#somgu
Program
Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst
(S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet är en universitetsbaserad organisation som är en del av den svenska forskningsinfrastrukturen som genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor, kulturvanor, hälsa, värderingar och attityder som finansieras genom samverkan med forskargrupper vid svenska universitet, organisationer och myndigheter som förväntas ligga i framkant när det gäller att genomföra vetenskapliga frågeundersökningar och som kombinerar närhet till internationella forskningsfronten med en stark närvaro i svensk samhällsdebatt.
De nationella SOM-undersökningarna fyller 30 år! De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015 Stora befolkningsurval Boende i Sverige 16-85 år postenkäter+webbenkäter 61 olika formulär 5 230 frågor 101 786 svarande SOM-institutets bokserie: 65 volymer ~1100 kapitel ~200 olika författare
Viktiga samhällsfrågor Andel som spontant nämner frågor/samhällsproblem som viktigast i Sverige idag, 2015 (2014 i parentes) #1 Integration/Immigration 53 (27) #2 Utbildning 29 (40) #3 Sjukvård 24 (33) #4 Arbetsmarknad 21 (24) #5 Äldrefrågor 13 (18) #6 Sociala frågor 12 (12) #7 Miljö 11 (12) #8 Ekonomi 7 (7) #9 Bostadsfrågor 7 (3) #10 Lag och ordning 5 (4) #11 Familjepolitik 3 (4) #12 Skatter 3 (2) #13 Demokrati 3 (4) #14 Styrelseskick 3 (2) #15 Utrikespolitik 3 (4) #16 Infrastruktur 2 (2) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag?
Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Viktiga samhällsfrågor Andel omnämnanden av immigration som viktig fråga/samhällsproblem 1987-2015 (procent) 60 immigration 53 50 40 30 20 10 7 8 11 14 13 19 26 12 14 13 10 10 12 11 13 20 12 11 15 15 14 13 15 19 14 20 22 28 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2015
Viktiga samhällsfrågor 1987-2015 Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 60 60 immigration 53 Immigration 50 40 42 46 Procent 30 20 24 17 24 Sjukvård 21 Arbetsmarknad 10 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Viktiga samhällsfrågor 1987-2015 Andel omnämnanden (procent) Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 60 50 immigration 53 40 38 30 29 Skola/utbildning 20 10 12 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
80 70 Viktiga samhällsfrågor 1987-2015 Andel omnämnanden (procent) 68 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? 60 50 61 immigration 53 40 30 20 10 11 Miljö/energi 0 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem (%) 80 70 60 50 40 30 52 53 55 59 55 44 37 54 56 59 47 42 51 62 56 60 58 75 57 49 50 47 60 69 20 10 0 Källa: SOM-undersökningen 2015
Andel som nämner immigration som en viktig fråga/samhällsproblem (%) 70 60 50 40 30 20 52 40 63 63 57 47 29 49 43 55 63 60 55 55 53 55 50 47 54 47 10 0 Källa: SOM-undersökningen 2015
Andel som nämner immigration som viktigt samhällsproblem bland samtliga och bland restriktiva, neutrala och generösa till flyktingmottagning 2011-2015 (procent) 70 60 50 40 30 20 10 2011 2012 2013 2014 2015 63 53 40 3435 30 27 20 22 21 14 6 8 9 11 52 24 1718 12 0 Samtliga Restriktiva Neutrala Generösa Inställning till förslaget ta emot färre flyktingar
Sverige oroar sig:topplistan Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent) 2015 0 10 20 30 40 50 60 Miljöförstöring terrorism förändringar i jordens klimat ökad rasism politisk extremism ökad främlingsfientlighet militära konflikter religiösa motsättningar stor arbetslöshet organiserad brottslighet situationen i ryssland ökad antibiotikaresistens ökat antal flyktingar utbredd korruption ökade sociala klyftor försämrad välfärd ekonomisk kris ett nytt världskrig globala epidemier ökad alkoholkonsumtion 11 11 16 20 23 32 31 31 29 29 27 26 36 36 41 41 40 48 48 47 Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015
Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro 1986-2015 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent). 80 70 72 60 50 40 30 20 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 38 48 Miljöförstöring 47 Förändringar i jordens klimat Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro 1986-2015 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent). 80 70 72 65 60 50 40 30 20 10 31 45 48 Miljöförstöring 48 Terrorism 31 Organiserad brottslighet 31 Situationen i Ryssland 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro 1986-2015 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent). 80 70 72 60 50 40 30 20 10 0 56 40 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 48 Miljöförstöring 32 Stor arbetslöshet 20 Ekonomisk kris Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Om du ser till läget idag, vad upplever du själv som mest oroande inför framtiden? Svensk samhällsoro 1986-2015 Andel som upplever läget idag som mycket oroande inför framtiden (procent). 80 70 72 60 50 48 Miljöförstöring 40 38 30 20 10 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 25 29 Ökat antal flyktingar 26 Sociala klyftor Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Viktiga samhällsfrågor 2015 Samhällsoro 2015 Viktiga samhällsfrågor 1. Integration/Immigration 2. Utbildning 3. Sjukvård 4. Arbetsmarknad 5. Äldrefrågor Samhällsoro 1. Miljöförstöring 2. Terrorism 3. Förändringar i jordens klimat 4. Ökad rasism 5. Politisk extremism Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015
Synen på invandrare och migration MARIE DEMKER
Minskat motstånd mot flyktingmottagning Andel som anser att förslaget ta emot färre flyktingar är mycket eller ganska bra (procent).
