Höstvete Tabell 1 Enskilda höstveteförsök 2003 SORTFÖRSÖK 2003 av Lars Wijkmark HS Halland Höstvete 2003 H-län H-län Under 2003 har 8 försök varit utlagda. På några försöksplatser har en del utvintring förekommit, vilket resultert i utvintringsskador på sorter med svag vinterhärdighet. Gamla Kosack har därför klarat sig bra i vissa försök. Med anledning av det stora sortantalet har de flesta försöken delats upp i två försöksserier (V1 och V2). Försök med beteckning V1 innehåller nytt sortmaterial och V2 mer marknadsinriktade sorter. Efter förra årets stora mängd av nya sorter har bara 2 sorter tillkommit i år, nämligen Smuggler och SW 48233A. Rågvetesorten Fidelio finns med i försöken som mätare på hur rågvete avkastar i jämförelse med höstvete. I Kalmar har sorterna Olivin, Marshall, Agaton och Dirigent den högsta avkastningen. Av det nyare sortmaterialet visar Cubus,Certo och Smuggler god avkastning. Alla sorter har svarat mycket bra på svampbehandlingen. Skördeökningen är ända upp till 50 %. För Blekinge gäller Agaton, Olivin, Marshall och Bill som högst avkastande. Effekten av svampbehandlingen var något lägre här, men har ändå givit10 till 30 % högre skörd. I Halland har Kosack, Olivin och Agaton gått bra, samt Certo, Gigg, Virke och Hurtig av det nya sortmaterialet. Även här har svampbehandlingen givit mycket stor skördeökning. Resultaten från enskilda försök finns med i tabell 1. Flerårsmedeltal återges i tabell 2 för de vanligaste sorterna, följt av en kvalitetsbestämning i tabell 3-5, samt sortbeskrivning. M Ljungar Behandling: Br Wiström Behandling: L7-101 V1 Bo Gård Stereo 1,5 l/ha Hagby Stereo 1,5 l/ha Kalmar senare Borgholm senare mmh mä Mo Amistar 0,75 l/ha mmh l Mo Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 5 040 6 070 120 6 360 7 760 122 Kosack SW 5 020 5 070 84 101 5 180 81 6 990 90 135 Olivin SSD 5 610 111 5 870 97 105 6 040 95 7 590 98 126 SW Virke SW 5 200 103 5 940 98 114 6 020 95 7 490 97 124 SW Gigg SW 5 120 101 5 700 94 111 6 350 7 970 103 125 SW Hurtig SW 4 730 94 5 550 91 117 6 260 98 8 000 103 128 Cubus SSD 5 680 113 6 420 106 113 7 330 115 8 340 107 114 SW 48233A SW 4 530 90 5 700 94 126 6 390 7 900 102 124 Tommi SSD 4 800 95 5 490 91 114 7 090 111 8 140 105 115 Bristol SSD 3 910 77 5 290 87 135 5 960 94 7 540 97 127 Certo SSD 5 300 105 5 990 99 113 6 310 99 8 140 105 129 Agami SSD 4 270 85 5 430 90 127 6 450 101 8 050 104 125 Ceb 98178 SSD 3 950 78 5 120 84 130 5 600 88 7 870 101 141 CWW 00/40 SSD 4 530 90 5 970 98 132 6 290 99 7 800 124 Smuggler SSD 3 950 78 5 010 83 127 6 240 98 8 140 105 131 CV % 4,5 4,4 21
Höstvete 2003 H-län H-län M Ljungar Behandling: Br Wiström Behandling: L7-101 V2 Bo Gård Stereo 1,5 l/ha Hagby Stereo 1,5 l/ha Kalmar senare Borgholm senare mmh mä Mo Amistar 0,75 l/ha mmh l Mo Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 4 360 6 040 139 5 780 7 510 130 Kosack SW 4 290 98 5 180 86 121 4 600 80 6 570 87 143 Olivin SSD 4 960 114 6 390 106 129 5 550 96 7 420 99 134 SW Harnesk SW 4 290 99 5 890 97 137 4 480 78 6 540 87 146 Tarso SW 4 790 110 5 590 93 117 5 570 96 6 880 92 124 Lars SSD 3 790 87 4 950 82 131 4 940 86 6 800 90 138 Ritmo SSD 4 000 92 5 250 87 131 4 880 84 6 510 87 133 Kris PL 4 530 104 6 050 134 5 940 103 7 520 127 Bill SSD 3 760 86 5 210 86 139 6 020 104 7 070 94 118 Marshal SW 5 000 115 5 920 98 118 6 220 108 8 180 109 132 SW Gnejs SW 4 520 104 5 120 85 113 5 390 93 7 140 95 132 SW Agaton SW 5 200 119 6 130 101 118 5 690 98 6 990 93 123 Dirigent SW 4 920 113 6 290 104 128 5 750 7 610 101 132 Fidelio SW 5 760 132 7 230 120 125 6 080 105 7 180 96 118 CV % 5,2 5,5 Sortbeskrivning KOSACK är en mycket lång sort med medelgod stråstyrka. Kosack har mycket god vinterhärdighet men mognar sent. Sorten har medelhög avkastning och överträffas i södra Sverige av nästan alla andra sorter, men längre norrut hör den till de bättre sorterna. Sorten har mycket hög rymdvikt och medellåg kärnvikt, något låg proteinhalt. Kosack har medellågt falltal. Har relativt god motståndskraft mot sjukdomar, angrips av brunrost. TARSO är en tysk brödsort med tidig mognad och medelhög avkastning i södra Götaland. Sorten har bra övervintring, men ger trots detta relativt sämre avkastning i norra Götaland och Svealand. Den är kort och mycket stråstyv. Tarso har bra kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal, men är småkärnig. Tarso angrips av mjöldagg men inte av brunrost och gulrost. RITMO från Holland har hög avkastning i södra Sverige men har något svag övervintring i Mellansverige vissa år och får då ganska låg avkastning. Den är kortväxt med god stråstyrka och mognar medeltidigt. Ritmo har låg rymdvikt, medelhög kärnvikt, låg proteinhalt och sämre bakningsförmåga än Kosack, men högt falltal. Angrips av mjöldagg och bladfläcksvampar men inte av brunrost. LARS är ett tyskt brödvete med god övervintring och mycket tidig mognad. Sorten har bättre avkastning än Kosack. Lars är ganska lång och har medellåg till något svag stråstyrka. Rymdvikten är hög och kärnan ganska stor med medelhög proteinhalt och medelhögt falltal. Lars är känslig för mjöldagg. 22
Höstvete 2003 N-län N-län L Heurén Behandling: M Wattsgård Behandling: L7-101 V1 Harplinge Stereo 1,5 l/ha Vessigebro Stereo 1,5 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh ML Amistar 0,75 l/ha mmh mo LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 5 740 8 470 148 5 300 6 580 124 Kosack SW 6 870 120 8 000 94 116 6 320 119 7 730 118 122 Olivin SSD 7 080 123 8 720 103 123 5 710 108 6 790 103 119 SW Virke SW 6 540 114 7 660 90 117 4 960 94 7 590 115 153 SW Gigg SW 7 040 123 8 670 102 123 4 260 80 6 400 97 150 SW Hurtig SW 7 320 128 7 980 94 109 5 220 98 6 260 95 120 Cubus SSD 6 600 115 6 860 81 104 5 140 97 6 000 91 117 SW 48233A SW 6 510 114 7 850 93 121 4 890 92 7 510 114 154 Tommi SSD 5 590 97 7 190 85 129 3 890 73 5 620 85 144 Bristol SSD 6 340 111 7 810 92 123 5 280 6 540 99 124 Certo SSD 6 940 121 8 420 99 121 5 890 111 7 510 114 128 Agami SSD 5 340 93 7 410 87 139 4 070 77 5 840 89 144 Ceb 98178 SSD 4 950 86 7 600 90 154 3 380 64 5 950 90 176 CWW 00/40 SSD 5 680 99 7 380 87 130 4 420 83 6 93 138 Smuggler SSD 6 290 110 6 950 82 111 4 180 79 5 730 87 137 CV % 7,4 9,9 BALLAD är ett brödvete av skandinavisk typ, dvs sorten liknar Kosack, men är