RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Relevanta dokument
HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 122/2009 rd. ska utarbeta en utvärderingsplan för utvärdering av utbildning. Rådet för utbildningsutvärdering

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Finlands nya museilag och -förordning

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 237/2014 rd. ska ändras. möjligt.

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 307/2010 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas en ny lag om förfarandet vid tilldelning av EU-miljömärke. Genom den föreslagna lagen

RP 91/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 kap. i sjukförsäkringslagen

RP 135/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 217/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i självstyrelselagen för Åland

RP 114/2007 rd. I denna proposition föreslås att järnvägslagen ändras. I lagen föreskrivs att Banförvaltningscentralen,

RP 5/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 juli 2015.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 49/2017 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 oktober 2017.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja

RP 85/2011 rd. Lagen avses träda i kraft i början av och organisatoriska förändringar som

RP 50/ / /2016 rd

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen angående spannmålslånemagasin och utsädesfonder.

1992 rd- RP 64 PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP XX/2019 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 18/2007 rd. I denna proposition föreslås att det stiftas

RP 112/1996 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av fastighetsregisterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 162/2008 rd 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 247/2016 rd. Förslaget hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlat i samband med den.

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 92/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 8 i lagen om Kommunernas garanticentral

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 27/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om iståndsättning av underproduktiva

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 316/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 111/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 41/2008 rd. som yrkeskompetensen. Lagen avses träda i kraft den 10 september 2008.

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

2. Föreslagna ändringar

RP 293/2018 rd. I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras så att Natura 2000-bedömningen och miljökonsekvensbeskrivningen

RP 17/2011 rd. som föreskrivits vara verkställbara i rådets förordning om gemenskapens växtförädlarrätt

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

RP 8/2014 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om frontmannapension ändras så att Folkpensionsanstalten

RP 17/2008 rd. jordbruk, stöd för djurens välbefinnande. I denna proposition föreslås att lagen om. kompensationsbidrag och miljöstöd för jordbruket

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för byggande av bredband i glesbygdsområden

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

RP 90/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av II avd. 3 kap. 1 i lagen om transportservice

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 46/2008 rd. I propositionen ingår ett lagförslag om ändring. kraft så snart som möjligt.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 40/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 40 a i lagen om strukturstöd till jordbruket

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RP 6/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om magistraternas behörighet

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2006 rd. Lagen avses träda i kraft under Nuläge och föreslagna ändringar

RP 42/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 i lagen om jaktvårdsavgift

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 174/1998 rd MOTIVERING

RP 74/2006 rd. I propositionen föreslås att lagen om grunderna

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 120/2007 rd. I propositionen föreslås att det stiftas en lag

RP 2/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ändras.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

Transkript:

RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en ny paragraf, där det föreskrivs om förutsättningarna för att se ett museum Undervisnings- och kulturministeriet ska på ansökan till riksomfattande specialmuseum kunna utse ett museum som representerar ett nationellt sett betydande verksamhetsområde och som behövs med tanke på verksamhetsområdet. Museet ska dessutom ha en nationellt sett betydande samling inom sitt verksamhetsområde och ha förutsättningar att klara av uppgifterna för ett riksomfattande specialmuseum. De nuvarande riksomfattande specialmuseerna ska senast den 31 december 2018 visa att de uppfyller förutsättningarna för att vara riksomfattande specialmuseum. Lagen avses träda i kraft den 1 mars 2015. 297493