Kraftigt ökande partipolarisering samband mellan partisympati och inställning till förslaget ta emot färre flyktingar i Sverige
Partisympati och flyktingmotstånd 2013-2015
Ökat stöd för olikhet 80 70 60 63 64 67 63 50 40 30 20 38 39 36 28 32 44 45 2011 2013 2015 10 0 Hot Religionsfrihet Bevara nationell kultur Anti-rasism
men också oro för problem 90 80 81 82 78 81 70 67 60 54 50 40 46 2011 2013 30 2015 20 10 10 12 15 0 Många anser samhällsproblem Anpassa till svensk Organisation för att stoppa invandring Oro för ökad främlingsfientlighet
Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL
Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, värdegemenskap, engagemang ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )
Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende
Förtroendet för samhällsinstitutioner 2015 (procent och balansmått) Samhällsinstitution Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Sjukvården 16 52 20 9 3 100 +56 Universitet/högskolor 10 48 36 4 2 100 +52 Polisen 12 50 26 9 3 100 +50 Radio/TV 9 46 34 8 3 100 +44 Domstolarna 11 41 33 10 5 100 +37 Riksbanken 10 38 40 8 4 100 +36 Grundskolan 8 36 38 13 5 100 +26 FN 9 32 37 15 7 100 +19 Svenska kyrkan 7 27 41 14 11 100 +9 Kungahuset 9 27 36 13 15 100 +8 Försvaret 6 23 45 18 8 100 +3 Dagspressen 3 26 44 19 8 100 +2 Riksdagen 4 24 43 21 8 100-1 Regeringen 4 25 35 22 14 100-7 Storföretagen 2 21 47 22 8 100-7 De fackliga org 3 22 42 22 11 100-8 Bankerna 4 23 35 25 13 100-11 Kommunstyrelserna 2 18 47 24 9 100-13 EU-kommissionen 2 15 44 26 13 100-22 Europaparlamentet 2 14 44 26 14 100-24 De politiska partierna 2 11 44 31 12 100-30 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015.
Exempel på förändringsmönster: Långsiktig opinionsförskjutning, t ex synen på politiska institutioner Kortsiktig opinionsförändring, t ex Kungahuset enskilda år Paradigmatiska skiften, t ex bankerna Regelbundet återkommande förändringsmönster, t ex valårseffekten
Sjukvård, grundskola och universitet (förtroendebalans) förtroendebalans 100 90 80 70 68 60 50 40 30 20 10 0 23 1986 1987 47 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015. 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sjukvården 56 52 Universitet/ högskolor 26 Grundskolan
Polisen och domstolarna förtroendebalans 100 90 80 70 60 50 53 Polisen 50 40 30 20 10 0 1986 1987 37 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015. 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 37 Domstolarna
förtroendebalans 100 Försvaret, Kungahuset och Svenska kyrkan 80 60 40 41 20 0 13 12 9 8 3 Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret -20-40 -60-80 -100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
förtroendebalans 100 Bankerna, Riksbanken, storföretagen och de fackliga organisationerna 80 60 62 40 46 36 Riksbanken 20 7 0-20 -7-7 -8-11 Storföretagen De fackl org Bankerna -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015.
Riksdagen, regeringen, kommunstyrelserna och de politiska partierna förtroendebalans 100 80 60 40 20 36 33 0-20 -40-60 -31-39 -1 Riksdagen -7 Regeringen -13 Kommunstyrelserna -30 De politiska partierna -80-100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015.
FN och EU-institutionerna förtroendebalans 100 80 60 40 20 24 19 FN 0-20 -40-40 -42-22 -24 EUkommissionen EU- Parlamentet -60-80 1986 1987 1988 1993 1994 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015-100 1989 1990 1991 1992 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1986-2015.
ORGANISATIONSNAMN (ÄNDRA SIDHUVUD VIA FLIKEN INFOGA- SIDHUVUD/SIDFOT) Radio-tv och dagspress Förtroendebalans 100 80 60 40 46 44 Radio/TV 20 0-20 -40-60 -80-100 8 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2 Dagspressen
Vad har störst betydelse för vad 2015? Kön Polisen, Europainstitutionerna och Svenska kyrkan Ålder Universiteten, Europainstitutionerna, FN och radio-tv Utbildning Universiteten, domstolarna, riksdagen och Europainstitutionerna Vänster-högerinställning Regeringen, storföretagen, fackliga organsationer, Kungahuset, riksdagen och bankerna
Grundsyn: korrelationer mellan institutionsförtroende och tillit till andra människor, 2015 De politiska partierna Riksdagen 0,25 0,25 Domstolarna Regeringen 0,21 0,21 Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen Svenska kyrkan Sjukvården Kommunstsyrelserna Polisen FN Storföretagen Grundskolan De fackliga organisationerna Försvaret 0,19 0,19 0,18 0,17 0,16 0,16 0,16 0,15 0,14 0,13 0,12 0,12 Kungahuset 0,06 Bankerna 0,04 Anm: Produktmomentkorrelationer. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015.
Samhällsförtroende 2013, 2014 och 2015 (balansmått) 2013 2014 2015 Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Radio/tv Riksbanken Domstolarna Grundskolan FN Riksdagen Svenska kyrkan Regeringen Kungahuset Dagspressen De fackliga organisationerna Försvaret Storföretagen Bankerna Europaparlamentet De politiska partierna Kommunstyrelserna EU-kommissionen Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013, 2014 och 2015
Samband mellan synen på flyktingmottagning och förtroende 2015-0,4-0,32-0,28-0,27-0,27-0,26-0,24-0,21-0,19-0,18-0,17 Regeringen Riksdagen EU-kommissionen De fackliga organisationerna De politiska partierna Europaparlamentet FN Universitet/högskolor Domstolarna Grundskolan Kommunstyrelserna -0,13 Polisen -0,12 Försvaret -0,12 Dagspressen -0,11 Radio-tv -0,10 Riksbanken -0,09 Kungahuset -0,09 Sjukvården -0,06-0,03 Storföretagen Svenska kyrkan Bankerna 0,05 Kommentar: Pearson s r Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015
Sverigedemokraternas förtroende i förhållande till genomsnittsförtroendet 2015 (procentenheter) Under genomsnittet Över genomsnittet Genomsnitt (procent) -22 Regeringen 29-21 Domstolarna 52-20 FN 41-18 Universitet/högskolor 58-18 Riksdagen 28-15 Radio-tv 54-14 Riksbanken 48-13 Polisen 61-13 Grundskolan 44-13 De fackliga organisationerna 25-12 Dagspressen 30-12 -12 Europaparlamentet Sjukvården 17 69-10 -8 De politiska partierna EU-kommissionen 13 13-7 Svenska kyrkan 34-7 Kommunstyrelserna 20-6 Bankerna 28-5 Försvaret 29 Storföretagen -1 23 Kungahuset 6 36 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2015
Förtroendet för regeringen 1986 2015 Förtroende för regeringen 1986-2015 (procent) 60 50 50 50 45 46 46 40 43 41 38 41 39 34 30 20 29 20 29 24 22 26 17 20 28 21 26 30 24 20 30 30 30 29 10 0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2015.
