Barn- och utbildningsförvaltningen Resurscentrum KVALITETSREDOVISNING RESURSCENTRUM 2008 ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan 2 TELEFON: 0414-81 95 78 FAX: 0414-81 97 18 E-POST: resurscentrum@simrishamn.se Dokument: C:\Documents and Settings\ulbe\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK21\Resursenheten_KR08.doc
Innehållsförteckning Sammanfattning/prioriterade mål sid 3 Grundfakta enheten sid 3 Verksamhetens organisation sid 5-7 Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse sid 7-9 Struktur för arbetet med kvalitetsredovisning sid 11 Insatser och arbetssätt för att nå målen sid 11-13 Resultatredovisning sid 15 Bedömning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål sid 15 Uppföljning av likabehandlingsplanen sid 15 Uppföljning av den lokala IKT-planen sid 15 Sammanfattning och prioriteringslista över utvecklingsområden sid 15 Insatser för utveckling sid 15
KVALITETSREDOVISNING RESURSCENTRUM 2008 Sammanfattning Alla skolor inom Resurscentrum har kvalitetsredovisat kommunens prioriterade områden 2008. 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande 3. Elevers ansvar och inflytande 4. Skolans eget valda mål Grundfakta om enheten Rektorsområde Resurscentrum omfattar Särskoleverksamhet, resursskolor, A-klass, Modersmålsundervisning och Elevhälsa. Särskolan är åldersadekvat lokalintegrerad. Den obligatoriska särskolan finns i: Gärsnäs skola med grundsärskola år 1-6 och träningsskola år 1-9 med tillsammans sexton elever. Jonebergsskolan år 7-10 med elva elever. Den frivilliga särskolan finns i: Österlengymnasiet med fyra elever på Gymnasiesärskolans Individuella program och ett Nationellt program med åtta elever. Särvux har trettioen elever. Resursskolor finns i Gladsax och St. Olof med sexton elevplatser. I Gärsnäs finns också en grupp på tre elever med diagnosen Aspergers syndrom. Modersmålsundervisning bedrivs i åtta språk: bosniska, serbokroatiska, albanska, arabiska, thailändska, danska, engelska och polska. 107 elever har valt att delta i modersmålsundervisning. Verksamheten är organiserad i följande arbetsenheter Gärsnäs särskola Arbetslagsledare Ingrid Mårtensson Här finns fyra specialpedagoger/speciallärare samt fem elevassistenter.
Simrishamns särskola Verksamhetsledare Kristina Schlyter På Jonebergsskolan arbetar en specialpedagog, en mediapedagog en 1-7-lärare och två elevassistenter. På Österlengymnasiet arbetar två specialpedagoger, två elevassistenter samt en förskollärare. I särskolans olika verksamheter arbetar dessutom en tvåämneslärare idrott/matematik, en stuie/yrkesvalslärare, lärare i textilslöjd, lärare i trä och metallslöjd, två lärare i hemkunskap, talpedagog, lärare i drama, musik och konst. A-klassen En specialpedagog Modersmålsundervisning Här finns en heltidstjänst och sju deltidstjänster. Gladsax resursskola Arbetslagsledare Gunnel Johnsson Här arbetar en specialpedagog, en tidigarelärare, två fritidspedagoger samt en husmor. St.Olof resursskola Verksamhetsledare Andreas Mattsson Här arbetar en tvåämneslärare i idrott/engelska, en specialpedagog/matematik/nolärare, en mediapedagog, en friskvårdspedagog samt en kock. Elevhälsan Verksamhetsledare Pia-Maria Klint Centrala stödteamet I teamet ingår två logopeder, två psykologer och två specialpedagoger Skolhälsovården Samordnande skolsköterska Eva Olsson I skolhälsovården arbetar fem skolsköterskor och en skolläkare på konsultbasis. Kuratorsverksamheten Samordnande kurator Tina Persson I verksamheten arbetar fem kuratorer.
