Remiss av Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Remiss REGER1NGSKANSLIET 2012-12-19 Fi2012/4726 Finansdepartementet Avdelningen för kommuner och statligt ägande Enheten för kommunal ekonomi Kjell Eliström Telefon 08-405 40 63 AM JN,IsTYRELSEN,-,NGELHOLM 2012-12- 21 Remiss av Finansdepartementets promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting Remissinstanser: 1 Norrköpings tingsrätt 2 Migrationsverket 3 Socialstyrelsen 4 Länsstyrelsen i Kronobergs län 5 Länsstyrelsen i Stockholms län 6 Länsstyrelsen i Västerbottens län 7 Statskontoret 8 Ekonomistyrningsverket 9 Statistiska centralbyrån 10 Statens skolverk 11 Trafikverket 12 Trafikanalys 13 Tillväxtverket 14 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 15 Arbetsförlingen 16 Medlingsinstitutet 17 Ale kommun 18 Alingsås kommun 19 Alvesta kommun 20 Aneby kommun 21 Arboga kommun 22 Arjeplogs kommun 23 Arvidsjaurs kommun 24 Arvika kommun 25 Askersunds kommun 26 Avesta kommun 27 Bengtsfors kommun 28 Bergs kommun 29 Bjurholms kommun Postadress 103 33 Stockholm Telefonväxel 08-405 10 00 E-post: fi.registrator@regeringskansliet.se Besöksadress Drottninggatan 21 Telefax Telex 08-21 73 86 117 41 FINANS S

30 Bjuvs kommun 31 Bodens kommun 32 Bollebygds kommun 33 Bollnäs kommun 34 Borgholms kommun 35 Borlänge kommun 36 Borås kommun 37 Botkyrka kommun 38 Boxholms kommun 39 Bromölla kommun 40 Bräcke kommun 41 Burlövs kommun 42 Bås tads kommun 43 Dals-Eds kommun 44 Danderyds kommun 45 Degerfors kommun 46 Dorotea kommun 47 Eda kommun 48 Ekerö kommun 49 Eksjö kommun 50 Emmaboda kommun 51 Enköpings kommun 52 Eskilstuna kommun 53 Eslövs kommun 54 Essunga kommun 55 Fagersta kommun 56 Falkenbergs kommun 57 Falköpings kommun 58 Falu kommun 59 Filips tads kommun 60 Finspångs kommun 61 Flens kommun 62 Forshaga kommun 63 Färgelanda kommun 64 Gagnefs kommun 65 Gislaveds kommun 66 Gnesta kommun 67 Gnosjö kommun 68 Gotlands kommun 69 Grums kommun 70 Gräs torps kommun 71 Gullspångs kommun 72 Gällivare kommun 73 Gävle kommun 74 Göteborgs kommun 75 Götene kommun 76 Habo kommun 77 Hagfors kommun 2

78 Hallsbergs kommun 79 Halls tahammars kommun 80 Halmstads kommun 81 Hammarö kommun 82 Haninge kommun 83 Haparanda kommun 84 Heby kommun 85 Hedemora kommun 86 Helsingborgs kommun 87 Herrljunga kommun 88 Hjo kommun 89 Hofors kommun 90 Huddinge kommun 91 Hudiksvalls kommun 92 Hultsfreds kommun 93 Hylte kommun 94 Håbo kommun 95 Hällefors kommun 96 Härjedalens kommun 97 Härnösands kommun 98 Härryda kommun 99 Hässleholms kommun 100 Höganäs kommun 101 Högsby kommun 102 Hörby kommun 103 Höörs kommun 104 Jokkmokks kommun 105 Järfälla kommun 106 Jönköpings kommun 107 Kalix kommun 108 Kalmars kommun 109 Karlsborgs kommun 110 Karlshamns kommun 111 Karlskoga kommun 112 Karlskrona kommun 113 Karlstads kommun 114 Katrineholms kommun 115 Kils kommun 116 Kinda kommun 117 Kiruna kommun 118 Klippans kommun 119 Knivs ta kommun 120 Kramfors kommun 121 Kristianstads kommun 122 Kristinehamns kommun 123 Krokoms kommun 124 Kumla kommun 125 Kungsbacka kommun 3

