Kommunernas budget- och skuldrådgivning

Rapport 2016:5 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning En lägesrapport 2016

2016:5 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2016 Konsumentverket 2016 Ansvariga handläggare: Helena Olofsson och Margareta Lindberg

Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Kommunal budgetoch skuldrådgivning... 7 1.2 Konsumentverkets roll... 8 1.3 Bakgrund... 8 1.4 Syfte... 8 2 Metod... 9 2.1 Kommunernas egna uppgifter... 9 2.2 Övriga inhämtade uppgifter... 10 3 Resultatredovisning... 11 3.1 Tre kommuner saknar budgetoch skuldrådgivning... 11 3.2 Kommuner med få timmar... 11 3.3 Vännäs ger mest tid per invånare och år... 12 3.4 Mest tid i ganska små kommuner... 14 3.5 Budget- och skuldrådgivning per skuldsatt... 14 3.6 Antalet årsarbetskrafter fortsätter att öka... 15 3.7 Många arbetar deltid... 15 3.8 Arbetstidens fördelning... 16 3.9 Tio kommuner arbetar enbart med skuldsanering... 16 3.10 Var fjärde kommun köper budgetoch skuldrådgivning... 18 3.11 De längsta väntetiderna har blivit kortare... 19 3.12 Långa väntetider... 20 3.13 Kommuner som har minskat och ökat sin väntetid... 20 3.14 Socialnämnden är den vanligaste uppdragsgivaren... 22 3.15 Budget- och skuldrådgivningens placering... 22 3.16 Stockholms stadsdelar... 23 4 Skulder hos Kronofogden... 24 4.1 Störst andel skuldsatta i Ljusnarsberg... 24 4.2 Återigen lägst andel skuldsatta i Lomma... 25 4.3 Allt fler söker skuldsanering... 25 4.4 Drygt 25 700 personer har pågående skuldsanering... 26 5 Avslutning... 27 6 Källförteckning... 29 7 Bilagor... 30

4 (30) Sammanfattning Denna rapport innehåller resultatet från årets kartläggning av den kommunala budgetoch skuldrådgivningen, jämförelser med tidigare år och annan statistik. Enligt lag ska alla kommuner erbjuda budgetoch skuldrådgivning och det gör nästan alla. Tre kommuner, Emmaboda, Trosa och Övertorneå, uppger att de saknar budgetoch skuldrådgivning. Trosa har dock anställt en person efter att uppgifterna i enkäten hämtades in. I Emmaboda och Övertorneå har tidigare budgetoch skuldrådgivare slutat och de söker efter ersättare. Fler kommuner lägger mer tid på budgetoch skuldrådgivning. 80 kommuner har en heltid eller mer. Antalet kommuner som lägger mindre än en arbetsdag per vecka har minskat till 56 jämfört med 67 ifjol. 35 kommuner erbjuder en halvdag eller mindre per vecka (2014: 47) Antalet invånare i Sveriges kommuner varierar från drygt 2 400 till 923 500 personer. För att kunna jämföra kommuner med varandra har vi räknat ut hur rådgivningen är fördelad per invånare och år. I genomsnitt erbjuds 3,0 minuter per invånare och år för dem som har tillgång till budgetoch skuldrådgivning. Det är mindre än förra årets 3,3 minuter. Behovet av budgetoch skuldrådgivning kan skilja sig åt i kommunerna. Om tiden som erbjuds per skuldsatt relateras till andelen kommuninvånare med skulder hos Kronofogden visar det att de som har minst andel skuldsatta har mest budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt och vice versa. Sambandet har inte utretts vidare så några slutsatser kan inte dras. Cirka 360 personer arbetar med budgetoch skuldrådgivning. Många arbetar deltid och den sammanlagda arbetstiden motsvarar 240 årsarbetskrafter. Liksom tidigare år läggs fortfarande mest tid på rådgivning och skuldsanering. I år har andelen arbete med skuldsanering ökat till 41 procent. Knappt 8 procent av arbetstiden läggs på insatser för att förebygga problem. Det är 101 kommuner som inte arbetar förebyggande överhuvudtaget (2015: 106). Väntetiden för att få träffa en budgetoch skuldrådgivare varierar upp till 36 veckor. Ifjol var spannet större, upp till ett år. Den genomsnittliga väntetiden till budgetoch skuldrådgivningen i landet är 4 veckor. Det är en minskning med några dagar jämfört med 2015. Nio kommuner har en väntetid på tjugo veckor eller mer. Våren 2015 hade Konsumentverket ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera kommunernas budgetoch skuldrådgivning. Resultaten som presenterades i rapporten Med väntan växer skulden 1 visar att omfattningen och kvaliteten på budgetoch skuldrådgivningen varierar över landet, och verksamheten är ofta relativt okänd. Regeringen har därefter gett Konsumentverket i uppdrag att, efter samråd med Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda 1 Konsumentverkets rapport 2015:8 Med väntan växer skulden

5 (30) aktörer, ta fram och tillhandahålla rekommendationer för den kommunala budgetoch skuldrådgivningen och följa upp hur de används. Det arbetet ska vara klart före årsskiftet. En ny skuldsaneringslag och en F-skuldsaneringslag som omfattar företagare föreslås att träda i kraft 1 november 2016. Det kan komma att påverka budgetoch skuldrådgivarnas arbetssätt. När mindre tid behöver ägnas åt exempelvis ansökan och hjälp med att tyda betalplaner skapas möjligheter att arbeta mer utåtriktat för att öka kännedomen om verksamheten och med rådgivning i olika former för att motverka överskuldsättning.

6 (30) Summary The new Debt Relief Act of 2007 gave the Swedish Consumer Agency a statutory role in supporting and guiding municipal budget and debt advisory services. Municipal services have been reviewed each year since the passage of the Act. This report contains the 2016 results with comparisons from previous years and other statistics. Municipalities plan their services differently in terms of both structure and scope. The number of municipalities that offer less than one working day (8 hours) per week has fallen to 56 (2015: 67 municipalities). A total of 35 municipalities devote four hours or less per week to the service. A total of 80 municipalities devote 40 hours a week or more. Emmaboda, Trosa och Övertorneå were the only municipalities that reported having no budget and debt advisory service. The waiting time for an initial personal appointment ranges from an immediate response to 36 weeks (52 weeks last year). A total of 9 municipalities had waiting times of 20 weeks or longer. 82 percent of the municipalities satisfy the Consumer Agency's recommendation that waiting times not exceed four weeks. The number of inhabitants in Swedish municipalities varies from just over 2,400 to approximately 923 500. We calculated the annual allocation of advisory services per inhabitant in order to compare municipalities with each other. Inhabitants with access to budget and debt advice are offered 3.0 minutes per year on average. Last year s figure was higher (3.3 minutes). Approximately 360 municipal employees provide budget and debt advice. Many of them work parttime. Total working hours represent 240 annual full-time equivalent employees. That is the highest figure since the services were first analysed in 2009. 19 of the 240 annual full-time equivalent employees are devoted to preventive interventions. A total of 101 municipalities do not have any kind of preventive effort. As has previously been the case, most time is devoted to advice and debt relief. The proportion of time devoted to debt relief rose to 41 percent this year. According to the Enforcement Authority, the number of debt relief applications increased by 12 percent in 2015. A budget and debt advisor was involved in eight out of every ten applications. A new debt relief act will come into force on the 1st November 2016. The Government has ordered the Consumer Agency to, during 2016, produce guidelines for municipal budget and debt advisory services.