Förtroende för regeringar bland S- respektive M-sympatisörer 2015 (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 76 23 70 16 10 56 7 48 56 53 56 21 10 5 50 38 46 32 17 8 40 9 49 14 40 9 49 14 55 21 60 15 52 47 18 9 6 41 64 61 37 32 15 14 78 19 78 27 71 21 76 22 32 58 59 55 45 21 Socialdemokratiska sympatisörer Moderata sympatisörer 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2015.
Korta slutsatser Viss försvagning i samhällsförtroendet mellan 2014 och 2015 En allmän nedgång för de politiska institutionerna Främst utbildning och ideologi skiktar samhällsförtroende Grundsyn och enskilda frågor har särskild betydelse
Försvaret på uppgång och IS som ond symbol KARL YDÉN
FÖRSVARSFRÅGAN I SVENSK OPINION - OM INTE ALLRA FRÄMST, SÅ ÅTMINSTONE PÅ UPPÅTGÅENDE
DET SVENSKA FÖRSVARET NOTERAR I ÅRETS UNDERSÖKNING EN POSITIV FÖRTROENDEBALANS: +3 FÖRSTA GÅNGEN PÅ C:A 15 ÅR 2014 ÅRS NOTERING VAR -3
29% UPPGER GANSKA el. MYCKET STORT FÖRTROENDE (27% 2014) 26% UPPGER GANSKA el. MYCKET LITET FÖRTROENDE (30% 2014) 45% UPPGER VARKEN STORT ELLER LITET FÖRTROENDE (oför.)
EN PETER HULTQVIST-EFFEKT?
EN MICAEL BYDÉN-EFFEKT?
EN RYSSLANDS-EFFEKT?
ORO FÖR UTVECKLINGEN I RYSSLAND LIGGER KVAR PÅ HÖG NIVÅ: 76% 2014 VAR 80% OROADE 2013 VAR 53% OROADE PÅVERKAR DETTA SYNEN PÅ FÖRSVARETS UPPGIFTER?
UPPGIFTER TILL FÖRSVARET?
SVENSKARNA ANSER ATT FÖRSVARET HAR VIKTIGA UPPGIFTER BÅDE I SVERIGE OCH UTOMLANDS TERRITORIELLT FÖRSVAR, STÖD VID KRISER, FREDSBEVARANDE OPERATIONER, HUMANITÄRA INSATSER ALLA FÅR HÖGRE NOTERINGAR MOT 2014
I 2014 ÅRS UNDERSÖKNING VAR 62% AV SVENSKARNA EMOT SVENSKT DELTAGANDE I EN EVENTUELLT MILITÄR INSATS I SYRIEN
I 2015 ÅRS UNDERSÖKNING STÖDER SVENSKARNA MILITÄRA INSATSER MOT ISLAMISKA STATEN: 40% ÄR FÖR (FRÄMST M & SD) 23% ÄR EMOT (FRÄMST V och MP)
FORTSATT ÖKAT STÖD FÖR VÄRNPLIKT NU 51% FORTSATT ÖKAD BETALNINGSVILJA FÖR FÖRSVARET ALLT FÄRRE VILL SKÄRNA NED FÖRSVARSUTGIFTERNA
DÄRMED VAR DET SLUT. TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN. KARL.YDEN@CHALMERS.SE CENTRUM FÖR STUDIER AV MILITÄR OCH SAMHÄLLE www.csms.se
Svenskarnas attityder till korruption NIKLAS HARRING
Korruptionen och svenskarna Erbjudna mutor? Var uppfattas den vara mest utbredd? (yrkeskategorier och branscher) Vilka har uppfattningar om detta? Vad samvarierar med korruptionsuppfattningar?
Har du i Sverige under de senaste 12 månaderna blivit tillfrågad om att betala någon form av muta i kontakt med: Ja 1 Nej Summa procent Antal svar Offentlig myndighet/ tjänsteman 0,8 99,2 100 1 545 Privat företag/ anställd 2,5 97,5 100 1 537 1 Kategorin Ja bygger på en sammanslagning av alternativen Ja, flera gånger samt Ja, någon gång.
Enligt din bedömning, i vilken utsträckning är följande yrkesgrupper i Sverige inblandade i någon typ av korruption? Inte alls I mycket stor utsträckning 1 2 3 4 5 6 7 Ingen uppfattning Medel Politiker 6 15 13 11 12 8 7 28 3,9 Offentliga tjänstemän 7 15 13 13 12 6 5 29 3,7 Företagare 4 11 14 16 14 8 5 28 3,9 Poliser 18 27 11 7 4 2 2 29 2,5 Journalister 11 20 13 11 6 3 3 33 3,0
Korruptionsuppfattningar och tillit
Enligt din bedömning, i vilken utsträckning förekommer någon form av korruption i följande verksamheter i Sverige? Inte alls I mycket stor utsträckning År 1 2 3 4 5 6 7 Ingen uppfattning Sjukvården 2014 13 18 10 10 6 2 2 39 2,9 Politiska partier 2014 5 12 9 12 14 6 6 36 3,9 Föreningsverksamhet 2014 5 11 12 13 10 6 3 40 3,7 Massmedier 2014 4 10 10 13 12 6 6 39 4,0 Underhållningsbranschen 2012 1 3 7 12 14 11 9 43 4,8 Restaurangbranschen 2012 1 2 6 11 17 16 16 31 5,2 Byggsektorn 2013 2 1 4 9 19 17 16 32 5,3 Vapenindustrin 2013 2 2 3 6 12 13 13 49 5,2 Biståndet till utvecklingsländer Medel 2013 2 3 4 9 15 14 16 37 5,2
Migration och välbefinnande MARIA SOLEVID
SOM-UNDERSÖKNINGEN TILL UTLANDSSVENSKAR 2014 Slumpmässigt och stratifierat urval av 10 000 utvandrade svenska medborgare i 6 regioner. Tre kontaktförsök med brev innehållande inloggningsuppgifter till webbenkät. Svar från 2668 utlandssvenskar i 103 länder.