126 Kungsörs kommun 127 Kungälvs kommun 128 Kävlinge kommun 129 Köpings kommun 130 Laholms kommun 131 Landskrona kommun 132 Laxå kommun 133 Lekebergs kommun 134 Leksands kommun 135 Lerums kommun 136 Lessebo kommun 137 Lidingö kommun 138 Lidköpings kommun, 139 Lilla Edets kommun 140 Lindesbergs kommun 141 Linköpings kommun 142 Ljungby kommun 143 Ljusdals kommun 144 Ljusnarsbergs kommun 145 Lomma kommun 146 Ludvika kommun 147 Luleå kommun 148 Lunds kommun 149 Lycksele kommun 150 Lysekils kommun 151 Malmö kommun 152 Malung-Sälens kommun 153 Malå kommun 154 Maries tads kommun 155 Marks kommun 156 Markaryds kommun 157 Melleruds kommun 158 Mjölby kommun 159 Mora kommun 160 Motala kommun 161 Mullsjö kommun 162 Munkedals kommun 163 Munkfors kommun 164 Mölndals kommun 165 Mönsterås kommun 166 Mörbylånga kommun 167 Nacka kommun 168 Nora kommun 169 Norbergs kommun 170 Nordanstigs kommun 171 Nordmalings kommun 172 Norrköpings kommun 173 Norrtälje kommun 4

174 Norsjö kommun 175 Nybro kommun 176 Nykvarns kommun 177 Nyköpings kommun 178 Nynäshamns kommun 179 Nässjö kommun 180 Ockelbo kommun 181 Olofströms kommun 182 Orsa kommun 183 Orusts kommun 184 Osby kommun 185 Oskarshamns kommun 186 Ovanåkers kommun 187 Oxelösunds kommun 188 Pajala kommun 189 Partille kommun 190 Pers torps kommun 191 Piteå kommun 192 Ragunda kommun 193 Roberts fors kommun 194 Ronneby kommun 195 Rättviks kommun 196 Sala kommun 197 Salems kommun 198 Sandvikens kommun 199 Sigtuna kommun 200 Simrishamns kommun 201 Sjöbo kommun 202 Skara kommun 203 Skellefteå kommun 204 Skinnskattebergs kommun 205 Skurups kommun 206 Skövde kommun 207 Sjebackens kommun 208 Sollefteå kommun 209 Sollentuna kommun 210 Solna kommun 211 Sorsele kommun 212 Sotenäs kommun 213 Staffanstorps kommun 214 Stenungsunds kommun 215 Stockholms kommun 216 Storfors kommun 217 Storumans kommun 218 Strängnäs kommun 219 Strömstads kommun 220 Strömsunds kommun 221 Sundbybergs kommun 5

222 Sundsvalls kommun 223 Sunne kommun 224 Surahammars kommun 225 Svalövs kommun 226 Svedala kommun 227 Svenljunga kommun 228 Säffle kommun 229 Säters kommun 230 Sävsjö kommun 231 Söderhamns kommun 232 Söderköpings kommun 233 Södertälje kommun 234 Sölvesborgs kommun 235 Tanums kommun 236 Tibro kommun 237 Tidaholms kommun 238 Tierps kommun 239 Timrå kommun 240 Tingsryds kommun 241 Tjörns kommun 242 Tomelilla kommun 243 Torsby kommun 244 Torsås kommun 245 Tranemo kommun 246 Tranås kommun 247 Trelleborgs kommun 248 Trollhättans kommun 249 Trosa kommun 250 Tyresö kommun 251 Täby kommun 252 Töreboda kommun 253 Uddevalla kommun 254 Ulricehamns kommun 255 Umeå kommun 256 Upplands-Bro kommun 257 Upplands Väsby kommun 258 Uppsala kommun 259 Uppvidinge kommun 260 Vadstena kommun 261 Vaggeryds kommun 262 Valdemarsviks kommun 263 Vallentuna kommun 264 Vansbro kommun 265 Vara kommun 266 Varbergs kommun 267 Vaxholms kommun 268 Vellinge kommun 269 Vetlanda kommun 6

270 Vilhelmina kommun 271 Vimmerby kommun 272 Vindelns kommun 273 Vingåkers kommun 274 Vårgårda kommun 275 Vänersborgs kommun 276 Vännäs kommun 277 Värmdö kommun 278 Värnamo kommun 279 Västerviks kommun 280 Västerås kommun 281 Växjö kommun 282 Ydre kommun 283 Ystads kommun 284 Åmåls kommun 285 Ånge kommun 286 Åre kommun 287 Årjängs kommun 288 Åsele kommun 289 Ås torps kommun 290 Åtvidabergs kommun 291 Älmhults kommun 292 Älvdalens kommun 293 Älvkarleby kommun 294 Älvsbyns kommun 295 Ängelholms kommun 296 Öckerö kommun 297 Ödeshögs kommun 298 Örebro kommun 299 Örkelljunga kommun 300 Örnsköldsviks kommun 301 Östersunds kommun 302 Österåkers kommun 303 Östhammars kommun 304 Östra Göinge kommun 305 Överkalix kommun 306 Övertorneå kommun 307 Blekinge läns landsting 308 Dalarnas läns landsting 309 Gävleborgs läns landsting 310 Hallands läns landsting 311 Jämtlands läns landsting 312 Jönköpings läns landsting 313 Kalmar läns landsting 314 Kronobergs läns landsting 315 Norrbottens läns landsting 316 Skåne läns landsting 317 Stockholms läns landsting 7