Personalen inom skolhälsovården och kuratorsverksamheten är lokalmässigt placerade ute på enheterna och Centrala stödteamet har sina lokaler på förvaltningskontoret. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Särskolan: Särskolans undervisning bedrivs i ljusa, ändamålsenliga lokaler med god tillgång till lämpligt undervisningsmaterial och kompensatoriska hjälpmedel. Eleverna i tre av skolorna har tillgång till bibliotek i skolbyggnaden. Personalen är välutbildad med spetskompetens inom skilda områden, lång erfarenhet och låg sjukfrånvaro. All personal får kontinuerlig handledning och kompetensutveckling. Varje arbetsenhet har en egen lokal arbetsplan med tydliga och medvetna mål. Arbetsenheterna arbetar kontinuerligt med att utveckla kvalitetsarbetet och särskolans inre arbete och rutiner. Personalen vet vad som förväntas av dem och tar ansvar för detta. Rektor, arbetslagsledare och verksamhetsledare träffas en gång per vecka. Verksamhetsledare respektive arbetslagsledare leder arbetslagsträffar en gång/vecka. Vid bland annat omorganisation, lokalbyte, tjänster och förändringar deltar även rektor. Den lokala samverkansgruppen har regelbundna möten. Alla har möjlighet att påverka och yttra sig innan beslut fattas. Minnesanteckningar finns tillgängliga för alla anställda på vår Mötesplatssida där också övrig intern information anslås. Rektor tal del av individuella planer och åtgärdsprogram och enskilda klassers och elevers resultat följs upp. Medarbetarsamtal genomförs av rektor. Samtalen är en god källa till att leda, förändra och utveckla verksamheten. Eftersom alla vet målen och vi har gemensamma mål för verksamheten har det formella ledarskapet en positiv genomslagskraft. Detta upplever vi vara en av effekterna av arbetet med Lyssnarkultur (Rokkjaer), vilket även bidrar till vårt positiva arbetsklimat. Resursskolorna: Gladsax resursskola ligger i Gladsax gamla skola. Lokalen fungerar väl, men kan inte betraktas som fullt ut ändamålsenlig för modern skolverksamhet. St. Olof resursskola är lokaliserad till Medborgarhuset i ST. Olof. Även denna lokal har brister och är inte fullt ut ändamålsenlig. Personalen på resursskolorna har förutom en adekvat formell yrkeskompetens även ett genuint intresse och engagemang för att arbeta med elever i den aktuella målgruppen. Detta leder till intresse för kvalitetsarbete och därmed en positiv utveckling av verksamheten. Resursskolorna följer såväl de nationella som de lokalt utarbetade styrdokumenten.
Från hösten 09 är specialpedagogen vid St.Olof deltidsanställd som verksamhetsledare för de båda resursskolorna. Han arbetar även som specialpedagog och arbetslagsledare i St.Olof och har därför ett mycket nära samarbete med pedagogerna i verksamheten. Vid minst ett tillfälle per vecka träffar verksamhetsledaren arbetslagsledaren och övriga pedagoger i Gladsax resursskola. Arbetslagsledarna leder respektive arbetslagsträff en gång per vecka. All dokumentation samlas och förvaras enligt gällande bestämmelser och verksamhetsledaren informeras. Verksamhetsledaren deltar i alla möten som rör övergripande frågor och viktiga elevärenden. Verksamhetsledaren träffar regelbundet rektor för diskusioner kring ekonomi, strategi, elevärenden och andra mer övergripande frågor. Medarbetarsamtal genomförs av verksamhetsledaren. Samtalen är en god källa till att leda, förändra och utveckla verksamheten.pedagogernas medvetenhet om verksamhetens mål i kombination med ett stort engagemang, en gemensam strävan att skapa bästa tänkbara förutsättningar för eleverna samt korta beslutsvägar, gör att det formella ledarskapet får ett positivt genomslag. Detta är inte minst viktigt i arbetet med att utveckla verksamheten i en riktning som innebär ett närmare samarbete med elevernas hemskolor. Även arbetet direkt med elever på deras hemskolor har fått en allt större betydelse. Framför allt har detta arbete inriktats på elever som under en tid har haft sin skolgång förlagd till någon av resursskolorna men även vissa insatser kring andra elever i stort behov av särskilt stöd förekommer. Syftet med denna ändrade inriktning är att eleverna ska vara på resursskolan under så kort tid som möjligt och under så lite n del av skolveckan som möjligt. Eftersom resursskolornas personal ofta befinner sig på elevernas hemskolor, minskar personaltätheten på resursskolorna varför antalet elever där måste minskas. Det totala antal elevärenden som resursskolorna kan åta sig samtidigt är sexton. Verksamhetsledarens nära anknytning till resursskolorna och deltagandet i det dagliga arbetet underlättar arbetet med att skapa ett större arbetslag av de två som finns på resursskolorna idag. Vi har genomfört gemensamma utbildningsdagar och andra personalaktiviteter i syfte att öka samarbete och flexibilitet. Samtliga pedagoger ser positivt på denna utveckling. Både skapandet av ett arbetslag och det mer utåtriktade arbetet på elevernas hemskolor är beroende av att en lämplig gemensam lokal finns tillgänglig. Struktur för arbetet med Kvalitetsredovisning (rutiner) Varje enhets mål är nedbrutna utifrån de nationella målen och den kommunala skolplanens prioriterade områden och anpassade efter de specifika verksamheter som finns inom Resurscentrum. Enheternas mål är dels övergripande dels utifrån arbetslaget. Målen är direkt relaterade till elevernas individuella planer. Arbetslagen redovisar hur man har arbetat för att nå målen, resultaten utifrån de uppsatta målen, hur man funnit resultaten och åtgärder för utveckling i sina respektive kvalitetsredovisningar. Rektor tillsammans med verksamhetsledare sammanställer.
