Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010

Stockholms Handelskammares e-förvaltningsindex 2010 December 2010 Sammanfattning Stockholms Handelskammares tredje undersökning om utvecklingen av e-förvaltningen i myndigheter och kommuner visar att arbetet har gått framåt. Hälften av de undersökta myndigheterna och kommunerna får godkänt. Myndigheterna har i allmänhet kommit längre än kommunerna. Resultaten i korthet:»» Skatteverket är den bästa myndigheten och Stockholm är den bästa kommunen i årets undersökning.»» Endast var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet.»» Det finns brister när det gäller ledningssystem för arbetet och informationsklassning inom informationssäkerhet. 28 myndigheter av 44 verkar inte följa den gällande föreskriften.»» Kommuner är dåliga på att utvärdera e-förvaltningen, både för den interna användningen och för brukarna.»» Centralstyrning från regeringen eller myndigheter ger genomslag i statliga myndigheters e-förvaltning.»» E-delegationens roll är positiv men riskerar att leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ.»» Sverige tappar initiativet i elektronisk öppenhet. Trots att en ny lag om öppna offentliga data har trätt i kraft är det svårt att hitta information om vilka data som går att återanvända samt vilka avgifter och villkor som gäller. Ett grundläggande krav på e-förvaltningen är att remisshanteringen ska kunna ske elektroniskt, något som långt ifrån är uppfyllt. STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE, VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN 9, BOX 16050, 103 21 STOCKHOLM, TEL: 08-555 100 00, WWW.CHAMBER.SE, INFO@CHAMBER.SE

1 Varför gör Handelskammaren ett e-förvaltningsindex? I januari 2008 presenterade regeringen sina planer för e-förvaltningen i Sverige. Statsrådet Mats Odell (KD) utlovade under föregående mandatperiod att Sverige 2010 ska ha återtagit en ledande position inom e-förvaltningsområdet och förvaltningen ska vara så enkel för så många som möjligt. E-förvaltningsarbetet i Sverige går framåt, inte så snabbt som både Odell eller för den delen också Handelskammaren hade önskat. När Odell presenterade sin handlingsplan för e-förvaltningen fick han kritik för att det saknades tydliga mål och mätbara kriterier. Detta är vårt bidrag till att följa och utvärdera arbetet. Syftet med Handelskammarens e-förvaltningsindex är att lyfta fram de myndigheter och kommuner som gör ett bra arbete inom e-förvaltningsområdet. Vi hoppas också att vår rangordning sporrar de som ligger efter, att göra större ansträngningar. En e-förvaltning i världsklass måste kunna hantera grundfrågor som öppenhet och delaktighet på ett bra sätt. Att skapa goda möjligheter för företag och medborgare att använda myndigheternas data har också blivit en fråga där den internationella utvecklingen är stark. Sveriges e-remisshantering ligger efter många länder. Sverige måste återta initiativet när det gäller en öppen e-förvaltning. E-förvaltningspolitiken upplevs ibland som teknisk eller politiskt ointressant. Utvärderingen har ofta bestått av offentliga organisationer som utvärderar andra offentliga organisationer. För Stockholms Handelskammare och dess medlemmar är en effektiv e-förvaltning en viktig fråga. Det underlättar för företagen i kontakter med myndigheterna och kan överlag effektivisera statlig och kommunal förvaltning. Vi vill bidra till att politikerna, i staten och i kommunerna, tar sig an e-förvaltningspolitiken och utvecklar den. En effektiv e-förvaltning innebär inte bara besparingar för företag och för förvaltningen. Det är också en fråga om att utveckla attraktiva näringsklimat och konkurrenskraft i enskilda kommuner och för Sverige. Sveriges nya IT-minister Anna-Karin Hatt (C) har i de första talen som minister visat att hon är beredd att ta sig an IT-politiken och e-förvaltningen. Resultaten av vår undersökning visar att Mats Odell lämnade tillräckligt med arbete för henne för att hon ska vara sysselsatt under hela mandatperioden. Mer om undersökningen och extramaterial och: chamber.se/e-index-2010 Om undersökningen Undersökningen gjordes genom en enkät till 66 statliga myndigheter och samtliga 290 kommuner i Sverige. Myndigheterna och kommunerna fick svara på cirka 30 poängsatta frågor om elektronisk förvaltning och IT-användning inom följande områden planering, ansvar och samverkan (25 poäng) informationssäkerhetsarbete (25) kommunikationskanaler (20) elektronisk upphandling (20) elektroniska fakturor (15) elektronisk identifiering (e-id) (15) webbplatsen (12) e-tjänster i kommuner (10).

2 Sammanlagt kunde myndigheterna som mest få 132 poäng och kommunerna 142 poäng. Förvaltningarna rangordnas efter den andel av totalpoängen som de har fått. Som gräns för godkänt har vi satt 50 procent av poängen. Alla resultat finns i en tabell i slutet av rapporten. 43 myndigheter och 81 kommuner lämnade användbara svar på enkäten. För flera frågor som har använts i rapporten (men inte i rangordningen) var svarsfrekvensen högre. Undersökningen genomfördes mellan den 28 september och den 15 oktober 2010. En inbjudan till att vara med och en påminnelse skickades till de officiella adresserna hos de 66 myndigheterna och 290 kommunerna. De som bestämde sig för att vara med fyllde i en webbenkät med frågorna. De 21 länsstyrelserna togs bort då de har en gemensam IT-avdelning. Leksand kom av misstag tyvärr inte med i rangordningen. Övriga som inte är med (2 myndigheter och 14 kommuner, se bilaga om bortfall) togs bort för att hade svarat ofullständigt. Det inte var meningsfullt att använda deras svar i rangordningen. Då flera som kontaktade Handelskammaren önskade en bredare undersökning tog vi år med alla kommuner. Det gör att det är svårt att jämföra kommunernas resultat med förra årets undersökning. Då var kommunerna i Stockholms och Uppsala län samt Göteborg och Malmö tillfrågade. Urvalet bland myndigheterna är ungefär det samma som förra året. E-förvaltningsarbetet går framåt Den totala andelen av poängen som delas ut i undersökningen har ökat för varje år som Handelskammaren har gjort undersökningen (2008, 2009 och 2010). Detta gäller för myndigheterna. Kommunernas totala poängandel minskar från 51 procent till 46 procent i årets undersökning. Det är dock vanskligt att jämföra detta då underlaget är större och geografiskt bredare. Skatteverket fick 121 poäng vilket ger 92 procent av 132 möjliga poäng. Stockholm fick 128,5 poäng av 142 möjliga, det ger 90 procent.

3 Myndigheters resultat bättre Myndigheternas poängandel ökar på nästan alla områden. Undantagen är inom området planering, ansvar och samverkan samt området kommunikationskanaler. Utvecklingen inom båda områdena, kanske främst det senare, kan möjligen ha hämmats av att myndigheterna väntar på initiativ från E-delegationen. Vad gäller kommunikationskanaler förväntas till exempel E-delegationen ta fram nya riktlinjer för användningen av sociala medier som Twitter och Facebook. 1 35 av 43 myndigheter får godkänt, det vill säga att de får 50 procent eller mer av de utdelade poängen, vilket är en förbättring i förhållande till förra årets undersökning. Medelvärdet i år är 61 procent (55 procent 2009). De fem bästa myndigheterna Skatteverket 92 % Konsumentverket 88 % Migrationsverket 84 % Försäkringskassan 82 % Tillväxtverket 77 % De fem sämsta myndigheterna 2 Ekonomistyrningsverket 44 % Riksarkivet 42 % Allmänna reklamationsnämnden 41 % Högskoleverket 40 % Elsäkerhetsverket 34 % 1 Jämför med betänkandet Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Under konstruktion framtidens e- förvaltning (SOU 2010:62) 2 Försvarsexportmyndigheten får 23 procent. Deras verksamhet startade dock i augusti 2010 och myndigheten hade rimligen inte hunnit bygga upp någon större verksamhet när undersökningen gjordes.

