Hälso- och sjukvård Delrapport vårdkonsumtion

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport vårdkonsumtion Blekinge,,,,,, Kronoberg, Södermanland,, (Västerbotten),, Västra Götaland, 2004-06-10 Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se

Nyckeltal 2003 Hälso- och sjukvård Delrapport vårdkonsumtion 0. Inledande text sida 2 1. Vårdkonsumtion sida 3 1.1 Utvecklingsprojekt sida 3 1.2 Datainsamling sida 5 1.3 Landstingens kommentarer sida 5 1.4 Landstingsprofiler sida 13 1.5 Utskrivningsklara patienter sida 17 1.6 Utvecklingsuppdrag sida 18 1.7 Landstingstermometer sida 20 1.8 Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent sida 32 Tabellbilaga i separat Excel-fil : * Vårdkonsumtion länsnivå * Patientfördelning på sjukhus Sida 1

Nyckeltalssamverkan 2003 För tionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisationen som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2003. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2003 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen i maj 2004 Peter Molin, ordf. Sven Nilsson Dag Gjesteby, Lena Kierkegaard Ove Löfqvist operatör Helseplan Sida 2

1. Vårdkonsumtion Nysam 1.1 Utvecklingsprojekt med ett individ- och befolkningsperspektiv Nyckeltal används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. En av svårigheterna har varit hur man belyser och värderar invånarnas konsumtion av hälso- och sjukvård. Redovisning sker för närvarande genom att redovisa antal besök hos läkare och andra personalkategorier, genom att redovisa vårdtid i dagar och vårdtillfällen eller genom att utgå från vilka individer som besökt sjukvårdens enheter. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Arbetet i gruppen har präglats av stort intresse för utveckling av data utöver de data som för närvarande insamlas varje år (besök, vårdtid i dagar, vårdtillfällen). Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Arbetet är tänkt att utmynna i en modell för att följa vårdkonsumtion. Modellen ska visa på principen för vilken övergripande information som finns tillgänglig för användaren av data. Det finns även ett syfte att modellen skall användas likt en trappa där man utgår från individen/konsumenten och sedan bygga på med de variabler som är relevant för studien. Individperspektiv inför en ny dimension av begreppet vårdkonsumtion. Konsumtion har ofta sammanblandats med produktion. Ser vi till individdata finns det möjlighet att koppla socioekonomiska bakgrundsvariabler med diagnosgrupper, typ av vård, typ av konsumtion och kontaktanledning. Detta innebär att vi i framtiden ska kunna definiera och utveckla en rikstäckande vårdkonsumtion genom NYSAM- samarbetet och på så sätt få en större och djupare förståelse för vilka som söker, hur de söker och var vård nyttjas. Information om vem som söker sjukvård bör t ex beskriva individernas ålder, kön, boendeort och socioekonomiska status. Vad som konsumerats kan beskrivas av antal kontakter och deras karaktär tex förebyggande, behandlande, rehabiliterande eller omvårdande åtgärder samt kontaktorsak och diagnos. En utgångspunkt är att vårdkonsumtion inte kan beskrivas utifrån ett perspektiv utan måste sättas in i ett sammanhang av flera perspektiv. Att enbart kartlägga konsumtionen är bara en del i ett större mål. Konsumtionsdata måste användas som en del i behovs- och prioriteringsarbetet, vilket leder till det framtida planeringsarbetet av hälso- och sjukvården. Detta innebär också att man måste identifiera, lokalisera och i viss mån gruppera vilka det är som konsumerar för att överhuvudtaget kunna säga någonting mer om vårdkonsumtionen än bara siffror. Alltså, individdata måste stå i relation till något mer än bara en beskrivning av sig själv. Varför individperspektiv Att använda individdata ger möjlighet att Analysera vårdkedjan/vårdprocessen för den enskilde individen/gruppen (primärvården - öppenvården - slutenvården). Synliggöra strukturen av sjukvårdskonsumtionen. Kartlägga sanningar/myter om vårdkonsumtion Spegla konsumtion ur flera aspekter( läkarbesök, vårdtillfällen kompletterat med individ och kontaktgrad) Följa konsumtion organisationsoberoende Underlag till förbättringsarbete. Underlag till resursfördelning Planeringsinstrument. Sida 3