förbättrad i många avseenden. Övervintringen är god och sorten avkastar bättre än Kosack. Sorten är lång, har god stråstyrka och mognar något tidigare än Kosack. Kärnvikten är medelhög och rymdvikten är hög. Proteinhalten är medelhög och falltalet högt. Sorten är ganska känslig för brunrost men har viss motståndskraft mot Septoria. KRIS är ett tyskt brödvete som kan jämföras med Ritmo ur flera egenskaper. Övervintringen är relativt god, med hög avkastning i södra Sverige, och även i Svealand avkastar Kris bättre än Kosack. Kris är kort och har god stråstyrka. Sorten är medeltidigt mognande. Kärnan är medelstor med medelhög rymdvikt, något låg proteinhalt och medelhögt falltal. Sorten är relativt frisk med ganska små angrepp av de vanligaste sjukdomarna men kan angripas av mjöldagg och gulrost. BILL (EU) är ett tyskt brödvete med mycket hög avkastning i södra Sverige och hög i gynnsamma lägen i norra Götaland. Övervintringsförmågan är däremot otillräcklig i områden med kalla vintrar. Bill är medelkort med god stråstyrka och tidig mognad. Bill har en ganska stor kärna, men något låg rymdvikt. Sorten har medelhög proteinhalt och medelhögt falltal. Bill angrips av mjöldagg. MARSHAL är ett engelskt fodervete som har gett mycket hög avkastning i södra Sverige och Östergötland. Övervintringsförmågan är dock inte alltid tillräcklig i norra Götaland och Svealand. Marshal är kortvuxen, mycket stråstyv och tidigt mognande. Sorten har medelstor kärna med låg rymdvikt och låg proteinhalt och ett mycket lågt falltal. Marshal kan angripas av mjöldagg. 23
Höstvete 2003 N-län N-län L Heurén Behandling: M Wattsgård Behandling: L7-101 V2 Harplinge Stereo 1,5 l/ha Vessigebro Stereo 1,5 l/ha Halmstad senare Falkenberg senare mmh ML Amistar 0,75 l/ha mmh mo LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 040 8 040 133 6 160 7 860 128 Kosack SW 5 790 96 8 250 103 143 7 370 120 8 740 111 118 Olivin SSD 5 470 91 8 150 101 149 7 120 116 7 950 101 112 SW Harnesk SW 5 290 88 7 910 98 149 6 260 102 7 430 94 119 Tarso SW 5 740 95 7 400 92 129 6 030 98 6 960 89 115 Lars SSD 5 250 87 7 570 94 144 6 460 105 7 780 99 120 Ritmo SSD 5 580 92 7 530 94 135 5 370 87 6 890 88 128 Kris PL 5 910 98 8 190 102 139 6 080 99 7 740 98 127 Bill SSD 5 150 85 6 540 81 127 4 960 80 6 320 80 127 Marshal SW 5 750 95 8 600 107 150 5 460 89 7 600 97 139 SW Gnejs SW 4 190 69 7 360 92 176 4 950 80 7 240 92 146 SW Agaton SW 6 090 101 8 260 103 136 6 160 7 830 127 Dirigent SW 6 030 8 250 103 137 5 730 93 7 640 97 133 Fidelio SW 6 330 105 8 400 105 133 8 650 140 9 940 127 115 CV % 5,8 4,7 SW GNEJS har hög avkastning i framförallt södra Sverige. Vinterhärdigheten är inte alltid tillräcklig i Svealand. Sorten är medelkort, har medelgod stråstyrka och mognar tidigt. Tusenkornvikt och rymdvikt är medellåga. Proteinhalten är något låg och falltalet medelhögt. SW Gnejs har liknande bakningsegenskaper som Kosack. Sorten kan angripas bladfläcksvampar. SW HARNESK är ett brödvete med hög avkastning i samtliga områden. Sorten har god övervintringsförmåga. SW Harnesk är medeltidigt mognande och kortvuxen med medelgod stråstyrka. Kärnan är ganska liten och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg, men falltalet är mycket högt. Sorten ger sämre brödvolym än Kosack. SW AGATON är en fodersort med gult mjöl. Sorten har mycket hög avkastning i södra och norra Götaland, men vinterhärdigheten är inte alltid fullgod i Svealand. Sorten är medelkort, och har medellåg till något svag stråstyrka. Kärnan är ganska stor och rymdvikten medellåg. Proteinhalten är låg och falltalet medelhögt. OLIVIN (EU) är ett tyskt brödvete med hög avkastning och mycket god övervintringsförmåga. Olivin mognar medeltidigt, är ganska lång och har god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalten är hög och falltalet medelhögt till högt. Olivin angrips av mjöldagg, men synes för övrigt ha en god resistens och ger små skördeökningar vid svampbehandling. SW VIRKE, 46522-6, brödvete, har visat hög avkastning i samtliga områden utom i de norra delarna 2003. Övervintringsförmågan är god. Sorten är medeltidigt mognande och mycket kortvuxen med god stråstyrka. Kärnvikten och rymdvikten är medellåga. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Kan angripas av brunrost. 24
Höstvete 2003 K-län N-län M Petersson Behandling: I Millesson Behandling: L7-101 Stubbetorp Amistar 0,75 l/ha Fjärås Stereo 1,5 l/ha Karlskrona Kungsbacka senare nmh Mä Mo mmh ML Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 4 940 6 940 141 4 040 4 490 111 Kosack SW 5 990 121 6 670 96 111 3 940 98 4 600 102 117 Olivin SSD 6 020 122 6 980 101 116 3 930 97 4 410 98 112 SW Harnesk SW 3 730 92 4 190 93 112 Tarso SW 6 030 122 6 660 96 110 3 870 96 4 930 110 127 Ritmo SSD 4 330 88 5 920 85 137 2 920 72 4 110 91 141 SW Ballad SW 4 470 111 4 930 110 110 Kris PL 5 030 102 6 540 94 130 4 340 107 4 730 105 109 Bill SSD 6 260 127 6 360 92 102 Marshal SW 5 750 116 6 960 121 3 810 94 4 440 99 116 SW Gnejs SW 5 350 108 6 900 99 129 3 000 74 3 710 83 124 SW Agaton SW 6 080 123 7 090 102 117 4 120 102 4 930 110 120 Dirigent SW 3 030 75 3 790 84 125 Tommi SSD 6 160 125 6 790 98 110 2 280 56 2 400 54 105 Fidelio SW 6 080 123 7 310 105 120 6 420 159 6 700 149 104 CV % 6,3 6,9 25
Tabell 2 Flerårs medeltal av riks- och länsförsök 1999-2003. Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Kosack Kosack Tarso Kalmar, H-Län 95 105 110 103 Halland, N-Län 85 90 95 105 Ritmo Kris Bill 101 102 103 Kosack (16) Marshal 109 Tarso (12) 96 Blekinge, K-Län Ritmo (14) Lars (9) Revelj 96 98 99 Kosack (19) Tarso (13) Ritmo (17) 90 110 120 102 108 Kris (12) 102 Lars (12) 98 Bill (9) 85 Revelj (8) 107 Marshal (10) 94 Kris (12) 111 Gnejs (7) Harnesk Agaton Olivin (10) Dirigent 93 95 97 98 99 Bill (11) Marshal (9) Gnejs (8) Agaton (6) Olivin (11) Dirigent (6) 107 109 107 114 115 115 Tommi 86 Tommi 111 26