4 100 % 90 % Myndigheter: andel utdelade poäng per område 87 % 94 % 80 % 79 % 74 % 70 % 60 % 52 % 62 % 60 % 58 % 54 % 70 % 65 % 70 % 55 % 61 % 50 % 40 % 30 % 32 % 29 % 34 % 39 % 43 % 42 % 20 % 18 % 10 % 6 % 0 % 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Planering, ansv. & samv. Infosäk. Kommunikation E upphandling E fakturor e ID Webbplatsen Totalt Resultat för myndigheterna i E-förvaltningsdelegationen För att stärka utvecklingen av e-förvaltningen och skapa goda möjligheter för myndighetsövergripande samordning beslutade regeringen 2009 att inrätta en delegation för e-förvaltning. 3 Den består av generaldirektörerna för ett antal IT-intensiva myndigheter (se tabellen nedan) samt representanter för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 4 Som helhet får E-delegationen godkänt med en genomsnittsandel på 72 procent (70 procent om vi räknar med förra årets resultat för Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB). Riksarkivet är sämst och deras andel har i år minskat. Alla myndigheter som ingår i E-delegationen får full poäng för elektroniska fakturor. Det är resultatet av regeringens och Ekonomistyrningsverkets (ESV) arbete åren 2006 2008 med att införa elektroniska fakturor i den statliga förvaltningen. Det är tydligt att när regeringen ställer tydliga krav så får det effekt. Försäkringskassan får oväntat lågt resultat när det gäller elektronisk upphandling. Tre myndigheter får noll poäng för elektronisk upphandling: Lantmäteriet, Tullverket och Riksarkivet. Inom elektronisk identifiering får Rikspolisstyrelsen och Arbetsförmedlingen låga resultat. Riksarkivet får noll poäng. Riksarkivet är också svagt vad gäller planering och ansvar för e- förvaltning. 3 Direktiven finns på <http://regeringen.se/sb/d/108/a/124002>. 4 E-delegationens webbplats <http://www.edelegationen.se>.

5 Myndighet 2010 2009 Förändring från 2009 Skatteverket 92 % 76 % 16 Försäkringskassan 82 % 60 % 22 Tillväxtverket 77 % 60 % 17 Bolagsverket 77 % 62 % 15 Lantmäteriet 77 % 67 % 10 Rikspolisstyrelsen 70 % 71 % -1 Arbetsförmedlingen 69 % 61 % 8 Kammarkollegiet 69 % 52 % 17 Tullverket 61 % 59 % 2 Riksarkivet 42 % 46 % -4 MSB - 56 % Störst framsteg gör Försäkringskassan, Tillväxtverket och Kammarkollegiet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap lämnade inte något svar i årets undersökning. Stora skillnader i kommunernas utveckling Av kommunerna blir 31 av 81 som har svarat godkända. Årets medelvärde är 46 procent. Förra årets medelvärde var 55 procent, med då ingick bara kommunerna i Stockholms och Uppsala län i undersökningen. Det är två tredjedelar av kommunerna som inte alls har svarat, däribland Göteborg och Malmö. Benägenheten att svara kan påverkas av hur utvecklad e-förvaltning en kommun upplever sig ha. Det förefaller inte otroligt att de kommuner som inte har svarat (som grupp) är sämre på e-förvaltning. De fem bästa kommunerna Stockholm 90 % Upplands Väsby 88 % Linköping 82 % Nacka 79 % Ale 74 % De fem sämsta kommunerna Hedemora 18 % Åsele 17 % Olofström 15 % Flen 13 % Simrishamn 11 %

6 För att kunna jämföra med resultaten från de tidigare undersökningarna följer här en tabell med de kommuner i Stockholms och Uppsala län som har varit med i undersökningarna 2008 och 2009. Upplands-Bro som kom sist bland kommunerna förra året, ökar med 31 procentenheter. Även årets vinnare, Stockholm, ökar sitt resultat med 20 procentenheter. Kommuner 2010 2009 2008 Förändring från 2009 till Stockholm 90 % 70 % 55 % 20 Upplands Väsby 88 % 77 % 65 % 11 Nacka 79 % - - Värmdö 69 % 52 % - 17 Lidingö 65 % 60 % 13 % 5 Sundbyberg 60 % 49 % 41 % 11 Upplands-Bro 57 % 26 % 8 % 31 Botkyrka 52 % 66 % - -14 Nykvarn 50 % 36 % - 14 Tierp 50 % - - Sollentuna 49 % 85 % - -36 Haninge 48 % 49 % - -1 Ekerö 46 % - - Huddinge 40 % 36 % 50 % 4 Håbo 37 % - - Förra årets bästa kommun Sollentuna halkar ner till underkänt. Förklaringen är att svaren inom områdena informationssäkerhet, kommunikationskanaler, elektronisk identifiering och webbplatsen är mycket sämre än förra året. Vidare lämnar Sollentuna hela området e-tjänster utan svar.

7 E-förvaltningens huvudpunkter Planering, ansvar och samverkan I enkäten ställde vi övergripande frågor om planering, ansvar och samverkan för e- förvaltningsarbetet. I 28 av 45 svarande myndigheter finns en ansvarig för e-förvaltning. Bland myndigheterna har 18 av 45 fastställda planer för e-förvaltning. Inom dessa två områden ligger myndigheterna relativt sett längre fram än kommunerna. De har också relativt sett oftare en fastställd plan för grön IT (21 av 44) än för e-förvaltningen. Myndigheterna är bättre än kommunerna på att regelbundet utvärdera nyttan av e-förvaltning: 20 gör det för det interna arbetet och 24 för användarna (50 svarande). Myndigheterna samverkar i högre grad än kommunerna: 39 med andra myndigheter, 34 har internationell samverkan och 31 samverkar med näringslivet (44 svar). Hälften av kommunerna har utsett en ansvarig för e-förvaltning (44 av 86). Bara var tredje kommun (28 av 86) har en fastställd plan för e-förvaltningsarbetet. Något färre har en plan för grön IT (23 av 86). Bara var fjärde kommun utvärderar regelbundet nyttan av e-förvaltning. Det gäller både den interna nyttan och nyttan för brukare (21 av 86 respektive 85 svar). Över hälften av kommunerna (43 av 82) samverkar med näringslivet, medan hela 92 procent samverkar med andra kommuner i sin region. Nationellt samverkar 48 av 85 kommuner. Tretton kommuner (av 82) samverkar internationellt. Informationssäkerhet Myndigheterna är bättre i informationssäkerhetsarbetet än kommunerna. Enligt Myndigheterna för samhällsskydd och beredskaps föreskrift ska statliga myndigheter tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet. Arbetet ska bedrivas enligt etablerade informationssäkerhetsstandarder. Konkret innebär detta att myndigheterna ska upprätta en informationssäkerhetspolicy utse någon som leder och samordnar arbetet klassificera informationen genomföra risk- och sårbarhetsanalyser och avgöra hur riskerna ska hanteras dokumentera arbetet ha myndighetsledningar som håller sig informerade om arbetet. Frågorna på området baserades på denna föreskrift. 5 5 MSBFS 2009:10 Föreskrifter och allmänna råd om statliga myndigheters informationssäkerhet.

