Landskapsregeringens principer för hantering av arvsärenden eller s.k. danaarv

Landskapsregeringens principer för hantering av arvsärenden eller s.k. danaarv Innehåll I. Landskapsregeringens rätt till arv... 2 Personer med arvsrätt... 2 Då den avlidne har upprättat testamente... 2 II. Förvaltningsförfarande... 3 Förvaltare... 3 Bouppteckning... 3 Skulder... 3 Egendom som finns utanför landskapet... 3 Internt yttrande... 3 Anhållan om att få egendomen... 4 Inhämtande av lagtingets godkännande... 4 Egendom fördelas... 4 Ärendet avslutas... 4 III. Dödsboets egendom... 4 1. Fast egendom överlåts till staten där den är belägen... 5 2. Egendom överlåts till närstående... 5 Hela egendomen överlåts... 5 En del av egendomen överlåts... 5 3. Egendom behålls av landskapet... 5 4. Egendom överlåts till kommun... 6 5. Extern part... 6 IV. Beslut... 6 Bilaga: Flödesschema... 8 1

Ålands landskapsregering fattar beslut i testaments- och arvsärenden efter personer som avlidit utan arvingar i enlighet med 63 i självstyrelselagen för Åland samt 5 kap. i ärvdabalken (FFS 40/1965) (ÄB). Landskapets rätt till kvarlåtenskap efter den som avlidit utan arvingar övervakas av Ålands landskapsregering. Om den avlidne inte har några kända arvingar ska landskapsregeringen underrättas om dödsfallet skriftligt. Landskapet kallas till bouppteckningen. Beslut i danaarvsärenden fattas i enlighet med landskapsregeringens delegeringsbeslut om ordningen för beslutsfattande inom den allmänna förvaltningen. I och med detta beslut upphävs det tidigare fattade beslutet om principer gällande arvsärenden (s.k. danaarv) från den 19 augusti 2008. I. Landskapsregeringens rätt till arv Egendomen i ett dödsbo tillfaller landskapet om (1) det inte finns någon som innehar arvsrätt, samt (2) den avlidna inte hade upprättat ett testamente. Personer med arvsrätt Om en person som är fast bosatt i landskapet dör utan att efterlämna arvingar tillfaller egendomen landskapet som arv. Om det finns en eller flera arvsberättigade erhåller denna eller dessa arvet i sin helhet och utesluter således landskapets rätt till arv. Arvlåtaren kan även ha förfogat över sin egendom genom testamente. I sådana fall åsidosätts den arvsföljd som det redogörs för nedan, undantaget bröstarvinges rätt till laglott. Vem som innehar arvsrätt föreskrivs i 2 och 3 kap. i ÄB. Arvsordningen innebär att om en arvinge återfinns i en arvsklass utsläcks de efterföljande arvsklassernas arvsrätt. Arvsordningen är följande: 1. Bröstarvingar Barn, om de avlidit träder deras avkomlingar istället. 2. Make/maka 3. Föräldrar 4. Syskon och deras barn 5. Far- och morföräldrar 6. Fastrar, mostrar, farbröder och morbröder Om ingen av dessa är i livet överförs inte arvsrätten till deras barn, kusiner ärver således inte. 7. Sekundära arvingar Tidigare avliden makes/makas far, mor, bror och syster samt brors- eller systerbarn. Då den avlidne har upprättat testamente Landskapsregeringen ska delges testamentet så snart som möjligt. Innan testamentet delgivits är landskapet den enda dödsbodelägaren, vilket till exempel innebär att endast någon med fullmakt från landskapet får öppna eventuella bankfack där testamente kan finnas. Landskapet ska antecknas som rättsinnehavare i bouppteckningsinstrumentet (handlingen som upprättas genom bouppteckningen). När ett testamente delges landskapet ska följande handlingar bifogas: testamente i original eller vidimerad kopia, en kopia av testamentet, en kopia av bouppteckningsinstrumentet, en kopia av arvlåtarens sista ämbetsintyg samt en kopia av testamentstagarens senaste ämbetsintyg alternativt en kopia av ett registerutdrag, om testamentstagaren är en förening eller en stiftelse. Det behöver inte krävas att de dokument som redan innehas av landskapet bifogas. Landskapsregeringen har rätt att klandra testamentet om det innehåller ett formellt fel (5 kap. 3 ÄB). Om landskapet inte finner anledning att klandra testamentet (det finns inte formfel eller andra 2

