KOMMUNLEDNINGSKONTORET Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning - Gävle kommun 2014
Vad tycker Gävleborna om Gävle? SCB:s medborgarundersökning Gävle kommun 2014 Författare Per-Erik Mårtensson Citera gärna ur skriften men ange källa Författaren och Gävle kommun [årtal 2014] Grafisk form Pangea design ISBN anges här i förekommande fall www.gavle.se
2 Inledning Resultatet från SCB:s medborgarundersökning i Gävle kommun skall ses som ett hjälpmedel i arbetet med att uppnå kommunövergripande mål. Syftet med enkäten är att undersöka hur medborgaren i kommunen bedömer sin kommun som en plats att leva och bo på, de kommunala verksamheterna, samt möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut. Deltagande kommuner i undersökningen får svar på följande frågeställningar. Vilken uppfattning har medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på? Hur ser medborgarna på kommunens olika verksamheter? Vilket inflytande tycker medborgarna att de har på de kommunala besluten? Svaren på frågeställningarna mäts i tre olika helhetsbetyg ; Nöjd-Region-Index (NRI) Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Nöjd-Inflytande-Index (NII) Undersökningen syftar vidare på att uppmärksamma de faktorer som är särskilt viktiga för medborgarnas helhetsbetyg av kommunen. De övergripande resultaten i undersökningen redovisas som betygsindex, vilka kan variera från 0-100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett åt sin kommun. Betygsindex under 40 kan betraktas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan betraktas som mycket nöjd. Att en verksamhet eller faktor fått ett lågt betyg behöver dock inte nödvändigtvis innebära att den verksamheten/faktorn behöver förbättras. En betydande andel av medborgarna kan vara bristfälligt informerade eller ha ringa erfarenhet av verksamheten/faktorn, vilket påverkar bedömningen av densamma. Det kan alltså finnas behov av exempelvis informationsinsatser. SCB:s urvalsundersökning genomfördes under perioden 22 september - 10 november 2014. I höstens undersökning deltog 129 kommuner, varav 34 stycken i storleksklassen 000 invånare eller fler. Undersökningen omfattade för Gävles del 1 200 invånare i åldersgruppen 18-84 år och svarsandelen blev 46 procent. Kvinnorna svarade i högre grad än männen, 48 procent mot 44 procent. Den genomsnittliga svarsfrekvensen för samtliga deltagande kommuner blev procent (53 procent för kvinnorna och 47 procent för männen).
3 Hur är det att bo och leva i Gävle kommun? Helhetsbetyget för Nöjd-Region-Index (NRI), d.v.s. hur Gävleborna bedömer Gävle kommun som en plats att bo och leva på, blev i årets undersökning 57. Resulatet säger att Gävlebon är nöjd med Gävle som plats att leva och bo på, eftersom betyget överstiger gränsen för nöjd (index=55). Av medborgarna i Gävle kan 36 procent starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen, medan 22 procent vill avråda från det. Resultaten i årets undersökning visar på några säkerställda skillnader i uppfattning mellan könen. Kvinnorna ger en positivare bild än männen beträffande helhetsbetyget NRI samt index för Rekommendation. Medan det omvända förhållandet mellan könen gäller i uppfattning om faktorn Trygghet. På motsvarande sätt visar resultaten på vissa skillnader mellan olika åldersgrupper. Den äldsta åldersgruppen, 75 år eller äldre, ger ett högre betygsindex för Rekommendation, jämfört med de yngre åldersgrupperna, 18-24 år och 25-34 år. Det omvända förhållandet gäller i uppfattning om faktorn Trygghet. Åldersgruppen 35-44 år har en positivare uppfattning än åldersgruppen 65-74 år beträffande faktorerna Arbetsmöjligheter och Bostäder. Den yngsta åldersgruppen, 18-24 år, har en negativare syn än åldersgrupperna från 35 år och äldre, när det gäller faktorn Fritidmöjligheter. Jämförelse med andra kommuner Det genomsnittliga helhetsbetyget, NRI, bland samtliga 129 deltagande kommuner blev 61 och motsvarande betyg bland kommunerna i samma storleksklass blev 64, vilket i båda fallen är jämförelsevis högre än NRI för Gävle kommun. Jämfört med genomsnittet för deltagande kommuner i samma storleksklass har Gävle kommun ett säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Arbetsmöjligheter Bostäder Trygghet. För övriga faktorer är skillnaden inte statistiskt säkerställd.
