Detta kapitel är indelat i fem delar: testamente, arv och bouppteckning, gåva, ytterligare information om testamenten samt Vita arkivet.
TESTAMENTE För den som vill komma ihåg församlingen eller den gemensamma missionen i testamente ges här några råd och upplysningar. Upprätta testamente så snart du vet hur du vill ha det. Många invändningar har gjorts mot testamenten som upprättats under en sjukdomsperiod kort före dödsfallet. Ta gärna någon sakkunnig person till hjälp. Formulera testamentet så att det inte kan finnas någon tvekan om innebörden. Du kan gynna flera olika personer eller organisationer. Man kan också, åtminstone när det gäller organisationer, bestämma en bestämd verksamhet. Begränsningar av ändamålen bör inte vara så snäva att inte arvet kan nyttjas. Man bör inte heller utforma testamentet så att en stiftelse ska bildas. Stiftelsen är svår att upplösa eller förändra. Begäran om ändringar i en stiftelse görs hos Kammarkollegiet. Se bifogade länk http://www.kammarkollegiet.se/ovriga/permavstiftelser_07.pdf De flesta stiftelser är idag inte heller skattebefriade såsom församlingen/samfundet oftast är. Testamente är den mest formbundna handlingen som finns i svensk rätt. Huvudmannen är ju avliden då testamentet skall göras gällande, varför hans vittnesbörd omöjligen kan erhållas. Även mindre formfel kan göra ett testamente ogiltigt, om det klandras. Följande formkrav vid upprättande av testamente är obligatoriska: Testamente skall vara skriftligt. Testamente skall vara bevittnat av två samtidigt närvarande vittnen. Testator skall i vittnenas samtidiga närvaro underteckna eller vidkännas sin underskrift på handlingen. Namnet kan alltså vara skrivet tidigare. Vittnena skall veta handlingens karaktär av testamente. De behöver inte känna till dess innehåll. Vittnena skall underteckna handlingen med sina namn. Vittnena bör anteckna sitt yrke och sin hemvist samt datum för bevittnandet, ävenså övriga omständigheter av betydelse. Oftast brukar man intyga testators fria vilja samt hans mentala hälsa. Varje punkt ovan är mycket betydelsefull. Varje brist i något formkrav är tillräcklig för att ett testamente kan komma att ogiltigförklaras. Testamentsvittnena är betydelsefulla personer och lagstiftaren har givit vissa föreskrifter angående deras kvalifikationer. Följande punkter måste vara uppfyllda: De skall samtidigt vara närvarande vid testamentets upprättande. De skall vara fyllda 15 år. De skall vara av sådan mental standard, att de förstår handlingens betydelse, samt betydelsen av sin egen bevittning. De skall ej vara i visst släktförhållande till testator, såsom make, syskon, barn, föräldrar svågerlag eller i rätt upp- eller nedstigande led. Med svågerlag menas förhållandet mellan
en make och den andre makens släktingar. Det kan vara styvföräldrar eller styvbarn eller svärföräldrar, svärsöner och svärdöttrar. Vidare krävs av testamentsvittnena, att testamentet inte avser förordnande till vittnet självt eller till närstående släktingar till vittnet som nyss nämnts. Skulle detta inträffa (testamentet kan ju vara oläst av vittnena), kommer testamentet i denna del att vara ogiltigt, men i övrigt giltigt. Normalt är det inte tillrådligt att personer i en förenings styrelse eller församlingens pastor är testamentsvittnen om kvarlåtenskap testamenteras till föreningen. Två exempel på testamentsformulering: TESTAMENTE Undertecknad, som saknar bröstarvingar, förordnar härmed som min yttersta vilja och testamente, att efter min död all kvarlåtenskap skall tillfalla X-stads kyrka. (Ort och Datum) (Namnteckning) Att (testamentsgivarens namn), vilken vi personligen väl känner, med sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat ovanstående förordnande innefatta (hans/hennes) yttersta vilja och testamente samt därunder tecknat sitt namn, intygar undertecknade på en gång närvarande och särskilt anmodade vittnen. (Vittne 1) (Vittne 2) TESTAMENTE Härmed förordnar jag som min yttersta vilja och testamente att kvarlåtenskapen efter mig skall fördelas på följande sätt: 1) Min brorsdotter (eller namn) skall erhålla 2) NN-församlingen skall erhålla 3) Återstoden av min kvarlåtenskap skall tillfalla XX-kyrkan, Xstad. (Ort och Datum) (Namnteckning)