8 100 % Informationssäkerhet Myndigheter Kommuner 95 % 95 % 90 % 80 % 70 % 80 % 77 % 74 % 86 % 89 % 73 % 84 % 84 % 69 % 60 % 61 % 56 % 56 % 55 % 50 % 47 % 40 % 30 % 28 % 26 % 20 % 10 % 0 % Stockholm och Linköping får full poäng för säkerhetsarbetet. Åtta myndigheter får full poäng: Konsumentverket Transportstyrelsen Migrationsverket Rikspolisstyrelsen Lantmäteriet Inspektionen för strategiska produkter Post- och telestyrelsen Fiskeriverket Följande tabell visar vilka myndigheter som har svarat nej på en fråga. Det kan alltså innebära att de inte följer MSB:s föreskrift om informationssäkerhet.

Informationssäkerhetsarbetet: tabell över möjliga brister Myndighet Ej ledningssystem Ingen informationssäkerhetspolic y Inga personer som leder och samordnar Ej klassificerad information Inga regelbundna analyser Ingen analys av incidenter Analyser används ej för beslut Dokumenterar ej granskningar och åtgärder Ej löpande information till ledningen Arbetsförmedlingen Bolagsverket Datainspektionen Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Energimarknadsinspektionen Energimyndigheten Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen FMV Försvarsexportmyndigheten Försäkringskassan Högskoleverket Kammarkollegiet Kommerskollegium Konkurrensverket Kronofogdemyndigheten Lotteriinspektionen Riksarkivet Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Skolverket Statskontoret Swedac Tillväxtanalys Tillväxtverket Tullverket Vinnova Frågor: Tillämpar förvaltningen ett ledningssystem för informationssäkerhet? Har förvaltningen upprättat en informationssäkerhetspolicy och andra styrande dokument som behövs för informationssäkerheten? Har förvaltningen utsett en eller flera personer som leder och samordnar arbetet med informationssäkerheten? Har förvaltningen klassificerat sin information med utgångspunkt i krav på konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet? Gör förvaltningen regelbundet risk- och sårbarhetsanalyser? Analyserar förvaltningen inträffade incidenter? Ligger risk- och sårbarhetsanlyser och riskhanteringsunderlag till grund för förvaltningens beslut om informationssäkerhet? Dokumenterar förvaltningen granskningar och vidtagna säkerhetsåtgärder av större betydelse? Får förvaltningens ledning löpande information om informationssäkerhetsarbetet? Bedrivs arbetet enligt de etablerade svenska standarderna för informationssäkerhet: Ledningssystem för informationssäkerhet Krav (SS-ISO/IEC 27001: 2006) och Riktlinjer för styrning av informationssäkerhet (SS-ISO/IEC 27002:2005)? Använder ej standarder 9

10 Som framgår av tabellen över brister i informationssäkerhetsarbetet är att klassning av information det största problemområdet. Det näst största problemet är att de etablerade standarderna för ledningen av arbetet inte används. Av myndigheternas svar att döma är det Energimarknadsinspektionen och Försvarsexportmyndigheten som har flest brister i informationssäkerhetsarbetet. För den senare är det kanske mindre allvarligt. Myndigheten startade så sent som i augusti 2010. Myndigheterna bättre på säker kommunikation Det finns många tekniker som kan användas för att kommunicera säkert på Internet. Digital signatur är en krypteringsmetod som säkrar att meddelanden inte har ändrats på vägen samt säkerställer identifiering av motparten. Ett protokoll är en uppsättning regler för utbyte av information mellan datorer över ett nätverk. Säkra protokoll, som Secure Socket Layer (SSL) och Transport Layer Security (TLS), använder kryptering för att säkra att endast den rätta mottagaren kan läsa meddelandet och för autentisering av avsändaren. Bland myndigheterna använder 32 av 42 svarande säkra protokoll för att ta emot information från Internet och 16 av 43 använder digitala signaturer för meddelanden. Kommunerna är sämre, där använder 51 av 82 säkra protokoll och 18 av 82 procent använder digitala signaturer. Kommunikationskanaler Alla använder e-post, men den är inte säker. Användningen av krypterad eller signerad e-post används av färre än var femte myndighet eller kommun. 100 % 100 100 % % 90 % 80 % 86 % 84 % 83 % 91 % 78 % Kommunikationskanaler Myndigheter Kommuner 70 % 60 % 60 % 59 % 62 % 51 % 50 % 45 % 40 % 39 % 40 % 38 % 38 % 30 % 20 % 29 % 30 % 26 % 24 % 21 % 21 % 16 % 30 % 19 % 14 % 15 % 10 % 7 % 10 % 0 % 0 %

11 De kommunikationskanaler som över 50 procent använder är: Myndigheter E-post Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev E-postlistor SMS Kommuner E-post E-postlistor SMS Kontaktcenter/kundtjänst per telefon Elektroniska nyhetsbrev Kommunerna är mer moderna då 42 av 82 uppger att de utöver de ovanstående även använder sidor i sociala medier. Utöver säkrare e-postkommunikation finns alltså utvecklingspotential bland sociala medier, bloggar, video och ljud liksom små program (appar). Lämpligt nog får kommunikationsmyndigheten PTS högst poäng för användning av kanaler, följt av Konkurrensverket och Försäkringskassan. Kommunen i topp är Upplands Väsby, tätt följt av Helsingborg och Örebro. Elektronisk upphandling Elektronisk upphandling innebär enklare hantering och kostnadsbesparingar. Upphandlande enheter kan tidsmässigt spara 25 procent. För många kommuner är ungefär hälften av omsättningen knuten till den upphandlande verksamheten. För stora kommuner som upphandlar för miljarder kronor årligen kan elektronisk upphandling innebära en rejäl besparing i administrativa kostnader. 6 Årets undersökning av myndigheters och kommuners e-upphandling visar att den fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna, men ökar jämfört med tidigare år kraftigt sin andel av de utdelade poängen inom området. I den första undersökningen låg den på 6 procent. 2009 låg den på18 procent och i år på 32 procent. I de två första undersökningarna, som endast omfattade kommuner i Stockholms och Uppsala län, låg kommunernas poängandel på 35 procent 2008 och 48 procent 2009. I år med fler kommuner från hela riket låg poängandelen på 40 procent. E-fakturor För kommunerna ökar poängen som delas ut för e-fakturor i varje undersökning (54, 68 respektive 70 procent), men är fortfarande lägre än för myndigheterna (70, 87 respektive 94 procent). Regeringens arbete med att se till att myndigheterna har system för e-fakturor har fått genomslag. Endast en myndighet (Allmänna reklamationsnämnden) uppger att de inte har system för e-fakturor. Elektronisk identifiering Utöver identifiering för behörighet (tillträde och uppgiftslämnande) är användningen av elektronisk identifiering begränsad. Myndigheterna är dock bättre än kommunerna på att använda kryptering. Ser vi till den utdelade poängen ökar den för varje år för myndigheterna (29, 34 respektive 39 procent). För kommunerna är den dock lägre än i den första undersökningen (31, 32 respektive 24 procent). 6 Elektronisk upphandling en studie av användningen av e-upphandling i Stockholm och Uppsala (Stockholms Handelskammare, Analys 2010:5)