hinder) ska testamentet godkännas genom beslut. Landskapet kan också godkänna testamenten som inte uppfyller de formella kraven men där det kan visas att handlingen motsvarar den avlidnes vilja. När landskapet har godkänt testamentet kan det omedelbart verkställas. I de fall den avlidne endast testamenterat en del av sin egendom tillfaller resterande egendom landskapet som danaarv. Har arvlåtaren testamenterat hela sin egendom till landskapet som testamentstagare aktualiseras inte dessa principer. Landskapet kan då ta emot egendomen i enlighet med 27 landskapslag (2012:69) om landskapets finansförvaltning. II. Förvaltningsförfarande Förvaltningen ska ske i enlighet med principerna om effektivitet och ändamålsenlighet (1 i landskapslag om landskapets finansförvaltning). Syftet med förvaltningen är att avveckla boet, där hänsyn bör tas till den avlidnes vilja eller intresse samt allmänna förvaltningsprinciper. Dessutom bör en avvägning mellan de möjliga intäkterna i boet och arbetsmängden kontinuerligt göras. Efter att det har konstaterats att landskapet ärver egendomen som danaarv bör de nedan angivna uppgifterna företas. Utöver detta kan ytterligare uppgifter uppkomma. Förvaltare Landskapet kan genom en fullmakt besluta att utse en förvaltare av dödsboet. Fullmakt kan ges åt en lämplig person som har hand om de praktiska frågorna kring dödsboet. Uppgifter som förvaltaren kan behöva sköta är till exempel att adressändra, betala fakturor och ta ha hand om dödsboets beskattning. Bouppteckning Inom tre månader från den avlidnes bortgång ska en bouppteckning över den avlidnes tillgångar och skulder upprättas (20 kap. 1 ÄB). Landskapet bör så snart ett ärende inkommit utse en bouppteckningsman som upprättar en bouppteckning. Landskapet ska som tidigare angetts antecknas som rättsinnehavare i bouppteckningen. En behörig tjänsteman från landskapsregeringen närvarar vid bouppteckningen och landskapet antecknar denna för kännedom. Skulder Eventuella skulder som uppdagas vid bouppteckningen ska betalas. I första hand ska detta ske med medel i boet. I andra hand kan egendom i dödsboet behöva säljas för att täcka skulderna. Detta bör göras snarast och innan egendom avvecklas och tillgångar på det sättet minskas. Innan något beslut fattas för egendomen behöver det således stå klart att skulder kommer att kunna täckas. Även de löpande kostnader som till exempel förvaltaren har haft för att underhålla fastigheter i boet behöver vara täckta innan ett beslut om utdelning av egendomen kan fattas. Finns inte tillräckligt med egendom i dödsboet för att täcka skulderna kan det tredje alternativet aktualiseras, nämligen att landskapet täcker skulderna. Egendom som finns utanför landskapet När landskapet genom danaarvet har ärvt fast egendom utanför landskapet ska den överföras till den staten. Kontakt behöver därför tas med staten där fastigheten är belägen. Internt yttrande När det ingår mer värdefull egendom i ett dödsbo begär landskapsregeringen ett internt yttrande från byråer eller enheter med sakkunskap om miljö, kultur, skogsbruk, fastigheter som ska bedöma om det finns särskilda skäl till att egendomen bör stanna kvar i landskapets ägo, till exempel i fråga om naturskyddsområden. 3

Anhållan om att få egendomen Eventuella närstående och berörda kommuner behöver uppmärksammas på att de kan anhålla om att få egendomen. För att egendom ska kunna överlåtas till någon som stått den avlidne nära eller till en kommun krävs det att de berörda parterna anhåller om detta. En anhållan ska lämnas in till landskapsregeringen inom ett år från arvlåtarens död. Även senare ansökningar kan beaktas om de kommer in till landskapsregeringen innan ärendet har avgjorts. Den som anser sig ha stått arvlåtaren nära och vill anhålla om att få egendomen kan sända en fritt formulerad skriftlig anhållan till landskapsregeringen. Även den förvaltare av dödsboet som utsetts av landskapsregeringen uppmanas att informera personer som kan komma i fråga om möjligheten att anhålla om att få egendomen eller en del av den. I sin ansökan bör personen visa att han eller hon har stått arvlåtaren nära. Det kan lämpligen göras genom att personen med egna ord berättar om sin relation till arvlåtaren. En ansökan