Att (testamentsgivarens namn), vilken vi personligen väl känner, med sunt och fullt förstånd och av fri vilja förklarat ovanstående förordnande innefatta (hans/hennes) yttersta vilja och testamente samt därunder tecknat sitt namn, intygar undertecknade på en gång närvarande och och särskilt anmodade vittnen. (Vittne 1) (Vittne 2) ARV OCH BOUPPTECKNING Efter dödsfallet öppnas testamentet. Testamentet ska godkännas av samtliga lagliga arvingar om sådana finns. Finns inga lagliga arvingar ska testamentet godkännas av Allmänna Arvsfonden. Så snart som möjligt efter inträffat dödsfall ska kallas till bouppteckning. Samtliga dödsbodelägare ska kallas. Finns inga lagliga arvingar ska Allmänna arvsfonden kallas till bouppteckningsförrättningen. Kallelsen bör göras i god tid före förrättningen och skickas till Kammarkollegiet, Arvsfondsenheten, Box 2218, 103 15 STOCKHOLM. Till kallelsen ska fogas testamentet i original eller kopia. Om testamentet ges in i kopia vill kollegiet att två personer styrker att de har tagit del av originalet efter arvlåtarens död. Texten kan lyda: Denna kopia stämmer överens med originalet, vilket vi tagit del av efter arvlåtarens död. Namnteckningarna skall förses med förtydliganden av namnen samt uppgift om personernas adress och telefonnummer. Mer om hur detta går till står på Kammarkollegiets hemsida: www.kammarkollegiet.se Skulle testamentet ha något formfel kan det vara lämpligt att till en början ge in en obestyrkt kopia. På så sätt undviks att klandertiden börjar löpa, innan kollegiet tagit ställning till om det kan finnas skäl att godkänna testamentet, även om det har något formfel. Innan kollegiet tar ställning till om testamentet kan godkännas ska en styrkt kopia av den upprättade bouppteckningen ges in till kollegiet. Bouppteckningen behöver inte vara registrerad, men skall vara färdigställd och undertecknad. Eventuell klandertalan mot testamentet skall ske inom sex månader från delgivningsdagen. Hur en bouppteckning går till finns information på Skatteverkets hemsida www.skatteverket.se. En bouppteckning behöver inte upprättas om det inte finns någon fast egendom eller tomträtt i boet och tillgångarna inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet. I så fall begär man att socialnämnden gör en dödsboanmälan. Finns inte tillgångar i boet som räcker till begravningskostnader, ansöker man hos kommunen om
begravningshjälp. Storleken på hjälpen är olika i olika kommuner och ofta finns också speciella personer som handhar dessa frågor. Mer information om detta finns på respektive kommuns hemsida. Arvskatten är numera avskaffad. Däremot kan det i dödsbon uppstå reavinstbeskattning vid försäljning av t.ex. värdepapper och bostadsrätter. I de fall en kyrka eller församling är testamentstagare bör man därför vid arvskiftet begära att man får värdepapper eller bostadsrätten och dessa sedan säljs i församlingens namn. I stadgarna för bostadsrättsföreningar är ibland stadgat att endast fysiska personer får bli medlemmar. Församlingen får inte äga bostadsrätten. I Bostadsrättsföreningslagen finns dock en paragraf som gör det möjligt för en juridisk person att under en övergångstid äga bostadsrätten utan att söka medlemskap. Det går till så att man meddelar bostadsrättsföreningen att man erhållit bostadsrätten genom arv och räknar med att snarast försälja den. Man ska inte söka medlemskap i föreningen, många föreningar tar betalt för medlemsskapsinträde. Styrelsen i församlingen eller någon frågor om arv och gåvor är delegerad till, måste alltid godkänna att man är villig att ta emot arvet. Man har alltid rätt att avstå från ett arv. För församlingen kan det vara en situation där församlingen anser att arvet medför större kostnader än fördelar. Det kan vara t. ex. om arvet är utformat som en stiftelse. Se vidare ovan bland råden om testamentets utformning. Arvet går då vidare enligt nästa person/organisation i testamentet. GÅVA Gåvoskatten är liksom arvsskatten avskaffad sedan 1 januari, 2005. För församlingar som uppfyller kraven på skattebefrielse har alltså ingenting hänt. En gåva som ges under livstid kallas livsrättshandling. För att gåvan ska vara fullbordad krävs att gåvan verkligen fysiskt har gått över till mottagaren. För fast egendom är kravet att mottagaren söker lagfart på egendomen. Muntliga löften om gåva, att fullbordas först efter givarens död, är ogiltiga. Det finns olika möjligheter att ge till sin församling och göra det på ett sätt som medför skattelindring. Har man värdepapper som, om man säljer dom själv, medför realisationsvinstbeskattning, bör man ge bort värdepapperen. Man kan också ge bort avkastningen på sina värdepapper. Då anmäler man till banken att man önskar att någon annan än en själv ska mottaga avkastningen. Denna anmälan måste göras innan bolagsstämman, d.v.s. då företaget bestämmer utdelningen. Blanketter finns på hemsidan: http://www.aktiegavan.se