MIGRATIONSMÖNSTER I VÄRLDEN Nord 22% Nord 40% 5% Syd 33% Syd Källa: Gallup Inc. i World Migration Report 2013, sidan 108 Indelningen i Nord/Syd baseras på Världsbankens indelning av länder efter inkomstnivå.
MIGRATION OCH VÄLBEFINNANDE Ökat välbefinnande är ofta målet för migranter oavsett migrationsriktning men startnivån och behoven skiljer sig väsentligt åt. Nord-nordmigranter rapporterar högre välbefinnande än migranter i andra riktningar. Nord-nordmigranter rapporterar högre välbefinnande än befolkningen i deras ursprungsländer. Migranter i nordländer rapporterar lika högt välbefinnande som infödda i länderna där de bor. Hur ser välbefinnandet ut bland utlandssvenskar i nord respektive syd?
EKONOMISKT FYSISKT KARRIÄR VÄLBEFINNANDE SAMHÄLLELIGT SOCIALT
MIGRATIONSMÖNSTER BLAND UTLANDSSVENSKAR Nord 93% Nord 7% Syd Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
100 90 VILKA ÄR UTLANDSSVENSKARNA? 80 70 Procent 60 50 40 30 20 10 0 54 53 47 46 14 11 48 31 30 24 25 17 15 3 29 16 24 22 58 32 47 37 42 37 15 12 5 4 1 1 48 57 43 25 9 18 Den nationella SOM-undersökningen 2014 SOM-undersökningen till utlandssvenskar
Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 NÖJD MED LIVET 56 51 46 38 3 5 0 1 Mycket nöjd Ganska nöjd Inte särskilt nöjd Inte alls nöjd Utlandssvenskar Personer boendes i Sverige Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014 & Den nationella SOM-undersökningen 2014
EKONOMI OCH VÄLBEFINNANDE Procent Mycket nöjda med livet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 55 56 55 24 24 24 Klarar sig inte bra på inkomst Klarar sig bra på inkomst ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
Procentandel Mycket nöjda med livet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 KARRIÄR OCH VÄLBEFINNANDE 54 54 49 52 54 51 40 43 39 Tjänsteman Arbetare Företagare ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
Procent Mycket nöjda med livet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 33 SOCIALT VÄLBEFINNANDE 40 31 33 31 Umgåtts med vänner: Sällan eller aldrig 41 Umgåtts med vänner: Varje månad ALLA SYD NORD 53 54 53 Umgåtts med vänner: Varje vecka Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
Procent Mycket nöjda med livet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SAMHÄLLE OCH VÄLBEFINNANDE 64 55 55 42 45 41 Inte nöjd med demokratin i [Land] Nöjd med demokratin i [Land] ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
FYSISKT VÄLBEFINNANDE Procent Mycket nöjda med livet 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 58 57 59 25 26 25 16 19 15 Dålig hälsa Medelgod hälsa God hälsa ALLA SYD NORD Källa: SOM-undersökningen till utlandssvenskar 2014
EKONOMISKT FYSISKT KARRIÄR VÄLBEFINNANDE SAMHÄLLELIGT SOCIALT Tjockare linje=starkare samband. Samtliga faktorer prövade i en regressionsanalys under kontroll för varandra samt utbildning, ålder och nord/syd.
UPPSUMMERING Förklaringarna till välbefinnande i linje med tidigare forskning: Inkomst, yrke, socialt umgänge, demokratibedömning och hälsa påverkar alla, under kontroll för varandra, hur nöjda utlandssvenskarna är med sina liv. Inkomst och hälsa har starkast effekt. Destinationslandets grad av mänsklig utveckling påverkar inte graden av välbefinnande bland de utlandssvenskar som svarat på vår undersökning
Svenska utlandsröster finns i sin helhet på SOM-institutets hemsida: http://som.gu.se/publicerat/b%c3 %B6cker/65.-svenskautlandsroster
Program
Dagstidningen den nya klassmarkören? JONAS OHLSSON
Tänkbara förklaringsfaktorer: 1. Ålder 2. Bostadsortens storlek 3. Boendetid på hemorten 4. Hushållets storlek 5. Social klass 6. Hushållsinkomst
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter ålder 100 80 60 91 84 66 58 40 20 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 2000 2015 65-85 år 50-64 år 30-49 år 20-29 år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter ålder 100 80 60 91 82 84 57 66 58 40 20 32 18 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 2000 2015 65-85 år 50-64 år 30-49 år 20-29 år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter hemortens storlek 100 80 60 40 80 58 80 54 77 55 70 45 20 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 2000 2015 Landsbygd Mindre tätort Stad Storstad Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter tid på hemorten 100 80 60 40 81 61 78 55 71 40 20 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 Alltid bott där Inflyttad, >10 år Inflyttad, <10 år Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter antal vuxna i hushållet 100 80 60 40 80 57 69 41 20 0 2000 2015 2000 2015 Två eller fler En Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter social klass 100 80 60 40 88 66 81 56 68 44 20 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 Högre tj.mannahem Tjänstemannahem Arbetarhem Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Predicerade sannolikheter för hushållsprenumeration (%) Efter samlad hushållsinkomst 100 80 60 40 91 65 81 53 71 41 20 0 2000 2015 2000 2015 2000 2015 Hög Medel Låg Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2000 (n=2 767) och 2015 (n=3 830).
