ORTHÅRIG (Rövidszörü Magyar Vizsla)

Relevanta dokument
UNGERSK VIZSLA, STRÄVHÅRIG (Drotzörü Magyar Vizsla)

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

2 SVENSKA VORSTEHKLUBBEN. Grupp 7 FCI-nummer 57 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

WELSH CORGI CARDIGAN

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

GORDONSETTER. Grupp 7

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

SLOUGHI. Grupp 10. FCI-nummer 188 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH CORGI PEMBROKE

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

BASSET BLEU DE GASCOGNE

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

GAMMEL DANSK HÖNSEHUND

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

STRÄVHÅRIG VORSTEH (Deutsch Drahthaar)

WEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard ; tyska FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

COTON DE TULÉAR. Grupp 9. FCI-nummer 283 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

FLATCOATED RETRIEVER

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

SERBSKI GONIC. Grupp 6. FCI-nummer 150 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WELSH CORGI CARDIGAN

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

KROMFOHRLÄNDER. Grupp 9. FCI-nummer 192 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

LÖWCHEN (Petit Chien Lion)

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

KORTHÅRIG VORSTEH (Deutsch Kurzhaar)

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

DALMATINER (Dalmatinac)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

HAMILTONSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 132 SKKs Standardkommitté SKKs Centralstyrelse

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

BEAUCERON (Beauceron, Berger de Beauce, Bas-Rouge)

GORDONSETTER (Gordon Setter)

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

FINSK STÖVARE (Suomenajokoira)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Transkript:

Grupp 7 FCI-nummer 57 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 UNGERSK VIZSLA, KOR ORTHÅRIG (Rövidszörü Magyar Vizsla) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Ursprungsland/ hemland: Standard för UNGERSK VIZSLA, KOR ORTHÅRIG (Rövidszörü Magyar Vizsla) Ungern Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Mångsidig jakthund och stående fågelhund. Grupp 7, sektion 1 Med arbetsprov Den ungerska vizslans anfäder kom till rasens nuvarande hemland med kringvandrande ungerska nomadstammar. Rasen omnämns i skrifter och finns avbildad redan på 1300-talet. Från 1700-talet har den ungerska vizslans betydelse som jakthund ständigt ökat. Redan vid slutet av 1800-talet anordnades jaktprov för stående fågelhundar i Ungern, varvid bl a ungersk vizsla deltog med stor framgång. Vid denna tid hade sannolikt ännu andra stående fågelhundsraser betydelse för utvecklingen av den ungerska vizslan. Målinriktad rasavel i modern mening påbörjades 1920. År 1936 erkändes rasen av FCI. Ungersk vizsla är en mångsidig jakthund,som är användbar vid jakt såväl på fält som i skog och vatten. Rasen har ett mycket gott väderkorn och mycket bra stånd. Den är också en utmärkt apportör och påtagligt arbetsvillig även i vatten. Ungersk vizsla jagar i såväl svårtillgänglig terräng som under besvärliga väderleksförhållanden. Helhetsintryck: Viktiga måttförhållanden: Uppförande/karaktär: Ungersk vizsla, korthårig, är en medelstor, elegant jakthund med ädelt utseende. Till färgen är den djupt gulröd. Rasens tämligen lätta, torra och seniga konstruktion ger intryck av harmonisk skönhet och styrka. - Mankhöjden skall något understiga kroppslängden. - Bröstkorgens djup skall något understiga halva mankhöjden. - Nospartiets längd skall något understiga halva huvudets längd. Ungersk vizsla är en livlig, vänlig och lättdresserad ras med jämnt humör. Dess synnerligen goda vilja att hålla kontakt med sin förare under jakt är en grundläggande rasegenskap. Rasen är känslig för omild behandling och får varken vara aggressiv eller skygg. Inte önskvärda egenskaper hos en effektiv jakthund av denna ras är skotträdsla, viltskygghet, obenägenhet att stå för vilt eller apportera, liksom ovillighet att arbeta i vatten. På grund av sin problemfria karaktär och anpassningsförmåga kan man mycket väl ha den i lägenhet.