YTTERLIGARE INFORMATION OM TESTAMENTEN Den som upprättar ett testamente kallas testator och den som i testamentet utpekas att erhålla egendom vid testators död kallas testamentstagare. Ett testamente är en ensidig handling, d.v.s. testator förordnar ensidigt vad som skall gälla i samband med sin död. Ett testamente är testators yttersta vilja, vilket innebär att testator alltid fritt kan ändra testamentet. Även om testator skulle ha skrivit ett testamente samt i detta utlovat att det inte skall återkallas och överlämnat det till en testamentstagare, blir ett nyskrivet testamente ändå till alla delar gällande under förutsättning att de formella kraven är uppfyllda. Det tidigare testamentet måste inte makuleras, utan det senast skrivna gäller automatiskt. För att inte missförstånd skall uppstå i samband med ändring eller omskrivning av testamente, bör tillägg göras i det senaste testamentet, att detta gäller med upphävande av tidigare. Ett testamente äger ingen gällande kraft innan testator är avliden. Genom testamente kan man alltså bestämma om sin kvarlåtenskap i dess helhet eller enbart till vissa delar. Man behöver alltså inte förordna om hela sin förmögenhetsmassa, utan det går att bestämma om vissa saker. Om inte testamentet inkluderar all egendom som testator förfogar över, kommer återstoden att fördelas enligt lagens vanliga arvsregler. Testamentstagare indelas i två grupper: 1. Universell testamentstagare, varmed menas person som testator insatt i arvinges ställning genom att förordna att kvarlåtenskapen i dess helhet, viss andel därav eller överskottet av kvarlåtenskapen sedan eventuella andra förordnanden i testamentet fullgjorts tillfaller denne. 2. Legatarie, varmed menas person som enligt testamente erhåller en given förmån, t ex viss sak eller visst penningbelopp eller nyttjanderätt till egendom eller också rätt att åtnjuta ränta eller avkomst. Detta kallas att man erhåller ett legat. Finns inte legatet kvar i dödsboet, t.ex. att värdepapper eller föremål sålts, förfaller arvsrätten och kan inte bytas till varor av motsvarande värde. Den universelle testamentstagaren har en rätt som är beroende av kvarlåtenskapens storlek efter den avlidne. Han skall kunna påverka utredningen av boet, då hans del enligt testamentet blir beroende av behållningens storlek. Därför ingår han bland dödsbodelägarna och ska kallas att närvara vid bouppteckningen och skall även godkänna ett arvskiftesförslag. Församlingar som är testamentstagare bör närvara vid bouppteckningen och där bevaka vissa rättsliga förhållanden som talas om nedan. Den som representerar församlingen bör förevisa fullmakt som utvisar att vederbörande har rätt att vara ombud. Fullmakten ska vara undertecknad av firmatecknare och vara bevittnad av två personer. Begränsningar kan komma in i samband med att testamente skall verkställas. Det gäller t ex om efterlevande makes giftorätt kränks, om testamentet inkräktar på barnens laglott. I de förra fallen kan testamentet komma att ogiltigförklaras efter klandertalan, i de senare fallen är testamentet giltigt, men innehållet jämkas. Finns efterlevande make, barn eller särkullbarn är det säkrast att konsultera kunnig juridisk hjälp. Testamente bör upprättas av den som vill tillgodose en juridisk person (en förening eller stiftelse).
VITA ARKIVET Begravningsföreskifter bör inte meddelas i ett testamente, då testamentet ofta inte läses förrän någon tid efter den avlidnes död. Vill man uttrycka bestämda önskemål angående begravningen är det lämpligare att skriva detta på ett särskilt papper, som förvaras lätt åtkomligt i hemmet. Detta papper brukar ofta kallas Vita arkivet. Begravningsbyrån kan tillhandahålla en speciell pärm för ändamålet och om den används är det lättare för efterlevande att hitta dokumentet.