Överväganden innan man använder individdata Etiska övervägande och sekretess Syftet med att hantera individdata Studier av ett fåtal individer kan innebära slumpmässiga variationer och därmed svårt att dra slutsatser. Utbudsberoende. Nysam Nyttjande- eller kontaktgrad till sjukvård Ett sätt att beskriva konsumtion av hälso- och sjukvård som noterats är att se på nyttjande-, kontaktgrad eller benägenheten att söka sjukvård. Detta sätt ger möjlighet att se hur många individer som besöker eller har kontakter med primärvård, öppenvård och/eller sluten vård. Vid studier av kontaktgrad inom Västra Götalandsregionen har följande framkommit (siffrorna avser år 2002) Befolkningen i ett område i VGR 254 105 personer PV 57.3% ÖV 35.4% SV 10.5% Inom ett område inom Västra Götalandsregionen med 254.105 invånare konsumeras läkarbesök så att 57.3% av besöken har skett i kontakt med primärvården, 35.4% av besöken har skett med öppenvården och 10.5% av besöken har skett med slutenvård. Totalt sett har 71% haft någon kontakt med hälso- och sjukvården och 6.6% av befolkningen har haft kontakt med primärvård, öppenvård samt slutenvård. 18.1% har haft kontakt med både primärvård och öppenvård. Individdata som planeringsinstrument Studien inom projektet har väckt frågor för ett fortsatt arbete om individdatas möjligheter för att se möjligheter att bekräfta eller förkasta hypoteser. Det är särskilt viktigt att göra etiska övervägande, då det handlar om data på just individnivå. Hypoteser kan vara att få svar på frågor som om det är många individer som har ett fåtal besök och om man då kan utgå från att besöken är av akut karaktär. Om många individer har ett stort antal besök kan man då utgå från att flertalet av dessa besök är planerade eller går att planera. Är det så att utvecklingen går mot att de blir färre besök, men antalet individer ökar eller är konstant? Beskrivning av vårdkonsumtionen kan användas som styrinstrument. Information och kunskap behövs om vem/ vilka, varför, var och hur man konsumerar sjukvård. Individdata kan användas för att förbättra uppföljnings- och planeringsprocessen. Individdata ger även möjligheter att studera olika sökmönster i sluten- och öppenvården samt även i primärvården. Sida 4

1.2 Datainsamling Nysam På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Från dessa slutenvårdssystem rapporterar landstingen slutenvårdsuppgifter till Socialstyrelsen. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. Några landsting har ej kunnat redovisa data med den detaljeringsgrad som krävs. Detta redovisas därför i en egen kolumn (länsgemensam) för vård som ej har kunnat fördelas på kommun. För vård som ej fördelats på specialitet/klinik finns en egen rad för annat/ospecificerat både inom medicinsk och kirurgisk vård. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas också uppgifter på kommunnivå (gäller endast den elektroniska delrapporten). Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. 1.3 Landstingens kommentarer Blekinge Vårdkonsumtionen för köpt vård från Blekinge avseende somatisk sjukhusvård innehåller statistik från il, Mas, Växjö, Ljungby, Kristianstad och Hässleholm. Detta motsvarar ca 85% av den köpta vården. I samtliga sammanställningar är läkarbesök rapporterade inklusive dagsjukvård. Under, Annat redovisas käkkirurgi och fertilitetscentrum. Under, Annat redovisas öppenvård från Lund där specialitet saknas. Vårdkonsumtion köpt vård Uppgifter av Valfrihets- och vårdgarantivård saknas. Vårdkonsumtion egenproducerad vård inom egna länet. Uppgifter från Spenshults sjukhus har ej gått att få p g a införande av nytt datasystem. Vårdkonsumtion köpt utomlänsvård Sida 5