Insatser och arbetssätt för att nå målen Elevinflytande Mål i grundsärskolan: Alla elever ska uppleva att deras tankar och känslor tas på allvar och att de, genom att kommunicera sina tankar och känslor, har ett reellt inflytande över sin skolgång. Vidtagna åtgärder: Eleverna har aktivt deltagit i klassråd, elevråd och antimobbningsgrupper i de olika skolenheterna. Stor vikt har lagts vid att ge eleverna möjlighet att uttrycka sina tankar, känslor och behov bland annat genom samtal(lyssnarkultur), utvärderingar och reflektion. Resultat: Arbetslagen har funnit resultaten genom kontinuerliga samtal med elever och vårdnadshavare. Eleverna har veckovis gjort skriftliga utvärderingar, som sammanställts av klassläraren, som därefter har haft samtal med enskilda elever för att förstå deras sätt att tänka vid uppkomna frågeställningar, utifrån elevens utvärdering. Elevernas utvärderingar visar, visserligen med lite skillnad mellan enskilda elever, att de har varit nöjda med sin egen insats och också fått arbeta på det sätt de önskat eller uttryckt. Åtgärder för utveckling: Fortsätta att utveckla den lyssnande kulturen för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter. Hitta utvärderingsformer som är anpassade till elevers individuella behov och förutsättningar.
Normer och värden Mål i gymnasiesärskolan: Elever och vuxna möts med respekt. Miljön ska vara tillåtande och tolerant. Elever och personal ska trivas i sin arbetsmiljö. Vidtagna åtgärder: All personal har varit förebilder för eleverna och utvecklat bra rutiner i vardagen. Vi har haft en tydlig struktur med arbetsschema och adekvata uppgifter för varje elev. Förhållningssättet har varit öppet och tillåtande. Resultat: Genom dagliga samtal och observationer har vi sökt resultat och funnit att elever känner respekt för varandra och trivs på arbetsplatsen. Åtgärder för utveckling: Utveckla samarbetet med gymnasieskolan Utveckling och lärande-kommunikation Mål i träningsskolan: Alla elever vill kommunicera och har adekvata verktyg för det. Skolan ska erbjuda en kommunikativ miljö där all personal använder tecken till de elever som behöver det. Vidtagna åtgärder: Alla har varit lyhörda för elevernas olika kommunikationssätt och gett sig tid att vänta in, tagit ögon-och kroppskontakt. Alternativa kommunikationsformer, kroppsspråk, tecken och bilder har använts förutom det talade språket. Datorer och digitala bilder har använts i det dagliga arbetet. Resultat: Resultat har samlats in genom utvecklingssamtal och dagliga observationer. Föräldrar kommenterar att de ser en utveckling hos sina barn, som vill kommunicera mer. Eleverna ställer oftare frågor, vill berätta, vill veta, vill ha svar. Eleverna använder bilder för att berätta för sina föräldrar om vad som händer i skolan och kommunicerar på olika sätt med många människor i sin närhet. Åtgärder för utveckling: Ge ny personal möjlighet att ta del av och behärska metoden TAKK Informera övrig personal om elevernas aktuella tecken.