4 Figur 1 Nöjd-Region-Index (NRI) och faktorernas betygsindex för Gävle kommun jämfört med kommuner med minst 0000 invånare respektive samtliga deltagande kommuner NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet 57 64 60 42 53 68 55 65 69 67 58 Gävle kommun Kommuner med minst 000 invånare Samtliga kommuner 0 20 40 60 80 Betygsindex Jämförelse över tid Helhetsbetyget NRI för Gävle kommun blev 57 i årets undersökning, vilket överensstämmer med NRI för år 2013. Även indexet Rekommendation blev oförändrat jämfört med föregående år. Jämfört med resultatet från föregående år har faktorerna Bostäder och Kommunikationer fått lägre betygsindex. Övriga faktorer uppvisar inga säkerställda skillnader jämfört med föregående år. Resultaten visar dock på en negativare helhetssyn jämfört med några år tillbaka i tiden. Årets resultat av helhetsbetyget NRI är säkerställt lägre än motsvarande resultat för år 2010. Betygsindex för Rekommendation visar på motsvarande utveckling. Den största försämringen i betygsindex finner man dock i faktorn Bostäder, följt av faktorn Kommunikationer.
5 Figur 2 Nöjd-Region-Index (NRI) och faktorernas betygsindex för Gävle kommun år 2014 jämfört med resultat från tidigare undersökningar NRI 57 Rekommendation 60 Arbetsmöjligheter* 42 Utbildningsmöjligheter* 68 Bostäder* Kommunikationer* Kommersiellt utbud* 65 69 2014 2013 2012 2010 2008 2007 2005 Fritidsmöjligheter* 67 Trygghet* 0 20 40 60 80 Betygsindex * Faktorn är inte jämförbar med år före 2010
6 Är medborgarna nöjda med kommunens verksamheter? Gävlebornas helhetsbetyg av de kommunala verksamheterna, eller Nöjd- Medborgar-Index (NMI), blev i höstens undersökning 51. Resultatet innebär att Gävlebon inte är nöjd med de kommunala verksamheterna, eftersom betyget understiger gränsen för nöjd (index=55). Endast var fjärde Gävlebo är mycket nöjd med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen. Var tredje Gävlebo har den rakt motsatta uppfattningen. Endast var tredje Gävlebo är mycket nöjd med bemötandet i kontakten med tjänstemän eller annan personal i kommunen. Var fjärde Gävlebo har den rakt motsatta uppfattningen. Av medborgarna är 31 procent mycket nöjda och 25 procent missnöjda med servicen i kontakten med tjänstemän eller annan personal i kommunen. Det finns några statististiskt säkerställda skillnader mellan könen beträffande uppfattning om kommunens verksamheter. Kvinnorna har en positivare uppfattning än männen beträffande verksamheterna Förskola, Grundskola, Gymnasieskola och Kultur. Även åldersgrupperna skiljer sig åt i uppfattning om vissa verksamheter. Den äldsta åldersgruppen, 75 år och äldre, har i jämförelse med de yngre åldersgrupperna, en positivare syn på verksamheterna Grundskolan respektive Kultur. Åldersgruppen 25-34 år har en negativare syn på verksamheten Äldreomsorgen, i jämförelse med de äldre åldersgrupperna. Den yngsta åldersgruppen 18-24 år ger ett lägre betyg åt verksamheten Vatten och avlopp, i jämförelse med några av de äldre åldersgrupper. Jämförelse med andra kommuner Det genomsnittliga helhetsbetyget, NMI, bland samtliga 129 deltagande kommuner blev 55 och motsvarande betyg bland kommunerna i samma storleksklass blev 57, vilket i båda fallen är jämförelsevis högre än NMI för Gävle kommun. Jämfört med genomsnittet för deltagande kommuner i samma storleksklass har Gävle kommun ett säkerställt lägre betygsindex för verksamheterna Förskolan Grundskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Gator och vägar. För övriga verksamheter är skillnaden inte statistiskt säkerställd.
7 Figur 3 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och verksamheternas betygsindex för Gävle kommun jämfört med kommuner med minst 0000 invånare respektive samtliga deltagande kommuner NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan 51 56 53 61 Gävle kommun Kommuner med minst 000 invånare Samtliga kommuner Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer 42 41 Räddningstjänsten 75 Gång- och cykelvägar Gator och vägar 49 52 Idrotts- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete 56 60 68 Renhållning och sophämtning 65 Vatten och avlopp 77 0 100 Betygsindex Jämförelse över tid Förändringarna i enkäten i samband med undersökningen hösten 2010 påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för verksamheternas betygsindex. Helhetsbetyget, Nöjd-Medborgar-Index (NMI) är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar. NMI för Gävle kommun blev 51 i årets undersökning, vilket inte är en säkerställd förändring jämfört med hösten 2013, då NMI var 49. Även indexet Bemötande och tillgänglighet blev oförändrat jämfört med föregående år. För Gävle kommun har inga verksamheter fått säkerställt förändrade betygsindex jämfört med hösten 2013. Sett över en tioårsperiod har ingen säkerställd förändring skett beträffande helhetsbetyget, NMI. Årets resultat av betygsindex för Bemötande och tillgänglighet är dock säkerställt lägre än motsvarande resultet för år 2010.