Uppgifter om kommuntillhörighet saknas på fakturorna som sänds till oss. Nysam Kronoberg Vårdkonsumtion landstingsdrivna enheter För Växjö centrallasarett redovisas gynekologi och förlossning under gynekologi. För Ljungby lasarett redovisas gynekologi, förlossning och ortopedi under kirurgi. Primärvård redovisas endast för länet totalt. Vårdkonsumtion köpt utomlänsvård Uppgift om köpt vård utanför den egna regionen saknas. Sörmland Köpt vård inom det egna länet; läkarbesöken redovisas i den kommun där läkaren är verksam. Knivsta är egen kommun från och med 1 januari 2004 men ingår i redovisningen i Kommun. Vårdkonsumtion - köpt utomlänsvård Köpt utomlänsvård redovisas ej på kommunnivå utan endast på länsnivå totalt (medicinsk vård, kirurgisk vård samt primärvård). Psykiatriförvaltningen redovisar köpt utomlänsvård på kommunnivå. Vårdkonsumtion landstingsdrivna enheter Antal vårdtillfällen avser utskrivna under år 2003. Som vårdtid redovisas total vårdtid, d v s även tid före 2003. Öppen vård Redovisningen baseras på inhämtat material under två veckor år 2003. Data från dessa två veckor har sedan legat som underlag till en uppräkning till helårsvärden avseende läkarbesök. Uppgifter om dagsjukvård samt besök sjuksköterska och övriga personalkategorier har hämtats på helårsbasis från befintliga vårdadministrativa system. Vårdkonsumtion-köpt vård inom egna länet Öppen vård Motsvarande datainhämtning har skett som för de landstingsdrivna öppenvårdsenheterna. Registrering har skett på blankett under två veckor. Uppräkning till helårsvärden avseende läkarbesök. Vårdkonsumtion-köpt utomlänsvård Öppen vård Läkarbesök avseende somatisk vård för patienter med specialistremiss har hämtats från samma databas som den slutna vården. Akut vård vid sjukhus har beräknats via utbetald ersättning till andra landsting och en genomsnittlig ersättning på 1500 kronor per läkarbesök. Fördelning på kommuner har skett via befolkningsunderlag. På motsvarande sätt har primärvårdsbesöken beräknats. Genomsnittlig ersättning per läkarbesök beräknat till 1000 kronor. Öppenvårdsbesök inom psykiatri har erhållits fördelat per kommun. Sida 6

Nedan visas ett antal grafer på länsnivå Vårdkonsumtion 2003 - Samtliga specialiteter %-avvik från Nysam-median Vårdttid i dagar Vårdtillfällen -20% -15% -10% -5% 0% 5% 10% 15% 20% Blekinge 0% Kronoberg Sörmland Västra Götaland 0% 1 600 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Utveckling - Nysam medianvärde (per 1000 inv) 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1999 2000 2001 2002 2003 VÅRDTID I DAGAR LÄKARBESÖK PÅ SJUKH inkl psyk VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK I PRIMÄRVÅRD Sida 7

Vårdkonsumtion 2003 Antal vårdtillfällen per 1000 inv alla specialiteter Västerbotten Västra Götaland Kronoberg Blekinge Sörmland us Eget Summa köpt 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 225 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Antal vårdtillfällen totalt per 1000 inv 200 175 150 125 100 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Kronoberg Sörmland Västra Götaland Sida 8

Vårdkonsumtion 2003 Antal vårdtid i dagar per 1000 inv alla specialiteter Västerbotten Sörmland Kronoberg Västra Götaland Blekinge Egenprod Summa köpt 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1300 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Antal vårdtid i dagar totalt per 1000 inv 1250 1200 1150 1100 1050 1000 950 900 850 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Kronoberg Sörmland Västra Götaland Sida 9