Aldrig har så få, betalat så mycket,
Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON
Den Svenska Monarkins Legitimitet Svenska folket, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson Los Angeles januari 2015 Stockholm november 2015 Göteborg april 2016
Den svenska monarkins legitimitet Hur är det möjligt att kombinera demokrati och allmänna val med ett kungahus baserat på ärftlighet? Monarkins legitimitet fallet Sverige. Två huvuddimensioner: Valet mellan principerna monarki och republik - ändra konstitutionen och införa republik, - behålla eller avskaffa monarkin Uppfattningen om hur monarkin fungerar - förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete, - det svenska kungahuset i ett komparativt perspektiv.
Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 2003, 2005, 2010-2013 (SOM-undersökningarna) procent 100 90 80 70 60 50 49 Dåligt förslag: Mycket viktigt att det inte genomförs Dåligt förslag: Ganska viktigt att det inte genomförs Spelar ingen större roll 40 21 37 38 19 19 31 20 37 19 34 20 Mycket dåligt förslag Ganska dåligt förslag Varken eller Ganska bra förslag Mycket bra förslag 40 30 20 10 0 20 23 4 5 Bra förslag: Ganska viktigt att det genomförs Bra förslag: Mycket viktigt att det genomförs 25 6 27 26 7 8 9 8 9 8 10 9 11 11 11 1976 2003 2005 2010 2011 2012 2013 29 25 26 Kommentar: Frågans formulering Införa republik i Sverige. Svarsalternativen respektive år framgår av tabellen.
Svenska folkets inställning till att införa republik med vald president, 1995-2015 procent 80 68 70 60 66 50 40 30 20 10 21 18 11 16 0 Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. I figuren redovisas de två positiva resp. negativa kategorierna sammanslagna. Procentbasen utgörs av de som besvarat frågan.
Andel positivt inställda till införandet av republik med en vald president efter kön, ålder samt medborgarskap (procent) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 19 19 18 17 15 15 14 11 15 15 Kvinna Man 16-19 år20-29 år30-39 år40-49 år50-59 år60-69 år70-85 år SvensktUtländskt 2003 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 28 Kommentar: Frågans formulering: Införa republik med en vald president. Figuren visar procent som markerat Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag.
Andel positivt inställda till införandet av republik med en vald president och yrkesgrupp samt partipreferens 2003, 2009-2015 (procent) 60 50 40 30 33 2003 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 20 10 19 15 18 17 17 19 8 17 12 5 15 0 Kommentar: Frågans formulering: Införa republik med en vald president. Figuren visar procent som markerat Mycket bra förslag eller Ganska bra förslag.
Svenska folkets och journalisters inställning till förslaget att införa republik i Sverige 2011 (procent och balansmått) Mycket Ganska bra Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal bra eller dåligt dåligt Svenska folket 11 9 29 20 31 100-31 1370 Journalister 33 21 23 11 12 100 +31 1336 Partisympati Svenska folket balansmått Journalister balansmått Svenska folket Antal svarande Journalister Antal svarande V 22 65 73 201 S -26 28 366 179 MP -4 45 162 534 C -67-4 78 51 FP -21 11 101 97 KD - - 38 22 M -50-22 474 181 SD -15-78 11 Totalt -31 31 1370 1336 Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Journalistundersökningen 2011. För grupper med färre än 50 svarande redovisas ej värden.
Svenska folkets och riksdagsledamöters inställning till förslaget att införa republik i Sverige 2013/2014 (procent och balansmått) Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Summa Balansmått Antal 11 9 26 20 34 100-34 1370 24 17 15 11 33 100-3 275 Svenska folket 2013 Riksdagsledamöter 2014 Partisympati Svenska folket balansmått Riksdagsledamöter balansmått Svenska folket Antal svarande Riksdagsledamöter Antal svarande V +20 +100 107 18 S -33 +51 501 95 MP -17 +69 177 23 C -53-38 58 19 FP -53 +7 86 14 KD -69-100 69 12 M -49-70 390 60 SD -36-97 126 34 Totalt -34-3 1637 275 Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. Balansmåttet anger andelen bra förslag minus andelen dåligt förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 och Riksdagsundersökningen 2014. Svarsprocent för riksdagsundersökningen uppgick 2001 till 94 %, 2006 94 % och 2014 89 %.
Behålla eller avskaffa monarkin enligt Riks-SOM 2003, 2009-2015 (procent) procent 80 70 60 50 68 56 60 56 54 52 55 56 2003 2009 2010 2011 2012 2013 2014 40 2015 30 20 10 15 26 24 25 24 22 22 22 22 21 22 21 22 19 19 17 0 Behålla monarkin Avskaffa monarkin Ingen åsikt Kommentar: Frågans formulering Tycker du att Sverige skall behålla eller avskaffa monarkin?. Svarsalternativen framgår av figuren. Källor: Riks-SOM 2003, 2009-2015.
Svenska folkets förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete 1995-2015 (balansmått) 60 40 20 0 41 45 44 46 41 38 39 33 30 11 16 26 20 14 12 21 8 4 5 2 4 11-20 -40-60 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. För 2010 redovisas två värden, före och efter publicerandet av boken Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken, Sjöberg, T. m. fl. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset. Källa: SOM-undersökningarna 1995-2015.
Förtroende för kungahuset och ålder 1995-2015 (procent) 100 20-talister 90 80 30-talister 40-talister 50-talister 70 60 50 40 30 64 61 55 52 46 43 54 45 39 34 60-talister 70-talister 80-talister 90-talister 20 32 10 0 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Siffrorna anger andelen som anser sig ha mycket eller ganska stort förtroende för kungahuset.