2 RP 303/2014 rd MOTIVERING 1 Nuläge Ett riksomfattande specialmuseum som avses i museilagen (729/1992) är ett museum som sköts professionellt och som får förhöjd statsandel, och vars verksamhetsområde är samhälleligt och kulturellt sett betydande. För närvarande finns det 16 sådana museer. Till dem hör bl.a. Designmuseet (Helsingfors), samemuseet Siida (Enare), Finlands idrottsmuseum (Helsingfors), Tekniska museet (Helsingfors), Lusto - Finlands skogsmuseum (Nyslott) och Arbetarmuseet Werstas (Tammerfors). De riksomfattande specialmuseerna drivs huvudsakligen av stiftelser. Bestämmelser om finansieringen av specialmuseerna och om deras uppgifter finns i museilagen och i statsrådets förordning om museer (1192/2005). Enligt 3 i museilagen utser undervisnings- och kulturministeriet ett museum till riksomfattande specialmuseum. Enligt 4 i statsrådets förordning om museer är de riksomfattande museernas uppgift att 1) främja specialmuseiverksamheten inom sitt specialområde, 2) sörja för samarbetet mellan museer som företräder samma specialområde samt tillgången på information som hänför sig till museisamlingarna inom specialområdet, 3) ge sakkunnighjälp i frågor som hänför sig till verksamhetsområdet, 4) utföra andra uppgifter som undervisnings- och kulturministeriet har ålagt museet. Enligt 5 i statsrådets förordning kan undervisnings- och kulturministeriet efter att ha hört huvudmannen för ett museum av grundad anledning återkalla museets uppgift att vara riksomfattande specialmuseum. Museerna beviljas statsandel för driftskostnaderna för museiverksamheten med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), nedan finansieringslagen. Den statsandel som beviljas riksomfattande specialmuseer är på grund av de riksomfattande uppgifterna tio procentenheter högre än vad som i finansieringslagen föreskrivs om finansieringen av museer. En förutsättning för den förhöjda statsandelen är enligt 2 i statsrådets förordning om museer, att ett riksomfattande specialmuseum har en plan för de prioriteringar och mål för den riksomfattande verksamheten som museerna vart fjärde år förhandlar om med Museiverket. Vid de riksomfattande specialmuseerna arbetar ca 200 fast anställda, museernas omsättning är ca 24 miljoner euro och den statliga finansieringen täcker i genomsnitt ca 54 procent av utgifterna. År 2013 var det sammanlagda antalet besökare vid de riksomfattande museerna 620 000 personer och sammanlagt öppnades det ca 140 nya utställningar. Till museernas samlingar hör ca 773 000 föremål och verk samt ca sex miljoner fotografier. Undervisnings- och kulturministeriet utnämner ett museum till riksomfattande specialmuseum på ansökan. Museerna har utnämnts på basis av ansökan och de handlingar och utredningar som fogats till den. Ministeriet har begärt Museiverkets utlåtande om ansökan. När man utnämnt specialmuseer har man huvudsakligen följt den indelning i verksamhetsområden som undervisningsministeriets arbetsgrupp för specialmuseer utarbetade 1985. 2 Föreslagna ändringar I den gällande lagstiftningen om museer och museiverksamhet finns det inga bestämmelser om förutsättningarna för att bli utnämnd I dagens läge har man när man utnämnt riksomfattande specialmuseer huvudsakligen baserat sig på den indelning i verksamhetsområden som fastslogs 1985, men samhället och museiverksamheten har ändrats betydligt sedan dess. Således är det ändamålsenligt att i museilagen ta in en bestämmelse om enhetliga och uppdaterade kriterier för utnämning I propositionen föreslås det att till museilagen fogas en ny 3 a, i vilken det föreskrivs om förutsättningarna för utnämning till riksomfattande specialmuseum. Undervisningsoch kulturministeriet kan på ansökan utse ett museum till riksomfattande specialmuseum om museet uppfyller alla fyra förutsättningar.

RP 303/2014 rd 3 Den första förutsättningen är att museet representerar ett verksamhetsområde som är nationellt sett betydande. Verksamhetsområdet ska vara tillräckligt omfattande, men det får inte överlappa andra museers verksamhetsområden. Verksamhetsområdet ska även vara samhälleligt betydelsefullt och museet ska sträva efter en unik verksamhet. Den andra förutsättningen är att museet ska vara nödvändigt med tanke på verksamhetsområdet. Med nödvändighet avses att museet har riksomfattande sakkunskap inom sitt verksamhetsområde. Museets ska fungera i aktivt samarbete med museifältet och intressentgrupperna inom sitt verksamhetsområde, och det ska finnas uppenbar efterfrågan på museets tjänster samt besökare. Vid bedömningen av nödvändigheten ska man beakta det att museets verksamhet är riksomfattande, samarbete och intressentgrupper, publikarbete och expertis. Den tredje förutsättningen är att museet har en nationellt sett betydande samling inom sitt verksamhetsområde. Samlingen ska kunna beskrivas som nationalsamlingen inom museets verksamhetsområde. Museet samlingar ska innehålla rikligt med sådant material som är oersättligt värdefullt med tanke på det finländska kulturarvet och som andra museer inte har. Samlingarna ska till tema, ålder och omfattning vara historiskt och kulturpolitiskt betydande. Samlingsarbetet ska vara planmässigt och syfta på att koordinera det egna områdets samlingsverksamhet och lagringsansvar. Slutligen förutsätts det av museet att det har förutsättningar att sköta de uppgifter som föreskrivs i 4 i statsrådets förordning om museer. Skötseln av uppgifterna underlättas bland annat av att museets utrymmen och personalresurser är tillräckliga för utförandet av dem. Vid bedömningen av tillräckligheten beaktas bland annat omfattningen av museets verksamhetsområde, samling och intressentgrupper. Om museet efter det att det utnämnts till riksomfattande specialmuseum inte längre uppfyller någon av förutsättningarna för utnämningen eller inte utför de uppgifter som föreskrivits för museet, kan undervisningsoch kulturministeriet återkalla utnämningen. Före återkallandet ska ministeriet höra det riksomfattande specialmuseets huvudman. Vid hörandet ska bland annat orsakerna till att förutsättningarna förändrats beaktas, samt det, hur länge förändringen har pågått. De nuvarande riksomfattande specialmuseerna ska senast den 31 december 2018 visa att de uppfyller ovan nämnda förutsättningar. Undervisnings- och kulturministeriet avser lämna instruktioner för förfarandet under år 2015. 3 Propositionens konsekvenser Propositionen har inga konsekvenser för statsfinanserna. Propositionen klarlägger och stärker de riksomfattande specialmuseernas ställning som sakkunnig- och ansvarsorganisationer inom sitt eget verksamhetsområde. Propositionen klarlägger även praxis i anknytning till utnämningen till riksomfattande specialmuseer. Propositionen ökar något det administrativa arbetet vid undervisnings- och kulturministeriet då de nuvarande riksomfattande specialmuseerna ska senast den 31 december 2018 visa att de uppfyller de förutsättningar som föreskrivs enligt propositionen. Om ett nuvarande riksomfattande specialmuseum inte uppfyller förutsättningarna, ska undervisnings- och kulturministeriet återkalla utnämningen 4 Beredningen av propositionen Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte den 22 augusti 2011 en utredningsman med uppgift att bedöma hur systemet med riksomfattande specialmuseer fungerar och hurdana är dess utvecklingsbehov (De riksomfattande specialmuseerna; Utredning av nationella systemet för specialmuseer, nuläge och framtid. Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:27). I utredningsmannens rapport ingick ett förslag om en helhet bestående av tio kriterier som kan användas för bedömning av de nuvarande riksomfattande specialmuseerna och av nya sökande. De främsta kriterierna är att bedöma verksamhetsområdets och samlingsansvarets betydelse. Utöver detta granskas museets förutsättningar att sköta uppdraget med beak-

4 RP 303/2014 rd tande av att verksamheten är riksomfattande, de ekonomiska förutsättningarna, samarbete och intressentgrupper, sakkunnighet, publikarbete samt verksamhetens kvalitet och det att den är unik. Utlåtanden om utredningsmannens rapport begärdes av trafik- och kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Museiverket, Statens konstmuseum, Finlands Kommunförbund rf, Finlands museiförbund, de riksomfattande specialmuseerna och av de städer och kommuner där museerna är belägna. Dessutom sändes rapporten för kännedom och för eventuella kommentarer till andra aktörer som nämns i utredningsmannens rapport. Sammanlagt 39 begärda utlåtanden lämnades till undervisnings- och kulturministeriet. I utlåtandena understöddes utredningsmannens förslag om fastställande av kriterier för utnämnande Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Utredningsmannens synpunkter har använts som utgångspunkt för beredningen. På Museiverkets diskussionsdagar våren 2014 diskuterade man med de riksomfattande specialmuseerna om att till museilagen foga bestämmelser om förutsättningarna för utnämning Ärendet har också tagits upp hösten 2014 i de förhandlingar som avses i 2 i statsrådets förordning om museer. Ett diskussionstillfälle om propositionen ordnades den 19 november 2014 på undervisnings- och kulturministeriet. Till diskussionstillfället bjöds in alla riksomfattande specialmuseer, Museiverket, Finlands Kommunförbund rf, Finlands museiförbund och Museoalan ammattiliitto - Museifackförbundet - MAL ry. Av de inbjudna aktörerna begärdes skriftliga utlåtanden, av vilka undervisnings- och kulturministeriet gjort ett sammandrag. I de ståndpunkter och utlåtanden som kommit in understöddes propositionen och den ansågs vara nödvändig och ändamålsenlig. Propositionen ansågs skapa klarhet i nuläget och behandla de riksomfattande specialmuseerna opartiskt. I propositionens motiveringar föreslogs vissa preciseringar som man försökt beakta i propositionen. 5 Ikraftträdande Lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2015. Enligt andra momentet i ikraftträdandebestämmelsen ska de nuvarande riksomfattande specialmuseerna senast den 31 december 2018 med skriftliga handlingar visa undervisnings- och kulturministeriet att de uppfylller de förutsättningar som krävs för utnämnande Om ett museum inte fyller förutsättningarna kan undervisnings- och kulturministeriet återkalla utnämningen. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag:

RP 303/2014 rd 5 Lagförslag Lag om ändring av museilagen I enlighet med riksdagens beslut fogas till museilagen (729/1992) en ny 3 a som följer: 3 a Till riksomfattande specialmuseum kan undervisnings- och kulturministeriet på ansökan utse ett museum 1) som representerar ett nationellt sett betydande verksamhetsområde, 2) som behöver med tanke på verksamhetsområdet, 3) som har en nationellt sett betydande samling inom sitt verksamhetsområde och 4) som har förutsättningar att sköta de uppgifter som riksomfattande specialmuseer har enligt bestämmelser som utfärdats med stöd av denna lag. Undervisnings- och kulturministeriet kan efter att ha hört huvudmannen för ett museum återkalla ställningen som riksomfattande specialmuseum, om museet inte längre uppfyller förutsättningarna i 1 mom. eller om museet inte utför de uppgifter som föreskrivits med stöd av denna lag. Denna lag träder i kraft den 20. Ett museum som vid ikraftträdandet av denna lag är utsett till riksomfattande specialmuseum ska senast den 31 december 2018 visa undervisnings- och kulturministeriet att museet uppfyller förutsättningarna i 3 a. Helsingfors den 4 december 2014 Statsminister ALEXANDER STUBB Undervisnings- och kommunikationsminister Krista Kiuru