12 Webbplatser Webbplatsen är en av de viktigaste kommunikationskanalerna för myndigheter och kommuner. Fler och fler använder nu mobiltelefoner för att besöka webbplatser. Det är dock bara var fjärde myndighet (10 av 42) som har en version av webbplatsen anpassad för mobiltelefoner. För kommunerna är det drygt var tionde, 10 av 78. Var tredje kommun har sitt diarium tillgängligt via webbplatsen (23 av 80). Det är ungefär samma andel som för myndigheterna (13 av 42). Diskussionen om personlig integritet och frågorna om hantering av personuppgifter har varit intensiv under senare år särskilt hur organisationer i den offentliga sektorn ska hantera känsliga uppgifter. I enkäten frågade vi om det finns uppgifter om integritet och hantering av personuppgifter på webbplatsen. I kommunernas fall svarade 58 av 80 att de publicerar sådana uppgifter. Hela 39 av 42 myndigheter publicerar sådan information. Myndigheterna är också bättre på att använda säkra webbplatser. Hälften använder säkrade eller signerade sidor (21 av 41), krypterad webbtrafik används av 25 av 41 myndigheter. Bland kommunerna är det 17 (av 77) som har säkra sidor och var tredje (22 av 77) som använder krypterad trafik. Läs mer om vilken kapacitet som krävs för att använda webbplatser och tjänster: chamber.se/e-index-2010

13 Öppna data från den offentliga sektorn Offentliga data kan återanvändas av företag och medborgare De offentliga investeringarna i information (Public Sector Information, PSI) i EU uppgick 2000 till 81 miljarder kronor. När informationen bearbetats och sålts vidare uppstod det ett värde på 1 139 miljarder kronor ett 14 gånger högre värde. I USA var motsvarande utväxling 39 gånger. Den amerikanska kommersiella vädermarknaden har växt med 17 procent om året 2000 2008, jämfört med 1,2 procent om året under samma period i EU. Vad är skillnaden? Öppen tillgång till offentliga data till låga avgifter gör att företag kan skapa nya tjänster med hjälp av data som redan har samlats i för skattemedel och avgifter. 7 Få undersökningar har gjorts om det ekonomiska värdet i Sverige. Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) visade att en ökad återanvändning av offentligt producerad information skapar ett större värde än vad konkurrensutsatta verksamheter i myndigheter i dag omfattar. ITPS bedömer till exempel att marknaden för geografisk information i Sverige kan fördubblas. 8 Det största värdet skapas av dem som har nytta av de nya tjänsterna för att till exempel effektivisera sin verksamhet. I Sverige finns en stor potential för denna sektor med stora mängder data av hög kvalitet. Sverige har varit dåligt på att genomföra de EU-regler som ska gälla. Därför har Handelskammaren de senaste åren verkat för att riksdagen, regeringen och myndigheter lever upp till intentionen i EU:s så kallade PSI-direktiv. Ett tydligt resultat är att det sedan den 1 juli 2010 finns en ny lag om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Nu gäller det att myndigheter och kommuner följer lagens intentioner. En utredning om ökad tillgång till offentlig information i elektroniskt format uppskattar att fem viktiga myndigheter skulle kunna ta in mellan 400 och 700 miljoner kronor i intäkter per år till följd av en skyldighet att lämna ut elektroniska kopior. 9 Det skulle främst bero på att myndigheternas uppdragsverksamhet skulle minska kraftigt om företag fick göra uttag av data och sedan i sin tur bearbeta och sälja dem precis det som är tanken med den nya lagen. Detta är alltså utredningssvenska för att myndigheternas uppdragsverksamhet konkurrerar med privata företag på informationsmarknaden Okunskap om ny lag Årets undersökning visar att nästan två tredjedelar av kommunerna uppger att de inte vet om de har information som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (47 kommuner av 74 som svarade). Bland myndigheterna är kunskapen högre, endast 4 av 42 svarar att de inte vet. 7 Offentliga data kallas olika saker i debatten. EU-direktivet talar om vidareutnyttjande av offentlig information, den svenska lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Andra begrepp är öppna data och PSI (Public Sektor Information). Oftast handlar det om data i elektroniskt format som återanvänds. Det kan röra sig om väderdata, bolagsinformation och offentlig statistik. För mer information se <http://ec.europa.eu/information_society/policy/psi/index_en.htm> 8 PSI-direktivet politik och potential (ITPS, dnr 1-012-2007/0311) 9 Allmänna handlingar i elektronisk form offentlighet och integritet (SOU 2010:4)

14 Sju myndigheter och nio kommuner anger att de inte har handlingar som omfattas av lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Myndigheter utan handlingar för vidareutnyttjande Arbetsmiljöverket Lotteriinspektionen Energimarknadsinspektionen Riksarkivet ISP Swedac Kommerskollegium Kommuner utan handlingar för vidareutnyttjande Bjuv Strängnäs Haninge Sollentuna Håbo Upplands-Bro Kil Vetlanda Kiruna Myndigheterna kan underlätta vidareutnyttjandet 31 myndigheter uppgav att de har handlingar som omfattas av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (den så kallade PSI-lagen). Av dessa angav 21 myndigheter de inte publicerar information om avgifter och villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Av listorna nedan framgår vilka myndigheter som inte publicerar information om avgifter och villkor eller information om vilka handlingar (datakällor) som finns tillgängliga för vidareutnyttjande. Ingen information om avgifter, villkor och tillgängliga handlingar Sexton myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för vidareutnyttjande eller information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas: Arbetsförmedlingen Ekonomistyrningsverket Energimyndigheten Finansinspektionen Försvarets materielverk Högskoleverket Kammarkollegiet Kronofogdemyndigheten Lantmäteriet Migrationsverket Post- och telestyrelsen Sjöfartsverket Skogsstyrelsen Statens skolverk Statskontoret Tullverket Publicerar endast information om avgifter och villkor Fem myndigheter publicerar endast information om avgifter och villkor: Bolagsverket Försäkringskassan Konsumentverket Patent- och registreringsverket Transportstyrelsen Publicerar endast information om handlingar Fem myndigheter publicerar information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Elsäkerhetsverket Fiskeriverket Konkurrensverket Skatteverket Tillväxtverket

15 Endast fem kommuner publicerar på sin webbplats information om vilka handlingar som kan vidareutnyttjas. Två kommuner publicerar uppgift om förvaltningens avgifter och andra villkor för vidareutnyttjandet elektroniskt. Mer öppenhet med e-remisser Av de kommuner som regelbundet skickar ut remisser är det hela 29 av 51 svarande som inte kan hantera det elektronisk. Myndigheterna är bättre där 21 av 27 svarade att de klarar det. Bland myndigheterna svarar 8 av 21 och bland kommunerna 3 av 20 att huvudregeln är att remisserna publiceras på webbplatsen. Få erbjuder möjlighet att prenumerera på information om nya remisser (en kommun och fyra myndigheter). Det visar sig också att elektronisk hantering av remisser främst betyder att kommunikation sker via e-post. Sju kommuner använder webbplatsen, det gör bara två myndigheter. Fyra kommuner och fem myndigheter (av 20 respektive 21 svarande) uppger att de publicerar svaren på webbplatsen. Sex kommuner och sex myndigheter publicerar remissammanställningar. Går webbplatsen att nå? Tillsammans med undersökningsföretaget Sitescanner mätte vi den tekniska tillgängligheten för myndigheter och kommuner, det vill säga om det var möjligt att nå förvaltningens webbplats på Internet. 10 Följande myndigheter har den högsta tillgängligheten: Myndigheter Tillgänglighet Statskontoret 99,99 % Bolagsverket 99,99 % Centrala studiestödsnämnden 99,99 % Regeringskansliet 99,99 % Trafikverket (Vägverket) 99,99 % De fem sämsta myndigheterna: Myndigheter Tillgänglighet Kammarkollegiet 99,41 % Vinnova 99,29 % Tillväxtanalys 99,29 % Konsumentverket 99,28 % Rikspolisstyrelsen 99,02 % 10 Sitescanner: <http://www.sitescanner.se/>