Tabell 3 Höstvete. Sorter i jämförelse med Kosack 1999-2003 Odlingsegenskper och yttre kärnkvlitet. Medeltal obehandlat-behandlat. Vinterhärdighelängd Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- styrka nad vikt korn- Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g Kosack 95 93 94 104 93 322 808 43,0 Sortmedeltal 88 77 87 76 90 318 763 44,2 Tarso 95 95 93 77 94 317 797 41,0 Ritmo 87 79 85 77 90 319 738 44,4 Fidelio Rågvete 97-95 93 88 322 740 54,6 Lars 94 90 90 88 79 317 796 48,2 Ballad 97 97 93 95 91 321 782 45,0 Kris 93 88 94 73 89 319 775 46,3 Bill 76 54 (82) 78 91 318 758 46,2 Marshal 90 84 91 74 94 318 743 45,5 SW Gnejs 88 81 85 79 86 317 764 43,0 Provade 4 år SW Harnesk 93 92 90 74 88 319 774 41,9 SW Agaton 93 88 92 82 82 319 761 46,5 Olivin 94 92 91 89 89 319 802 42,5 Dirigent (91) - (90) 72 80 317 764 43,6 Provade 3 år SW Virke 95 95 92 72 92 318 759 43,1 SW Hurtig 91 86 89 69 91 318 761 39,4 Cubus 83 64 (89) 76 76 316 791 45,7 Provade 2 år Tommi 76-67 80 90 319 774 47,2 Certo 91-88 81 84 320 788 48,9 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Utvintring av betydelse endast 2001 och 2003, resultaten från detta år anges med kursiv stil. Sorter inom parentes har provats främst i södra Götaland de senaste åren och vinterhärdigheten hänför sig till detta område. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. SW GIGG, brödvete, har visat hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand 2001. Övervintringsförmågan förefaller dock vara god. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med medelgod stråstyrka. Gigg är småkärning och har medelhög rymdvikt. Proteinhalten är medellåg och falltalet medellågt. SW HURTIG, brödvete som har visat mycket hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand 2001 och 2003. Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Virke. Sorten är medeltidigt mognande, mycket kortvuxen med god stråstyrka. Kärnan är liten och rymdvikten medellåg. Proteinhalten är låg och falltalet högt. 27
Tabell 4 Höstvete. Inre kärnkvalitet, bakningsförmåga, klassning och huvudsaklig användning. 1999 2003. Mätare: Kosack Protein Falltal*, sekunder Falltal* % av ts 1-9 Bröd- Klass- Använd- Sort 99-03 1998 2000 2001 98-01 volym, ml ning** ning Kosack 11,9 153 262 276 5 914 A Bröd Tarso 12,7 248 404 330 8 +50 A Bröd Ritmo 11,8 218 303 271 6-30 B Bröd/Foder Lars 12,1 166 260 256 5 +24 A Bröd Ballad 11,7 216 298 302 7-34 B Bröd Kris 12,0 178 293 238 5 +22 A/B Bröd/Foder Bill 12,0 222 283 229 5 +17 A Bröd Marshal 11,4 152 188 110 2 - C Foder SW Gnejs 11,9-284 258 6-36 A Bröd Provade 4 år SW Harnesk 11,7-345 312 8-67 A Bröd SW Agaton 11,4-281 271 6 - C Foder Olivin 12,3-307 299 7 +54 A Bröd Dirigent 11,0 - - - - - - Foder Provade 3 år SW Virke 12,1 - - 300 (6) -35 (A) Bröd SW Hurtig 11,8 - - 320 (7) -133 (B) Bröd Cubus 11,9 - - 298 (6) -154 - Bröd Provade 2 år Tommi 12,6 - - - - (-47) - Bröd Certo 11,7 - - - - - C Bröd * Falltalet redovisas för år 2000 och 2001 tillsammans med 1998, ett år då det var stora påfrestningar på falltalet. Däremot finns mycket fåtaliga resultat från 1999, 2002 och 2003. Falltalsklassning 1-9, 9 bäst falltal. Klassning grundad på 1998 2001 års falltal. Obs! Skörd och därmed provtagning sker samtidigt, varför tidigt mognande sorter kan missgynnas. ** Indelning efter bl.a. brödvolym, utmalning, falltal. OBS! Klassningen sker under svenska förhållanden och kan inte direkt jämföras med utländska klassningar. Preliminär klassning inom parentes. För några sorter som inte klassats i Sverige anges klassningen i Tyskland med en understrykning E = Elitvete. A = Kvalitetsvete. Brödvete med fullgod kvalitet. B = Brödvete. Kan dock behöva blandas med E- eller A-vete. K = Kexvete. C = Foder- eller industrivete. CUBUS (EU), mycket tidigt brödvete från Tyskland har visat hög avkastning i södra Sverige men sorten har svag vinterhärdighet. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har svag stråstyrka. Stråstyrkan kan dock ha påverkats av den för sorten sena skörden. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet medelhögt. Följande sorter har endast provats två år och vissa resultat är preliminära: TOMMI (EU), brödvete från Tyskland visade hög avkastning 2002, men skadades av vintern 2003. Övervintringsförmågan kan ha påverkats av utsädeskvaliteten, men preliminärt bedöms Tommi som mindre vinterhärdig än 28
Tabell 5 Höstvete. Sorter i jämförelse med Kosack 1999-2003. Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta, obehandlade led. Avkastning i obehandlat respektive behandlat. 1999 2003. Mätare: Kosack. Avkastn.*** Sort Mjöldagg Brunrost Gulrost* Bladfl.** Septoria** Ob Beh Kosack 5 10 0 23 26 Sortmedeltal 5 5 1 23 29 103 104 Tarso 6 6 1 26 35 99 Ritmo 10 6 3 27 34 98 104 Lars 8 8-27 33 103 104 Ballad 2 2-21 26 106 106 Kris 6 3 1 24 28 104 107 Bill 6 2 1 24 29 98 98 Marshal 9 2 1 23 31 106 111 SW Gnejs 4 2 1 28 33 101 104 Provade 4 år SW Harnesk 5 5 1 23 31 104 108 SW Agaton 6 7 1 24 30 105 107 Olivin 8 3 1 21 30 107 105 Dirigent 9 4 1 22 31 107 110 Provade 3 år SW Virke 5 9-24 30 105 104 SW Hurtig 3 6-27 29 106 110 Cubus 4 4 1 24 30 104 103 Provade 2 år Tommi 5 2 2 19 23 101 Certo 5 2 1 19 27 108 110 * Gulrost har inte förekommit de senaste åren mer än i enstaka försök. Gulrost kan obehandlad ge stora skördeförluster i mottagliga sorter. ** Bladfläcksjuka och Septoria är svåra att särskilja. Septoria är vanligast söderut och bladfläcksjuka i bl.a. Mälardalen. För närvarande saknas sorter med god resistens. *** Relativ avkastning, A G, i obehandlade respektive behandlade led. Kosack =. Differensen i avkastning ger en ungefärlig uppfattning om en specifik sorts allmänna resistensegenskaper. Jämförelse mellan sorterna begränsas dock av att sorterna inte förekommit varje år i samtliga områden. Sjukdomstrycket varierar starkt med år och område. Kosack. Sorten är medeltidigt mognande, medelkort med god stråstyrka. Sorten är ganska storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är hög och brödvolymen preliminärt något under Kosack. CERTO, fodervete från Holland som har visat hög avkastning i samtliga områden utom i Svealand 2003. Övervintringsförmågan är något sämre jämfört med Kosack. Sorten är medelsent mognande, medellång med medellåg stråstyrka. Sorten är storkärnig och rymdvikten medelhög. Proteinhalten är låg. 29