8 318 Södermanlands läns landsting 319 Uppsala läns landsting 320 Värmlands läns landsting 321 Västerbottens läns landsting 322 Västernorrlands läns landsting 323 Västmanlands läns landsting 324 Västra Götalands läns landsting 325 Örebro läns landsting 326 Östergötlands läns landsting 327 Landsorganisationen i Sverige 328 Svenskt Näringsliv 329 Sveriges Akademikers Centralorganisation 330 Sveriges Kommuner och Landsting 331 Tjänstemännens Centralorganisation Remissvaren ska ha kommit in till Finansdepartementet senast den 22 mars 2013. Svaren bör lämnas både i pappersform och per e-post till fi. regis trator@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i promemorian. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Promemorian kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats www.regeringen.se Ma gn 11Bengtson s Departementsråd Kopia till Riksdagens utrednings tjänst

Finansdepartementet Dnr Fi2012/4726,!.,..NSTY R E L S Eli 2012-12- 2 7 Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting

Innehållsförteckning 1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 4 2 Bakgrund 7 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning 7 2.2 Utj ämningskommitt6-1.08 9 3 Överväganden och förslag 11 3.1 Allmänna överväganden 11 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen 12 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen 14 4 Konsekvenser av förslaget 15 5 Författningskommentar 16 Bilaga Preliminära utfallsberäkningar 18 2

Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till ändringar i et för kommunalekonomisk utjämning. Förändringarna avser i huvudsak inkomstutjämningen. Syftet förslagen är att minska inkomstutjämningens eventuella effekter på tillväxten genom att reducera marginaleffekterna i utjämningen för de kommuner och landsting som betalar en inkomstutjämningsavgift. För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift föreslås att den länsvisa skattesatsen, som används vid beräkningen av avgiften, ska fastställas utifrån 60 procent, i stället för 85 procent, av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av kommunens eller landstingets skattekraft som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget. Ett särskilt bidrag föreslås införas inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. I promemorian görs vidare bedömningen att kostnadsutjämningen bör ändras i linje vad Utjämningskommittffi.08 föreslagit. Även strukturbidraget bör, det ovan nämnda tillägget, förändras i enlighet utredningens förslag. Avslutningsvis görs bedömningen att införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2014. 3

1 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning Härigenom föreskrivs att 7, 11 och 12 lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som skall tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna skall för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av elskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting skall de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna skall hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991. 7 Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tilllämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. De länsvisa skattesatserna ska för bidragsberättigade kommuner fastställas utifrån 95 procent av elskattesatsen år 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska de länsvisa skattesatserna i stället fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen år 2003 för den del av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För överstigande del ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen för år 2003. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna ska hänsyn tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och år 1991.

11 En kommun har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. En kommun som år 2004 haft en En kommun som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för beräknad standardkostnad för näringslivs- och sysselsättnings- svagt befolkningsunderlag har rätt främjande åtgärder eller för svagt till bidrag motsvarande befolkningsunderlag har rätt till belopp. bidrag motsvarande belopp. En kommun som får en bidrags- En kommun som år 2013 fått minskning som är större än 0,56 strukturbidrag för näringslivs- och procent av det uppräknade skatte- sysselsättningsfrämjande åtgärder underlaget år 2005 har rätt till ett eller för bidragsminskning har rätt bidrag motsvarande denna del av till ett bidrag motsvarande den del minskningen. av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. En kommun som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller minskningen av antalet folkbokförda invånare i kommunen den 1 november året före utjämningsåret den 1 november 2012. 12 Ett landsting har rätt till ett strukturbidrag enligt följande. Ett landsting som år 2004 haft en beräknad standardkostnad för små landsting har rätt till ett bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som får en Ett landsting som år 2013 fått bidragsminskning som är större strukturbidrag avseende än 0,28 procent av det uppräknade bidragsminskning har rätt till ett skatteunderlaget år 2005 har rätt bidrag motsvarande den del av till ett bidrag som motsvarar beloppet som överstiger 0,11 denna del av minskningen. procent av det uppräknade skatteunderlaget år 2014. Ett landsting som år 2013, vid en tillämpning av bestämmelsen om länsvisa skattesatser i 7 tredje stycket, skulle ha fått en sammanlagd intäktsminskning har rätt till ett bidrag som motsvarar intäktsminskningen. Bidraget ska ökas eller minskas proportionellt i förhållande till ökningen eller 5