16 Följande kommuner har den högsta tillgängligheten: Kommuner Tillgänglighet Älmhult 99,99 % Lomma 99,99 % Svenljunga 99,99 % Vaggeryd 99,99 % Linköping 99,99 % Mönsterås 99,99 % Degerfors 99,99 % Hallsberg 99,99 % Filipstad 99,99 % De fem sämsta kommunerna: Kommuner Tillgänglighet Årjäng 96,24 % Arjeplog 95,70 % Nacka 95,02 % Markaryd 92,61 % Nässjö 86,93 % Mätperioden för tillgängligheten till webbplatserna var från den 1 april 2010 till och med den 31 oktober 2010. Mätningen omfattade alla myndigheter och kommuner som var med i undersökningen (inte bara de som besvarat enkäten). Hela listan och mer om tillgänglighet: chamber.se/e-index-2010 Varför går det inte fortare? Som i tidigare undersökningar anger både myndigheter och kommuner att otillräckliga resurser är den viktigaste orsaken till att e-förvaltningen inte utvecklas. Bristande efterfrågan på e-förvaltningstjänster från medborgarna anger myndigheterna som den näst viktigaste orsaken, följt av lagar och regler. Bilden ser annorlunda ut hos kommunerna. Den näst viktigaste orsaken är att e-förvaltning inte är en prioriterad fråga, följt av avsaknaden av strategiska beslut.

17 Hinder Myndigheter Kommuner Det finns inte tillräckliga resurser för att utveckla e-förvaltningen. 24 % 34 % Företag och medborgare efterfrågar inte e-förvaltning inom vårt 15 % 1 % ansvarsområde. Lagar och regler förhindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 12 % 0 % Vi behöver ytterligare kompetens för att driva e-förvaltningsfrågor. 7 % 3 % E-förvaltning är inte en prioriterad fråga. 5 % 14 % Det är svårt att anpassa våra tidigare system, databaser, information m.m. 5 % 9 % till nya e-tjänster. Det saknas nationella initiativ. 2 % 11 % Det är oklart vad som är viktigast att börja med: verksamhetsutveckling, 2 % 0 % kompetensutveckling eller e-tjänsteproduktion. Regeringen har inte varit tydlig med sina krav på e-förvaltningen. 0 % Ej ställd Det saknas strategiska beslut om e-förvaltning. 0 % 12 % Samordningen mellan myndigheter/kommuner är inte tillräcklig. 0 % 1 % Det är svårt att samverka mellan olika delar/enheter av 0 % 1 % myndigheten/kommunen. Det är oklart vem som ansvarar för e-förvaltningsfrågorna. 0 % 1 % Vi vet inte om medborgarna/användarna vill ha e-tjänster. 0 % 0 % Inget av ovanstående hindrar utvecklingen av e-förvaltningen. 27 % 12 % Drivkraften är ökad användarnytta Användarnyttan som drivkraft är den viktigaste för både myndigheter och kommuner, följt av behovet av att få verksamheten att framskrida. För kommunerna antyder svaren att eldsjälar, engagerade personer i förvaltningen, är en större drivkraft än krav från medborgarna. Regeringen och andra politiker är tämligen frånvarande som drivkraft i utvecklingsarbetet. Ofta anförs i enkätsvaren att besparingar är ett hinder för en ökad utveckling av IT och e- förvaltningstjänster. Handelskammaren anser att e-förvaltning är en viktig verksamhet som kräver professionalitet och långsiktighet för att kunna utvecklas. Därför finns det risker med att den är beroende av de engagerade eldsjälarna. Handelskammaren menar också att det är en nackdel att politikerna är frånvarande i e-förvaltningsarbetet. Många av frågorna kring e-förvaltning är av strategisk natur. Förutom offentlig service till företag och medborgare kan en bättre e-förvaltning också användas för att möta kraven på en effektiv klimatomställning och kraven från en åldrande befolkning. Fler kommuner ser också e-förvaltningen som en viktig angelägenhet för ortens utveckling och konkurrenskraft.

18 Drivkraft Myndigheter Kommuner Ökad användarnytta för företag och medborgare. 52 % 34 % Behovet av att verksamhetsutveckla. 35 % 33 % Krav från medborgarna. 8 % 8 % Direktiv från regeringen (instruktion, regleringsbrev etc.) 5 % Ej ställd Eldsjälar i myndigheten/kommunen. 0 % 18 % Medvetna politiker. 0 % 4 % Besparingar. 0 % 3 % Det är modernt med e-tjänster. 0 % 0 % Den är främst teknikdriven. 0 % 0 % Regeringen är stolt, men ska användarna vara nöjda? Allmänna slutsatser Stockholms Handelskammare följer arbetet med att utveckla den svenska e-förvaltningen. Årets undersökning är den tredje som vi har gjort sedan 2008. I år har vi även inbjudit alla Sveriges kommuner att delta i undersökningen. 2008 och 2009 frågade Handelskammaren bara kommunerna inom Handelskammarens område (Stockholms och Uppsala län). Lite mer än hälften av alla myndigheter och kommuner i undersökningen får godkänt (66 av 124). Myndigheterna klarar sig bättre med andelen godkända myndigheter på 81 procent, jämfört med kommunernas 38 procent. Undersökningen pekar på att planeringen och ledningen av e-förvaltningsarbetet kan utvecklas. Endast drygt var tredje myndighet eller kommun i vår undersökning har en fastställd plan för e-förvaltning (46 av 130). I 45 procent av fallen saknas en ansvarig för e-förvaltningsarbetet (59 av 131). Skatteverket vinner för tredje gången. Intressant är också att två andra myndigheter som ofta utsätts av kritik från medborgarna, Försäkringskassan och Migrationsverket, ligger bra till i undersökningen. Att Riksarkivet ligger dåligt till bland myndigheterna är också anmärkningsvärt. Denna myndighet har bland annat till uppgift att bevara, vårda, tillhandahålla och levandegöra arkivmaterial som vi förvarar hos oss och är med i E-delegationen. Det är allvarligt att en myndighet med sådana uppgifter ligger efter i e-förvaltningsarbetet. Däremot har Riksarkivet en positiv syn på återanvändning av offentliga data. Bland kommunerna ligger Stockholm bäst till. Staden har gått starkt framåt i de två undersökningarna 2009 och 2010. Stockholms satsningar på e-förvaltning verkar ge utdelning. Frågan är hur konkurrensen på riksnivå ser ut då Göteborg och Malmö inte har svarat på enkäten. Det räcker dock inte med att ha bra e-tjänster, man måste också veta varför. Det är därför anmärkningsvärt att endast var fjärde kommun regelbundet utvärderar nyttan av arbetet med e-förvaltning. E-delegationens roll Den E-delegation som regeringen har tagit initiativ till har spelat en positiv roll. Det är dock inte utan risker. Det kan leda till att myndigheter och kommuner avvaktar med egna initiativ i väntan på att delegationen ska lyfta fram en fråga. Delegationen har ett brett mandat, men inte