ska åtföljas av dels sökandens egen framställning av saken, dels ett intyg där två personer som känt både arvlåtaren och sökanden ger en skriftlig försäkran om att uppgifterna i ansökan är sanna. Adress och telefonnummer till vittnena bör bifogas eftersom de kan bli kontaktade. I sin ansökan om att få egendomen ska kommunen uppge ett socialt eller kulturellt ändamål som egendomen kommer att användas för. De ansökningar som inkommer ska registreras. Inhämtande av lagtingets godkännande Vid överlåtelse av fast egendom krävs inhämtande av lagtingets godkännande, om inte överlåtelsen är av ringa betydelse och ingår i plan eller process reglerad i lag (24 landskapslag (2015:111) om landskapets finansförvaltning). Vad som är ringa betydelse avgörs från fall till fall. I motiven har främst markbyten vid väggbyggen eller tillandning avsetts (FR nr 21/2009/2010). Om liknande överlåtelser sker kan det således anses vara av ringa betydelse. När det finns flera fastigheter i ett dödsbo inhämtas godkännande för alla fastigheter. Det är fortfarande landskapsregeringen som beslutar vad som sker med egendomen, lagtinget ger endast en fullmakt för landskapsregeringen att besluta. Vid överlåtelse av lös egendom och rena penningmedel krävs inte att lagtingets godkännande inhämtas (25 landskapslag om landskapets finansförvaltning), men hänsyn behöver tas till de beloppsgränser som gäller för när ett beslut får fattas av tjänsteman. Egendom fördelas Antingen överlåts egendomen eller så behålls den i landskapets ägo. Hur detta beslutas, vem som har rätt att överta egendomen samt under vilka omständigheter egendomen behålls i landskapets ägo redogörs för under kapitel III. Dödsboets egendom och IV. Beslut. Hur de olika intressena vägs mot varandra och prioriteras beror dock i stor grad på det enskilda fallet. Fast egendom får enligt motiven till 24 landskapslagen om landskapets finansförvaltning överlåtas genom försäljning, gåva eller byte (FR nr 21/2009/2010). Ärendet avslutas Danaarvet avslutas när egendomen har fördelats. Antingen genom att skulderna har täckts eller genom att egendomen har överlåtits eller att landskapet väljer att behålla egendomen. III. Dödsboets egendom Det första steget för att avgöra vad som ska ske med boets fasta egendom. Arvlåtarens hemkommun, den kommun där en fastighet som ingår i dödsboet finns, eller en person som har stått den avlidne nära 4

kan anhålla om att få egendomen eller en del av den. Huvudregeln är att landskapet så långt som möjligt inte bör sälja egendom. 1. Fast egendom överlåts till staten där den är belägen När dödsboet innehåller fast egendom belägen utanför landskapet bör först övervägas huruvida egendomen behöver säljas för att täcka eventuella skulder. Om så är fallet tillämpas 63 i självstyrelselagen så att staten inte erhåller något eventuellt överskott från försäljningen, utan sådana penningmedel kan delas ut enligt principerna i detta beslut. Om det inte finns några skulder i boet ska fastigheter belägna utanför landskapet överlåtas till staten. När en fastighet ska tillfalla riket enligt 63 i självstyrelselagen kan landskapsregeringen inte fatta beslut om att överlåta sådan egendom till närstående eller kommun. Eftersom detta är den enda överföring med grund i lag trumfar detta således de nedanstående mottagarna. Däremot kan närstående ansöka hos statskontoret om att staten överlåter egendomen till den närstående. 2. Egendom överlåts till närstående Hela egendomen överlåts Landskapsregeringen kan besluta att hela den egendom som tillfallit landskapet överlåts till någon som stått arvlåtaren särskilt nära. Denna möjlighet gäller med undantag för eventuell egendom som överlåtits till staten enligt 63 i självstyrelselagen. Om landskapsregeringen anser att en person har stått särskilt nära den avlidne bör hela boet tillfalla denna person. T.ex. en sambo, fosterbarn eller fosterföräldrar kan vara en sådan särskilt närstående. När hela boet överlåts till en närstående behåller inte landskapet någon del och de bedömningar som redogörs för nedan görs således inte. Det innebär även att bedömning