Resultatredovisning De olika arbetslagens kvalitetsredovisningar visar på en god måluppfyllelse, vilket bekräftas i mötet med eleverna. Eleverna uppmuntrar, påtalar och ifrågasätter olika händelser direkt, via mail eller telefon till klassrumspersonal, rektor eller andra beslutsfattare. Bedömning av måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Det framgår av de olika Åtgärdsprogrammen att måluppfyllelsen är god. Uppföljning av likabehandlingsplanen Målet är att alla i skolan ska ha en trygg miljö, där alla respekterar varandra. Arbetslagen har på olika sätt genomfört åtgärder för att uppnå målet. Kamrat stödjarna och antimobbningsgruppen har arbetat aktivt och i de olika grupperna har vi arbetat med dramaövningar och under läsåret startat samtalsgrupper för eleverna för att komma tillrätta med kränkningar och olämpligt språkbruk. Våra elever trivs i skolan och är trygga. Uppföljning av den lokala IKT-planen IKT-planen utvärderas årligen. Se bil. 1 A-dagar har använts till gemensam IKT-utbildning.
Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet. Resultaten i de olika verksamheterna är goda. Undervisningen är anpassad efter de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och intressen. Individuella utvecklingsplaner används och eleverna har egna scheman. Arbetet med att ge eleverna inflytande fungerar väl men kan utvecklas ytterligare. Sammanfattning och prioriteringslista över utvecklingsområden Vi behöver bli tydligare vad gäller att klargöra värdet av ett brett erfarenhetsutbyte mellan de olika parterna i elevens nätverk. Vi ska fortsätta arbetet med Den lyssnande kulturen för att stärka och utveckla respekten och förståelsen för olikheter. Alla i personalen ska behärska och tillämpa metoden TAKK. Insatser för utveckling Fortsatt handledning Erbjuda utbildning i TAKK
Kvalitetsredovisning 2008 Gladsax resursskola. Gladsax resursskola startade vårterminen 2004 och har i dag 8 (under del av vårterminen 9) elever från år 2 till år 6. Vår övergripande målsättning är att ge eleven självtillit, lust att lära och rätt att lyckas samt handleda eleverna till en fungerande skolgång. Vi ska även ge föräldrar samt annan berörd personal handledning och stöd. Vår helhetssyn på elevens utveckling kräver aktiv samverkan mellan elev, hem, andra myndigheter och hemskola. Vår strävan är att eleven återgår till sin hemskola (ev. annan skola) och får en fungerande skolgång. Vi har regelbundna utvecklingssamtal där åtgärdsprogram, social utvecklingsplan och individuell utvecklingsplan upprättas tillsammans med elev, vårdnadshavare och personal på Gladsax skola samt i vissa fall personal från hemskolan. För att underlätta återvändandet, har vi en individuell kunskapsplan som följer eleven tillbaka till hemskolan eller annan skola. Vid utskolning upprättas en individuell utskolningsplan tillsammans med föräldrar och hemskola.
Kvalitetsredovisning av elever med behov av särskilt stöd. Mål: Att eleven ska återvända till den ordinarie skolan. Att stärka elevens självkänsla genom att se hela barnet och framhålla elevens starka sidor. Att eleven ska fungera socialt i skola, hem samt övriga samhället. Att varje elev utvecklas kunskapsmässigt utifrån sina möjligheter. Att undervisningen följer grundskolans kursplan, med kärnämnena matematik, svenska och engelska i fokus. Att eleven ska kunna arbeta tematiskt. Att eleven ska uppnå målen i resp. år. Att eleven ska kunna ta eget ansvar och arbeta självständigt. Arbetssätt för att nå målen: Vi ger eleven verktyg till social kommunikation och konfliktlösning. Vi arbetar lösningsfokuserat. Vi medvetandegör eleven om sin specifika problematik, ger dom därefter stöd och verktyg att utvecklas positivt. Vi fokuserar på det positiva hos varje elev. Vi arbetar praktiskt och tematiskt. Eleven arbetar med att undersöka och experimentera, t.ex. genom eget skapande i bild, form samt annat praktiskt arbete och knyter därmed upp kunskapsinhämtningen kring detta. Varje elev har individuellt arbetsschema. Varje elev får anpassat material samt vid behov stöd av specialpedagog. Åtgärdsprogram, social utvecklingsplan, individuell utvecklingsplan samt individuell kunskapsplan görs och följs upp för varje elev. Varje elev gör nationella proven år 5. Varje elev arbetar i korta arbetspass varvat med lek, rörelse och grovmotorisk träning. Varje elev arbetar med anpassat datorstöd. Vi har daglig utvärdering där eleven med vuxenstöd själv utvärderar skoldagen. Fokus läggs på det positiva. Vi jobbar utifrån vår mobbingplan både i grupp och individuellt.