19 så mycket resurser, även om regeringen har avsatt medel i nästa års budget för gemensamma projekt. Det visar sig att centralstyrning har effekt. Den måste dock användas med viss försiktighet. För förvaltningsövergripande frågor eller där gemensamma krav kan ställas kan det fungera bra. Exempel på detta är e-fakturor, e-upphandling och informationssäkerhet där regeringen eller en myndighet har agerat. Det borde också finnas möjligheter att gå längre vad gäller återanvändning av offentliga data. Regeringen bör ställa tydligare krav på publicering av vilken information som finns tillgänglig samt gällande avgifter och villkor. Vilka tjänster som myndigheterna ska tillhandahålla bör regeringen kanske vara försiktigare med att centralstyra. Förhoppningsvis har myndigheterna och kommunerna själva en uppfattning om prioriteringarna, eller också kan det avgöras genom att företag och medborgare tillfrågas. Det finns dock en källa till oro. Utvärderingen av e-förvaltningen är inte tillräcklig. Detta gäller särskilt kommunerna. Informationssäkerhet Myndigheterna klarar sig förhållandevis bra när det gäller informationssäkerhetsarbetet. Svagast är man på det nya området om säkerhetsklassificering av information och användningen av ledningssystem för arbetet. På dessa områden är kommunerna också klart sämre. Kommunerna har överlag påtagligt sämre resultat jämfört med myndigheterna när det gäller frågorna om informationssäkerhetsarbetet. Elektronisk upphandling och identifiering Den elektroniska upphandlingen fortsätter att utvecklas. Myndigheterna ligger fortfarande efter kommunerna. Elektronisk identifiering är ett av områdena som är utslagsgivande för vilken myndighet eller kommun som placerar sig högst. Här varierar utvecklingen och resultatet mycket. Öppnare processer och bättre beslut Den svenska offentliga förvaltningen brukar skryta med sin öppenhet. Öppenheten har dock inte nått den elektroniska världen. Nästan två av tre kommuner som säger att de skickar ut förslag på remiss regelbundet, hanterar det inte elektroniskt. Myndigheterna är relativt sett bättre då 21 av 27 hanterar remisser elektroniskt. Remisshantering en är central i svensk förvaltning och därför en nyckelfunktion i e- förvaltningen. Flera länder ligger längre fram än Sverige i att sköta detta elektroniskt. Ett brett och öppet system för att inhämta och sprida kunskap om till exempel utredningar och förslag medför fler företag och medborgare skulle kunna delta i beslutsprocesserna. Det kan utvecklas komplement till referensgrupper, hearingar och remisser. Själva processerna skulle i sig förmodligen förändras, bli mer transparenta och förhoppningsvis leda till bättre samhällsdebatt och bättre beslut. Ett bättre system för remisshantering på Internet måste skapas och bör omfatta departement, myndigheter och kommuner. Andra länder visar ledarskap. När den nya brittiska regeringen tillträdde öppnade den en webbplats där förslag kunde lämnas till exempel om vilka lagar som bör avskaffas. De fick 14 000 förslag från de 46 000 britter som svarade. Sverige bör gå i samma riktning. Följ Handelskammarens arbete för e-remisser: remisser.se Återanvändning av offentliga data Sedan den förra undersökningen har visserligen en ny lag trätt i kraft som förbättrar situationen för dem som vill bygga nya tjänster baserade på data som myndigheter med hjälp

20 av skattemedel och avgifter redan har samlat in. I praktiken visar det sig dock vara svårt att ta reda på vilka offentliga data som kan återanvändas. Viktiga myndigheter publicerar varken uppgifter om avgifter och villkor för återanvändning eller information om vilka data som kan återanvändas. Eftersom det är svårt att ta reda på vilka data som finns att återanvända är efterfrågan låg på offentliga data. Av de 17 kommuner som svarade hade två lämnat ut handlingar för vidareutnyttjande till 10 eller färre organisationer, tre hade lämnat till mellan 11 och 50 organisationer. De flesta myndigheterna (10 av 31) lämnar ut till färre än 10 organisationer. Det finns dock sex myndigheter som lämnar till över 100 organisationer. Myndigheter med värdefull information lämnar till många organisationer. SMHI lämnar till över 500 och Lantmäteriet till över 1 000 organisationer. Svårt att få information om datakällor PSI-området och återanvändningen av offentlig data framstår som problematiskt i vår undersökning. Det verkar som om det återstår mycket att göra för att leva upp till det som står i PSI-lagens första paragraf: Syftet med denna lag är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. 11 För få kommuner vet om att lagen om vidareutnyttjande av handlingar gäller dem. Att information om datakällor, avgifter och villkor inte publiceras försämrar möjligheterna för företag och medborgare att ta del av offentliga handlingar. Tillståndet är bättre bland myndigheterna. De har varit mer involverade i regeringens arbete inför den nya lagen och har kanske därför bättre beredskap. Ett antal myndigheter har också arbetat med frågan i många år innan lagen trädde i kraft. Av enkäten drar Handelskammaren slutsatsen att regeringens och riksdagens åtgärder hittills har varit otillräckliga när det gäller att publicera information om vilka data eller handlingar som myndigheter och kommunerna förfogar över. Detta är en signal till regeringen om att den måste ställa större krav på myndigheternas arbete med att leva upp till intentionerna i PSIlagen. Det vore också önskvärt med upplysnings- och samordningsarbete gentemot kommunerna från SKL. Om information om handlingar, avgifter och villkor skulle publiceras, skulle det underlätta för dem som vidareutnyttjar handlingarna. E-delegationen har publicerat en enkel lista med datakällor. Det är en fördel att det finns en central webbsida som visar tillgängliga datakällor. USA och Storbritannien har visat vägen. Än så länge är det privata initiativet Opengov som har varit bäst i Sverige. 12 Följ Handelskammarens arbete med PSI: chamber.se/psi 11 Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. 12 Opengov: <http://www.opengov.se/>