8 Motsvarande negativa utveckling finner man även i betygsindex för verksamheterna Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Miljöarbete samt Vatten och avlopp. Figur 4 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) och verksamheternas betygsindex för Gävle kommun år 2014 jämfört med resultat från tidigare undersökningar NMI Bemötande och tillgänglighet* Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan 51 56 53 61 Äldreomsorgen 42 Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar* 41 52 75 2014 2013 2012 2010 Gator och vägar* Idrotts- och motionsanläggningar* 49 60 2008 2007 2005 Kultur* 68 Miljöarbete* 56 Renhållning och sophämtning* 65 Vatten och avlopp** 77 0 20 40 60 80 100 Betygsindex * Verksamheten är inte jämförbar med år före 2010. ** Verksamheten är inte jämförbar 2005 med övriga år.
9 Vilka möjligheter till inflytande upplever medborgarna sig ha? Hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i kommunernas verksamheter sammanvägs i Nöjd-Inflytande-Index (NII), vilket för kommunen blev 35 i höstens undersökning. Resultatet innebär att Gävleborna underkänner möjligheterna till inflytande, eftersom betyget understiger gränsen för godkänt (index=40). Endast var femte Gävlebo är mycket nöjd och var fjärde Gävlebo är missnöjd med tydligheten i kommunens information. Av medborgarna är 23 procent mycket nöjda och 23 procent är missnöjda med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter. Av medborgarna är 17 procent mycket nöjda och 29 procent missnöjda med i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor. Endast var fjärde Gävlebo är mycket nöjd med kommunens webbplats. Det finns inga säkerställda skillnader mellan könen, i bedömningen om såväl helhetsbetyget som faktorerna inom området för inflytande. Åldersgruppen 45-54 år ger säkerställt lägre betygsindex för faktorn Kontakt, jämfört med åldersgruppen 35-44 år samt åldersgrupperna från 55 år och äldre. I övrigt finns inga säkerställda skillnader i uppfattning mellan åldersgrupperna. Jämförelse med andra kommuner Det genomsnittliga helhetsbetyget, NII, bland samtliga 129 deltagande kommuner blev 41 och motsvarande betyg bland kommunerna i samma storleksklass blev 42, vilket i båda fallen är jämförelsevis högre än NII för Gävle kommun. Jämfört med genomsnittet för deltagande kommuner i samma storleksklass har Gävle kommun ett säkerställt lägre betygsindex för faktorerna Kontakt Information Påverkan Förtroende.
10 Figur 5 Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Gävle kommun jämfört med kommuner med minst 0000 invånare respektive samtliga deltagande kommuner NII 35 42 Kontakt Information 41 48 51 56 Gävle kommun Påverkan 34 41 Kommuner med minst 000 invånare Förtroende 38 47 Samtliga kommuner 0 20 40 60 Betygsindex Jämförelse över tid Helhetsbetyget, NII, har inte förändrats nämnvärt för Gävle kommun under den senaste tioårsperioden. Det går inte heller redovisa några säkerställda förändringar över tid. När det gäller faktorerna, har Information respektive Förtroende säkerställt lägre betygsindex jämfört med resultaten från år 2010. För övriga faktorer finns inga säkerställda förändringar. Figur 6 Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Gävle kommun år 2014 jämfört med resultat från tidigare undersökningar NII 35 41 Kontakt* Information* 51 56 2014 2013 2012 Påverkan* 34 2010 2008 38 2007 Förtroende* 44 2005 0 10 20 30 40 60 Betygsindex * Faktorn är inte jämförbar med år före 2010
11 Vilka områden bör prioriteras? Prioriteringsmatrisen ger en överblick av vilka faktorer eller verksamheter som kommunen bör prioritera för att få nöjdare medborgare. I matrisen placeras varje faktor/verksamhet in med hänsyn till sitt effektmått och sitt betygsindex. Diagrammet delas upp i fyra kvadranter utifrån medelvärde för effektmått respektive betygsindex. Ju högre upp i diagrammet en faktor/verksamhet ligger desto nöjdare är medborgarna med faktorn/verksamheten. Ju längre till höger en faktor/verksamhet ligger i diagrammet desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på helhetsbetyget. För att förbättra kommunens helhetsbetyg bör kommunen främst satsa på faktorer respektive verksamheter som har låga betygsindex i kombination med höga effektmått. En faktors/verksamhets effektmått anger faktorns/verksamhetens grad av påverkan på helhetsbetyget, eller i vilken utsträckning helhetsbetyget ökar/minskar vid en ökning/minskning av faktorns/verksamhetens betygsindex med fem enheter. Man bör i sitt förbättringsarbete fokusera på faktorer/verksamheter med stor effekt och relativt låga betygsindex. Även faktorer/verksamheter med höga effektmått och relativt höga betygsindex bör uppmärksammas om det finns en påtaglig förbättringspotential. Faktorer/verksamheter med låga betygsindex och låga effektmått bör ges lägre prioritet i förbättringsarbetet, eftersom de förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. Att höja en verksamhets betygsindex behöver inte nödvändigtvis vara kopplat till att ett verksamhetsområde förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och behöver mer information om den verksamheten. I och med den informationen kan verksamhetens betygsindex öka, trots att det inte gjorts några förändringar i verksamheten i fråga.