Resultat och måluppfyllelse: Personalen har genomfört bedömning av måluppfyllelse och gjort följande bedömning: Våra elever har svåra funktionshinder (psykosociala och/eller neuropsykiatriska), vilket gett kunskapsluckor. Detta medför ofta svårigheter att arbeta självständigt samt uppnå målen i resp. år. Ju bättre samarbetet varit med resp. familj, desto bättre utvecklas eleven socialt och kunskapsmässigt. Vår gemensamma bedömning är att eleverna genom tematiskt och praktiskt arbete får ökad självkänsla och har därmed lättare att ta till sig de teoretiska kunskaperna. Åtgärder för utveckling: Tre av våra elever med specifika inlärningsproblem får enskild specialundervisning, en till fem gånger i veckan. Fakta och skönlitteratur som är svåra att tillgodogöra sig för elever med läsinlärnings- och koncentrationsproblem, sker genom högläsning, film samt diskussion kring det aktuella ämnet. Samtliga elever får individuellt och i grupp kontinuerliga stödsamtal. Finmotoriska övningar, t.ex. modellbygge, keramik, hemkunskap, textil och träslöjd etc. Grovmotoriska övningar, t.ex. idrott och friluftsaktiviteter. Inom NO har vi slutfört temat Svensk natur. Vi har arbetat både praktiskt och teoretiskt med växter och djur i vår närmiljö inom områdena hav, skog, sjö och åker/äng. Vi jobbar kontinuerligt med konflikthantering både enskilt och i grupp, i förebyggande syfte.
Kvalitetsredovisning av elevers ansvar och inflytande Mål: Varje elev tar ansvar för att fullfölja sina arbetsuppgifter. Varje elev tar ansvar för sitt uppförande och sina handlingar. Varje elev tar sin del av ansvaret för relationer, trivsel och material på skolan. Varje elev ska bli delaktig i planeringen av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter. Arbetssätt för att nå målen: Att handleda eleven när han/hon planerar sitt arbete och hjälpa honom/henne att följa upp sina resultat. Eleverna arbetar individuellt och i grupp med sina arbetsuppgifter. Att ta gemensamma beslut i skolrådet och demokratiskt följa dem. Att dagligen i grupp ha en individuell utvärdering med reflektioner över uppförande och skolarbete. Resultat och måluppfyllelse: Personalen har gjort bedömning av måluppfyllelsen och bedömt att målen är uppfyllda utom till viss del elevens delaktighet i planeringen av sin undervisning, sitt eget arbete och sina hemuppgifter. Åtgärder för utveckling: I vår verksamhet tränas eleverna, att med personalens hjälp, ta ansvar och få inflytande över sin situation, vilket vi tillsammans med vårdnadshavare och i vissa fall hemskolan, utvärderar regelbundet och dokumenterar i åtgärdsprogram, social utvecklingsplan, individuell utvecklingsplan samt individuell kunskapsplan. Detta är en långsiktig process och under ständig utveckling.
Kvalitetsredovisning av elevens utveckling och lärande. Mål: Varje elev ska fungera socialt i samarbete med andra. Varje elev ska ha lusten att lära. Varje elev ska kunna använda olika uttrycksformer och hitta sitt eget sätt att uttrycka och använda sina kunskaper. Eleven ska klara de nationella proven. Eleven ska klara sina individuella kunskapsmål. Eleven ska ha förståelsen i ett helhetsperspektiv. Eleven ska ha en god kroppsuppfattning samt bra motorik. Eleven ska ha goda kunskaper i kost och hälsa. Arbetssätt för att nå målen: Genom att ge: Kommunikationsträning. Konflikthantering. Aggressionshantering. Konkreta och praktiska övningar. Tematiskt arbete. Individuellt arbete. Fin- och grovmotoriska övningar. Sport, idrott och friluftsliv. Näringsriktig och varierad kost, samt samtal kring dess betydelse. Högläsning med diskussion kring ämnet inom både fack- och skönlitteratur. Resultat och måluppfyllelse: Personalen har genomfört bedömning av måluppfyllelsen och gjort följande bedömning: Våra elever har oftast stora kunskapsluckor inklusive svåra funktionshinder, vilket medför att de har svårigheter att arbeta självständigt samt uppnå målen i resp. år. Ju bättre samarbetet varit med resp. familj och hemskola, desto bättre utvecklas eleven socialt och kunskapsmässigt. Vår gemensamma bedömning är att eleverna genom tematiskt och praktiskt arbete samt motoriska övningar, får ökad självkänsla och har därmed lättare att ta till sig de teoretiska kunskaperna.