7 (30) 1 Inledning Enligt skuldsaneringslagen (2006:548) ska kommunerna lämna råd och anvisningar i budgetoch skuldfrågor till skuldsatta personer. Kommunen har en central roll för att tillämpningen av skuldsaneringslagen ska vara effektiv och ändamålsenlig. Konsumentverket följer upp och stöttar verksamheterna med bland annat utbildningar och verktyg för information, handläggning och statistik. Det är kommunerna själva som avgör omfattning, hur och var i kommunorganisationen som budgetoch skuldrådgivningen ska utföras. Verksamheten ser därför olika ut i olika delar av landet, allt från kommuner som har verksamhet med flera anställda till en kommun som inte har någon budgetoch skuldrådgivning alls. 1.1 Kommunal budgetoch skuldrådgivning Kommunernas roll i budgetoch skuldrådgivningsarbetet anges i paragraf två, andra stycket i skuldsaneringslagen (2006:548): Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budgetoch skuldfrågor till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under skuldsaneringsförfarandet och under löptiden för en betalningsplan. Rollen specificeras närmare i propositionen 2005/06:1241 2 : Grundidén är att de kommunala rådgivarna genom olika former av ekonomisk rådgivning dels skall bidra till att förebygga överskuldsättning, dels skall hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sina problem [ ] rådgivarna skall ge råd till och verka för olika former av frivilliga uppgörelser även för gäldenärer som av en eller annan anledning inte kan eller vill komma i fråga för en skuldsanering enligt lagen. Personer som ansöker om skuldsanering behöver i många fall hjälp och stöd under hela skuldsaneringsprocessen för att insatsen ska bli verkningsfull. De flesta skuldsatta uppfyller dock inte skuldsaneringslagens villkor för att få skuldsanering. Majoriteten av dem som vänder sig till en budgetoch skuldrådgivare behöver annan hjälp och andra lösningar än skuldsanering i formell mening. Hos budgetoch skuldrådgivaren ska även de som behöver ekonomisk rådgivning kunna få det. Skuldsatta ska också få hjälp av sin kommun med att nå olika former av frivilliga uppgörelser med sina fordringsägare. Det är varje kommuns ansvar att se till att det finns resurser för budgetoch skuldrådgivning i förhållande till behov. För att undvika överskuldsättning ska rådgivarna även arbeta med förebyggande insatser. 2 Propositionen 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande

8 (30) 1.2 Konsumentverkets roll Konsumentverket har sedan slutet av 1970-talet stöttat hushållsekonomisk rådgivning i kommunal regi. Efter införandet av den första skuldsaneringslagen 1994 har Konsumentverkets stöd inriktats mot den verksamhet som vi idag kallar budgetoch skuldrådgivning. I och med att skuldsaneringslagen ändrades den 1 januari 2007 blev Konsumentverkets stöd till kommunerna lagstadgat. 1.3 Bakgrund Under många år har Konsumentverket kartlagt den kommunala konsumentvägledningen. I och med att Konsumentverkets roll specificerades i 2007 års skuldsaneringslag, uppstod ett behov av att även kartlägga budgetoch skuldrådgivningen. I regeringens proposition 2005/06:124 3 anges att Konsumentverket ska utvärdera den budgetoch skuldrådgivning som kommunerna ska svara för. Resultaten från årets kartläggning redovisas i denna rapport. Tillsynsmyndighet för budgetoch skuldrådgivning har tidigare varit Socialstyrelsen men när Inspektionen för vård och omsorg (IVO) bildades den 1 juni 2013 övertog de tillsynsansvaret. Varken Socialstyrelsen eller IVO har dock utfört några tillsynsinsatser 4. 1.4 Syfte Syftet med denna rapport är att belysa omfattning och utveckling av budgetoch skuldrådgivningen för regering, kommuner, Konsumentverket och andra myndigheter, massmedier med flera. 3 Propositionen 2005/06:124. Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande 4 Betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället?

9 (30) 2 Metod I januari 2016 skickades en webbenkät till landets alla kommuner. Samtliga kommuner har besvarat enkäten, som exempelvis innehåller frågor som: Har kommunen budgetoch skuldrådgivning? Hur många timmar läggs på budgetoch skuldrådgivning en genomsnittsvecka? Finns köp- eller säljavtal? Hur många personer arbetar med budgetoch skuldrådgivning i kommunen? Hur lång är väntetiden? Om verksamhet saknas: Av vilken anledning saknas budgetoch skuldrådgivning? Se frågorna i sin helhet i bilaga 1: Enkätfrågorna. Respondenterna har fått fördela arbetstiden på följande fyra arbetsområden: 1. Budget- och skuldråd Med budgetoch skuldråd menas exempelvis att planera budget, ge skuldråd, förändringsarbete, förhandla med fordringsägare samt arbeta med frivilliga lösningar. 2. Skuldsanering Skuldsanering innebär, förutom hjälp vid ansökan om skuldsanering, även omprövning och överklaganden samt stöd under hela skuldsaneringsprocessen. 3. Förebyggande arbete Med förebyggande arbete avses allt arbete i syfte att motverka överskuldsättning. Exempel kan vara kontakter och samarbete med skolor, organisationer och näringsliv, medverkan i chattar och forum på Internet samt mediekontakter och spridning av informationsmaterial. Även res- och förberedelsetid inkluderas. 4. Internt arbete Internt arbete innebär administration, handledning, egen utbildning, verksamhetsplanering, kontorsmöten etc. 2.1 Kommunernas egna uppgifter Rapporten bygger på kommunernas egna uppgifter vilket innebär att skillnader kan förekomma när det gäller omfattning och detaljnivå i deras statistik. För att kunna besvara frågorna i enkäten har de därför ibland tvingats att göra uppskattningar. Avtalen mellan kommunerna är inte alltid utformade så att de anger hur mycket tid som köps och säljs. De säljande kommunerna har då fått uppskatta hur stor del av den totala tiden de lägger på respektive kommun som de arbetar för. Det är således inga exakta siffror som presenteras i rapporten. Vi bedömer ändå att den ger en bra bild av hur budgetoch skuldrådgivningen ser ut i landet.

10 (30) 2.2 Övriga inhämtade uppgifter Uppgifter om invånarantal per kommun har hämtats från Statistiska centralbyrån och avser statistik från 2015-12-31. För jämförelser med tidigare år har uppgifter hämtats från Konsumentverkets tidigare lägesrapporter om kommunernas budgetoch skuldrådgivning. Statistik över antal skuldsaneringsansökningar har inhämtats från Kronofogden. När vi i rapporten skriver andel skuldsatta menar vi den andel av kommunens invånare som enligt Kronofogdens utsöknings- och indrivningsdatabas den 31 december 2015 var restförda för någon skuld, det vill säga andelen fysiska personer med en aktuell skuld hos Kronofogden.