Betygsindex 12 Slutsats Nöjd-Region-Index Det är främst förbättringar av betygsindex för faktorerna Bostäder och Trygghet som förväntas kunna höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). Dessa faktorer har fått relativt låga betygsindex i kombination med relativt höga effektmått. Ser man till tidigare undersökningar är det dessa faktorer som återkommer som prioriterade faktorer i ett förbättringsarbete. Utöver de prioriterade faktorerna bör faktorer som Fritidsmöjligheter samt Kommunikationer förbättras om möjligt. De har relativt höga betygsindex, men samtidigt jämförelsevis höga effektmått. Faktorn Arbetsmöjligheter har ett relativt lågt effektmått, vilket innebär en rekommendation om lägre prioritet i förbättringsarbetet. I övrigt rekommenderas att bevara de relativt höga betygsindex för faktorerna med jämförelsevis låga effektmått. Dessa faktorer är Kommersiellt utbud och Utbildningsmöjligheter. Figur 7 Prioriteringsmatris Nöjd-Region-Index för Gävle kommun år 2014 100 90 80 Bevara Förbättra om möjligt 70 60 Kommers. utbud Utbildnings möjligh. Kommunikat. Fritids möjligheter 40 Arbets möjligh. Bostäder Trygghet 30 20 10 Lägre prioritet Prioritera 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Effektmått
Betygsindex 13 Slutsats Nöjd-Medborgar-Index Det är främst förbättringar av betygsindex för verksamheterna Stöd för utsatta personer, Gator och vägar, Äldreomsorgen, Grundskolan och Miljöarbete som förväntas kunna höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI). Dessa faktorer har fått relativt låga betygsindex i kombination med relativt höga effektmått. Dessa faktorer bör därför prioriteras i ett förbättringsarbete. Därefter bör verksamheter som Renhållning och sophämtning samt Idrotts- och motionsanläggningar förbättras om möjligt, eftersom förbättringar inom dessa verksamheter förväntas ha betydande effekt på helhetsbetyget. Verksamheterna Förskolan och Gång- och cykelvägar kan ges en lägre prioritet, eftersom en förbättring av faktorernas relativt låga betygsindex förväntas ha en liten effekt på helhetsbetyget. Ett antal verksamheter har i sammanhanget relativt höga betygsindex, i kombination med jämförelsevis låga effektmått. Det innebär att det kan vara förhållandevis svårt att förbättra betygsindex, samtidigt som en förbättring förväntas ge en förhållandevis liten effekt på helhetsbetyget. Figur 8 Prioriteringsmatris Nöjd-Medborgar-Index för Gävle kommun år 2014 100 90 Bevara Förbättra om möjligt 80 70 Vatten.. Räddn.. Kultur Renhållning & sophämtning.. 60 Gymn Försk. GC-väg. Idrotts.. Miljöarbete Grund skolan Gator och vägar 40 30 Äldre omsorg Stöd för utsatta personer 20 10 Lägre prioritet Prioritera 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått
Betygsindex 14 Slutsats Nöjd-Inflytande-Index Det är främst förbättringar av betygsindex för faktorerna Förtroende och Påverkan som förväntas kunna höja helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NII). Dessa faktorer har fått relativt låga betygsindex, i kombination med relativt höga effektmått. Ser man till tidigare undersökningar är det dessa faktorer som återkommer som prioriterade faktorer i ett förbättringsarbete.. Faktorn Kontakt kan ges en lägre prioritet i förbättringsarbetet, eftersom en förbättring av faktorns låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetygget. Faktorn Information har ett i sammanhanget relativt högt betygsindex som bör bevaras. Figur 9 Prioriteringsmatris Nöjd-Inflytande-Index för Gävle kommun år 2014 100 90 80 Bevara Förbättra om möjligt 70 60 Information 40 30 Kontakt Förtroende Påverkan 20 10 Lägre prioritet Prioritera 0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått