bedömningar utifrån Falkenbergs förutsättningar. Justering för avskrivningar, internränta, mm I budget, budgetram och plan budgeteras för avskrivningar, internräntor och övriga driftskostnader till följd av nya investeringar som ska tas i drift under perioden. Avsättningen görs centralt och när investeringen är slutförd och objektet driftssätts, tillförs dessa budgetmedel den nämnd som kommer använda objektet. På motsvarande sätt justeras nämndernas budgetramar med de kapitalkostnader som minskar på grund av ett lägre avskrivningsunderlag. har internräntan minskats från 3 % till 1,75 %, vilket medför att nämndernas kapitalkostander har minskat. Justering internhyressystemet I internhyressystemet regleras hyreskostnaderna till nämnderna. Samtliga kostnader ligger på tekniska nämnden och fördelas därifrån ut till övriga nämnder via interndebitering. I hyran ingår energikostnader, kapitalkostnader, kostnader för administration, försäkring, fastighetsskatt, säkerhet och bevakning samt fastighetsunderhåll. Kostnaden för fastighetsunderhåll är schablonberäknad utifrån yta medan övriga kostnader baseras på faktiska kostnader. ar i hyran beror på tillkommande eller lämnad lokalyta samt justering av konsumtionskostnader och kapitalkostnader. Kompensation för prisökningar Nämnderna har tilldelats kompensation med prisuppräkning för övriga kostnader. Denna är beräknad enligt SKL:s prognos gällande prisindex för kommunal verksamhet (enligt SKL cirkulär 16:51). Barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens kostnader för köp av huvudverksamhet såsom omsorg, vård och utbildning, inklusive köp från kommunens kost- och städenhet är personalintensiva och följer i högre grad löneökningstakten än övriga kostnader. Den del som är hänförlig till övriga kostnader kompenseras med prisuppräkning medan resterande del räknas upp med löne ökningstakten. Även volymökningarna i kommunens resursfördelningsmodell hanteras på detta sätt. Vissa verksamheter, som inte följer den normala inflationen, regleras via avtal. De här kostnadsökningarna hanteras separat och de är därför undantagna från den generella prisuppräkningen. Även internhyreskostnader är undantagna från den generella prisuppräkningen då dessa justeras i nämndernas ramar separat. De demografiutmaningar som kommunen står inför inne bär stora investeringar. Det ställer krav på förändring och optimering av kommunens verksamhet. Detta innebär bland annat att prisuppräkningen halveras i alla nämnder under samtliga år i budgetperioden. Övriga centralt budgeterade poster En central regleringspost har avsatts för ökade personalskulder (semester- och övertidskuld) med 1,7 mkr per år -. Medlen är avsatta för att kompensera för den värdeökning som löneökningarna medför på sparade semesterdagar och redan inarbetad tid. Övriga 17
förändringar inom semesterskulden hanteras av nämnderna, då avsättning till skulden kostnadsredovisas hos dem i samband med intjänandet av semester. Totalt uppgår centralt budgeterade medel för löneökningar samt kapital- och driftskostnader för nya investeringar till 41,5 mkr. Dessa medel fördelas ut till nämnderna när kostnaderna uppstår och är fastställda. 18
Resultatbudget Mkr Bokslut 2015 Prognos Ram Verksamhetens intäkter och kostnader -2 009,1-2 136,4-2 107,6-2 206,6-2 288,1-2 378,0 Avskrivningar -77,6-81,6-83,8-96,4-107,5-126,4 Verksamhetens nettokostnad -2 086,7-2 218,0-2 191,4-2 303,0-2 395,6-2 504,4 Skatteintäkter 1 652,6 1 736,8 1 726,2 1 805,4 1 877,4 1 948,5 Generella statsbidrag 498,7 531,4 508,4 562,8 * 577,5 * 581,6 * Finansiella intäkter 9,7 10,7 36,4 18,6 25,8 33,6 Finansiella kostnader -10,0-15,5-11,0-27,7-40,4-51,5 Årets resultat 64,3 45,4 68,6 56,1 44,7 7,8 * I generella statsbidrag ingår ett bidrag för en statlig välfärdssatsning för åren och med 45,2 mkr per år och för med 41 mkr. Verksamhetens nettokostnader Tkr Nämndernas ramar Kommunstyrelsen 158 442 155 593 156 056 Vårdnadsbidrag 300 0 0 Affärsverksamhet Kommunstyrelsen 3 982 4 637 4 637 Barn- och utbildningsnämnden 1 010 546 1 034 559 1 049 735 Socialnämnden exkl. försörjningsstöd 850 090 862 940 883 683 Försörjningsstöd 30 000 30 000 30 000 Kultur- och fritidsnämnden 115 534 116 492 116 613 Tekniska nämnden 52 933 52 299 50 795 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 8 257 8 279 8 303 Bygglovsnämnden 6 611 6 739 6 880 Servicenämnden 6 109 6 022 6 201 Överförmyndarnämnden 3 090 3 140 3 192 Revisionen 1 465 1 478 1 492 Summa nämndernas ramar 2 247 358 2 282 178 2 317 587 Övriga kommungemensamma poster Externa poster Pensionskostnader totalt 112 158 111 284 115 870 Ökning semesterlöneskuld 1 700 1 700 1 700 Interna poster Interna räntor -30 188-34 704-42 687 Intern pensionsavgift -59 633-61 355-63 119 regleringsposter nämnderna och statsbidrag maxtaxa Avsättning för löneökningar samt drift- och kapitalkostnader för nya investeringar 42 144 107 003 185 548 Statsbidrag maxtaxa -10 522-10 522-10 522 Summa nettokostnad 2 303 018 2 395 584 2 504 377 19
Nämnderna KOMMUNSTYRELSEN För arbetsmarknadsåtgärder tillförs kommunstyrelsen en utökning av budgetramen för projektet Steget vidare, som har som mål att skapa arbete för personer med funktionsnedsättning. Under minskas budgeten för det stöd kommunen betalat ut till sociala företag. För att skapa en strategisk planeringsfunktion förstärks samhällsbyggnadsavdelningens budget för att rymma en personalresurs som tillsammans med befintlig personal ska arbeta för en ökad takt i samhällsbyggandet. Vidare anställs ytterligare en person som, under och, ska arbeta med att samordna behovet av bostäder för nyanlända och kommunplacerade. Denna tjänst ska finansieras med de statliga medel som kommunen erhållit i form av ett tillfälligt stöd för att hantera den rådande flyktingsituationen. Enligt ett tidigare beslut ska en markingenjör anställas under med syfte att sälja kommunens mark som färdig tomtmark istället för planlagd råtomtmark. Tjänsten ska även omfatta frågor om förorenad mark, masshantering, riskhantering på grund av klimatförändringar mm. I och med riksdagens beslut att avskaffa vårdnadsbidraget upphörde kommunernas möjligheter att bevilja nya vårdnadsbidrag från och med den 1 februari. Kommunstyrelsen budgetram justeras för effekten av denna förändring. ramen justeras för förändringar i budgeten för elproduktionen från både vindkraft och vattenkraft. Det handlar om ökade kostnader samtidigt med en intäktsminskning hänförlig till låga elpriser. Kommunstyrelsens budgetram justeras vidare ned för tillfälliga poster samt justeras för prisuppräkning och övriga förändringar av kostnader såsom kapitalkostnader, internhyra mm. Kommunstyrelsens budgetram Sammanställning per verksamhetsområde, tkr Nämnd- och styrelseverksamhet 6 787 Partistöd 2 190 90 Medlemsavgifter 3 311 275 Kommunstyrelseförvaltning och gemensam service 63 860 3 373-3 200 Personalutbildning och personalsocial verksamhet 8 622 Fysisk och teknisk planering 2 769 Näringsliv och turism 965 Medfinansiering projekt 1 650 Miljö och hållbar utveckling 1 740-55 Räddningsförbundet 45 065-135 929 1 537 Arbetsmarknad och introduktion 22 778-105 450-150 Arrenden -3 831 Vårdnadsbidrag 2 500-2 200-300 Prisuppräkning 432 498 546 Internhyresjustering -88 Justering kapitalkostnader -1 802-1 526-1 470 Justering löneavtal 422 Höjning av PO 129 Summa exkl. affärsverksamhet 158 406 336-3 149 463 ram exkl. affärsverksamhet 158 406 158 742 155 593 156 056 Exploateringsverksamhet 3 148 400 Elförsörjning -1 287 1 721 655 Summa affärsverksamhet 1 861 2 121 655 ram inkl. affärsverksamhet 160 267 162 724 160 230 160 693 20
Kommunstyrelsen förändringar per år Övrig politisk verksamhet Ökning stöd till politiska partier 90 Kommungemensam verksamhet Justering e-hälsa -327 Justering kostnader IT-drift -200 Kommunens möbellager, hyra 3 000-3 000 Satsning på ökat bostadsbyggande 700 Räddningstjänst och samhällsskydd Justering/indexuppräkning Räddningsförbundet -135 929 1 537 Arbetsmarknad och introduktion Sysselsättningsåtgärder ungdomssatsning -500 Justering arbetsmarknadsåtgärder -750 Arbete för funktionsnedsatta 645 950-150 Miljö och hållbar utveckling ar hållbarhetsplanen -55 Affärsverksamhet redovisningsprincip mark och exploatering -300 Markingenjör 700 Justering intäkter elproduktionen 1 721 655 Lägre kostnader elproduktionen Ofördelat/övrigt Ökning förbundsavgift SKL och serviceavgift regionen 275 Justering vårdnadsbidrag -2 200-300 Justering internhyra -88 Justering kapitalkostnader -1 802-1 526-1 470 Prisuppräkning 432 498 546 Justering löneavtal (3 månader) 422 Höjning av PO 129 Summa förändring 2 457-2 494 463 21