11 (30) 3 Resultatredovisning 3.1 Tre kommuner saknar budgetoch skuldrådgivning Enligt lag måste alla kommuner erbjuda budgetoch skuldrådgivning och det gör nästan alla. Tre kommuner, Emmaboda, Trosa och Övertorneå uppger att de saknar budgetoch skuldrådgivning. Trosa har dock anställt en person efter att uppgifterna i enkäten hämtades in. I Emmaboda och Övertorneå har tidigare budgetoch skuldrådgivare slutat och de söker efter ersättare. Emmaboda: Personen har tyvärr sagt upp avtalet så vi har ingen budget och skuldrådgivare... Personen sa upp avtalet i höstas. Letar med ljus och lykta efter någon annan. I fjol svarade Dorotea nej på frågan om kommunen har budgetoch skuldrådgivning. De hade ingen utpekad verksamhet men viss budgetoch skuldrådgivning gavs ändå inom ramen för arbetet med ekonomiskt bistånd. Orsaken var att det är svårt att upprätthålla en tjänst för så få invånare. Det finns fler kommuner som har en liknande situation men som uppger att de har budgetoch skuldrådgivning. I år har Dorotea angett att de har budgetoch skuldrådgivning. De arbetar med detta i snitt en timme i veckan. 3.2 Kommuner med få timmar Några kommuner erbjuder budgetoch skuldrådgivning men bara i liten utsträckning. Öckerö har så få ärenden att det ger ett genomsnitt på 0,2 timmar. Kommuner med minst arbetstid: Kommun Invånare Timmar per vecka Öckerö 12 682 0,2 Bjurholm 2 453 0,5 Vaxholm 11 380 0,8 Arjeplog 2 887 1,0 Dals-Ed 4 799 1,0 Dorotea 2 740 1,0 Hällefors 7 032 1,0 Mellerud 9 169 1,0 Nordmaling 7 060 1,0 Ovanåker 11 469 1,0 Storfors 4 032 1,0 Överkalix 3 395 1,0 Sorsele 2 516 1,5 Tanum 12 455 1,5 Det är färre kommuner i år som lägger riktigt lite tid på budgetoch skuldrådgivning. 35 kommuner ger en halvdag eller mindre per vecka. Förra året var motsvarande siffra 47. Det är

12 (30) ofta små kommuner som har så begränsad verksamhet. 25 kommuner har mindre än 10 000 invånare (2015: 35). 3.3 Vännäs ger mest tid per invånare och år Antalet invånare i Sveriges kommuner varierar från drygt 2 400 till 923 500 personer. Vid en jämförelse av hur mycket tid kommunerna lägger på budgetoch skuldrådgivning är det relevant att relatera tiden till hur många personer den ska räcka till. Därför har vi tagit fram nyckeltalet budgetoch skuldrådgivningen per invånare och år i varje kommun. Genomsnittlig tid i kommunerna med budgetoch skuldrådgivning är 3,0 minuter per invånare och år. Det är mindre än förra årets 3,3 minuter. Vännäs är den kommun som ger sina invånare mest budgetoch skuldrådgivning per invånare. De har knappt 8 600 invånare och arbetar med budgetoch skuldrådgivning i snitt 36 timmar i veckan. Det kan jämföras med Kungälv som ger lika många timmar i veckan men där tiden ska räcka till drygt 42 700 invånare. Tiden blir då 2,6 minuter per invånare. Mullsjö har de senaste åren toppat listan över kommuner som ger mest budgetoch skuldrådgivning. I år hamnar de på elfte plats och är därför inte med i listan nedan. De tio kommuner som erbjuder mest budgetoch skuldrådgivning per invånare: Kommun Invånare Timmar per vecka Minuter per invånare och år Vännäs 8 593 36 13,1 Kil 11 802 40 10,6 Nordanstig 9 490 32 10,5 Vansbro 6 715 20 9,3 Uppvidinge 9 319 27 9,0 Älvdalen 7 035 20 8,9 Smedjebacken 10 790 30 8,7 Storuman 5 943 16 8,4 Skurup 15 149 40 8,2 Gnosjö 9 514 24 7,9

13 (30) De tio kommuner som erbjuder minst tid per invånare: Kommun Invånare Timmar per vecka Minuter per invånare och år Emmaboda 9 090 0 0,0 Trosa 12 078 0 0,0 Övertorneå 4 603 0 0,0 Öckerö 12 682 0,2 0,0 Vaxholm 11 380 0,8 0,2 Lomma 23 324 2 0,3 Ovanåker 11 469 1 0,3 Mellerud 9 169 1 0,3 Tanum 12 455 1,5 0,4 Nordmaling 7 060 1 0,4 Hällefors 7 032 1 0,4 Se bilaga 3 för resultat för landets alla kommuner. 80 kommuner har en heltid eller mer, precis som ifjol. Antalet kommuner som ger mindre än en arbetsdag (åtta timmar) per vecka har minskat till 56 jämfört med 67 ifjol. Total tid för budgetoch skuldrådgivning per vecka 100 86 90 80 er Kommun 80 70 67 65 70 61 62 56 55 60 52 51 52 50 40 30 20 17 13 13 12 12 11 10 1 1 3 0 Saknar 0,1 7,5 8 16 17 39 40 79 80 119 120 eller mer Timmar per vecka 2014 2015 2016

14 (30) 3.4 Mest tid i ganska små kommuner Medelvärdet av tid för budgetoch skuldrådgivning per person och år är lägst i de allra minsta kommunerna. Där ligger medelvärdet på 2,6 minuter per invånare. En vanlig förklaring är att det är svårt att upprätthålla verksamhet för så få invånare. Samtidigt ser vi att näst minst tid får de som bor i kommuner med 80 000 invånare eller fler. Där ligger medelvärdet på 2,9 minuter. Mest budgetoch skuldrådgivning per person ges i kommuner som har mellan 5 000 och 15 000 invånare. r e t u in M Tid för budgetoch skuldrådgivning per person utifrån kommunstorlek 4,5 4 4 3,5 3,3 3,5 3,7 3,7 3,5 3,4 3,3 3,3 3 2,6 2,4 2,4 2,5 3,2 3,2 3 2,9 2,9 2,9 2 1,5 1 0,5 0 5 000 5 001 10 000 10 001 15 000 15 001 30 30 001 80 80 001 000 000 Invånare 2014 2015 2016 3.5 Budget- och skuldrådgivning per skuldsatt Kronofogdens statistik visar att andelen skuldsatta i kommunerna skiljer sig åt (se mer i kapitel 4). Detta kan påverka behovet av budgetoch skuldrådgivning. Vi har tagit fram nyckeltalet budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt (tiden budgetoch skuldrådgivning kommunerna ger i relation till kommunens antal skuldsatta hos Kronofogden). Genomsnittet för landet är 88 minuter budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt och år. I snitt hade 3,5 procent av invånarna skulder hos Kronofogden 31 december 2015. En jämförelse av andelen skuldsatta i kommunerna med tiden för budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt visar att de som har minst andel skuldsatta har mest budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt. Kommuner med störst andel skuldsatta har minst budgetoch skuldrådgivning per skuldsatt. Sambandet har inte utretts vidare så några slutsatser kan inte dras.

15 (30) Budget- och skuldrådgivning per skuldsatt person utifrån andelen skuldsatta i kommunerna u ld sa tt150 100 116 119,7 100,4 102,9 71,7 73,7 er sk 50 Min u ter p 0 3% 3,1 % 4 % 4,1 % Andelen skuldsatta 2015 2016 3.6 Antalet årsarbetskrafter fortsätter att öka Sedan 2010 har antalet årsarbetskrafter ökat, med undantag för 2014 då antalet var samma som året före. Nu är antalet årsarbetskrafter 240. Det är den högsta siffran sedan den första kartläggningen av den kommunala budgetoch skuldrådgivningen gjordes 2009. 245 Antal årsarbetskrafter 2009-2016 240 237 235 230 225 220 220 215 216 215 210 205 200 225 230 230 240 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 3.7 Många arbetar deltid Många arbetar deltid med budgetoch skuldrådgivning. De cirka 360 budgetoch skuldrådgivarnas sammanlagda arbetstid motsvarar 240 årsarbetskrafter. 53 personer arbetar maximalt en dag i veckan med budgetoch skuldrådgivning och hälften av dem lägger som mest fyra timmar per dag. 149 personer arbetar upp till en halvtid och 210 arbetar mer än en halvtid.