Åtgärder för utveckling: Genom utvecklingssamtal med revidering av individuell kunskapsplan, social utvecklingsplan samt individuell utvecklingsplan följer vi upp elevens arbetssätt, kunskaper och sociala utveckling. Daglig utvärdering kring elevens sociala beteende och genomförande av arbetsuppgifter, där eleven tar ansvar för sin egen bedömning. En ökad och tydligare kontakt med hemskolan för att underlätta för eleven att nå kunskapsmålen. Det är viktigt att eleven arbetar så mycket som möjligt med samma material som hemskolan t.ex. i matematik och engelska.
S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun Kvalitetsredovisning
081126 St:Olof Resursskola: Skolan ligger i ett kulturlandskap med skog och hav i omedelbar närhet. Skolan erbjuder undervisning i alla ämnen, ofta med praktiska inlärningsformer. Samtliga ämnen är dock inte schemalagda utan tid till dem tas ifrån annan verksamhet. Intresse och individuella prioriteringar styr alltså delvis vissa ämnen. Vi strävar efter en ämnesövergripande undervisning i nära anknytning till natur och samhälle. Undervisningen riktar sig till elever i skolår 6-9 som behöver något utöver vad den vanliga skolan erbjuder, som bl a inlärning i små undervisningsgrupper med hög vuxentäthet. Vi har möjlighet att ta emot 6-8 elever. Skolan följer Simrishamns kommuns terminstider och lov. Vår målsättning är att möta eleven där denne befinner sig kunskapsmässigt och på bästa sätt stötta elevens utveckling på väg mot grundskolans kursplanemål. Centralt är att stärka hans/hennes resurser för att skapa grund för en fortsatt positiv utveckling på alla plan. Personalen arbetar hälsoinriktat med fokus på hela människan och arbetar aktivt med matvanor, rörelse och socialt samspel. Personalen på skolan arbetar för att främja elevernas förståelse för människors olikheter och lika värde. För att verksamheten ska fungera tillfredställande krävs ett nära samarbete med elevens vårdnadshavare, hemskolan och eventuellt andra myndigheter. Verksamhetens vision: En hälsoinriktad skola med fokus på lärande, självbild och socialt samspel Vi ska verka för att: utveckla elevens självbild och sociala samspel. skapa miljöer och relationer som främjar lärande. eleven känner motivation och har tilltro till den egna förmågan inför framtiden. Genom att: Arbeta lösningsinriktat och fokusera på elevens resurser. Arbeta utifrån grundskolans kursplan. Knyta skolämnen till den faktiska vardagen och i vissa fall arbeta ämnesintegrerat. Arbeta med basämnena matematik, svenska, engelska i fokus, samt väva in alternativa inlärningsformer och tema i skoldagen.