Svenska folkets och journalisters förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete 2011 (procent och balansmått) Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal stort stort eller litet litet Svenska folket 10 25 35 15 15 100 +5 4150 Journalister 1 7 29 27 36 100-55 1370 Partisympati Svenska folket balansmått Journalister balansmått Svenska folket Antal svarande Journalister Antal svarande V -45-82 227 207 S -3-53 1184 181 MP -11-63 497 541 C +43-33 186 53 FP +4-43 287 101 KD +50-123 22 M +18-18 1426 186 SD -6-220 12 Totalt +5-55 4150 1370 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 och Journalistundersökningen 2011. För grupper med färre än 50 svarande redovisas ej värden.
Svenska folkets och riksdagsledamöters förtroende för kungahusets sätt att sköta sitt arbete 2014 (procent och balansmått) Mycket Ganska Varken Ganska Mycket Summa Balansmått Antal stort stort eller litet litet Svenska folket 9 24 38 14 15 100 +4 5000 Riksdagsledamöter 17 27 26 16 14 100 +14 275 Partisympati Svenska folket balansmått Riksdagsledamöter balansmått Svenska folket Antal svarande Riksdagsledamöter Antal svarande V -45-89 303 18 S -2-15 1408 95 MP -12-22 396 23 C +33 +32 320 19 FP +16-28 314 14 KD +44 +59 201 12 M +22 +61 1067 60 SD -3 +85 442 34 Totalt +4 +14 5000 275 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåttet anger andelen dåligt förslag minus andelen bra förslag. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 och Riksdagsundersökningen 2014. Svarsprocent för riksdagsundersökningen uppgick 2001 till 94 %, 2006 94 % och 2014 89 %.
60 40 20 0 Förtroendet för det sätt på vilket kungahuset sköter sitt arbete: bland svenska folket 1995-2015, bland svenska journalister 1999, 2005 och 2011, samt bland riksdagsledamöter 2001, 2006 och 2014 (balansmått) 41 45 44 46 41 4 38 39-1 33 30 11 16 Svenska folket Journalister Riksdagsledamöter 26 20 21 12 14 12 14 8 4 5 2 4 11-20 -40-33 -60-55 Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. För 2010 redovisas två värden, före och efter publicerandet av boken Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken, Sjöberg, T. m. fl. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset. Källa: SOM-undersökningarna 1995-2015, JMG:s journalistundersökningar 1999, 2005 och 2011 samt Riksdagsundersökningarna 2001, 2006 och 2014.
Inställning till behålla/avskaffa monarkin och förtroende för kungahuset 2009-2015 100% 90% 3 1 2 2 2 1 5 5 3 5 3 3 30 3 2 2 3 4 5 5 9 11 11 11 10 10 12 Behålla monarkin Ingen åsikt Avskaffa monarkin 15 13 10 13 13 14 11 80% 70% 60% 34 34 35 35 32 29 32 43 48 36 41 47 46 39 77 75 72 78 84 79 76 50% 40% 30% 20% 10% 92 94 94 93 95 96 97 88 87 87 86 86 85 83 51 54 55 52 55 54 60 38 35 36 26 27 37 33 22 26 26 27 16 17 23 16 14 23 18 24 20 10 7 8 5 6 6 7 6 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken eller Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende
Svenska folkets bedömning av några europeiska kungligheters popularitet 2011 Samtliga svarande Monarkister Republikaner Medeltal Rangplats Medeltal Rangplats Medeltal Rangplats Personen okänd för mig Kronprinsessan Victoria 28 1 39 1 3 1 1 Drottning Margrethe II 14 2 22 3-1 2 12 Kung Harald V 12 3 19 4-1 3 13 Kung Carl XVI Gustaf 12 3 24 2-16 5 1 Drottning Elizabeth II 4 5 10 5-10 4 9 Kommentar: Mätningen bygger på en ogillar - gillarskala med värden mellan -5 (ogillar) och +5 (gillar). Värden har sedan multiplicerats med 10. Frågeformulering: Den här frågan gäller hur mycket man allmänt sett gillar respektive ogillar några europeiska kungligheter. Var skulle du placera dem på nedanstående skala?
Sammanfattning En majoritet vill behålla monarkin och vill inte införa republik. Det finns en ideologisk vänster-höger dimension och stödet är starkast bland kvinnor och äldre med traditionella värden.. Bland journalister finns det en majoritet för att införa republik i Sverige och bland riksdagsledamöterna är det nästa lika många som är för som emot. Förtroendet för det sätt på vilket kungahuset sköter sitt arbete har sjunkit från en position med bland det högsta förtroende bland alla svenska institutioner till en situation där nästan lika många har litet som stort förtroende. Det sjunkande förtroendet är relaterat till speciella händelser och en mer aktiv undersökande journalistik. Under de senaste åren har dock svenska folkets förtroende ökat något Det finns en stor skillnad mellan svenska folket och journalisterna, med mycket mer negativa attityder och mindre förtroende bland journalisterna. De gamla maktsymbolernas tronen, altaret och svärdet utgör fortfarande en dimension i en faktoranalys. Idag tillhör också bankerna och storföretagen etablissemanget. Den svenska kungen är lika populär som de andra statscheferna i de Nordiska länderna och kronprinsessan är den mest populära offentliga personen som ingått i SOM undersökningarna.
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se
Kris för den lokala dagspressen: Läsning av morgontidning minskat från 80 procent till 47 procent (fem dagar i veckan). Annonsörerna blir färre gratismedier, Google och Facebook tar över. Krympande redaktioner - 25 procent färre journalister på tio år. Mer än en tredjedel av alla lokalredaktioner nedlagda på tio år. Tidningar läggs ner (Dagbladet, Folket) eller går ner i frekvens (Bergslagsbladet, Skånska Dagbladet)
Nya former av lokala medier:
Vad betyder detta för publiken? De lokala nyheterna är fortfarande viktiga 47 procent är mycket intresserade av nyheter som handlar om området där man bor. 40 procent är ganska intresserade Tre frågor: Vilka lokala medier använder medborgarna? Hur viktiga anser människor att olika typer av lokala medier är för att hålla sig orienterad om vad som händer i det lokala samhället? I vilken grad bidrar människor till innehållet i lokala medier?