Försöksplan L7-153 KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE Av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Syftet med försöksserien är att undersöka om olika fodervetesorter har olika optimal kvävegödslingsnivå och olika effektivitet i sitt kväveutnyttjande. I sortförsöken har vissa sorter högre proteinhalt och för därmed bort större mängd kväve från fältet. I denna försöksserie undersöks om de har ett mindre behov av kväve eller om de har en högre proteinhalt vid optimal gödslingsnivå. En annan fråga är om den mark och skörderelaterade gödslingen stämmer på nya sorter med hög avkastning. Som jämförelse finns även rågvete Fidelio med i försöksplanen. Sorter Kvävegiva, kg N/ha Slutet mars DC 30 A. Meridien N1: 80 50 kg + 30 kg B. Tommi N2: 120 50 kg + 70 kg C. Marshal N3: 160 50 kg + 110 kg D. Kris Kvävegödselmedel: Kalksalpeter Svavel E. Agaton F. Fidelio, rågvete Tabell 1. Resultat L7-153. 3 försök i Animaliebältet 2003 Led Kväve- N-län K-län H-län Medel Rel kärna Gödsl.- Sort giva Skörd Skörd Skörd Skörd tal kr/ha netto Meridien 0 5 710-4 980 5 350-4 976 4 976 Meridien 80 7 590 6 540 6 850 6 990 6 501 5 265 Tommi 80 4 980 5 820 6 710 5 840 5 431 4 195 Marshal 80 8 030 6 560 7 280 7 290 6 780 5 544 Kris 80 7 450 6 370 6 990 6 940 6 454 5 218 SW Agaton 80 7 480 6 620 7 090 7 060 6 566 5 330 Fidelio 80 8 420 6 340 6 740 7 170 6 381 5 145 Meridien 120 7 870 6 580 7 470 7 310 105 6 798 5 094 Tommi 120 5 610 6 680 7 620 6 640 114 6 175 4 471 Marshal 120 8 180 6 580 7 920 7 560 104 7 031 5 327 Kris 120 7 670 6 930 7 860 7 490 108 6 966 5 262 SW Agaton 120 7 490 6 590 7 540 7 210 102 6 705 5 001 Fidelio 120 8 880 5 740 7 550 7 390 103 6 577 4 873 Meridien 160 7 980 6 370 8 000 7 450 107 6 929 4 757 Tommi 160 5 720 6 530 8 230 6 830 117 6 352 4 180 Marshal 160 8 500 6 650 8 240 7 800 107 7 254 5 082 Kris 160 7 710 6 470 7 940 7 370 106 6 854 4 682 SW Agaton 160 7 730 6 450 8 310 7 500 106 6 975 4 803 Fidelio 160 8 830 6 260 8 120 7 740 108 6 889 4 717 Intäkter: Fodervete: 0,93 kr/kg Rågvete: 0,89 kr/kg Kostnader: Kväve: 11,70 kr/kg N Spridning: 2 x150 kr/ha 30
Försöken har genomförts hos följande försöksvärdar: - Göran Ramstedt, Stafsjö, Falkenberg, Halland - Johannishus Godsförvaltning, Johannishus, Blekinge - Ingvar Jacobsson, Arby, Vassmolösa, Kalmar Ett stort tack framförs till försöksvärdarna och sponsorerna Svenska Lantmännen och Scandinavian Seed, som möjligjort årets provning. Samtliga försök var jämna och hade låga variationskoefficienter. Hallandsförsöket: Resultat L7-153. Falkenberg 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %** skörd, kg Avkastningsnivån i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer var här 7 560 kg/ha. Försöket karaktäriserades av svaga skördeökningar vid stigande N-giva. Tommi svarade med störst skördeökning vid höjd N-giva. + 13 % resp. + 15 % vid 120 kg N resp. 160 kg N/ha. Övriga sorter ökade 0-5 % vid 120 kg N och 3-6 % vid 160 kg N/ha. Fidelio ökade av- I Hallandsförsöket hade sorten Tommi betydligt sämre uppkomst och skörd än övriga sorter på samma försöksplats och även sämre än Tommi på de båda andra försöksplatserna. Det kan bero på utsäde med låg fältgrobarhet/ skjutkraft. Resultat: I texten används uttrycket gödslingsnetto. Gödslingsnetto = intäkt av kärna utan proteintillägg eller avdrag, minus kostnad för N-gödsel och spridning, allt annat lika. Vete 0.93 kr / kg, Rågvete 0.89 kr / kg, N- gödsel 11,7 kr/kg N, spridningskostnad 2 x 150 kr/ha. Meridien 0 5 710-5 310 5 310 13,1 102 Meridien 50+30 7 590 7 059 5 823 13,7 141 Tommi* 50+30 4 980 66 4 631 3 395 16,0 108 Marshal 50+30 8 030 106 7 468 6 232 13,4 146 Kris 50+30 7 450 98 6 928 5 692 13,9 141 SW Agaton 50+30 7 480 99 6 956 5 720 13,5 137 Fidelio 50+30 8 420 111 7 494 6 258 12,9 148 Meridien 50+70 7 870 104 7 319 5 615 14,6 156 Tommi* 50+70 5 610 113 71 5 217 3 513 16,7 127 Marshal 50+70 8 180 102 104 7 607 5 903 14,2 158 Kris 50+70 7 670 103 97 7 133 5 429 14,6 152 SW Agaton 50+70 7 490 95 6 966 5 262 14,0 143 Fidelio 50+70 8 880 105 113 7 903 6 199 15,0 181 Meridien 50+110 7 980 105 7 421 5 249 15,6 169 Tommi* 50+110 5 720 115 72 5 320 3 148 16,3 127 Marshal 50+110 8 500 106 107 7 905 5 733 14,4 166 Kris 50+110 7 710 104 97 7 170 4 998 15,4 161 SW Agaton 50+110 7 730 103 97 7 189 5 017 14,2 149 Fidelio 50+110 8 830 105 111 7 859 5 687 15,3 184 CV% 3,9 * Utsäde med låg fältgrobarhet ** Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 kastningen med 5 % vid 120 kg N, men gav ingen ytterligare ökning vid 160 kg N/ha. Rågvete Fidelio avkastar mest vid samtliga N- nivåer och har nästan lika hög kärnskörd vid 80 kg N/ha som det bästa vetet har vid 160 kg N/ha. Högsta gödslingsnetto gav Marshal vete och Fidelio rågvete vid gödsling med 80 kg N/ha, 31
båda på ca 6 250 kr/ha. Jämförelseledet med ogödslad Meridien avkastade 5 710 kg/ha och hade "gödslingsnettot" 5 310 kr/ha. Alla sorter utom Tommi gav högst gödslingsnetto vid 80 kg N/ha. Tommi hade här betydligt sämre uppkomst och skörd än övriga sorter på samma försöksplats och även sämre än på de båda andra försöksplatserna. Det kan enligt sortföreträdaren bero på utsäde med låg fältgrobarhet/skjutkraft.högst avkastning erhölls med Fidelio och 120 kg N/ha vilken avkastade 8 880 kg/ha. Högst avkastning av vetesorterna hade Marshal vid 160 kg N/ha med 8 500 kg/ha. Högst proteinhalt hade inte oväntat Tommi med runt 16 % vid alla tre N-gödslingsnivåer. Det beror på den låga avkastningen på den här försöksplatsen och den höga proteinhalten är inte representativ för sorten på de andra två platserna. Blekingeförsöket: Resultat L7-153. Johannishus 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %* skörd, kg Meridien 0 3 175 - - - 2 950 - - Meridien 50+30 6 540 5 821 4 585 14,0 125 Tommi 50+30 5 820 89 5 413 4 177 14,2 112 Marshal 50+30 6 560 6 101 4 865 13,5 120 Kris 50+30 6 370 97 5 924 4 688 14,1 122 SW Agaton 50+30 6 620 101 6 157 4 921 13,6 122 Fidelio 50+30 6 340 97 5 643 4 407 15,2 131 Meridien 50+70 6 580 101 6 119 4 415 13,9 124 Tommi 50+70 6 680 115 102 6 212 4 508 12,9 117 Marshal 50+70 6 580 6 119 4 415 12,8 115 Kris 50+70 6 930 109 105 6 445 4 741 12,6 119 SW Agaton 50+70 6 590 6 129 4 425 12,3 110 Fidelio 50+70 5 740 91 87 5 109 3 405 13,7 107 Meridien 50+110 6 370 97 5 924 3 752 13,6 118 Tommi 50+110 6 530 112 103 6 073 3 901 13,9 123 Marshal 50+110 6 650 101 104 6 185 4 013 14,0 127 Kris 50+110 6 470 102 102 6 017 3 845 13,2 116 SW Agaton 50+110 6 450 97 101 5 999 3 827 12,6 111 Fidelio 50+110 6 260 99 98 5 571 3 399 14,0 119 CV% 4,5 * Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 Avkastningsnivån var här i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer 6 450 kg/ha. Block III slopades p.g.a. torkskador. Försöket karaktäriseras av liten och varierande respons på ökad kvävegiva. Tommi svarade bäst på ökad kvävegiva, + 15 % vid 120 kg N och + 12 % vid 160 kg N/ha. Marshal svarade nästan inte alls på ökad N-giva över 80 kg N/ha. Fidelio minskade avkastningen med stigande N-giva. Ingen liggsäd noterad. Högsta gödslingsnetto hade Agaton vid 80 kg N/ha med 4 920 kr/ha. Två av sorterna hade högst gödslingsnetto vid 120 kg N/ha, alla övriga vid 80 kg N/ha. Ogödslad Meridien avkastade 3 175 kg/ha och hade ett gödslingsnetto på 2 950 kr/ha. Rågvete Fidelio hade högst avkastning vid 80 kg N/ha och därigenom också högst gödslingsnetto vid 80 kg N/ha med 4 410 kr/ha. 32
Kalmarförsöket: Resultat L7-153. Vassmolösa 2003 Led Kväve- Skörd Rel- Rel- kärna Gödsl.- Protein- Kväve- Sort giva kg/ha tal N tal sort kr/ha netto halt %* skörd, kg Meridien 0 4 980 - - 4 632 4 632 - - Meridien 50+30 6 850 6 370 5 134 14,0 130 Tommi 50+30 6 710 98 6 240 5 004 14,2 130 Marshal 50+30 7 280 106 6 770 5 534 13,5 134 Kris 50+30 6 990 102 6 500 5 264 14,1 134 SW Agaton 50+30 7 090 104 6 594 5 358 13,6 131 Fidelio 50+30 6 740 98 5 999 4 763 15,2 139 Meridien 50+70 7 470 109 6 947 5 243 13,9 141 Tommi 50+70 7 620 114 102 7 087 5 383 12,9 134 Marshal 50+70 7 920 109 106 7 365 5 661 12,8 138 Kris 50+70 7 860 113 105 7 310 5 606 12,6 135 SW Agaton 50+70 7 540 106 101 7 012 5 308 12,3 126 Fidelio 50+70 7 550 112 101 6 719 5 015 13,7 141 Meridien 50+110 8 000 117 7 440 5 268 13,6 148 Tommi 50+110 8 230 123 103 7 654 5 482 13,9 156 Marshal 50+110 8 240 113 103 7 663 5 491 14,0 157 Kris 50+110 7 940 114 99 7 384 5 212 13,2 143 SW Agaton 50+110 8 310 117 104 7 728 5 556 12,6 142 Fidelio 50+110 8 120 121 102 7 227 5 055 14,0 155 CV% 2,8 * Proteinhalt fodervete: N-faktor 6,25 Avkastningsnivån var här i medeltal för samtliga sorter och N-nivåer 7 580 kg/ha. Tydlig ökning av kärnskörden för samtliga sorter med stigande N-giva. Även här svarade Tommi bäst på ökade N-givor, men också Fidelio svarade bra på ökad N-giva. I Kalmarförsöket hade samtliga sorter högst avkastning vid 160 kg N/ha. Högst gödslingsnetto hade Marshal vid 120 kg N/ha med 5 660 kr/ha. Fidelio hade högst gödslingsnetto vid 160 kg N/ha men skillnaden jämfört med gödslingsnetto vid 120 kg N/ha är liten, 40 kr/ha. Sammanfattning: -I årets tre försök kan vi konstatera att den optimala N-gödslingsnivån (gödslingsnettot) har varierat mellan de tre platserna, men att den legat närmare 80 än 120 kg N/ha både för vete och rågvete. -Försöksplatserna var jämna men jordarterna varierade mellan platserna, liksom nederbörden. Nederbördsmängder och fördelning har dock varit relativt gynnsam för samtliga platser. -N-minanalyser från våren före gödsling visar inga stora skillnader mellan platserna. -Ökad kvävegiva har inte givit någon större ökning av kväveskörden. 33
Rågvete Rågveten håller sin ställning som nummer två av höstspannmålen.fem stycken försök skördades. Skördnivån var i år ungefär som förra året. I något område var skörden lägre. Nya sorter i länsförsöken är Valentino och Triamant. Nytt för i år är att Kosack ligger med i rågveteförsöken. Detta för att mäta hur höstvete avkastar i jämförelse med rågveten på samma plats. De sorter som svarar för den högsta avkastningen är Algalo, California och Valentino. Försöken i Halland har en mycket jämn skörd, med liten skillnad mellan sortern. Här har Algalo som tidigare år legat högt tappat något i skörd. Till de högavkastande i Halland hör även Falmoro. Behandlingseffekten var god i alla försök. Skördeökningen var upp till 30 % i vissa försök, vilket motsvarar cirka 1500 kg/ha. De nya nummersorterna har bara provats i Halland och där låg de jämsides med marknadssorterna i avkastning. I tabell 6 redovisas de enskilda försöken och flerårsmedeltal återges i tabell 7, följt av en kvalitetsbestämning i tabell 8 och därefter en sortbeskrivning. Tabell 6 Enskilda rågveteförsök 2003 Rågvete 2003 G-län K-län Naturbruks gy. A Petersson L7-212 Ingelstad Johannishus Växjö Behandling: Ronneby Behandling: mr mä Sa Amistar 0,75 l/ha mmh svl Mä Sa Amistar 0,7 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Fidelio SW 5 450 7 220 133 5 290 6 260 118 Algalo SW 6 700 123 8 090 112 121 5 240 99 6 380 102 122 Falmoro SW 6 590 121 7 760 107 118 5 470 103 6 380 102 117 Valentino SW 6 800 125 7 970 111 117 5 650 107 6 630 106 117 Triamant SSD 6 530 120 7 610 106 117 4 350 82 4 860 78 112 California SSD 7 720 142 8 770 122 114 5 920 112 7 130 114 120 Kosack SW 5 790 106 6 610 92 114 5 140 97 5 600 89 109 CV % 3,9 4,5 Sortbeskrivning FIDELIO från Polen är högavkastande, ganska kortvuxen med medelhög stråstyrka och mycket bra övervintringsförmåga. Den är sent mognande och rymdvikten är medellåg. Kärnan är ganska stor med medellåg proteinhalt. ALGALO från Holland har hög avkastning i södra Sverige, men avkastningen sjunker i Svealand. Algalo mognar medeltidigt. Sorten är ganska lång och har medellåg stråstyrka. Rymdvikten är medellåg och kärnan medelstor med hög proteinhalt. 34
Rågvete 2003 N-län N-län H Jönsson Sannarp AB L7-212 Lilla Tjärby Årstad Laholm Behandling: Falkenberg Behandling: mr sa Mo Amistar 0,75 l/ha mmh sa LL Amistar 0,75 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Fidelio SW 7 740 8 540 110 6 880 9 020 131 Algalo SW 8 370 108 9 090 107 109 6 450 94 9 240 102 143 Falmoro SW 8 580 111 9 190 108 107 7 280 106 9 720 108 133 Valentino SW 7 970 103 8 620 101 108 7 520 109 9 630 107 128 Triamant SSD 9 010 116 9 190 108 102 7 580 110 9 490 105 125 SW 313 SW 8 450 109 9 200 108 109 7 610 111 9 170 102 120 LAD 643/96 SW 8 050 104 8 700 102 108 California SSD 8 560 111 9 260 108 108 7 610 111 9 170 102 120 SW 174 SW 8 340 108 9 210 108 110 DED 899 SW 8 530 110 9 230 108 108 Nord 450 SSD 8 210 106 8 530 104 Nord 02/7509 SSD 6 700 87 8 510 127 Kosack SW 5 930 77 7 040 83 119 6 620 96 8 340 92 126 CV % 4,5 8,2 Rågvete 2003 F-län P-A Eriksson L7-212 Brötjestad Bredaryd mmh mä Sa Obeh Sort kg/ha rel tal Fidelio SW 3 890 Algalo SW 3 380 87 Falmoro SW 2 190 56 Valentino SW 2 950 76 Triamant SSD 2 850 73 California SSD 2 950 76 Versus SSD 2 020 52 Kosack SW 2 000 51 CV % 8,0 35
Tabell 7 Medeltal av riks- och länsförsök 1999-2003. Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Prego. Jönköping, F-län Blekinge, K-län 90 110 95 105 Fidelio Fidelio Eldorado 93 Eldorado 104 Algalo 107 Algalo 104 Kalmar, H-län Halland, N-län 95 105 110 115 95 105 110 115 Fidelio Fidelio (8) Eldorado 101 Eldorado 99 Algalo 105 Algalo 106 Falmoro (2) 110 Valentino 107 Triamant 111 36
Tabell 8 Rågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet 1999-2003. Protein (6,25xN). Mätare: Fidelio. Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Sephärdighet längd styrka nad vikt korn- tein % toria Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g av ts % Fidelio 93 93 90 321 721 49,9 11,7 13 Sortmedeltal 79 99 89 318 726 46,9 12,0 15 Algalo 89 104 86 318 723 46,3 12,6 20 SW Falmoro 88 109 90 318 729 46,2 12,1 16 Provade 3 år SW Valentino 88 102 87 316 710 48,2 11,8 19 Triamant 74 93 90 318 715 47,8 12,2 17 Provade 2 år SW 313 74 88 94 318 738 48,5 11,7 10 California 72 98 84 318 702 52,2 12,0 11 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Utvintring av betydelse förkom endast 2001 och 2003. Sorter inom parentes har provats främst i södra Sverige, med mindre utvintring som följd. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. SW FALMORO, holländsk sort med hög avkastning i södra Sverige. Vinterhärdigheten är sämre jämfört med Fidelio och avkastningen sjunker i Svealand. SW Falmoro är högvuxen, men har medelhög stråstyrka och mognar medeltidigt. Sorten har medelhög rymdvikt, medelstor kärna och medelhög proteinhalt. SW VALENTINO har gett hög avkastning i södra Sverige. Den har sämre övervintring än Fidelio och avkastningen sjunker i Svealand. Sorten är medellång med bra stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är låg och kärnan är medelstor. Proteinhalten är medelhög. TRIAMANT (EU), från Tyskland, har gett ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är svag. Den är kortvuxen med bra stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikten är låg och kärnan medelstor. Proteinhalten är relativt hög. Följande sorter har provats endast två år och många resultat är därför preliminära: SW 313 har gett hög till mycket hög avkastning i södra Götaland. Den skadades dock av vintern 2003. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har ganska hög rymdvikt och ganska stor kärna. DINARO, LAD 643/96 från Polen har gett hög avkastning i samtliga områden. Den har god övervintringsförmåga. Sorten är mycket kortvuxen, stråstyv och mognar medeltidigt. Den har låg rymdvikt och medelstor kärna. CALIFORNIA (EU) från Tyskland har provats i två år. Avkastningen har varit relativt hög, men sorten skadas under vintern. Den är medellång med medellåg stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har låg rymdvikt men stor kärna. 37
Råg De tre försöken i råg, två länsförsök och ett riksförsök låg i Kalmar och Halland. Riksförsöket som innehåller nya nummersorter låg intill länsförsöket på Öland. Nya sorter förutom nummersorterna i riksförsöket är Esprit och Askari. Bäst av dessa har Askari gått. Skillnaden mot Esprit är, att i Kalmarförsöket har Esprit lägre skörd i obehandlat led. Av marknadssorterna har Kaskelott givit den högsta skörden, följt av Picasso och Amilo. Svampbehandling har gjorts i ett av försöken. Fyra av sex sorter har här svarat på behandlingen. Störst skördeökning visade Matador med 980 kg/ha. Esprit och Kaskelott gav 450 kg/ha. Inget utslag för sorterna Amilo och Askari. Bästa stråstyrkan i fem års medeltalet har Amilo, Kaskelott och Picasso. Längst strå av dessa har Amilo. Sämst stråstyrka har Esprit. I tabell 9 återges det enskilda försöken, flerårsmedeltal återges i tabell 10 och i tabell 11 kvalitetsbestämning, samt en sortbeskrivning. Tabell 9 Enskilda höstrågförsök 2003 Råg 2003 H-län N-län B Hagström Stjernarp AB L7-201 Beteby Behandling: Eldsberga Behandling: Mörbylånga Amistar 0,75 l/ha Halmstad mr l Mä Mj Forbel 0,5 l/ha mmh Sa Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW 4 390 4 360 99 6 020 Hela försöket Esprit SW 4 340 99 4 780 110 110 6 880 114 obehandlat Kaskelott SW 5 130 117 5 680 130 111 6 650 111 Picasso SW 4 560 104 4 880 112 107 6 920 115 Matador SSD 3 610 82 4 590 105 127 6 160 102 Askari SSD 5 080 116 4 800 110 94 6 700 111 CV % 7,6 3,0 Sortbeskrivning AMILO är en polsk populationssort med mycket god mältningsresistens. Amilo är nästan lika bra som den tidigare odlade sorten Otello. Amilo är långstråig, men har god stråstyrka. Sorten har bra odlingssäkerhet, den klarar vintrarna bra och ser ut att tolerera sen sådd. ESPRIT är en tysk hybridsort med hög avkastning. Sorten är något stråsvag. Mältningsresistensen är god. Odlingssäkerheten har varierat något i Mellansverige. 38
Råg 2003 H-län B Hagström R7-210 Beteby Behandling: Mörbylånga Amistar 0,75 l/ha mh ML Forbel 0,5 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW 4 220 5 250 124 Esprit SW 5 420 129 5 760 110 106 Kier SW 4 940 117 5 280 101 107 SWHY 000810 H SW 5 950 141 6 650 127 112 SW 001212 H SW 5 290 125 6 520 124 123 SW 99506 H SW 5 670 134 6 310 120 111 SW 99507 H SW 5 700 135 6 320 120 111 SWHY 000804 SW 5 520 131 6 680 127 121 CV % 6,6 KASKELOTT är en svensk-tysk hybrid som har gett mycket hög avkastning. Den förefaller att ha god odlingssäkerhet i Mellansverige. Sorten är medellång med god stråstyrka. Falltalet är medelhögt. PICASSO från Tyskland är en hybridsort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och bra mältningsresistens. Picasso hävdar sig vanligen bäst i södra Sverige. MATADOR (EU), populationssort från Tyskland har klart bättre avkastning än Amilo. Sorten är avsevärt kortare, men har något sämre stråstyrka än Amilo. Falltalet är relativt lågt, klart lägre jämfört med Amilo. Tabell 10 Flerårs medeltal av riks- och länsförsök 1999-2003. Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Amilo Amilo (6) Esprit (6) Picasso (2) Kalmar, H-Län 90 110 120 116 115 Novus (2) 106 Rorik (2) 117 Matador (2) 106 Kier (2) 107 39
Tabell 11 Höstråg. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet 1999-2003. Mätare: Amilo Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Brunhärdighet längd styrka nad vikt korn- tein, % Fall- rost, Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt g av ts tal*** % Amilo 91 137 73 322 762 34,8 9,3 251 4 Esprit 90 128 64 322 756 34,6 8,7 224 7 Kaskelott 92 129 72 322 741 33,1 8,6 192 6 Picasso 91 122 72 323 745 35,4 8,8 226 6 Provade 3 år Matador 89 130 68 322 757 33,9 8,9 186 6 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Ingen utvintring registrerad 1999-2000 och 2002. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. *** Falltal, sekunder. Fåtaliga resultat 2002-2003 pga. torra somrar. HS Miljölab AB - Det kompletta laboratoriet för lantbruk * Analyser av foder, såväl näringsvärde som hygien * Gödselanalyser * Jordanalyser * Dricksvattenanalyser * Campylobacter- och salmonellaundersökningar * Obduktioner av djur och veterinärmedicinsk diagnostik Välkommen att kontakta oss! Tele: 0480-49 33 88 fax: 0480-239 50 hslab@hsmiljolab.se www.hsmiljolab.se 40
Höstkorn Ett försök i höstkorn fanns under 2003. Försöket låg i Kalmar. Skördenivån ligger runt 5000 kg/ha. Nya sorter för i år är Carola, Chess, Escape och nummersorten BR 4089/14. Högsta skörden av dessa fick Chess, något lägre gav BR 4089/14 och Escape. Lägst skörd fick Carola. Av det material som var med även förra året visar Clara upp den högsta skörden följt av Bombay och Pontus. Svagast skörd gav Vanessa och Theresa. Behandlingseffekterna har varierat mellan sorterna. Största utslaget för svampbehandling gav Vanessa med 950 kg/ha. De flesta övriga sorter har givit en skördeökning med 500 till 600 kg/ha. Sorterna Bombay och Escape gav inget utslag för behandlingen. I tabell 12 återges årets enskilda försök. I tabell 13 visas olika sorters odlingsegenskaper, följt av tabell 14, flerårsmedeltal och därefter en sortbeskrivning. Tabell 12 Enskilda höstkornförsök 2003 Höstkorn 2003 H-län M Johansson L7-215 Galltorp Behandling: Borgholm Stereo 0,6 l/ha mmh l mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal SW Hampus SW 4 350 5 000 115 Bombay SSD 4 970 114 4 830 97 97 Pontus SW 4 640 107 4 990 108 Theresa PL 4 320 99 4 830 97 112 Vanessa PL 4 050 93 5 000 124 Clara SSD 4 790 110 5 280 106 110 Carola SSD 4 450 102 4 920 98 110 BR 4089/14 SSD 4 750 109 5 140 103 108 Chess SW 5 360 123 5 610 112 105 Escape SW 4 830 111 4 840 97 CV % 8,8 41
Tabell 13 Höstkorn. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomskänslighet 1999-2003. Växttråd 1999-2002. Mätare: Hampus Vinter- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Pro- Växt- Mjöl- Bladhärdighet styrka nad vikt korn- tein % tråd % dagg fläcksj. Sort -0* -0** dagar g/l vikt, g av ts av ts % % Hampus 91 77 302 652 46,3 11,8 5,6 10 12 Sortmedeltal 87 88 304 674 50,5 11,7 4,8 8 12 Bombay 94 87 303 680 54,4 11,7 4,3 9 15 Pontus 93 76 302 691 53,0 11,8 4,4 9 12 Theresa 91 87 303 654 46,3 11,6 5,3 7 10 Provade 4 år Vanessa 84 89 303 694 59,0 11,9 4,3 9 13 Provade 3 år Clara 83 85 305 679 51,6 11,3 4,5 6 9 Provade 2 år Carola 79 83 304 642 46,0 11,6 5,5 2 13 * = full övervintring, 0 = helt utgången. Ingen utvintring 1998 2000 och 2002. ** = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell 14 Medeltal av riks- och länsförsök 1999-2003. Siffran inom parentes anger antalet försök för respektive sort. Mätarsort Hampus. Kalmar, H-län Blekinge, K-län 90 95 105 85 95 105 Hampus Hampus Bombay 94 Bombay (2) 97 Pontus 92 Pontus 92 Theresa 99 Theresa 103 42
Sortbeskrivning HAMPUS har gett medelhög avkastning. Hampus är vinterhärdig, har något svag stråstyrka, men mognar tidigt. Jämfört med hela höstkornsortimentet har Hampus en ganska låg rymdvikt och låg kärnvikt. Proteinhalten är medelhög och växttrådhalten är relativt hög. Sorten har något mer än genomsnittliga angrepp av mjöldagg. BOMBAY (EU), tyskt tvåradskorn med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är bra. Bombay har medelgod stråstyrka och medeltidig mognad, medelhög rymdvikt och stor kärna med medelhög proteinhalt och låg växttrådhalt. Sorten har genomsnittliga angrepp av mjöldagg. PONTUS, tyskt tvåradskorn med medelhög avkastning. Vinterhärdigheten är god. Sorten mognar för tvåradssorter särskilt tidigt. Den har något svagt strå. Sorten har hög rymdvikt och ganska stor kärna med medelhög proteinhalt och medellåg växttrådhalt. Pontus angrips genomsnittligt av mjöldagg och bladfläcksjuka. THERESA (EU), sexradskorn från Frankrike med ganska hög avkastning. Vinterhärdigheten är god. Den har god stråstyrka och medeltidig mognad. Theresa har medellåg rymdvikt och låg kärnvikt samt medellåg proteinhalt och ganska hög växttrådhalt. Sorten angrips genomsnittligt av sjukdomar. VANESSA (EU) är en tysk tvåradssort med medelhög avkastning. Övervintringsförmågan är sämre än genomsnittligt. Sorten har medelgod stråstyrka och mognar medeltidigt. Rymdvikten är hög och kärnvikten mycket hög. Proteinhalten är medelhög och växttrådhalten låg. Sorten angrips av de vanligaste sjukdomarna i normal omfattning. Vanessa har maltkvalitet. CLARA (EU), tysk tvåradssort med hög avkastningsförmåga. Övervintringsförmågan är sämre än genomsnittligt. Den har medelgod stråstyrka och mognar medelsent. Rymdvikten och kärnvikten är relativt höga. Proteinhalten är låg men växttrådhalten är låg. Sjukdomsangreppen är under genomsnittet. Följande sorter har provats endast två år och många resultat är därför preliminära: CAROLA (EU), tysk sexradssort med ungefär samma avkastning som Hampus och Theresa. Övervintringen är sämre. Stråstyrkan är under medel och mognaden medelsen. Sorten har låg rymdvikt och kärnan är liten. Den har små angrepp av mjöldagg. 43
Vårkorn Den stora odlingen av vårkorn i Animaliebältet genererar många sortförsök. 2003 skördades 10 st försök varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nya sorter för i år är SW Immer, Ursa, Xanadu, Justina och Simba. Skörden har varierat en hel del mellan olika försöksplatser. I Jönköpings län har sorterna Vortex, Jersey och Orthega hög avkastning. Skörden var dock låg i dessa försök. Bolina, Simba, Jersey och Vortex var bäst i Blekinge. I Kronoberg hade Jersey, Vortex samt Orthega högst avkastning. För Kalmars område gäller Otira, Simba som högst avkastande följt av Orthega, Annabell och Respons. I Halland ligger Vortex, Justina, SW Immer samt Annabell högst i avkastning. Behandlingseffekten för svamp har varierat mellan försöksplatserna, men i de flesta fall har en behandling givit en skördeökning på 500 till 1500 kg/ha. Enskilda försök presenteras i tabell 14, flerårsmedeltal i tabell 15 följt av en kvalitetsbestämning i tabell 16, maltkornsegenskaper i tabell 17 och 18 och sist en sortbeskrivning. Tabell 14 Enskilda vårkornförsök 2003 Vårkorn 2003 H-län H-län Br Wiström F Terling L7-401 Hagby Behandling: Svartingstorp Behandling: Borgholm Stereo 0,6 l/ha Rockneby Stereo 0,6 l/ha mmh l Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh l Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 310 6 650 105 5 940 6 300 106 Otira SW 6 420 102 6 840 103 106 6 250 105 7 530 120 120 Barke PL 6 220 99 6 140 92 99 5 430 91 6 330 101 117 Meltan SW 6 170 98 6 040 91 98 5 070 85 5 800 92 114 Orthega SSD 6 430 102 6 460 97 5 870 99 7 310 116 125 Annabell SSD 6 570 104 6 540 98 99 6 440 109 6 850 109 106 Jersey SSD 6 500 103 6 680 103 5 760 97 6 560 104 114 Pasadena SSD 6 020 95 6 510 98 108 5 650 95 6 310 112 Cicero SW 6 030 96 6 840 103 113 5 400 91 6 160 98 114 SW Immer SW 6 420 102 6 310 95 98 5 630 95 5 670 90 101 Bolina SSD 6 010 95 6 360 96 106 5 750 97 6 180 98 107 Vortex PL 6 570 104 6 470 97 98 6 310 106 6 700 106 106 Respons SW 6 200 98 7 110 107 115 6 040 102 7 050 112 117 Ceylon SSD 6 300 6 280 94 Ursa SSD 6 750 107 6 800 102 101 Xanadu SSD 6 510 103 6 760 102 104 Justina SSD 6 830 108 6 600 99 97 Simba SW 6 660 105 7 210 108 108 6 370 107 7 370 117 116 CV % 3,7 4,0 44
Vårkorn 2003 N-län N-län A Jönsson Sannarp AB L7-401 Kövlinge Behandling: Årstad Behandling: Laholm Stereo 0,6 l/ha Falkenberg Stereo 0,6 l/ha mmh Sa Amistar 0,4 l/ha mmh sa LL Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 400 7 050 110 6 790 7 840 115 Otira SW 6 810 106 7 480 106 110 5 890 87 7 230 92 123 Barke PL 6 630 104 6 570 93 99 6 040 89 7 740 99 128 Orthega SSD 6 460 101 7 280 103 113 5 600 83 7 790 99 139 Annabell SSD 6 440 101 7 050 109 7 280 107 8 560 109 118 Astoria PL 5 700 89 6 890 98 121 7 110 105 8 130 104 114 Jersey SSD 6 500 102 6 810 97 105 7 020 103 8 300 106 118 Pasadena SSD 5 990 94 6 740 96 112 6 580 97 8 280 106 126 Cicero SW 6 250 98 6 930 98 111 6 690 99 8 340 106 125 SW Immer SW 6 790 106 6 930 98 102 6 980 103 8 520 109 122 Bolina SSD 5 710 89 6 610 94 116 6 990 103 8 250 105 118 Vortex PL 7 010 110 7 180 102 102 6 830 101 8 370 107 123 Respons SW 6 520 102 6 890 98 106 5 530 81 6 890 88 125 Ceylon SSD 6 270 98 6 420 91 102 7 050 104 8 000 102 113 Ursa SSD 4 620 72 5 530 78 120 6 050 89 7 560 96 125 Xanadu SSD 5 830 91 6 560 93 113 7 120 105 7 150 91 Simba SW 6 560 103 7 210 102 110 6 020 89 7 610 97 126 Justina SSD 7 550 118 7 440 105 98 6 140 90 8 130 104 132 CV % 4,7 7,5 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning elimineras riskerna för att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drabbas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen bestod 1998 och 1999 av Alexis, Henni, Mentor och Linus. År 2000 ersattes Linus av Otira. År 2001 ingick Barke, Annabell, Mentor och Otira. År 2002 ersattes Mentor av SW Wikingett. Avkastningen är hög. Blandningen är medellång och har mognat medelsent. Angreppen av sjukdomar har varit genomsnittliga. SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. MELTAN är en medeltidigt mognande, mycket kort och mycket stråstyv sort med hög avkastning i Södra Götaland. Sorten har hög rymdvikt, medelhög kärnvikt och hög protein 45
Vårkorn 2003 G-län G-län Naturbruks gy. Fam. Aaby-Ericsson L7-401 Ingelstad Behandling: Dansjö Behandling: Växjö Stereo 0,6 l/ha Alvesta Stereo 0,6 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 4 870 5 570 114 5 470 6 690 122 Otira SW 4 510 93 6 080 109 135 4 990 91 6 560 98 131 Barke PL 4 670 96 5 570 119 5 050 92 6 050 90 120 Orthega SSD 4 770 98 6 040 108 127 5 610 102 6 650 99 119 Jersey SSD 4 860 5 940 107 122 5 380 98 5 920 88 110 Bolina SSD 4 720 97 5 350 96 113 5 740 105 6 230 93 108 Vortex PL 5 120 105 5 750 103 112 5 740 105 6 630 99 116 Respons SW 4 130 85 5 440 98 132 Simba SW 4 200 86 5 560 132 CV % 3,7 3,1 Vårkorn 2003 K-län F-län F-län A Pettersson Br Johansson S Johansson L7-401 Johannishus Behandling: Lyckås Mellby Ronneby Stereo 0,6 l/ha Huskvarna Reftele nmh l mj Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mo nmh ML Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal Sortblandning 6 150 6 570 107 4 280 2 670 Otira SW 5 730 93 6 580 115 4 160 97 2 230 84 Barke PL 5 460 89 6 240 95 114 3 950 92 2 720 102 Meltan SW 5 260 86 6 760 103 129 Orthega SSD 5 170 84 6 660 101 129 4 530 106 2 660 Jersey SSD 5 670 92 7 080 108 125 4 500 105 3 190 119 Cicero SW 5 380 88 6 660 101 124 SW Immer SW 5 120 83 6 680 102 130 Bolina SSD 6 190 101 7 490 114 121 3 590 84 2 220 83 Vortex PL 5 440 88 7 170 109 132 4 670 109 2 840 106 Respons SW 5 490 89 6 690 102 122 3 520 82 Simba SW 5 860 95 7 140 109 122 3 780 88 CV % 5,1 5,5 11,0 46
Vårkorn 2003 G-län G-län Naturbruks gy. Fam. Aaby-Ericsson L7-401 Ingelstad Behandling: Dansjö Behandling: Växjö Stereo 0,6 l/ha Alvesta Stereo 0,6 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mä Mo Amistar 0,4 l/ha Beh Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 4 870 5 570 114 5 470 6 690 122 Otira SW 4 510 93 6 080 109 135 4 990 91 6 560 98 131 Barke PL 4 670 96 5 570 119 5 050 92 6 050 90 120 Orthega SSD 4 770 98 6 040 108 127 5 610 102 6 650 99 119 Jersey SSD 4 860 5 940 107 122 5 380 98 5 920 88 110 Bolina SSD 4 720 97 5 350 96 113 5 740 105 6 230 93 108 Vortex PL 5 120 105 5 750 103 112 5 740 105 6 630 99 116 Respons SW 4 130 85 5 440 98 132 Simba SW 4 200 86 5 560 132 CV % 3,7 3,1 Vårkorn 2003 K-län F-län F-län A Pettersson Br Johansson S Johansson L7-401 Johannishus Behandling: Lyckås Mellby Ronneby Stereo 0,6 l/ha Huskvarna Reftele nmh l mj Mo Amistar 0,4 l/ha mmh Mo nmh ML Beh Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal Sortblandning 6 150 6 570 107 4 280 2 670 Otira SW 5 730 93 6 580 115 4 160 97 2 230 84 Barke PL 5 460 89 6 240 95 114 3 950 92 2 720 102 Meltan SW 5 260 86 6 760 103 129 Orthega SSD 5 170 84 6 660 101 129 4 530 106 2 660 Jersey SSD 5 670 92 7 080 108 125 4 500 105 3 190 119 Cicero SW 5 380 88 6 660 101 124 SW Immer SW 5 120 83 6 680 102 130 Bolina SSD 6 190 101 7 490 114 121 3 590 84 2 220 83 Vortex PL 5 440 88 7 170 109 132 4 670 109 2 840 106 Respons SW 5 490 89 6 690 102 122 3 520 82 Simba SW 5 860 95 7 140 109 122 3 780 88 CV % 5,1 5,5 11,0 47