Huvud: Skallparti Stop Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals: Kropp: Manke Rygg Ländparti Kors Huvudet skall vara torrt, ädelt och proportionerligt. Skallpartiet skall vara måttligt brett och lätt välvt med antydd pannfåra. Nackknölen skall vara något markerad. Ögonbrynsbågarna skall vara måttligt framträdande. Stopet skall vara måttligt markerat. Nostryffeln skall vara väl utvecklad och bred med så vida näsborrar som möjligt. Färgen skall vara mörk och i harmoni med pälsfärgen. Nospartiet skall i profil sett vara rakt, inte spetsigt, med kraftiga käkar och väl utvecklad muskulatur. Nosryggen skall vara rak. Läppkanterna skall vara strama utan överhäng. Bettet skall vara ett fulltandat, regelbundet saxbett. Käkarna skall vara kraftiga. Kinderna skall vara kraftiga med väl utvecklad muskulatur. Ögonen skall vara aningen ovala och medelstora med väl åtliggande ögonkanter. Uttrycket är livligt och intelligent. Till färgen skall ögonen vara bruna, i harmoni med pälsfärgen. Så mörkt bruna ögon som möjligt föredras. Öronen skall vara medelhögt ansatta något bakåt på skallen. De skall vara tunna, ligga an mot kinderna och vara avrundade i V-form. Längden skall vara ungefär tre fjärdedelar av huvudets längd. Halsen skall vara medellång och harmoniera med helheten. Nacken skall vara mycket muskulös och lätt välvd. Halsskinnet skall vara tätt åtliggande. Manken skall vara markerad och muskulös. Ryggen skall vara stark, väl musklad, stram och plan. Ryggkotorna skall täckas av muskulaturen. Ländpartiet skall vara kort, brett, stramt, muskulöst och plant eller endast lätt välvt. Övergången från rygg till ländparti skall vara stram och kompakt. Korset skall vara brett och tillräckligt långt, inte kort och brant. Det skall slutta lätt mot svansansättningen och ha väl utvecklad muskulatur.

Bröstkorg Underlinje Svans Bröstkorgen skall vara djup och bred med väl utvecklat, muskulöst och väl markerat, måttligt välvt förbröst. Bröstbenet skall nå så långt bakåt som möjligt. Bröstben och armbåge skall ligga på samma nivå. Revbenen skall vara måttligt välvda. De bakre revbenen skall vara långa. Underlinjen skall vara stram och svagt uppdragen i en elegant båge. Svansen skall vara något lågt ansatt, kraftig vid roten och därefter avsmalnande. I länder utan kuperingsförbud kuperas svansen för jaktändamål med ca en fjärdedel av den naturliga längden. Den okuperade svansen skall nå till hasleden och bärs i stillastående rakt nedhängande eller lätt sabelformad. I rörelse bärs svansen vågrätt. Extremiteter: Framställ: Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Handlov Mellanhand Framtassar Pälsen på svansen skall vara väl utvecklad och tät. Framifrån sett skall frambenen vara raka och parallellt ställda. Från sidan sett skall de vara lodrätt ställda och placerade väl in under kroppen. Benstommen skall vara god och muskulaturen väl utvecklad. Skulderbladen skall vara långa, snedställda, och väl åtliggande mot kroppen. I rörelse skall de vara flexibla. Muskulaturen skall vara väl utvecklad och torr. Vinkeln mellan skulderblad och överarmsben skall vara god. Överarmsbenen skall vara långa och väl musklade. Armbågarna skall sluta väl an mot kroppen utan att vara knipta. De skall varken vara utåt- eller inåtvridna. Vinkeln mellan överarmsben och underarmsben skall vara god. Underarmsbenen skall vara långa och raka med tillräcklig muskulatur. Benstommen skall vara stark men inte grov. Handlovarna skall vara torra och strama. Mellanhänderna skall vara korta och endast mycket lätt vinklade. Framtassarna skall vara svagt ovala med väl slutna, tillräckligt välvda, starka tår och starka, bruna klor. Trampdynorna skall vara fasta och motståndskraftiga, till färgen skiffergrå. Såväl i stillastående som i rörelse skall tassarna placeras parallellt.