Användning av lokala medier (minst 3 d/v) Morgont idning (papper) Lokaltid på nät Lokal gratistidning* SR P4 SVTs regionalnyheter Lokal nyhetssajt Facebook (lokala grupper) Andra sociala medier Samtliga 56 25 8 33 50 61 41 14 Ålder: 16-29 20 18 9 13 16 22 66 32 30-49 40 25 9 31 52 38 57 18 50-64 64 27 9 34 61 72 37 9 65-85 81 26 6 46 78 91 16 4 Ant svar: 7550 6351 6008 1448 7424 7603 1535 1597 * Minst en gång i veckan för lokala gratistidningar. En tydlig skiljelinje vid ca 50 år de som är yngre betonar Facebook Men vilken innehåll på Facebook berättar om det lokala? Länkar till lokalmedier?
Hur viktiga är följande medier för att du ska hålla dig orienterad om vad som händer i det lokala samhället? (Andel som svarar mycket viktigt och ganska viktigt) Morgont idning (papper) Lokaltid på nät Lokal gratistidning SR P4 SVTs regionalnyheter Lokal nyhetssajt Facebook (lokala grupper) Samtliga 58 44 26 39 55 76 32 12 Ålder: 16-29 32 42 27 28 24 52 58 28 30-49 44 46 30 41 45 67 41 18 50-64 63 46 30 37 66 83 27 8 65-85 79 40 19 45 71 90 11 2 Antal svar Andra sociala medier 1522 1478 1454 1490 1498 1526 1490 1480
De traditionella lokalmedierna anses fortfarande vara viktigast bland medborgarna generellt Djupa klyftor mellan mediegenerationer: För de under 50 år är Facebook och nätbaserade lokalmedier lika viktiga som papperstidning och public service För de över 50 år är fortfarande traditionella lokalmedier viktigast Boendeorter Tydliga skillnader när det gäller traditionella medier: mer gratistidningar och mindre lokaltidning och P4 i storstäder Inga geografiska skillnader när det gäller nätbaserade lokalmedier nyhetssajter och Facebook
Har du de senaste 12 månaderna bidragit till innehållet i lokala medier på följande sätt? Tipsat en nyhetsredaktion Skickat in bilder till nyhetsred. Skrivit Insändare Skrivit en egen nyhetsartikel Kommenterat nyhet på webben Lagt ut text/bild på lokal FB-grupp Ja 6 2 2 4 12 19 Nej 93 97 97 95 86 79 Minns ej 2 1 1 2 2 2 Procent 100 100 100 100 100 100 Antal svar 1538 1534 1536 1536 1532 1536 Traditionella medier har svårt att få läsarmedverkan utom när det gäller artikelkommentarer på webben Det är naturligt för många att dela lokalt material på Facebook
Några slutsatser: De traditionella lokalmedierna är fortfarande de mest använda och de viktigaste totalt sett Det finns en tydligt skillnad mellan dem som fick sina medievanor på den analoga och den digitala tiden mellan de som är över och under 50 år. Det är finns skillnader mellan användning och viktighet: Traditionella lokalmedier har högre siffror på viktighet än användning de har fortfarande högt anseende Lokala Facebook-grupper och nätbaserade lokalmedier är mycket använda, men anses inte lika viktiga för att hålla sig orienterad om lokalsamhället Vilken roll har traditionella medier i lokala Facebookgrupper? Länkar och/eller deltagare?
Mer information: Hyperlokal publicering ett forskningsprojekt vid Södertörns högskola 2015-2017. Finansieras av Hamrinstiftelsen i Jönköping Flera studier Kartläggning av lokalmedier Fallstudier av den lokala medieekologin på olika orter Följ bloggen: http://wpmu.mah.se/hyperlocal/
Försiktighet kring personlig information på nätet ESTER APPELGREN
Vad är problemet? Idag mäts all vår aktivitet på internet av ett antal aktörer. I en förstudie om etiska aspekter kring och metoder för att mäta trafikdata har vi sett att publiken är tveksam till att dela med sig av beteendedata på internet Medvetenheten förefaller vara låg kring att vi redan delar data Om publiken vore medveten om hur mycket av deras internetaktivitet som faktiskt mäts och delges kommersiella aktörer och andra redan idag, skulle de vilja dela med sig då? Förstudien och fortsatta studier utförs tillsammans med Sara Leckner, Malmö högskola och Christina Lagerstedt, Acreo.
Om vi ser det från publikens perspektiv, vad innebär det att dela personlig data på nätet?
Frågebatteri
Frågebatteri
Tabell 1: Inställning till att dela personlig data på internet, 2015 (procent) Det är bra att företag samlar information om Internetvanor för att förbättra tjänster Accepterar att personlig information säljs vidare till andra företag Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls 3 18 18 42 19 3 19 17 45 16 Ingen uppfattning
Tabell 2: Individers åtgärder för att värna om personlig integritet på internet, 2015 (procent) Utövandet av aktiviteten: Begränsar själv personlig information på internet Läser noga igenom villkor vid registrering på sajter eller appar Stämmer helt Stämmer delvis Stämmer knappast Stämmer inte alls 47 33 5 2 13 15 29 20 18 18 Ingen uppfattning
Tabell 3: Inställning till att företag samlar in personlig information vid olika internetaktiviteter, 2015 (procent) Mycket negativ Ganska negativ Varken negativ eller positiv Ganska positiv Mycket positiv Sökningar i sökmotorer 38 25 19 5 1 12 Konsumtion av nyheter på nätet 36 24 20 5 1 15 Klick på annonser 41 24 16 4 0 15 Användning av sociala medier Konsumtion av filmer, musik och tv-serier på nätet Inköp av varor och tjänster på nätet 38 25 16 3 1 18 34 22 19 6 1 19 36 25 18 6 1 15 Ingen uppfattning
Sammanfattning resultat Drygt 60 procent av den svenska befolkningen ställer sig negativa till att företag samlar in data om deras internetvanor för att förbättra användarupplevelsen. anser att de inte alls, eller knappast, accepterar att personlig data säljs vidare till tredje part. 80 procent av respondenterna säger att de begränsar sin personliga information på internet. Endast är 15 procent av respondenter som svarar att de noga läser igenom villkor vid registrering på sajter eller appar. Yngre personer har en något mindre försiktig attityd till att dela personlig data för olika aktiviteter jämfört med äldre. Den lilla grupp individer som uttrycker en mer våghalsig attityd i sina svar, som inte begränsar sin information, eller inte noga läser igenom villkor har hög teknikvana.