minskningen av antalet folkbokförda invånare i landstinget den 1 november året före utjämningsåret den 1 november 2012. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 6

2 Bakgrund 2.1 Systemet för kommunalekonomisk utjämning Det et för kommunalekonomisk utjämning infördes den 1 januari 2005 (prop. 2003/04:155, bet. 2004/05:FiU7, rskr. 2004/05:13). Syftet et är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att ge sina invånare likvärdig service, oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Systemet för kommunalekonomisk utjämning' består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag (t.o.m. 2010), samt regleringsbidrag och regleringsavgift. Vissa ändringar har därefter gjorts i utformningen av utjämningset (prop. 2005/06:7, bet. 2005/06:FiU13, rskr. 2005/06:19 samt prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220 och prop. 2010/11:156, bet. 2011/12:FiU7, rskr. 2011/12:9). Inkomstutjämningen Inkomstutjämningen syftar till att utjämna skillnader i skattekraft mellan kommuner och mellan landsting. Utjämningen utgår från kommunens eller landstingets skatteunderlag. De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt i fråga om kommunal inkomstskatt året före det år bidrag eller avgift ska betalas (utjämningsåret), uppräknade uppräkningsfaktorer för året före utjämningsåret och för utjämningsåret, utgör det uppräknade skatteunderlaget. Skatteutjämningsunderlaget räknas fram genom att man tar summan av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet, dividerat antalet invånare i landet den 1 november året före utjämningsåret (uppräknad elskattekraft), och multiplicerar detta belopp antalet folkbokförda invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret uppräknat 115 procent för varje kommun och landsting. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett inkomstutjämningsbidrag. Bidraget motsvarar skillnaden mellan skatteutj ämningsunderlaget och det uppräknade skatteunderlaget, multiplicerad s.k. länsvisa skattesatser. De kommuner och landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget är skyldiga att betala en inkomstutjämningsavgift som beräknas på motsvarande sätt. I praktiken är det fråga om två, ett för kommunerna och ett för landstingen. Gotlands kommun omfattas av båda en. 7

De länsvisa skattesatserna fastställs av regeringen. För bidragsberättigade kommuner fastställs skattesatserna utifrån 95 procent och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av elskattesatsen 2003. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställs de länsvisa skattesatserna utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. Vid beräkningen av elskattesatserna beaktas inte skattesatsen i Gotlands kommun. Vid fastställandet av de länsvisa skattesatserna tas även hänsyn till skatteväxlingar mellan kommunerna och landstinget i ett län till följd av verksamhetsöverföringar. År 2012 får 278 kommuner sammanlagt 56 364 miljoner kronor i inkomstutjämningsbidrag, an 12 kommuner betalar sammanlagt 4 245 miljoner kronor i inkomstutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 2012 ett landsting (Stockholms läns landsting) en inkomstutjänmingsavgift om 388 miljoner kronor, an övriga landsting far inkomstutjämningsbidrag om sammanlagt 25 218 miljoner kronor. Kostnadsutjämningen Kostnadsutjämningen avser att utjämna strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner och mellan landsting. Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller för olika verksamheter eller kostnadsslag. I varje delmodell beräknas för varje kommun respektive landsting en s.k. standardkostnad per invånare. Standardkostnaderna i de olika delmodellerna summeras därefter för varje kommun respektive landsting till en strukturkostnad per invånare. Kommuner och landsting en strukturkostnad som överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i riket får ett kostnadsutjämningsbidrag som utgörs av mellanskillnaden, multiplicerad antalet invånare i kommunen eller landstinget. På motsvarande sätt beräknas en kostnadsutjämningsavgift för kommuner och landsting en strukturkostnad som är lägre än den genomsnittliga kostnaden. År 2012 får 143 kommuner sammanlagt 6 492 miljoner kronor i kostnadsutjämningsbidrag, an 147 kommuner betalar sammanlagt 6 468 miljoner kronor i kostnadsutjämningsavgifter. Av landstingen betalar 13 landsting 2012 kostnadsutjämningsavgifter om sammanlagt 1 563 miljoner kronor, an övriga landsting far kostnadsutjämningsbidrag om sammanlagt 1 556 miljoner kronor. Strukturbidraget Strukturbidraget infördes 2005 i syfte att kompensera kommuner och landsting för att vissa delmodeller i kostnadsutjämningen togs bort samt för större bidragsminskningar till följd av andra förändringar i utjämningset som genomfördes samma år. År 2012 betalas strukturbidrag om sammanlagt 1 519 miljoner kronor ut till 94 kommuner och sammanlagt 657 miljoner kronor till 6 landsting. 8 Regleringsbidrag och regleringsavgifter De el som riksdagen anvisar anslaget för kommunalekonomisk utjämning fördelas på två anslagsposter, en för kommunerna och en för landstingen. Om nettot av bidragen och avgifterna i inkomstutjämningen,