Vårdkonsumtion 2003 Läkarbesök totalt per 1000 inv alla specialiteter Västerbotten Sörmland Kronoberg Västra Götaland Blekinge us Läk.bes.sjh Läk.bes.PV 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Antal läkarbesök totalt per 1000 inv 3000 2800 2600 2400 2200 2000 1800 1600 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Kronoberg Sörmland Västra Götaland Sida 10

Vårdkonsumtion 2003 Läkarbesök primärvård per 1000 inv Västerbotten Kronoberg Sörmland Västra Götaland Blekinge us Egenprod Summa köpt 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Antal läkarbesök primärvård per 1000 inv 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Kronoberg Sörmland Västra Götaland Sida 11

Vårdkonsumtion 2003 Läkarbesök somatik och psykiatri per 1000 inv Västerbotten Västra Götaland Blekinge Sörmland Kronoberg us Egenprod Summa köpt 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 Nyckeltal - Vårdkonsumtion 1999-2003 Antal läkarbesök sjukhus per 1000 inv 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 1999 2000 2001 2002 2003 Blekinge Kronoberg Sörmland Västra Götaland Sida 12

1.4 Landstingsprofiler Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Blekinge -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN 0% LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård 52% Sida 13

Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård -48% Sida 14

Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Kronoberg -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Sörmland -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN 69% LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård 52% Sida 15

Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde Västra Götaland -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR 0% VÅRDTILLFÄLLEN LÄKARBESÖK Primärvård Nyckeltal 2003 - Vårdkonsumtion total - Länsnivå Profil med %-avvik från Nysam-medianvärde -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% VÅRDTID I DAGAR VÅRDTILLFÄLLEN 46% LÄKARBESÖK Primärvård Sida 16

1.5 Vårdkonsumtion utskrivningsklara patienter Nysam Enligt det gällande regelsystemet får landstingen ersättning från primärkommunerna för s.k utskrivningsklara patienter. Ersättningen utbetalas från kommunen den femte dagen efter det att patienten anmälts från sjukhuset som utskrivningsklar. Anledningen till att patienten ligger kvar på sjukhus är vanligtvis att kommunen inte kan bereda plats för patienten inom den kommunala sjukvården/äldreomsorgen. Den vårdkonsumtion som således sker på sjukhus för utskrivningsklara patienter är inte att betrakta som vårdkonsumtion avseende landstingsproducerad vård. Som en indikator på storleken av denna konsumtion redovisas intäkter per 1000 invånare för utskrivningsklara patienter och vårdtid i dagar för utskrivningsklara patienter. Dessa varierar mellan landsting och kraftigt mellan kommuner inom landstingen. Västerbotten Kronoberg Västra Götaland Blekinge Sörmland 7856 9147 Nyckeltal 2003 Ortopedi Länsnivå Intäkter för för utskrivningsklara patienter Kronor per 1.000 inv 14203 18175 20262 20578 24569 27490 29544 29547 30068 48413 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 Västerbotten Kronoberg Västra Götaland Sörmland Blekinge 3 3 Nyckeltal 2003 Ortopedi Länsnivå Vårdtiden i dagar för utskrivningsklara patienter per 1.000 inv 5 6 7 8 10 10 11 12 15 19 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Sida 17

1.6 Utvecklingsuppdrag Nysam Vårdkonsumtionsgruppen har under arbetsåret fortsatt arbetet med att ta fram statistik för andra yrkeskategorier än läkarbesök. För år 2003 har sjuksköterskebesök för medicinsk vård, kirurgisk vård samt primärvård tagits fram. För psykiatrisk vård har besök andra vårdkategorier tagits fram. Dessa uppgifter presenteras endast i delrapport vårdkonsumtion. Separat har även statistik för antal sjukgymnastbesök tagits fram. Statistiken får ses som preliminär. Nedan visas några grafer på länsnivå. Vårdkonsumtion 2003 Besök andra vårdkategorier psykiatrisk vård per 1000 inv (egen prod och köpt vård) Blekinge 0 100 200 300 400 500 600 700 Kronoberg Sörmland Västerbotten Västra Götaland Sida 18

Vårdkonsumtion 2003 SSK-besök per 1000 inv (egen prod och köpt vård) 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 Blekinge Kronoberg Sörmland Västerbotten Västra Götaland Primärvård Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtion Länsnivå Antal sjukgymnastbesök per 1.000 inv Sörmland Kronoberg Västra Götaland 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Sida 19

1.7 Landstingstermometer Nysam BLEKINGE : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 180 170 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 160 150 140 130 Karlskrona Karlshamn Sölvesborg Olofström Ronneby Sida 20

DALARNA : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 200 190 180 170 160 150 140 130 Rättvik Älvdalen Orsa Mora Vansbro Avesta Ludvika Gagnef, Säter Falun, Hedemora Leksand Borlänge Smedjebacken Malung Sida 21

GOTLAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 180 170 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 160 150 140 130 Sida 22

GÄVLEBORG : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Gävle Söderhamn, Bollnäs Sandviken Hofors Ockelbo Ovanåker Sida 23

HALLAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Falkenberg Varberg Halmstad, Hylte Laholm Kungsbacka Sida 24

JÄMTLAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Ragunda Berg Bräcke Östersund Strömsund Härjedalen Krokom Åre Sida 25

KRONOBERG : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Ljungby Alvesta Markaryd Växjö Älmhult Sida 26

SÖRMLAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 180 170 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 160 150 140 130 Flen Oxelösund Vingåker Nyköping Katrineholm Eskilstuna Strängnäs Gnesta Trosa Sida 27

UPPSALA : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 180 170 Tierp Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 160 150 140 130 Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Sida 28

VÄSTMANLAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 Fagersta 190 Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Skinnskatteberg Sala Norberg Köping, Hallstahammar Surahammar Västerås Arboga Kungsör Heby Sida 29

VÄSTRA GÖTALAND : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata 200 190 Mellerud Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 180 170 160 150 140 130 Falköping Töreboda,Sotenäs, Tibro Uddevalla, Tanum, Tidaholm Lilla-Edet, Färgelanda, Gullspång Hjo, Bengtsfors, Grästorp Munkedal, Trollhättan Skara, Vänersborg Orust, Lysekil, Vara Mariestad, Skövde, Allingsås Dals-Ed, Mark, Tjörn Karlsborg, Götene, Svenljunga Essunga, Lidköping, Åmål, Borås Strömstad, Ale, Herrljunga Kungälv, Göteborg Stenungsund, Ulricehamn Vårgårda Mölndal, Bollebygd, Partille Tranemo, Öckerö, Lerum Härryda Sida 30

ÖREBRO : Nyckeltal 2003 Vårdkonsumtionsdata Antal VTF egenproducerad vård per 1.000 invånare Länsdata Kommundata Ljusnarsberg Västra Götaland Blekinge Kronoberg, Sörmland 200 190 180 170 160 150 140 130 Laxå Lindesberg Karlskoga Degerfors Nora Hällefors Hallsberg Kumla Lekeberg Askersund Sida 31

1.8 Länsbefolkningens vårdkonsumtion fördelat per vårdproducent Landstingen har tagit fram statistik per kommun och för länet totalt, som visar på vilket sjukhus slutenvården (vårdtillfällen) och öppenvården (läkarbesök) konsumerats. Materialet visar förhållandet mellan egenproducerad och köpt vård, samt vårdkonsumtionen på respektive sjukhus i länet för kommunens egna invånare. Materialet är primärt till för att användas inom det egna landstinget och visar förändringar över tiden i befolkningens konsumtionsmönster, t ex vid struktur- och organisationsförändringar för sjukhusen. Se separat tabellbilaga. Sida 32