av huruvida det är betydande penningmedel inte görs. Fattas ett sådant beslut kan danaarvet sedan avslutas. En del av egendomen överlåts En del av egendomen kan överlåtas till en närstående när den sökande inte har ett särskilt närstående förhållande kan en viss del av egendomen överlåtas. Hur mycket egendom som tilldelas den sökande beror på hur nära förhållandet till den avlidne var. Tanken är att mängden egendom ska bedömas enligt en fallande skala, men där den sökande inte uppfyller kraven på att vara särskilt närstående. T.ex. kan det vara en person som vårdat den avlidne och haft kostnader för detta som genom arvet kompenseras. Hur mycket som överlåts till den närstående är även beroende på hur anhållan är utformad samt hur stort värde boet har. Egendom som saknar ekonomiskt värde men som är av emotionellt värde kan överlåtas utan att de sökande behöver ha ett speciellt förhållande till den avlidne. Möjligheten att överföra viss egendom till en sökande trumfas dock av om fast egendom är belägen utanför landskapet och om egendom anses vara särskilt värdefull varför den ska behållas i landskapets ägo. 3. Egendom behålls av landskapet Det interna yttrande som begärs syftar till att klargöra om boet innehåller särskilt värdefull egendom och därför bör behållas i landskapets ägo. T.ex. på egendom som kan behållas är fastigheter, bostäder och värdefullt lösöre som till exempel lämpar sig för offentliga konstsamlingar eller museer. Som regel går fastigheter till byråer eller enheter som har nytta av dem i sin verksamhet. Värdefulla konstverk och i ett museiperspektiv värdefull egendom införlivas i samlingarna vid Ålands museum och Ålands konsthistoriska museum. Landskapet kompenserar då dödsboet för den värdeminskning som behållandet innebär. 5

Lös egendom kan även överlåtas till landskapsintern förvaltningsenhet som har behov av egendomen i förvaltningen. Egendomens värde ska då kompenseras dödsboet. När det finns betydande penningtillgångar i dödsboet kan en del av beloppet kvarhållas hos landskapet. Med betydande medel avses att boets totala behållning överstiger 100 000 euro. Landskapet behåller i dessa fall 60 % av den del som överstiger 100 000 euro. Penningmedel som behålls i landskapets ägo ska användas för budgetmomentet danaarv (för att täcka framtida eller tidigare danaarv som slutat på minus) eller för sociala och kulturella ändamål. När egendom överlåts till en närstående avräknas det från landskapets andel. Det innebär att om ett dödsbos tillgångar är 120 000 euro och 20 000 euro har överlåtits till en närstående behålls ungefär (120 000 x 0,60) 20 000, alltså 52 000 euro hos landskapet. Har hemkommunen ansökt om dödsboets egendom får hemkommunen då resten. Möjligheten att behålla egendom i landskapets ägo inskränker dock inte rikets rätt att överta fastigheter belägna i riket. 4. Egendom överlåts till kommun När det inte finns några skulder i boet, när eventuell värdefull egendom har beslutats om och när det har konstaterats att eventuella närstående inte ges egendom överlåts resten av egendomen till hemkommunen. Fast egendom överlåts dock i första hand till den kommun vari egendomen är belägen. För att överlåta egendomen till kommunen krävs att denne avser använda egendomen till sociala eller kulturella ändamål. Fattas ett sådant beslut kan danaarvsärendet sedan avslutas. Kommunen får överta egendom för att sälja denna och använda pengarna till de avsedda ändamålen. 5. Extern part När det inte är lämpligt eller möjligt att överföra egendomen till någon av de ovanstående kan överlåtelse istället ske till extern part på marknadsmässiga grunder. Överlåtelse av lös egendom bör vara ekonomiskt motiverad och ändamålsenlig (25 landskapslag om landskapets finansförvaltning). Det kan bli fallet t.ex. om en fastighet behöver rensas på lös egendom för att kunna överlåtas och den lösa egendomen således först behöver försäljas. I vissa fall kan även fast egendom behöva säljas, t.ex. för att täcka dödsboets skulder eller om ingen vill överta fastigheten. Så långt som möjligt bör dock försäljning undvikas. Om det ändå