kostnadsutjämningen och strukturbidraget är mindre än len på en anslagspost utbetalas mellanskillnaden ett enhetligt belopp per invånare som ett regleringsbidrag till respektive kommun eller landsting. I det motsatta fallet far samtliga kommuner eller landsting betala en regleringsavgift som också fastställs ett enhetligt belopp per invånare. Regleringsbidraget eller regleringsavgiften för ett år brukar även benämnas regleringsposten för det året. Om nettot av bidragen och avgifterna förändras, påverkas regleringsposten. Detta gäller oavsett om förändringen beror på årliga uppdateringar av underlaget eller på att beräkningsgrunderna för bidragen eller avgifterna ändras. En förändring i någon del av utjämningset kan således få effekter för en kommun eller ett landsting, även om kommunen eller landstinget inte påverkas i den del av utjämningset där ändringen görs. 2.2 Utjärrmingskommitt&i.08 Regeringen beslutade i september 2008 att tillkalla en parlamentarisk kommitté uppgift att utvärdera och utreda et för kommunalekonomisk utjämning (dir. 2008:110). Utredningen antog namnet Utjämningskommitt&i.08. Utredningen överlämnade i april 2011 betänkandet Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Betänkandet har remitterats. Utredningens förslag till förändringar av inkomstutjämningen I utredningens uppdrag ingick bl.a. att utreda alternativa metoder för inkomstutjämning i syfte att identifiera om det i den inkomstutjämningen fmns tillväxthämmande faktorer och i så fall föreslå hur dessa kan undanröjas samt hur incitamenten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning kan stärkas. Utredningen har bedömt att det saknas belägg för att inkomstutjämningen är tillväxthämmande och att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Utredningen menar vidare att tillväxt sker i lokala arbetsmarknadsregioner, där kärn- och kranskommuner är ömsesidigt beroende av varandra, samt att den ekonomiska tillväxten i respektive arbetsmarknadsregion inte bestäms av var man bor utan av var man arbetar. Enligt utredningen bör mot denna bakgrund det et för inkomstutjämning behållas. Utredningen föreslår dock att vissa justeringar görs av de skattesatser som används vid beräkningen av inkomstutjämningsbidrag och inkomstutjämningsavgifter. Skattesatserna föreslås fastställas utifrån 2011 års elskattesats. För landstingen föreslås dessutom att elskattesatsen ska reduceras 10 procent och att 95 procent av den reducerade elskattesatsen ska ligga till grund för beräkningen av inkomstutjämningsbidrag. 9

Utredningens förslag till förändringar av kostnadsutjämningen Beträffande kostnadsutjämningen gör utredningen bedömningen att standardkostnadsmetoden bör behållas. Utredningen har dock föreslagit vissa ändringar och uppdateringar i delmodellerna. Utredningens förslag till förändringar av strukturbidraget Utredningen föreslår att en kommun som 2004 fått strukturbidrag för ett svagt befolkningsunderlag även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. En kommun som fatt strukturbidrag för näringlivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,22 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningen föreslår vidare att ett landsting som fatt det strukturbidrag som riktats till de minsta landstingen även fortsättningsvis ska ha rätt till bidrag motsvarande belopp. Ett landsting som fatt strukturbidrag för en bidragsminskning föreslås ha rätt till ett bidrag som motsvarar den del av dessa belopp som överstiger 0,11 procent av det uppräknade skatteunderlaget. Utredningens förslag till införandebidrag Utredningen föreslår att ett införandebidrag införs för både kommuner och landsting. Införandebidraget ska beräknas så att den årliga sammanlagda bidragsminskningen eller avgiftshöjningen, till följd av de regeländringar som utredningen föreslår, begränsas till högst 250 kronor per invånare och år. Kostnaderna för införandebidraget föreslås fmansieras av samtliga kommuner och landsting inom ramen för utjämningset. Förslagen i denna promemoria I denna promemoria lämnas förslag till förändringar i inkomstutjämningen (avsnitt 3.2) och strukturbidraget (avsnitt 3.3) som skiljer sig från utredningens förslag. 10