Arbeta med värderingsövningar, rollspel och forumspel för att kunna diskutera kring människors likheter/olikheter. Ge eleven möjlighet att påverka och styra sin skolgång. Vara lyhörd för elevens nuvarande livssituation. Ha kontinuerlig och tät kontakt med vårdnadshavare. I möjligaste mån individanpassa undervisningen. Arbeta med värdegrundsfrågor tillsammans med elev och vårdnadshavare. Deltaga i befintliga nätverk. Ha regelbundna utvärderingar av verksamheten. Målområde Elevers ansvar och inflytande Hur ska skolplanens intentioner nås? De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Lpo94, sidan 15 Skolans mål Vi har ett fungerande elevråd med tydliga befogenheter. Eleven ska vara delaktig i planeringen av sin egen arbetsvecka. Eleven ges möjlighet att välja fördjupningsområden inom Svenska, No och So. Eleven medverkar i planeringen när det gäller hemuppgifter. Så här har vi arbetat Vi har arbetat med att utveckla samarbetet med elevens hemskola. Vi har stävat efter att ge tydliga ramar för medbestämmandet bland annat när det gäller maten, utedagarna, lektionsinnehåll och vissa inköp. Vi har gjort eleverna mer delaktiga i utvärderingen och utformandet av utedagarna. Vi har på elevernas initiativ skapat ett motivationshöjande belöningssystem. Eleverna har kunnat ha ett reellt inflytande i IUP-arbetet och tid har ägnats åt att få eleven att formulera sina egna mål. Varje vecka erbjuds eleven ett mentorssamtal för att planera och utvärdera arbetet. Utrymme finns här även samtal kring andra aspekter av elevens skolsituation. Varannan vecka genomförs elevråd. Så här hittade vi resultat Genom mentorssamtalen. Genom elevrådsprotokollen
Genom föräldrakontakterna Bokföringen av elevernas belöningar Resultat Vi har nu ett fungerande elevråd. Samtliga elever har påbörjat ett fördjupningsarbete, efter eget val, inom antingen svenska, No eller So. Några elever har lyckats avsluta dessa uppgifter enligt planeringen och någon elev har lyckats fullfölja fördjupningsuppgifter inom samtliga ämnen. I arbetet med IUP har eleverna haft möjlighet att påverka innehåll och mängd när det gäller läxor. Ett par av eleverna har skaffat sig någon form av rutiner för att utveckla sitt arbete med hemuppgifter. Vi har ett fungerande belöningssystem. Bedömning av måluppfyllelse Vi är på god väg att nå samtliga delmål inom målområdet men ytterligare utvecklingsarbete krävs. Åtgärder för utveckling För att underlätta för eleverna att välja och fullfölja ett fördjupningsarbete ska vi öka strukturen för projekttiden och elevens val för vissa av eleverna. Genom att skapa kurser i de olika ämnena där krav och förväntningar blir tydligare vill vi öka elevens möjlighet till inflytande och öka motivationen. Målområde Normer och värden Likvärdighet ur ett genusperspektiv Likvärdighet ur ett likabehandlingperspektiv Likvärdighet resursfördelningsperspektiv Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter. Lpo 94, sidan Skolans mål Eleverna tar ett ansvar för sitt eget agerande gentemot sig själv, övriga elever och personal. Så här har vi arbetat Vi har genom, LIP och Stegvis försökt utveckla metoder och modeller för att bemöta situationer i vardagen i den stund de uppstår, så att målet nås.
Vi har strävat efter att föra diskussioner kring mänskligt beteende utan att kategorisera och generalisera samt ta avstånd från objektifiering av mänskors kroppar. Vi har tillsammans med eleverna försökt skapa gemensamma trivselregler. Så här hittade vi resultat Genom mentorssamtalen. Genom att utvärdera arbetspassen med Stegvis. Genom samtal med pedagoger på andra skolor som arbetar med elever som möter resursskolans elever Resultat Elever och personal uppger i ökad grad att de trivs Bedömning av måluppfyllelse Vi har ännu inte nått målet i tillfredsställande utsträckning. I en elevgrupp som den här, där det ofta sker förändringar i elevgruppen kommer det alltid att vara svårt att helt undvika konflikter. Särskilt gäller det då en del av eleverna kommer till resursskolan just på grund av svårigheter att hantera relationer till jämnåriga och vuxna. Ställt i relation till detta har vi nått långt men det är ett målområde där vi aldrig kan tillåta oss att slå oss till ro och vara helt nöjda. Åtgärder för utveckling Vi ska arbeta för att öka elevernas medvetenhet om våra gemensamma trivselregler och rutiner för hur vi bemöter varandra. Personalen kommer under våren arbeta för att utveckla rutinerna när det gäller tillämpning av likabehandlingsplanen. Vi ska genom, handledning, LIP och Stegvis fortsätta att utveckla metoder och modeller för att bemöta situationer i vardagen i den stund de uppstår, så att målet nås. Målområde - Utveckling och lärande Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Lpo 94, sidan Skolans mål Varje elev är medveten om sin egen kunskapsutveckling i förhållande till gällande kursplanemål. Eleven är medveten om förväntningarna på denne inför återskolningen.