16 (30) r rsone Antal pe Budget- och skuldrådgivarnas arbetstid per vecka 180 164 160 140 120 100 96 80 60 53 46 40 20 0 Upp till 8 8,1-20 20,1-32 32,1-40 Antal timmar per vecka 3.8 Arbetstidens fördelning Liksom tidigare år läggs fortfarande mest tid på rådgivning och på skuldsanering. I år har andelen arbete med skuldsanering ökat från 40 till 41 procent av arbetstiden. Knappt 19 av de 240 årsarbetskrafterna läggs på insatser för att förebygga problem. Det innebär en ökning från 7 till 8 procent av arbetstiden jämfört med förra året. 101 kommuner anger dock att de inte arbetar förebyggande överhuvudtaget (2015: 106 kommuner). Arbetstidens fördelning i procent Internt arbete 17 % Förebyggande arbete 8 % Budget- och skuldrådgivning 35 % Skuldsanering 41 % 3.9 Tio kommuner arbetar enbart med skuldsanering Även i år har tio kommuner angett att de lägger all sin tid på skuldsanering (2015:10, 2014: 6 kommuner, 2013: 11 kommuner). Dock är det inte samma kommuner, med undantag för Lekeberg som är med på listan nedan. De här kommunerna, med undantag för Lomma är små

17 (30) kommuner och hälften lägger förhållandevis lite tid på sin verksamhet. Malå, Norsjö och Valdemarsvik lägger mer tid per invånare än riksgenomsnittets 3,2 minuter. Kommuner som angett att de bara arbetar med skuldsanering: Kommun Invånare Timmar per vecka Minuter per invånare och år Arjeplog 2 887 1 1,1 Arvidsjaur 6 471 4 1,9 Bjurholm 2 453 0,5 0,6 Lekeberg 7 492 4 1,7 Lomma 23 324 2 0,3 Malå 3 109 5 5,0 Norsjö 4 176 7 5,2 Robertsfors 6 771 7 3,2 Surahammar 9 985 8 2,5 Valdemarsvik 7 747 12 4,8 Femton kommuner har angivit att de arbetar mindre än en timme i veckan med skuldsanering. Motsvarande antal förra året var tio. Sorsele har angivit att de inte arbetar med skuldsanering överhuvudtaget. Kommuner som angivit att de arbetar mindre än en timme i veckan med skuldsanering: Kommun Invånare Timmar per vecka Skuldsanering timmar per vecka Minuter per invånare och år Sorsele 2 516 1,5 0 1,9 Öckerö 12 682 0,2 0,1 0,0 Ovanåker 11 469 1 0,3 0,3 Tanum 12 455 1,5 0,4 0,4 Bjurholm 2 453 0,5 0,5 0,6 Dals-Ed 4 799 1 0,5 0,7 Dorotea 2 740 1 0,5 1,1 Hällefors 7 032 1 0,5 0,4 Mellerud 9 169 1 0,5 0,3 Nordmaling 7 060 1 0,5 0,4 Storfors 4 032 1 0,5 0,8 Pajala 6 193 2 0,5 1,0 Åre 10 677 2 0,5 0,6 Överkalix 3 395 1 0,6 0,9 Vaxholm 11 380 0,8 0,7 0,2

18 (30) 3.10 Var fjärde kommun köper budgetoch skuldrådgivning De allra flesta kommuner, 173 stycken, har budgetoch skuldrådgivning i egen regi och varken köper eller säljer verksamhet till någon annan. I år är det 74 kommuner som köper. Antal kommuner som köper budgetoch skuldrådgivning 2009-2016 80 74 74 70 62 57 58 60 50 40 30 20 10 0 2009 2011 2013 2015 2016 Precis som förra året är det 40 kommuner, 14 procent, som säljer verksamhet och 16 av dem säljer till fler än en kommun. Kommuner som köper eller säljer budgetoch skuldrådgivning Saknar: 3 kommuner, 1 % Egen regi: 173 kommuner, 59 % Köper: 74 kommuner, 26 % Säljer: 40 kommuner, 14 % 66 kommuner köper budgetoch skuldrådgivning av en annan kommun. Resterande åtta kommuner som köper sin verksamhet köper av en konsult. Det är två färre än förra året.

19 (30) Kommuner som köper av konsult: Kommun Invånare Totalt antal timmar per vecka Minuter per invånare och år Dals-Ed 4 799 1 0,7 Mellerud 9 169 1 0,3 Mora 20 101 8 1,2 Ovanåker 11 469 1 0,3 Ragunda 5 387 2 1,2 Valdemarsvik 7 747 12 4,8 Vaxholm 11 380 0,8 0,2 Åtvidaberg 11 545 5 1,4 Det är vanligtvis små kommuner som köper verksamhet. 39 av de 74 kommuner som köper har mindre än 10 000 invånare. 67 av de 74 som köper har mindre än 20 000 invånare. Se fullständig beskrivning av vilka kommuner som köper och säljer i bilaga 2. Exempel på större samarbeten mellan kommuner är Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby samt Stenungsund, Lilla Edet, Orust och Tjörn. Förändringar i köp och sälj sedan förra året är: Borgholm köper av Kalmar (Hade egen verksamhet förra året) Kungsör köper av Västerås (Hade egen verksamhet förra året) Arboga köper av Västerås (Köpte av konsult förra året) Emmaboda köpte av konsult förra året men saknar verksamhet i år Svenljunga köper av Borås (Hade egen verksamhet förra året) Nora har i egen regi (Köpte av Lindesberg förra året) Bollebygd har numera i egen regi (Köpte av Härryda förra året) Vaggeryd har numera i egen regi (Köpte av konsult förra året) Örkelljunga har numera i egen regi (Köpte av Hässleholm förra året) 3.11 De längsta väntetiderna har blivit kortare Det kan ta olika lång tid för en kommuninvånare att få tid hos budgetoch skuldrådgivningen. Den genomsnittliga väntetiden i landet är 4 veckor. Det är en liten minskning på några dagar jämfört med 2015 när genomsnittet var 4,5 veckor. I år varierar väntetiderna upp till 36 veckor. Ifjol var spannet större, upp till ett år. Invånarna kan ha fått viss hjälp redan vid första kontakten trots att de får vänta innan de får en besökstid. Konsumentverket anser att hjälp bör ges skyndsamt högst fyra veckors väntetid är acceptabelt. 238 kommuner, 82 procent, uppfyller Konsumentverkets rekommendation på som mest fyra veckors väntetid. Det är en förbättring med sex kommuner jämfört med förra året. 48 kommuner har öppen mottagning, som inte kräver bokning i förtid, vid något tillfälle varje vecka. Exempel på samarbeten där flera kommuner har gemensam budgetoch skuldrådgivning är:

20 (30) Arjeplog, Malå, Norsjö, Robertsfors och Skellefteå Borås, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamn Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby Lilla Edet, Orust, Stenungsund och Tjörn 3.12 Långa väntetider Lund har längst väntetid i landet. De har dessutom ökat sin väntetid mest sedan förra året. En minskning av personalen och lokalbyte har bidragit till att väntetiden har stigit från tre till 36 veckor. I följande kommuner är väntetiden tjugo veckor eller mer för att få ett första besök: Kommun Invånare Timmar per vecka Väntetid i veckor Vetlanda 26 873 20 20 Orust 15 010 14 21 Stenungsund 25 508 30 21 Tjörn 15 315 18 21 Karlskrona 65 380 40 25 Järfälla 72 429 46 28 Sollentuna 70 251 32 28 Upplands-Bro 25 789 17 28 Lund 116 834 80 36 Det är fyra kommuner färre på denna lista än förra året. För att se samtliga kommuner, se bilaga 3. 3.13 Kommuner som har minskat och ökat sin väntetid Hylte var en av de kommuner som ökat sin väntetid mest förra året. De har nu en väntetid på tre veckor och är istället den kommun som minskat sin väntetid mest. De lyckades med det genom att under en period satsa extra resurser för att komma ifatt. Satsningen varade under en begränsad period och det finns redan nu antydan till att kön blir längre igen. Motala har också kortat sin väntetid betydligt. De har istället ändrat sitt arbetssätt genom en strukturerad förändringsprocess med förankring hos beslutsfattare i kommunen. Förändringen har syftat till att skapa effektivare rådgivning, bland annat genom att mer fokus läggs på inledande kontakter. De skrev brev till dem i kön och började under hösten att anamma den nya metoden. De lägger nu mycket mer tid på det första samtalet. Framförallt har de blivit tydligare med vilka krav de ställer på varandra, vad den rådsökande kan göra själv, vad de ska ha med till första besöket etc. De som kommer till rådgivaren nu är motiverade, förberedda och har rimliga förväntningar på vad de kan få hjälp med. Arbetssättet har också skapat utrymme för att snabbt kunna agera när någon akut behöver extra stöttning.

21 (30) Kommuner som kortat ner sin väntetid mest till första besöket: Kommun Invånare Timmar per vecka Väntetid i veckor 2015 Väntetid i veckor 2016 Skillnad Hylte 10 514 21 52 3-49 Motala 42 903 60 30 2-28 Mariestad 24 043 32 30 3-27 Boxholm 5 328 5 24 2-22 Mjölby 26 602 35 24 2-22 Växjö 88 108 80 32 12-20 Vadstena 7 407 10 20 2-18 Gullspång 5 229 7 15 3-12 Töreboda 9 293 11 15 3-12 Hjo 8 983 13,2 9 0-9 Sigtuna 44 786 70 12 3-9 Köping 25 557 20 14 6-8 Borgholm 10 681 2 8 2-6 Härjedalen 10 262 20 6 1-5 Kristianstad 82 510 120 7 2-5 Kommuner som ökat sin väntetid mest till första besöket jämfört med förra året: Kommun Invånare Timmar per Väntetid i Väntetid i Skillnad vecka veckor veckor 2015 2016 Lund 116 834 80 3 36 33 Lilla Edet 13 178 18 0 17 17 Lessebo 8 516 8 3 16 13 Vetlanda 26 873 20 8 20 12 Kalix 16 248 9 1 10 9 Södertälje 93 202 117 8 17 9 Karlstad 89 245 100 4 12 8 Luleå 76 088 40 10 18 8 Överkalix 3 395 1 2 10 8 Karlskrona 65 380 40 18 25 7 Ludvika 26 362 20 5 12 7 Hörby 15 020 15 2 8 6 Lidingö 46 302 33 2 8 6 Filipstad 10 625 24 3 8 5

22 (30) 3.14 Socialnämnden är den vanligaste uppdragsgivaren I skuldsaneringslagen anges att: Kommunen skall inom ramen för socialtjänsten eller på annat sätt lämna råd och anvisningar i budgetoch skuldfrågor till skuldsatta personer. Två tredjedelar av alla kommuner har socialnämnd som uppdragsgivare för sin budgetoch skuldrådgivning. Drygt 18 procent har kommunstyrelse eller motsvarande som uppdragsgivare. Tre kommuner ligger under arbetsmarknadsnämnd, tre ligger under konsumentnämnd och tre kommuner saknar verksamhet. Exempel på andra uppdragsgivare som nämns är miljö-och hälsoskyddsnämnd, service- och tekniknämnd, näringslivsenhet, medborgarnämnd och bildningsnämnd. Arbetsmarknadsnämnd: 3 d: 3 kommuner, 1 Konsumentnämn kommuner, 1 % % 3 kommuner Kultur- och saknar fritidsnämnd: 13 verksamhet kommuner, 4 % Annan: 26 kommuner, 9 % Uppdragsgivare Kommunstyrelse: 53 kommuner, 18 % Socialnämnd: 189 kommuner, 65 % 3.15 Budget- och skuldrådgivningens placering Budget- och skuldrådgivning finns 0ftast i en lokal som är särskilt avsedd för verksamheten. Det är så i 89 av de 213 kommuner som endast har egen eller säljer verksamhet (2015: 111 kommuner). De kommuner som köper ingår inte i redovisningen. 101 kommuner (46 procent) har sin budgetoch skuldrådgivning på socialtjänstkontor (2015: 99 kommuner, 46 procent). 22 kommuner ger budgetoch skuldrådgivning på ett kontaktcenter eller liknande (2015: 17). 23 har angivit annan lokal, exempelvis kommunledningsförvaltning, kansliavdelning, miljö- och hälsoskydd och bibliotek.

23 (30) Var budgetoch skuldrådgivning ges i kommunen 120 111 100 89 80 60 99 101 40 22 23 17 14 20 0 2015 2016 3.16 Stockholms stadsdelar I Stockholm har respektive stadsdel en egen budgetoch skuldrådgivning. De fjorton stadsdelarna har fått svara för sin verksamhet och sedan har resultatet räknats samman och redovisas som en kommun. Olikheter mellan stadsdelarna framgår därför inte i den här rapporten. Samtliga 14 stadsdelar har budgetoch skuldrådgivning. Dessutom ges även budget och skuldrådgivning via Enheten för hemlösa. Där krävs dock ett biståndsbeslut för att få budgetoch skuldrådgivning. 22 personer arbetar med budgetoch skuldrådgivning och deras tid motsvarar knappt 20 årsarbetskrafter. Alla utom Spånga-Tensta har socialnämnd som uppdragsgivare. Spånga-Tenstas budgetoch skuldrådgivning lyder under kommunstyrelsen. De fyra stadsdelarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm har gemensam budgetoch skuldrådgivning. Där arbetar fyra personer totalt 150 timmar per vecka. Älvsjö har åtta veckors väntetid, alla övriga har mindre än fyra veckor.

24 (30) 4 Skulder hos Kronofogden 427 734 av landets 9 851 017 invånare, 4,3 procent, hade en skuld hos Kronofogden den 31 december 2015. Av dessa var 86 637 personer inte registrerade på någon adress. De finns därmed inte med i kommunstatistiken. När hänsyn tas till detta innebär det att 3,5 procent av invånarna i kommunerna hade en skuld hos Kronofogden (2014: 3,5 procent). 4.1 Störst andel skuldsatta i Ljusnarsberg För sjätte året i rad har Ljusnarsbergs kommun störst andel skuldsatta kommuninvånare. I Ljusnarsberg har nästan åtta procent av invånarna skulder hos Kronofogden. De arbetar totalt tre timmar i veckan med budgetoch skuldrådgivning. Av de tjugo kommuner som har störst andel skuldsatta invånare hos Kronofogden finns åtta kommuner i Skåne och fem i Värmland. De tjugo kommuner som har störst andel skuldsatta: Kommun Invånare Timmar Minuter Minuter Antal Andel per per per skuldsatta skuldsatta vecka invånare skuldsatt och år Ljusnarsberg 4 928 3 1,9 24,6 381 7,7 % Perstorp 7 211 4 1,7 22,9 544 7,5 % Eda 8 505 20 7,3 108,5 575 6,8 % Grums 8 945 20 7,0 104,9 595 6,7 % Klippan 16 917 40 7,4 111,8 1 116 6,6 % Bjuv 14 962 30 6,3 96,9 966 6,5 % Landskrona 43 961 80 5,7 89,7 2 784 6,3 % Skinnskatteberg 4 472 8 5,6 88,2 283 6,3 % Högsby 5 857 11 5,9 96,4 356 6,1 % Storfors 4 032 1 0,8 12,8 244 6,1 % Åstorp 15 193 20 4,1 67,2 928 6,1 % Filipstad 10 625 24 7,0 118,1 634 6,0 % Munkfors 3 663 4 3,4 56,7 220 6,0 % Norberg 5 803 4 2,2 36,1 346 6,0 % Örkelljunga 9 831 10 3,2 54,8 569 5,8 % Haparanda 9 831 10 3,2 56,3 554 5,6 % Kramfors 18 359 15 2,5 46,4 1 008 5,5 % Sjöbo 18 514 16 2,7 48,8 1 024 5,5 % Svalöv 13 655 15 3,4 62,6 748 5,5 % Töreboda 9 293 11 3,7 67,6 508 5,5 % Tolv av tabellens kommuner har ett invånarantal under 10 000. Samtliga utom Landskrona har färre än 20 000 invånare.

25 (30) 4.2 Återigen lägst andel skuldsatta i Lomma Den kommun som har lägst andel skuldsatta personer är återigen Lomma med Danderyd på andra plats. I de kommunerna har cirka en procent av kommuninvånarna skulder hos Kronofogden. Öckerö har låg andel skuldsatta och har samtidigt minst tid för budgetoch skuldrådgivning i landet. De tjugo kommuner med lägst andel skuldsatta: Kommun Invånare Timmar Minuter Minuter Antal Andel per per per skuldsatta skuldsatta vecka invånare skuldsatt och år Lomma 23 324 2 0,3 29,4 212 0,9 % Danderyd 32 421 15 1,4 142,2 329 1,0 % Täby 68 281 40 1,8 154,5 808 1,2 % Vellinge 34 667 10 0,9 61,7 506 1,5 % Öckerö 12 682 0,16 0,0 2,7 187 1,5 % Habo 11 314 16 4,4 274,3 182 1,6 % Kungsbacka 79 144 72 2,8 172,8 1 300 1,6 % Lidingö 46 302 33 2,2 128,4 802 1,7 % Vaxholm 11 380 0,8 0,2 11,7 213 1,9 % Knivsta 16 869 10 1,8 94,5 330 2,0 % Kungälv 42 730 36 2,6 129,7 866 2,0 % Mörbylånga 14 669 35 7,4 367,7 297 2,0 % Vallentuna 32 380 20 1,9 94,8 658 2,0 % Ekerö 26 984 20 2,3 112,6 554 2,1 % Härryda 36 651 40 3,4 161,9 771 2,1 % Lerum 40 181 40 3,1 147,0 849 2,1 % Lund 116 834 80 2,1 102,5 2 436 2,1 % Nacka 97 986 40 1,3 61,6 2 026 2,1 % Varberg 61 030 40 2,0 96,8 1 289 2,1 % Stenungsund 25 508 30 3,7 163,6 572 2,2 % Umeå 120 777 95 2,5 112,0 2 646 2,2 % 4.3 Allt fler söker skuldsanering Skuldsanering innebär att överskuldsatta helt eller delvis kan befrias från sina skulder. Ett av grundkraven är att den skuldsatte inte bedöms kunna betala sina skulder inom överskådlig tid. Kronofogden prövar och beslutar i skuldsaneringsärenden och i omprövning av beslut om skuldsanering. Omprövning kan bli aktuell exempelvis om den som blivit beviljad skuldsanering får ökade eller minskade inkomster under betalningsplanens gång. Förra året fick Kronofogden 11 258 ansökningar om skuldsanering. Det är en ökning med 12 procent jämfört med 2014. Antalet ansökningar har ökat kontinuerligt de senaste sex åren. 5 154 beviljades skuldsanering 2015.

26 (30) Antal ansökningar om skuldsanering 12 000 11 258 10 000 9 206 8 898 8 453 7 961 8 000 6 780 6 381 6 275 6 000 10 071 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Flest antal ansökningar kom från Stockholms län nästan 2 200 stycken. Från Skåne kom drygt 2 000 ansökningar och från Västra Götaland drygt 1 700 stycken. I nästan åtta av tio ansökningar har en budgetoch skuldrådgivare varit delaktig. Det saknas statistik över hur många omprövningar och överklaganden som budgetoch skuldrådgivarna är delaktiga i. 4.4 Drygt 25 700 personer har pågående skuldsanering Vid årsskiftet 2015-2016 pågick drygt 25 700 skuldsaneringar i Sverige. Årsskiftet 2010-2011 var det betydligt färre, drygt 16 900. Antal pågående skuldsaneringsbeslut 30 000 25 000 23 418 22 017 19 870 20 000 16 920 25 480 25 744 15 000 10 000 5 000 0 1-1-2010 1-1-2011 1-1-2012 1-1-2013 1-1-2014 1-1-2015

27 (30) 5 Avslutning Problem med skulder medför omfattande problem för enskilda. Det kan leda till eller förvärra psykisk och fysisk ohälsa, vilket även kan drabba anhöriga, inte minst barn. Överskuldsättning är också ett stort problem för samhället. För att vända utvecklingen och för att motverka överskuldsättning bedömer regeringen att det krävs aktiva åtgärder på en rad områden. Därför presenterade regeringen en strategi mot överskuldsättning 5 i budgetpropositionen för 2016. Strategin syftar till att dels förebygga att enskilda personer får problem med skulder, dels att de som upplever problem med skulder erbjuds ett aktivt och effektivt stöd. Exempelvis ges extra anslag för att intensifiera Kronofogdens arbete med skuldsanering. Det pågår även arbete med regelförändringar som kan motverka överskuldsättning. Enligt strategin mot överskuldsättning övervägs och utreds skarpare sanktioner vid otillbörlig marknadsföring av krediter, en ytterligare sanktionsregel vid bristande kreditprövning och en begränsning av den kreditränta och dröjsmålsränta som får tas ut (räntetak). Ny skuldsaneringslag, snabbare förfarande och ny F-skuldsaneringslag I en proposition 6 föreslår regeringen också en ny skuldsaneringslag som syftar till att fler evighetsgäldenärer ska erbjudas en möjlighet att starta om på nytt. Det handlar bl.a. om att förenkla ansökningsförfarandet och underlätta gäldenärens betalningar. Det ska också gå snabbare än i dag att ta sig igenom skuldsaneringsförfarandet. Den nya skuldsaneringslagen kan komma att påverka budgetoch skuldrådgivarnas arbetssätt. När mindre tid behöver ägnas åt exempelvis ansökan och hjälp med betalningsanvisningar medför det mer möjligheter att arbeta utåtriktat för att öka kännedomen om verksamheten och med rådgivning i olika former för att motverka överskuldsättning. Resurser kan även läggas på att korta långa väntetider. I propositionen föreslår regeringen också en ny lag om skuldsanering för företagare. De nya lagarna föreslås träda i kraft den 1 november 2016. Rekommendationer för budgetoch skuldrådgivningen Våren 2015 hade Konsumentverket ett regeringsuppdrag att kartlägga och analysera kommunernas budgetoch skuldrådgivning. Resultaten som presenterades i rapporten Med väntan växer skulden 7 visar att omfattningen och kvaliteten på budgetoch skuldrådgivningen varierar över landet, och verksamheten är ofta relativt okänd. Regeringen har därefter gett Konsumentverket i uppdrag att, efter samråd med Inspektionen för vård och omsorg, Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer, ta fram och tillhandahålla rekommendationer för den kommunala budgetoch skuldrådgivningen och följa upp hur de används. Det arbetet ska vara klart före årsskiftet. För att tydliggöra det tillsynsansvar som Inspektionen för vård och omsorg har föreslås att bestämmelserna om kommunernas budgetoch skuldrådgivning flyttas från skuldsaneringslagen till socialtjänstlagen. 5 Regeringskansliets promemoria 2015-09-16 Strategi mot överskuldsättning 6 Regeringens proposition 2015/16:125 Skuldsanering förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (mars 2016) 7 Konsumentverkets rapport 2015:8 Med väntan växer skulden