3 Överväganden och förslag 3.1 Allmänna överväganden Bedömning: Inkomstutjämningens marginaleffekter bör reduceras för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje vad Utjämningskommitt&08 föreslagit. Strukturbidraget bör förändras i enlighet utredningens förslag, det tillägg som föreslås i denna promemoria. Införanderegler bör införas i enlighet utredningens förslag. Samtliga förändringar bör träda i kraft den 1 januari 2014. Skälen för bedömningen: Det övergripande syftet et för kommunalekonomisk utjämning är att alla kommuner och landsting, oavsett den egna skattekraften och strukturella kostnadsskillnader, ska kunna erbjuda en likvärdig service till sina invånare. En grundläggande princip är att utfallet av utjämningen inte ska kunna påverkas av enskilda kommuner och landsting. Incitamenten för tillväxt bör därför stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Ett utjämnings bör dock inte motverka effektivisering och tillväxt. Frågan om huruvida inkomstutjämningen är tillväxthämmande eller inte är komplex och svår att bedöma. Givet målet för utjämningset fmns det dock skäl att utforma detta på ett sådant sätt att det minimerar eventuella negativa effekter på incitament för tillväxt. Marginaleffekterna bör därför reduceras för de kommuner och landsting som betalar utjämningsavgift (se vidare avsnitt 3.2). Kostnadsutjämningen bör så långt som möjligt spegla de strukturella förhållanden som ger upphov till kostnadsskillnader. Underlagsdatan för de olika delmodellerna behöver därför uppdateras vissa intervall. Även beräkningsgrunderna kan behöva ses över. Utjämningskommittai.08 har genomfört en omfattande översyn av kostnadsutjämningen Förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen bör göras i linje vad utredningen föreslagit. Det kan dock finnas skäl att justera utredningens förslag till ändringar i beräkningsunderlaget för modellen för barn och ungdomar utländsk bakgrund. Utredningen har även föreslagit förändringar av strukturbidraget. Dessa förändringar bör genomföras tillsammans de justeringar av strukturbidraget som föreslås i denna promemoria (se avsnitt 3.3). Utredningens förslag till införanderegler ger kommuner och landsting rimlig tid att genomföra nödvändiga anpassningar till de nya reglerna och bör därför genomföras. Den särskilda kompensationen som föreslås i avsnitt 3.3 bör exkluderas vid beräkningen av införandebidragen. Det innebär att kompensationen för de i avsnitt 3.2 föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen inte reducerar införandebidraget. Det är angeläget att förändringarna och uppdateringarna av kostnadsutjämningen genomförs så snart som möjligt. Samtidigt bör större förändringar av de olika delarna i et för kommunalekonomisk utjämning genomföras samlat vid ett och samma tillfälle. De lag- och 11

förordningsändringar som de aktuella förslagen till ändringar i utjämningset föranleder bör därför träda i kraft den 1 januari 2014. 3.2 Förändringar i inkomstutjämningen Förslag: För de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift ska den länsvisa skattesatsen fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet folkbokförda i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. Förändringen ska träda i kraft den 1 januari 2014. 12 Skälen för förslaget: Utjämningskommitt&i.08 har, som tidigare anförts, bedömt att inkomstutjämningen inte är tillväxthämmande och bl.a. till följd av detta inte föreslagit någon förändring av det et för inkomstutjämning. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning. Länsstyrelsen i Stockholms län stödjer i grunden modellen, men ser gärna en fortsatt utredning av alternativa modeller som tar hänsyn till starka tillväxtregioner. Statskontoret menar att utredningen inte har fullgjort sitt uppdrag när det gäller att identifiera om det fmns tillväxthämmande faktorer i utjämningset, men delar utredningens uppfattning att incitamenten för tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Många av de kommuner som inte delar utredningens bedömning, bl.a. Ekerö, Haninge, Kävlinge, Staffanstorps och Stockholms kommuner, anser att utredningen inte har gjort tillräckliga insatser för att hitta en modell för inkomstutjämning som skapar incitament för tillväxt och ökad sysselsättning och att detta därför bör utredas vidare. Vidare anser Svenskt Näringsliv att inkomstutjämningen bör vara mindre långtgående än i dag. För att människor ska få tillgång till välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av var i landet de bor, är en långtgående utjämning av kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar nödvändig. Syftet et för kommunalekonomisk utjämning är att tillgodose detta behov. Samtidigt far ett utjämnings inte motverka en effektivisering av kommunernas och landstingens verksamheter eller tillväxt. I dag för utjämningset att om en kommun genom t.ex. näringspolitiska åtgärder lyckas öka den egna skattekraften, innebär denna ökning samtidigt en nästan lika stor minskning av bidraget från eller ökning av avgiften till utjämningset. Systemet för kommunalekonomisk utjämning bör även i framtiden skapa likvärdiga förutsättningar för kommunerna, samtidigt som deras möjligheter att bidra till tillväxt inte motverkas. Ett sätt att minska inkomstutjämningens eventuella inverkan på tillväxten är att reducera marginaleffekterna för de kommuner som betalar en utjämningsavgift. Med marginaleffekt avses i detta sammanhang

nettoeffekten av förändringar av skatteintäkter och inkomstutjämningsavgiften när skattekraften ökar i en kommun. Något som därvid bör beaktas är att en hög skattekraft i en kommun inte behöver föranledas av att det finns ett stort antal arbetstillfällen i kommunen, utan kan bero på att en stor andel av befolkningen har sina arbetsplatser belägna i andra kommuner. Det finns därför skäl att inte reducera marginaleffekterna om den relativa skattekraften överstiger en viss nivå. Vad som ovan anförts om kommunerna gäller i princip även landstingen. Genom lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i länen har tre landsting getts ansvar för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastruktur. Ett landsting kan även, enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i länet, tillsammans kommunerna i länet, ingå i samverkansorgan uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Vidare har landstingen enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ansvar för den regionala kollektivtrafiken. Bedömningen av hur mycket marginaleffekterna bör reduceras, och inom vilket intervall detta bör ske, far baseras på en rimlig avvägning mellan behovet av utjämning och incitamentseffekterna av utjämningen. Behovet av att bibehålla en långtgående inkomstutjämning bedöms dock överväga. Reduceringen av marginaleffekterna för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift bör vid en samlad bedömning ske enligt följande. Den länsvisa skattesatsen som används vid beräkningen av inkomstutjämningsavgifter bör fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen, för den delen av det uppräknade skatteunderlaget som är högst 125 procent av rikets uppräknade elskattekraft multiplicerad antalet invånare i kommunen repektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den delen som överstiger 125 procent bör den länsvisa skattesatsen, liksom i dag, fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003 för kommunerna respektive landstingen. Skattesatsen för Gotlands kommun bör alltjämt inte beaktas vid beräkningen av elskattesatserna. Förslaget innebär en sänkning av inkomstutjämningsavgiften och att avgiftsuttaget sker i olika grad beroende på kommunens eller landstingets skattekraft. Den nu föreslagna förändringen i inkomstutjämningen skulle i kombination utredningens förslag till uppdatering av elskattesatserna leda till en marginell omfördelning mellan kommunerna. För landstingen skulle effekten ha blivit något större. En uppdatering för landstingen skulle i kombination den ovan nämnda reduceringen om 10 procent av elskattesatsen ge omfördelningseffekter på upp till ca 50 kronor per invånare. Om uppdateringar av detta slag görs regelbundet, om än långa tidsintervall, byggs en möjlighet in för kommuner och landsting att i viss utsträckning påverka utfallet i inkomstutjämningen. I synnerhet gäller detta landstingen, eftersom de är betydligt färre än kommunerna. Av denna anledning bör de länsvisa skattesatserna, som baseras på 2003 års elskattesatser, tillsvidare behållas. De föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen bör i enlighet vad som anförts i avsnitt 3.1 träda i kraft den 1 januari 2014. Äldre 13