Bakställ: Lår Knäled Underben Has Mellanfot Baktassar Bakifrån sedda skall bakbenen vara raka och parallella. Bakbenen skall vara väl vinklade. Benstommen skall vara stark. Lårbenen skall vara långa och muskulösa. Vinkeln mellan bäckenben och lårben skall vara god. Vinkeln mellan lårben och underben skall vara god. Underbenen skall vara långa, muskulösa och seniga. De skall vara nästan lika långa som lårbenen. Vinkeln mellan underben och mellanfot skall vara god. Haslederna skall vara kraftiga, torra och seniga, och tämligen lågt ansatta. Mellanfötterna skall vara lodrätt ställda, korta och torra. Baktassar, se framtassar. Rörelser: Den typiska gångarten är ett spänstigt, lätt, elegant och långsträckt trav, med gott påskjut bak och god räckvidd i framsteget. Under sök på fält används en uthållig galopp. Ryggen skall förbli stram och överlinjen vågrät även i rörelse. Resningen skall vara god. Passgång är inte önskvärt. Hud: Den väl pigmenterade huden skall vara tätt åtliggande, utan rynkor. Päls: Pälsstruktur Pälsfärg Pälsen skall vara kort och tät. Vid beröring skall den kännas grov och hård. På huvud och öron skall pälsen vara tunnare, mjukare och kortare. På svansens undersida är pälsen något, dock inte påfallande, längre. Hela kroppen skall vara täckt med päls. Buken är dock lättare behårad. Underull skall inte finnas. Färgen varierar mellan olika nyanser av djupt gulrött ( semmelgelb ). Öronen kan vara något mörkare men i övrigt skall färgen vara enhetlig. Röda, brunaktiga eller avblekta färgnyanser är inte önskvärda. En liten vit fläck på bringan eller strupen (med mindre än 5 cm diameter) eller vita tecken på tårna betraktas inte som fel. Färgen på läppkanter och ögonkanter skall harmoniera med nostryffelns färg.

Storlek/vikt: Mankhöjd Hanhund Tik 58-64 cm 54-60 cm Medelstorlek skall eftersträvas. Det är inte funktionellt med högre mankhöjder. Helhet och harmoni är betydligt viktigare än den i centimeter uppmätta storleken. Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Diskvalificerande fel: - Tydliga avvikelser från rasstandarden - Påtagligt bristande könsprägel - Otypiskt huvud - Fläckig nostryffel - Hängande eller dreglande läppar - Överbett, underbett, korsbett och alla övergångsformer där emellan - Avsaknad av en eller flera incisiver och/eller hörntänder och/ eller avsaknad av en eller flera P2-P4 och/eller M1-M2, avsaknad av fler än två P1; avsaknad av M3 beaktas inte. Tänder som inte syns räknas som tandbortfall - Övertaliga tänder som ej är placerade i tandraden - Harmynthet - Ljusgul ögonfärg. Mycket lösa ögonkanter. Ektropion, Entropion, Distichiasis. - Påtagligt löst halsskinn - Sporrar på bakbenen - Påfallande felaktigt rörelsemönster - Otypisk päls - Mörkbrun eller ljusgul pälsfärg. Flerfärgad päls. Ej enhetlig färg. Vit fläck på bröstet som är större än 5 cm i diameter. - Vita tassar - Pigmentbrist, såväl i huden som på ögonkanter och läppar - Hundar som över- respektive understiger den i standarden föreskrivna mankhöjden med mer än 2 cm - Alla tecken på dålig mentalitet Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 Sekreterare Standardkommittén 08-795 30 76 30