21 Resultattabell för myndigheter Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Arbetsförmedlingen 69 % 90,5 14,0 17,0 11,5 20,0 15,0 2,0 11,0 Arbetsmiljöverket 61 % 81,0 25,0 24,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 ARN 41 % 53,5 13,0 23,0 8,0 0,0 0,0 0,0 9,5 Bolagsverket 77 % 101,5 19,0 22,0 11,0 12,0 15,0 11,0 11,5 Datainspektionen 44 % 58,5 5,0 17,0 8,0 0,0 15,0 4,0 9,5 Ekonomistyrningsverket 44 % 58,5 7,0 23,0 9,0 0,0 15,0 0,0 4,5 Elsäkerhetsverket 34 % 45,0 2,0 8,0 10,0 0,0 12,0 5,5 7,5 Energimarknadsinspektionen 59 % 77,5 22,0 9,0 12,5 0,0 15,0 15,0 4,0 Energimyndigheten 65 % 86,0 21,0 20,0 11,0 0,0 15,0 9,0 10,0 Fastighetsmäklarnämnden 56 % 74,0 15,0 18,0 9,5 0,0 12,0 10,0 9,5 Finansinspektionen 55 % 72,0 8,0 22,0 10,5 0,0 15,0 9,0 7,5 Fiskeriverket 53 % 70,5 10,0 25,0 10,5 0,0 15,0 0,0 10,0 FMV 70 % 92,0 19,0 21,0 10,0 12,0 15,0 7,0 8,0 Försvarsexportmyndigheten 23 % 30,0 7,0 5,0 6,0 0,0 12,0 0,0 0,0 Försäkringskassan 82 % 108,5 23,0 23,0 15,5 8,0 15,0 15,0 9,0 Högskoleverket 40 % 53,0 13,0 9,0 9,5 0,0 15,0 0,0 6,5 ISP 63 % 83,0 10,0 25,0 11,5 0,0 15,0 11,0 10,5 Kammarkollegiet 69 % 90,5 19,0 15,0 9,5 16,0 15,0 10,0 6,0 Kommerskollegium 49 % 65,0 15,0 17,0 9,5 0,0 15,0 0,0 8,5 Konkurrensverket 64 % 85,0 12,0 19,0 16,5 2,0 12,0 11,5 12,0 Konsumentverket 88 % 116,5 25,0 25,0 14,0 20,0 15,0 6,0 11,5 Kronofogdemyndigheten 61 % 81,0 23,0 18,0 10,0 0,0 15,0 7,0 8,0 Lantmäteriet 77 % 101,5 25,0 25,0 14,5 0,0 15,0 10,0 12,0 Lotteriinspektionen 55 % 72,0 21,0 20,0 9,0 0,0 15,0 0,0 7,0 Migrationsverket 84 % 111,0 24,0 25,0 11,0 20,0 15,0 10,5 5,5 PRV 67 % 88,0 24,0 24,0 11,5 0,0 15,0 4,5 9,0 PTS 77 % 101,0 8,0 25,0 18,0 20,0 15,0 5,0 10,0 Riksarkivet 42 % 56,0 5,0 21,0 7,5 0,0 15,0 0,0 7,5 Rikspolisstyrelsen 70 % 92,5 16,0 25,0 9,0 12,0 15,0 7,5 8,0 SCB 53 % 69,5 6,0 24,0 11,0 6,0 15,0 0,0 7,5 Sjöfartsverket 62 % 81,5 16,0 22,0 12,5 0,0 15,0 7,0 9,0 Skatteverket 92 % 121,0 24,0 25,0 12,5 20,0 15,0 15,0 9,5 Skogsstyrelsen 55 % 73,0 5,0 19,0 7,5 20,0 12,0 2,0 7,5 Skolverket 61 % 81,0 5,0 14,0 12,0 20,0 15,0 5,0 10,0 SMHI 58 % 76,5 19,0 23,0 12,0 0,0 15,0 0,0 7,5 Statskontoret 58 % 77,0 25,0 21,0 8,0 0,0 15,0 0,0 8,0 Swedac 53 % 70,0 18,0 20,0 10,5 0,0 15,0 0,0 6,5 Tillväxtanalys 59 % 78,0 15,0 16,0 7,5 0,0 15,0 15,0 9,5 Tillväxtverket 77 % 102,0 22,0 15,0 13,5 16,0 15,0 11,0 9,5 Trafikverket 75 % 98,5 20,0 24,0 10,0 16,0 15,0 4,5 9,0 Transportstyrelsen 75 % 99,5 19,0 25,0 10,5 16,0 15,0 7,0 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen

22 Myndigheter Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Tullverket 61 % 80,5 13,0 19,0 10,5 0,0 15,0 15,0 8,0 Vinnova 50 % 66,5 10,0 10,0 9,5 16,0 12,0 0,0 9,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen

23 Resultattabell för kommuner Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Ale 74 % 105,5 17,0 12,0 13,0 16,0 15,0 15,0 12,0 5,5 Arboga 29 % 41,5 4,0 5,0 11,0 0,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Avesta 31 % 43,5 6,0 18,0 9,5 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 Bengtsfors 25 % 35,5 9,0 3,0 6,0 0,0 10,0 0,0 7,5 0,0 Bjuv 39 % 55,5 8,0 19,0 10,0 0,0 15,0 0,0 3,5 0,0 Bollnäs 49 % 70,0 9,0 12,0 9,0 16,0 12,0 0,0 9,5 2,5 Botkyrka 52 % 74,5 24,0 22,0 14,5 12,0 2,0 0,0 0,0 0,0 Bromölla 48 % 68,0 14,0 0,0 14,5 16,0 15,0 0,0 6,5 2,0 Båstad 29 % 40,5 9,0 0,0 9,5 0,0 9,0 1,5 8,5 3,0 Ekerö 46 % 65,0 5,0 16,0 13,5 20,0 0,0 0,0 9,5 1,0 Eslöv 58 % 82,5 11,0 14,0 9,5 20,0 9,0 7,5 7,0 4,5 Falköping 49 % 70,0 23,0 20,0 10,5 0,0 0,0 8,0 7,5 1,0 Filipstad 60 % 84,5 3,0 24,0 11,5 12,0 15,0 7,0 7,0 5,0 Flen 13 % 19,0 4,0 1,0 9,0 0,0 0,0 0,0 3,5 1,5 Gnesta 27 % 38,5 2,0 4,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Grums 40 % 57,0 7,0 14,0 9,0 0,0 12,0 9,0 6,0 0,0 Hammarö 47 % 67,0 7,0 10,0 13,5 8,0 15,0 8,0 5,5 0,0 Haninge 48 % 68,5 11,0 18,0 15,0 0,0 9,0 5,0 9,5 1,0 Hedemora 18 % 25,5 2,0 12,0 7,0 0,0 0,0 0,0 4,5 0,0 Helsingborg 73 % 103,5 17,0 19,0 16,0 12,0 15,0 9,0 9,0 6,5 Hjo 29 % 40,5 9,0 11,0 9,5 0,0 4,0 0,0 7,0 0,0 Huddinge 40 % 57,0 4,0 17,0 11,5 0,0 15,0 0,0 7,5 2,0 Hudiksvall 45 % 64,5 4,0 7,0 7,0 12,0 12,0 15,0 7,5 0,0 Hultsfred 40 % 57,0 10,0 10,0 9,0 12,0 9,0 3,5 3,5 0,0 Håbo 37 % 53,0 14,0 8,0 7,0 4,0 12,0 2,0 5,0 1,0 Hällefors 38 % 54,0 5,0 22,0 7,5 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Härnösand 33 % 46,5 5,0 8,0 8,5 0,0 15,0 0,0 8,0 2,0 Högsby 44 % 63,0 4,0 15,0 9,5 16,0 12,0 0,0 6,5 0,0 Jönköping 60 % 85,5 22,0 14,0 10,5 16,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kalmar 47 % 67,0 12,0 7,0 11,0 8,0 15,0 3,5 8,0 2,5 Katrineholm 69 % 98,5 18,0 16,0 15,0 12,0 12,0 7,5 11,5 6,5 Kil 38 % 54,5 12,0 8,0 11,5 0,0 12,0 3,0 8,0 0,0 Kinda 44 % 62,0 22,0 17,0 12,0 0,0 9,0 0,0 2,0 0,0 Kiruna 44 % 62,5 4,0 11,0 9,5 0,0 15,0 11,5 10,5 1,0 Kungsör 30 % 43,0 4,0 8,0 7,0 0,0 12,0 4,5 7,5 0,0 Lidingö 65 % 93,0 21,0 11,0 11,5 16,0 15,0 8,0 8,0 2,5 Lindesberg 55 % 78,0 13,0 17,0 12,0 20,0 9,0 0,0 7,0 0,0 Linköping 82 % 116,0 22,0 25,0 13,0 20,0 15,0 7,0 9,0 5,0 Ludvika 33 % 47,0 12,0 11,0 9,0 12,0 0,0 0,0 3,0 0,0 Lycksele 63 % 89,0 14,0 20,0 9,5 16,0 9,0 9,0 8,0 3,5 Mellerud 32 % 45,5 4,0 9,0 10,0 0,0 15,0 0,0 7,5 0,0 Munkedal 61 % 86,0 18,0 20,0 9,0 16,0 15,0 0,0 8,0 0,0 Nacka 79 % 111,5 23,0 11,0 15,0 20,0 12,0 15,0 8,5 7,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen

24 Kommuner Total andel Totalpoäng Planering och ansvar Nora 54 % 76,0 13,0 16,0 9,0 0,0 15,0 15,0 7,0 1,0 Norrköping 57 % 81,5 14,0 14,0 10,5 20,0 12,0 2,0 8,0 1,0 Nybro 21 % 29,5 4,0 10,0 8,5 0,0 0,0 0,0 7,0 0,0 Nykvarn 50 % 71,5 14,0 10,0 10,0 16,0 15,0 0,0 6,5 0,0 Olofström 15 % 22,0 2,0 0,0 9,0 4,0 0,0 0,0 6,0 1,0 Ragunda 38 % 53,5 9,0 17,0 8,0 0,0 12,0 0,0 7,5 0,0 Ronneby 41 % 58,5 6,0 12,0 12,0 0,0 15,0 5,5 7,0 1,0 Simrishamn 11 % 16,0 16,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjöbo 42 % 59,5 5,0 23,0 13,5 0,0 9,0 0,0 7,0 2,0 Sollentuna 49 % 69,0 12,0 7,0 9,5 16,0 15,0 2,0 7,5 0,0 Sotenäs 45 % 63,5 5,0 19,0 11,5 12,0 12,0 4,0 0,0 0,0 Stockholm 90 % 128,5 25,0 25,0 15,0 16,0 12,0 15,0 11,5 9,0 Strängnäs 40 % 56,5 5,0 11,0 9,0 12,0 12,0 0,0 6,5 1,0 Sundbyberg 60 % 84,5 16,0 1,0 11,0 20,0 15,0 6,0 9,0 6,5 Sundsvall 44 % 63,0 8,0 4,0 12,5 12,0 9,0 7,0 9,5 1,0 Tanum 63 % 89,0 17,0 17,0 11,5 16,0 12,0 4,5 8,5 2,5 Tidaholm 50 % 71,0 10,0 10,0 15,5 0,0 12,0 15,0 8,5 0,0 Tierp 50 % 71,0 19,0 11,0 8,5 6,0 12,0 4,0 5,5 5,0 Tomelilla 51 % 72,5 17,0 14,0 10,0 8,0 15,0 0,0 8,5 0,0 Tranås 52 % 73,5 18,0 10,0 9,0 12,0 15,0 0,0 4,5 5,0 Trelleborg 36 % 51,5 5,0 19,0 10,0 0,0 9,0 1,0 7,5 0,0 Ulricehamn 43 % 61,0 7,0 18,0 9,5 0,0 10,0 5,5 6,0 5,0 Upplands Väsby 88 % 124,5 20,0 23,0 16,5 20,0 15,0 14,0 11,5 4,5 Upplands-Bro 57 % 80,5 20,0 18,0 11,5 12,0 12,0 0,0 7,0 0,0 Vetlanda 42 % 60,0 4,0 11,0 7,5 16,0 12,0 0,0 7,5 2,0 Vimmerby 48 % 67,5 5,0 21,0 10,5 12,0 9,0 0,0 7,5 2,5 Vänersborg 51 % 73,0 5,0 12,0 9,5 16,0 12,0 9,0 7,5 2,0 Värmdö 69 % 97,5 24,0 21,0 10,0 16,0 12,0 5,0 9,5 0,0 Västerås 55 % 77,5 22,0 16,0 11,5 0,0 9,0 7,5 7,5 4,0 Växjö 50 % 71,0 14,0 20,0 11,0 4,0 15,0 0,0 6,0 1,0 Ånge 38 % 53,5 9,0 4,0 8,0 20,0 9,0 0,0 3,5 0,0 Åsele 17 % 23,5 4,0 3,0 7,0 4,0 0,0 0,0 2,5 3,0 Åstorp 22 % 31,5 5,0 9,0 7,5 0,0 0,0 1,5 4,5 4,0 Åtvidaberg 42 % 59,0 4,0 21,0 6,0 0,0 15,0 0,0 5,0 8,0 Älmhult 24 % 34,0 0,0 7,0 11,5 0,0 9,0 0,0 6,5 0,0 Öckerö 50 % 71,0 13,0 19,0 12,0 4,0 15,0 0,0 7,0 1,0 Örebro 64 % 91,0 8,0 20,0 16,0 20,0 9,0 5,0 8,5 4,5 Östersund 35 % 50,0 4,0 13,0 12,0 0,0 12,0 0,0 8,0 1,0 Informationssäkerhet Kommunikationskanaler Elektronisk upphandling Elektroniska fakturor Elektronisk identifiering Webbplatsen E-tjänster i kommunen

25 Bilaga: Myndigheter och kommuner som inte har svarat De myndigheter och kommuner som inte har svarat återfinns i tabellerna nedan. De som markeras med asterisk (*) svarade så bristfälligt att deras svar inte har kunnat användas i undersökningen. Utskicket gick även till de 21 länsstyrelsernas. Deras enkätsvar uteslöts då de har en gemensam IT-hantering. Leksand svarade, men deras svar kom på grund av ett misstag ej med i rangordningen. Myndigheter som inte har svarat Bokföringsnämnden* Kemikalieinspektionen Riksdagen CSN Livsmedelsverket Rikstrafiken Ekobrottsmyndigheten Läkemedelsverket Skolinspektionen Exportkreditnämnden Marknadsdomstolen Socialstyrelsen Forskarskattenämnden Medlingsinstitutet Trafikanalys FRA MSB Verket för högskoleservice* ISA Regeringskansliet Jordbruksverket Revisorsnämnden Kommuner som inte har svarat Alingsås Götene Lidköping Robertsfors Täby Alvesta Habo Lilla Edet Sala Töreboda Aneby Hagfors Ljungby Salem Uddevalla Arjeplog Hallsberg Ljusdal Sandviken Umeå Arvidsjaur* Hallstahammar Ljusnarsberg Sigtuna Uppsala Arvika Halmstad Lomma Skara Uppvidinge Askersund Haparanda* Luleå* Skellefteå Vadstena Berg Heby Lund Skinnskatteberg Vaggeryd Bjurholm Herrljunga Lysekil Skurup Valdemarsvik Boden Hofors Malå Skövde Vallentuna Bollebygd Hylte Malmö Smedjebacken Vansbro Borgholm* Härjedalen Malung-Sälen Sollefteå Vara Borlänge Härryda Mariestad Solna Varberg Borås Hässleholm* Mark Sorsele Vaxholm Boxholm Höganäs Markaryd Staffanstorp Vellinge Bräcke Hörby Mjölby Stenungsund Vilhelmina Burlöv* Höör Mönsterås Storfors Vindeln Dalsed Jokkmokk Mora Storuman Vingåker Danderyd Järfälla Motala Strömstad Vårgårda Degerfors Kalix Mullsjö Strömsund Vännäs Dorotea Karlsborg Munkfors Sunne Värnamo* Eda Karlshamn Mölndal Surahammar Västervik Eksjö Karlskoga Mörbylånga Svalöv Ydre Emmaboda Karlskrona Norberg Svedala Ystad Enköping Karlstad Nordanstig Svenljunga* Åmål Eskilstuna Kavlinge Nordmaling Säffle Åre Essunga Klippan Norrtälje Säter Årjäng Fagersta Knivsta Norsjö Sävsjö Älvdalen