28 (30) Fördjupad samverkan med samhällsaktörer Konsumentverket har fått ytterligare ett regeringsuppdrag inom området överskuldsättning. Konsumentverket ska i samarbete med Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen verka för en fördjupad samverkan med samhällsaktörer som utifrån sina verksamhetsområden bedöms kunna bidra till att personer som har eller riskerar att få problem med skulder kan få hjälp med att få ordning på sin ekonomiska situation. Konsumentverket ska, i årsredovisningarna för 2016, 2017 och 2018 redovisa hur arbetet med uppdraget fortskrider. Uppdraget ska avslutas senast den 30 juni 2019 och Konsumentverket ska senast samma dag redovisa genomförandet av uppdraget och, så långt som möjligt, de resultat som har uppnåtts. Budget- och skuldrådgivningen har möjlighet att följa upp och utvärdera verksamheten i den egna kommunen med hjälp av Boss-statistik. Budget- och skuldrådgivarna använder sig av dataprogrammet Boss som sitt arbetsverktyg vid ekonomisk rådgivning. Av den statistik som Boss ger framgår vilka personer som får rådgivning men även vilken typ av hjälp och stöd som erbjudits samt vilka resultat som uppnåtts. Syftet med Boss-statistik är att erbjuda budgetoch skuldrådgivningen en palett med data som verksamheten, utifrån inriktning och mål, kan använda som indikator vid uppföljning och utvärdering, till exempel i en verksamhetsrapport. Statistiken kring den rådsökande kan användas på olika sätt, till exempel för ökad insikt om det finns grupper i kommunen med skulder hos Kronofogden som verksamheten inte når eller hur skuldsättningen hos olika grupper ser ut eller utvecklas.

29 (30) 6 Källförteckning Betänkande SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället? Konsumentverkets rapport 2009:10 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2009 Konsumentverkets rapport 2010:8 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2010 Konsumentverkets rapport 2011:8 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2011 Konsumentverkets rapport 2012:5 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2012 Konsumentverkets rapport 2013:10 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2013 Konsumentverkets rapport 2014:1 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2014 Konsumentverkets rapport 2015:2 Kommunernas budgetoch skuldrådgivning en lägesrapport 2015 Konsumentverkets rapport 2015:8 Med väntan växer skulden Kronofogden, Statistik. Uppgifter på www.kronofogden.se, samt ur Win-IT och Fenix Proposition 2005/06:124; Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande Skuldsaneringslag 2006:548 Regeringens proposition 2015/16:125; Skuldsanering förbättrade möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt (mars 2016) Regeringskansliets promemoria 2015-09-16 Strategi mot överskuldsättning Statistiska centralbyrån, uppgifter på scb.se om befolkningsstatistik 2015-12-31

30 (30) 7 Bilagor 7.1 Bilaga 1: Enkätfrågorna 7.2 Bilaga 2: Köper och säljer budgetoch skuldrådgivning 7.3 Bilaga 3: Skuldsatta, tid och väntetid

1 (5) Bilaga 1: Enkäten Hej och välkommen till Läget i landet-enkäten, Konsumentverkets årliga kartläggning av budgetoch skuldrådgivning! Svara endast för den kommun som är angiven i e-postmeddelandet. Svara för hur det ser ut i kommunen idag. Ange kontaktuppgifter: För att vi ska kunna komma i kontakt med dig vid frågor: Namn: Titel/befattning: E-postadress: Telefonnummer: (endast siffror) Län: (förvalt) Kommun: (förvalt) Har kommunen budgetoch skuldrådgivning? Svara ja även när kommunen köper budgetoch skuldrådgivning. Ja Nej Vilken är uppdragsgivare för budgetoch skuldrådgivningen? Konsumentnämnd/-förvaltning Socialnämnd/-förvaltning Kommunstyrelse/-ledning/-förvaltning Kultur- och fritidsnämnd/- förvaltning Arbetsmarknadsnämnd/-förvaltning Annan, ange vilken: Kommentar:

2 (5) Kan invånaren själv ta kontakt och boka tid med budgetoch skuldrådgivningen eller krävs biståndsbeslut först? Ja, invånaren kan själv ta kontakt och boka en tid Nej, ett biståndsbeslut krävs först Kommentar: Har kommunen öppen mottagning? Utan att tidsbokning i förhand krävs. Ja Nej Kommentar: Säljer eller köper kommunen budgetoch skuldrådgivning? Ja, säljer Ja, köper Nej För de som säljer: Vilka kommuner ingår i er verksamhet, hur mycket tid har ni totalt och vilka personer arbetar där? Vilka kommuner säljer kommunen till? Vad heter verksamheten? Ange totala antalet timmar som hela verksamheten lägger på budgetoch skuldrådgivning per vecka:

3 (5) För de som köper: Av vem köper kommunen budgetoch skuldrådgivning? Ange kommun (eller konsult eller motsvarande): Fördela det totala antalet timmar per vecka på följande områden: BUDGET- OCH SKULDRÅD - planera budget, förändringsarbete, skuldråd, förhandla med fordringsägare, frivilliga lösningar etc. SKULDSANERING - hjälp vid ansökan, omprövningar och överklaganden samt stöd och rådgivning under processen. FÖREBYGGANDE ARBETE - kontakter och samarbete med skola, organisationer, näringsliv, medverkan i chat och forum på Internet, mediakontakter, utdelning av informationsmaterial etc. Inkludera res- och förberedelsetid. INTERNT ARBETE - administration, handledning, egen utbildning, verksamhetsplanering, raster, kontorsmöten, friskvård etc. Kontrollräkna nu att de fyra rutorna med budgetoch skuldråd, skuldsanering, förebyggande arbete och internt arbete tillsammans blir den totala tiden som du har angett att kommunen arbetar med budgetoch skuldrådgivning per vecka. Nu vill vi veta lite om personerna som arbetar i verksamheten. Fördela verksamhetens totala tid mellan er som arbetar med budgetoch skuldrådgivning i verksamheten. Ange namn, antal timmar per vecka och om ni använder Portalen och Boss för respektive person. Kontrollräkna sedan att timmarna ni angett tillsammans motsvarar verksamhetens totala timmar per vecka som ni angett ovan. Namn: Antal timmar per vecka: Namn:

4 (5) Antal timmar per vecka: Hur lång tid dröjer det innan en person som vill ha hjälp med exempelvis sin budget eller ansöka om skuldsanering får en besökstid? Observera att öppen mottagning inte betyder 0 veckors väntetid. Det är antalet veckor en person behöver vänta på en inbokad besökstid som ska anges. Ange antalet veckor personen får vänta på en avtalad enskild besökstid (ange endast siffror). Kommentar: Var ges budgetoch skuldrådgivning i kommunen? Flera svarsalternativ är möjliga på varje rad. Budget- och Socialtjänst- Kontakt- Medborgar- Service- Köper av Annan skuldrådgivnings- kontor center kontor kontor annan / kommun konsumentkontor eller konsult Om annan, ange vem/var: För de som svarat nej på frågan om de har budgetoch skuldrådgivning: Om en kommuninvånare behöver budgetoch skuldrådgivning, vart hänvisar kommunen då? Vi hänvisar inte någonstans Vi hänvisar till: För de som svarat nej på frågan om de har budgetoch skuldrådgivning: Av vilken anledning saknar kommunen budgetoch skuldrådgivning?