behöver göras ska det ske på det sätt som är mest förmånligt för landskapet. Ett öppet auktionsförfarande är det optimala överlåtelseförfarandet för att ta hänsyn till marknadsmässighet i prissättningen. Om försäljning av praktiska skäl ändå sker direkt bör hänsyn tas till marknadsmässiga grunder, att det sker i begränsad skala och av sådant som uppfattas vara av mindre värde. IV. Beslut Beslut om att egendom ska överlåtas till någon annan eller behållas i landskapets ägo innebär att landskapet tar ställning till de alternativ som anges nedan under kapitel III. Dödsboets egendom. Ett sådant beslut fattas tidigast ett år efter dödsfallet. Landskapet bör dock vänta ännu längre innan beslut fattas ifall bouppteckningen inte har färdigställts inom denna tid eller om det är ett så komplicerat ärende att boet inte kunnat redas upp inom ett år. Så snart beslutet har fattats underrättar landskapsregeringen alla sökande (kommun och närstående). Väntetiden finns för att se till att alla eventuella arvingar ska hinna träda fram och ansöka om att få egendom tilldelat sig. 6

När beslut fattas måste hänsyn tas till lagtingets befogenheter och eventuella beloppsgränser för att avgöra på vilken nivå besluten ska fattas. Se ovan om lagtingets godkännande. I beslutet ska (förutom när egendomen överlåts till närstående) ändamålen med egendomens användning anges som ett villkor för överlåtelsen. Vid överlåtelse av fastighet upprättas ett gåvobrev som uppfyller de formella krav på överlåtelse av fast egendom. Fast egendom kan överlåtas tillsammans med lös egendom som återfinns på fastighet. Även vid överlåtelse av lös egendom samt penningbelopp bör lämplig dokumentation upprättas. Vid ett auktionsförfarande kan lämplig dokumentation vara en faktura som köparen av egendomen får med sig medan vid överlåtelse av en större penningsumma kan beslutet fungera som lämplig dokumentation. Beslutet åtföljs av anvisningar om hur det kan överklagas. De som innehar rätt att besvära sig kan överklaga beslutet till högsta förvaltningsdomstolen inom 30 dagar efter att han eller hon fick del av det. Om ingen har överklagat beslutet inom utsatt tid vinner det laga kraft och kan verkställas. Landskapsregeringen överlåter egendomen i enlighet med beslutet. Den till vilken fastigheten har överlåtits ser till att lagfart erhålls. Är det av någon anledning inte möjligt att överlåta hela boet genom ett beslut behöver egendomen istället beslutas om stegvis. Det bör eftersträvas att hela egendomen beslutas om genom ett beslut, eftersom det ofta krävs en fullständig bild av boet för att kunna ta ställning till vad som bör göras med egendomen. Det kan dock finnas omständigheter som gör att egendomen istället behöver beslutas om i etapper, t.ex. om det är svårt att avgöra vad som ska hända med viss egendom. Om det är möjligt att överlåta fastighet(er) under tiden som annat inväntas bör så göras för att minska de löpande kostnaderna i boet. Det behöver dock först stå klart att alla fakturor och skulder kan betalas. 7

Bilaga: Flödesschema Vem ärver? 1) Arvinge 2) Testamentstagare a) Landskapet godkänner testementet b) Landskapet klandrar testamentet 3) Vid avsaknad av a och b eller om endast en del av arvet har testamenterats tillfaller arvet landskapet Egendomen 4) Eventuella skulder löses a) Dessa betalas med penningmedel i boet b) Penningmedel saknas och fast eller lös egendom säljs för att täcka skulder c) Landskapet täcker skulderna 5) Eventuell fast egendom belägen utanför landskapet överlåts till stat vari den är belägen 6) Hela egendomen kan överlåtas till särskilt närstående 7) Särskilt värdefull egendom kan behållas i landskapets ägo 8) Om boet innehåller betydande penningmedel behåller landskapet en andel 9) En del av egendomen överlåts till en närstående som ansökt om att få behålla den 10) Egendom kan behållas hos landskapsintern förvaltningsenhet om den är av värde för förvaltningen 11) Eventuell fast egendom överlåts till kommunen vari den är belägen 12) Hela den kvarvarande egendomen kan överlåtas till hemkommunen 13) Egendom kan överlåtas till extern part 8