För individen kan ökad medvetenhet vara positivt, men vilka blir de negativa konsekvenserna av ökad medvetenhet i befolkningen? Om medvetenheten leder till att människor inte vill dela med sig av personlig data kan: - Klickstatistik bli en omöjlighet - Personalisering begränsas - Kommersiella medieföretag tvingas skapa ännu tätare partnerskap med aktörer som har rik användardata (Facebook och Google) - Kommersiella medieföretag tvingas övertyga eller kanske till och med betala publiken för att få del av användardata och därmed kunna rikta annonser, likt det som nu sker med adblockers. - Kommer människor bli mer försiktiga eller mindre med en ökad medvetenhet?
Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men kanske inte bland alla? SÖREN HOLMBERG
Det går bra nu Avslutning HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Det går bra nu Bedömningar av utvecklingen av den svenska ekonomin Bedömning av regeringens arbete Bedömning av huruvida Sverige går åt rätt håll eller fel håll Ideologiska konjunkturer Nöjdhet med demokratin Förtroendet för politiker Sympatier för partiledarna Politiskt intresse
Enligt din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats? 100 90 80 Bedömning av den svenska ekonomin senaste 12 månaderna, 1986-2014 70 60 50 40 30 20 10 0 31 20 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 39 Försämrats 5 Förbättrats Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015
Hur tycker du att regeringen sköter sin uppgift? Ett flertal anser att regeringen sköter sin uppgift dåligt 70 Bedömning av regeringens arbete 1986-2015 60 55 50 40 30 20 37 Dåligt 25 Bra 10 12 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 År Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Allmänt sett, tycker du att utvecklingen i Sverige går åt rätt håll eller åt fel håll? Utvecklingen går åt fel håll 70 60 58 Fel håll 50 40 30 38 29 20 19 Rätt håll 10 0 2012 2013 2014 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2012-2015.
Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänsterhögerskala. Var någonstans skulle du placera dig själv på en sådan skala? 45 Kraftig högervind efter valet 2014 Ideologisk vänster-högerplacering 1986-2015 44 40 40 40 Höger 35 34 33 30 31 Vänster 29 Varken eller 25 25 20 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
60 Allmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker? Politikerförtroende Andel med mycket eller ganska stort förtroende för svenska politiker 1998-2015 (procent) 50 40 30 20 30 34 Mycket eller ganska stort förtroende 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1998-2015.
Partiledarpopularitet Svenska folkets genomsnittliga sympatipoäng för Socialdemokraternas, Moderaternas och Mijlöpartiets ledare längs en ogillar-gillarskala från -50 till +50 (medeltal) +25 +20 +20 +15 +10 +5 0-5 -7-2 Socialdemokraterna -2 Moderaterna -10-15 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014-11 Miljöpartiet Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Allmänt sett, hur nöjd är du med det sätt på vilket demokratin fungerar i? Nöjd med demokratin Andel mycket och ganska nöjda med demokratin 1998-2014 90 80 70 60 50 61 63 68 i Sverige 65 i kommunen 57 60 i landsting/reg 40 42 i EU 30 25 20 10 0 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1998-2015.
Politiskt intresse Andel mycket och ganska intresserade av politik (procent) Andel som diskuterat politik någon/flera gånger I veckan (procent) Andel partimedlemmar (procent) 70 60 50 40 30 20 10 46 12 25 63 Politiskt intresse 37 Diskuterat politik 7 Partimedlemskap 0 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986-2015.
Några avslutande pålysningar Årlig inbjudan till forskningssamverkan SOM-priset 2016 Maj-Juni: Ny forskarantologi Ekvilibrium (SOM-rapport 67) SOM-seminariet i Almedalen tisdag 5 Juli 13:00
SOM-institutets årliga inbjudan till forskningssamverkan Deadline 2 maj Riktad till forskargrupper alla vetenskapsområden, samt myndigheter & organisationer Ansökningar granskas av en samverkansgrupp Nya frågeinstrument utvecklas och testas i opinionslaboratoriet. Deltagande forskargrupper bjuds in till utvärderingskonferens i mars. Forskare avrapporterar i SOMs publikationer och sprider sin forskning via SOM.
SOM-priset 2016 Pris för bästa uppsats på grund- eller avancerad nivå oavsett ämne som bygger på data från SOM-undersökningarna. Handledare beställer SOM-data från Svensk Nationell Datatjänst (www.snd.gu.se) Stipendiet är 8 000 kr. Nominera genom att skicka uppsatsen till info@som.gu.se efter att den blivit examinerad! Deadline: 10 juni
Redaktörer Jonas Ohlsson Henrik Oscarsson Maria Solevid Medverkande Bo Rothstein, Sören Holmberg, Annika Bergström, Frida Vernersdotter, Niklas Harring, Karin Zelano, Marie Demker, Ulf Bjereld, Karl Ydén, Lennart Weibull, Ann- Marie Ekengren, Linda Berg, Klara Bové, Per Oleskog Tryggvason, Ester Appelgren, Lars Höglund, David Karlsson, Jonas Hinnfors, Sofia Arkhede, Lennart Nilsson, Ulrika Hedman, Anders Sannerstedt, Filip Fors, Bengt Brülde, Sara van der Meiden m fl
Missa inte SOM-institutets seminarium i Almedalen! Tisdagen den 5 juni : 15:00 16:00
TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN
#somgu