Så här har vi arbetat Vi har utvecklat samarbetet med elevens hemskola. Vi har utvecklat våra befintliga kartläggningsdokument och vårt sätt att använda dem tillsammans med eleverna. Vi har arbetet med att utveckla rutiner för att tydliggöra kursplanemålen tillsammans med elev och vårdnadshavare. Så här hittade vi resultat Genom mentorssamtalen. Genom att utvärdera elevforum. Genom IUP-dokumenten och övrig dokumentation. Resultat Hemskolan har gjort uppdragsformuleringar kring de elever vi tagit emot. Vi har relativt tydliga betygskriterier som vi ämnesvis arbetar med tillsammans med eleverna. Belöningssystemet har ökat elevernas motivation och närvaro på lektionerna. Bedömning av måluppfyllelse Vi når målen Åtgärder för utveckling Vi ska fortsätta arbetet med att utveckla rutiner för arbetet med uppdragsformuleringen, tillsammans med hemskolan. Vi ska bli bättre på att tydliggöra kursplanemålen målen inför elever och vårdnadshavare. Målområde Hälsa och livsstil Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Lpo94, sidan 10 Skolans mål Eleverna har kunskaper och redskap som möjliggör ett medvetet val av livsstil och vanor? Så här har vi arbetat
Varje elev har i skolan erbjudits fysisk aktivitet vid tre till fyra tillfällen per vecka. Vi har genomfört tre idrottspass varje vecka som innebär hårdare fysisk aktivitet. Personalen har arbetat för att vara goda förebilder i fråga om motionsvanor och val av livsstil. Vi har serverat frukost och lunch varje dag och ofta även ett mellanmål på eftermiddagen. Varje elev har vid några tillfällen under terminen varit delaktiga i att laga lunchen åt alla på skolan. Vi har ofta erbjudit eleverna frukt och talat mycket om att begränsa sitt intag av socker och tomma kalorier. Vi har erbjudit varje elev massage och mentorssamtal en gång per vecka. Flera av eleverna har deltagit i hälsosamtal med sjuksköterska och hälsopedagog. Vi arbetar mycket aktivt för att motverka elevernas bruk av tobak och droger. Så här hittade vi resultat Genom mentorssamtalen. Genom de konditions och styrketest eleverna gör. Resultat Samtliga elever har under sin tid på resursskolan utvecklats konditions- och styrkemässigt. Bedömning av måluppfyllelse I och med att vi genomfört ovanstående och eleverna ofta ges tillfälle att resonera kring kost och hälsofrågor bedömer vi att de i stor utsträckning har kunskaper och redskap för att göra medvetna val inom området. Resultatet är dock svårt att se i vardagen då man gör vissa val trots att de inte alltid är hälsosamma. Medvetenheten om att de inte är det innebär måluppfyllelse i sig. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta arbetet enligt ovan. Målområde Samverkan mellan resursskola och hemskola Att den enskilda skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Lpo94, sidan 5
Skolans mål Vi har ett samarbete mellan hemskola och resursskola som ökar elevens medvetenhet om syftet med att byta skolmiljö och göra vistelsen vid resursskolan så kort som möjligt. Så här har vi arbetat Vi har tagit fram en dokumentmall för att underlätta för hemskolan att formulera sig kring mål och syfte med att låta eleven byta skolmiljö. Vi har utvecklat rutiner för att tillsammans med hemskolan formulera ett tydligt uppdrag som gäller för resursskolan. Vi har etablerat ett flertal nya kontakter som hjälper oss att upprätthålla en tät kontakt mellan eleven och dennes hemskola. Vi har också när det varit möjligt uppmuntrat eleven att delta i vissa av hemskolans aktiviteter och givet eleven nödvändigt stöd för att detta ska lyckas. Vi har varit tydliga gentemot hemskolan om att arbetet med att få eleven tillbaka till sin ordinarie undervisningsmiljö startar omgående. Vi har varit aktiva i att ge elever stöd på hemskolan i syfte att undvika en överflyttning till resursskolan. Så här hittade vi resultat Genom mentorssamtalen. Genom utvärdering av elevernas utskolning Resultat Vi har uppdragsformuleringar för eleverna. En elev har återgått fullt ut till sin hemskola. Samtliga elever har muntligt formulerat sig om orsakerna till att de går på resursskolan. Bedömning av måluppfyllelse Målet är uppfyllt. Åtgärder för utveckling Trots att vi nått målet är det nödvändigt att arbeta för att ytterligare utveckla samarbetet med hemskolorna bland annat genom ett utökat kontaktnät. Vi måste också arbeta för att befästa rutinerna kring uppdragsformuleringen.