5 (5) Övriga kommentarer: Tack för er medverkan!

1 (3) Bilaga 2: Köper och säljer budgetoch skuldrådgivning Kommun Köper av Säljer till Ale Aneby Arboga Arjeplog Arvika Askersund Borgholm Borås Boxholm Dals-Ed Degerfors Eda Eksjö Eslöv Essunga Filipstad Forshaga Grums Grästorp Gullspång Gävle Göteborg Götene Hagfors Hallsberg Hammarö Hedemora Hjo Hofors Hällefors Hässleholm Högsby Hörby Järfälla Kalix Kalmar Karlskoga Karlstad Katrineholm Kinda Kungälv Nässjö Västerås Skellefteå Laxå Kalmar Mjölby Konsult Karlskoga Arvika Vara Karlstad Karlstad Lidköping Mariestad Lidköping Laxå Karlstad Skövde Gävle Filipstad Oskarshamn Eslöv Eda Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn Tranås Hörby Hällefors, Storfors Hofors, Ockelbo, Sandviken, Älvkarleby Öckerö Munkfors Norberg Perstorp, Östra Göinge Sollentuna, Upplands Bro Överkalix Borgholm, Torsås Degerfors Forshaga, Grums, Hammarö Vingåker Ydre

2 (3) Kommun Köper av Säljer till Kiruna Knivsta Krokom Kumla Kungsör Kungälv Laxå Lekeberg Lidköping Lilla Edet Lindesberg Ljungby Ljusnarsberg Lycksele Lysekil Malå Mariestad Mellerud Mjölby Mora Munkedal Munkfors Norberg Norsjö Nässjö Ockelbo Orust Oskarshamn Ovanåker Pajala Perstorp Ragunda Robertsfors Sandviken Simrishamn Skara Skellefteå Skövde Sollentuna Sorsele Stenungsund Uppsala Örebro Västerås Laxå Stenungsund Lindesberg Skellefteå Konsult Konsult Lysekil Hagfors Hedemora Skellefteå Gävle Stenungsund Konsult Kiruna Hässleholm Konsult Skellefteå Gävle Tomelilla Lidköping Järfälla Lycksele Pajala Åre Ale Askersund, Hallsberg, Lekeberg Grästorp, Götene, Skara Ljusnarsberg Älmhult Sorsele, Storuman, Åsele Munkedal Gullspång, Töreboda Boxholm, Vadstena Aneby, Sävsjö Högsby Malå, Norsjö, Arjeplog, Robertsfors Hjo Lilla Edet, Orust, Tjörn

3 (3) Kommun Storfors Köper av Filipstad Säljer till Storuman Sunne Lycksele Borås Åmål Nässjö Stenungsund Sunne Kalmar Borås Eksjö Mariestad Borås Järfälla Mjölby Konsult Konsult Katrineholm Kinda Krokom Lycksele Konsult Ljungby Gävle Göteborg Hässleholm Kalix Torsby Simrishamn Knivsta Essunga Arboga, Kungsör Säffle Kumla Svenljunga Säffle Sävsjö Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Töreboda Ulricehamn Upplands Bro Uppsala Vadstena Valdemarsvik Vara Vaxholm Vingåker Västerås Ydre Åmål Åre Åsele Åtvidaberg Älmhult Älvkarleby Öckerö Örebro Östra Göinge Överkalix

1 (9) Bilaga 3: Skuldsatta, tid och väntetid Minuter Antal Andel Timmar Minuter per skuldsatta skuld- per per invånare Väntetid i Kommun Invånare satta vecka skuldsatt och år veckor Stockholms län 2 231 439 72 434 3,2 % 1 904,5 82,0 2,7 6 Botkyrka 89 425 4 450 5,0 % 117 82,0 4,1 3 Danderyd 32 421 329 1,0 % 15 142,2 1,4 3 Ekerö 26 984 554 2,1 % 20 112,6 2,3 3 Haninge 83 866 3 845 4,6 % 80 64,9 3,0 2 Huddinge 105 311 3 716 3,5 % 47 39,5 1,4 1 Järfälla 72 429 2 060 2,8 % 46 69,7 2,0 28 Lidingö 46 302 802 1,7 % 33 128,4 2,2 8 Nacka 97 986 2 026 2,1 % 40 61,6 1,3 2 Norrtälje 58 669 2 383 4,1 % 64 83,8 3,4 12 Nykvarn 10 192 244 2,4 % 7,5 95,9 2,3 1 Nynäshamn 27 500 1 353 4,9 % 40 92,2 4,5 0 Salem 16 426 465 2,8 % 10 67,1 1,9 1 Sigtuna 44 786 1 961 4,4 % 70 111,4 4,9 3 Sollentuna 70 251 1 613 2,3 % 32 61,9 1,4 28 Solna 76 158 1 838 2,4 % 40 67,9 1,6 2 Stockholm 923 516 30 739 3,3 % 804,5 81,7 2,7 3 Sundb yberg 46 110 1 709 3,7 % 40 73,0 2,7 3 Södertälje 93 202 4 615 5,0 % 117 79,1 3,9 17 Tyresö 46 177 1 409 3,1 % 40 88,6 2,7 1 Täby 68 281 808 1,2 % 40 154,5 1,8 1 Upplands Väsby 42 661 1 571 3,7 % 45,7 90,8 3,3 4 Upplands-Bro 25 789 949 3,7 % 17 55,9 2,1 28 Vallen tuna 32 380 658 2,0 % 20 94,8 1,9 2 Vaxholm 11 380 213 1,9 % 0,8 11,7 0,2 1 Värmdö 41 107 1 147 2,8 % 78 212,2 5,9 2 Österåker 42 130 977 2,3 % 40 127,7 3,0 2 Uppsala län 354 164 10 279 2,9 % 342,3 103,9 3,0 4 Enköp ing 41 893 1 481 3,5 % 60 126,4 4,5 3 Heby 13 594 636 4,7 % 16 78,5 3,7 2 Håbo 20 279 630 3,1 % 10 49,5 1,5 1 Knivst a 16 869 330 2,0 % 10 94,5 1,8 6 Tierp 20 547 1 072 5,2 % 40 116,4 6,1 2 Uppsala 210 126 5 067 2,4 % 160 98,5 2,4 6 Älvkarleby 9 293 414 4,5 % 6,3 47,3 2,1 3 Östhammar 21 563 649 3,0 % 40 192,3 5,8 12