föreskrifter bör fortfarande gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftti ädandet. 3.3 Särskild kompensation för intäktsminskningar till följd av ändringarna i inkomstutjämningen Förslag: Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som far lägre intäkter till följd av den föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. 14 Skälen för förslaget: Förslaget i avsnitt 3.2 innebär att de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift far en sänkt avgift. Om de i promemorian föreslagna ändringarna i inkomstutjämningen genomförts 2012 hade avgiftsintäkterna för staten blivit 967 miljoner kronor lägre. Av minskningen hade 858 miljoner kronor avsett kommunerna och 109 miljoner kronor landstingen. Att sänka kompensationsgraden för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift innebär dock att de kommuner och landsting som far inkomstutjämningsbidrag påverkas negativt, givet att anslaget för kommunalekonomisk utjämning inte förändras. Visserligen far de ett oförändrat bidrag i inkomstutjämningen, men de påverkas negativt av att regleringsposten blir lägre. Som redovisats i avsnitt 2.1 omfattar et för kommunalekonomisk utjämning ett regleringsbidrag eller en regleringsavgift. Om avgiftsintäkterna i inkomstutjämningen minskar kommer alla kommuner respektive landsting att få ett lägre regleringsbidrag eller betala en högre regleringsavgift. Regleringsposten minskar samma belopp som avgifterna minskar. Om de föreslagna förändringarna hade genomförts 2012 skulle kommunerna fått en minskning 91 kronor per invånare och landstingen en minskning 11 kronor per invånare. Om förändringarna genomförts 2012 hade 11 kommuner, som betalar inkomstutjämningsavgift, fått en intäktsökning netto, hänsyn tagen till såväl den sänkta inkomstutjämningsavgiften som minskningen av regleringsposten, på mellan 449 och 864 kronor per invånare. Ett landsting skulle fått en intäktsökning netto 41 kronor per invånare. Även kommuner som betalar inkomstutjämningsavgift skulle kunna fa lägre nettointäkter av förslaget, nämligen om minskningen av regleringsposten skulle bli större än minskningen av inkomstutjämningsavgiften. Beräknat utifrån 2012 års underlag skulle detta gälla Österåkers kommun. Övriga kommuner och landsting, som erhåller inkomstutjämningsbidrag, skulle fatt en minskning av sina nettointäkter 91 respektive 11 kronor per invånare. I och att Gotlands kommun ingår i utjämningsen för både kommuner och landsting skulle kommunen ha fatt en intäktsminskning 102 kronor per invånare. Inga kommuner och landsting bör fa minskade intäkter till följd av de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen Av denna anledning bör det för varje kommun och landsting som förlorar intäkter när förändringarna införs den 1 januari 2014 fastställas en särskild kompensation som motsvarar intäktsminskningen och som därefter ligger

fast, undantag för justeringar för befolkningsutvecklingen. Kompensationen bör tillföras anslaget för kommunalekonomisk utjämning och ingå som en del i strukturbidraget. Utredningen har även föreslagit att särskilda införandebidrag ska utbetalas under en övergångsperiod. Genom införandebidragen begränsas intäktsminskningarna till följd av utredningens förslag till högst 250 kronor per invånare och år. Införandebidraget bör, som anförts i avsnitt 3.1, beräknas exklusive den föreslagna kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften. Införandebidraget och kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften bör, i likhet vad som skett i samband tidigare ändringar i et för kommunalekonomisk utjämning, beräknas utifrån förhållandena året före det år förändringarna träder i kraft. 4 Konsekvenser av förslaget Den i avsnitt 3.2 föreslagna sänkningen av inkomstutjämningsavgiften påverkar inte anslaget för kommunalekonomisk utjämning eftersom regleringsposten minskar i motsvarande grad. Statens kostnad för kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften är lägre än minskningen av regleringsposten, eftersom de kommuner och landsting som far ökade nettointäkter till följd av avgiftsminskningen inte kompenseras för minskningen av regleringsposten. Beräkningarna som redovisas i avsnitt 3.3 är gjorda utgångspunkt i 2012 års underlag. Genomförs förändringen den 1 januari 2014 kommer beräkningen att utgå från 2013 års underlag. Preliminärt beräknas kostnaden för staten då uppgå till 1 022 miljoner kronor, varav 889 miljoner kronor för kommunerna och 133 miljoner kronor för landstingen. Kompensationen föreslås fastställas ett belopp per invånare för berörda kommuner och landsting. Beloppet per invånare ligger därefter fast, vilket innebär att endast befolkningsutvecklingen i respektive kommun och landsting kommer att påverka kompensationen efter 2014. Frågan om fmanseringen av kompensationen bör behandlas i budgetpropositionen för 2014. Effekterna på längre sikt av att sänka kompensationsgraden vid beräkningen av inkomstutjämningsavgiften beror på hur den relativa skattekraften utvecklas i enskilda kommuner och landsting. Även nettot av bidrag och avgifter i inkomstutjämningen påverkar utfallet på sikt. Beräkningar som har gjorts för kommunerna för 2004-2014 visar att skillnaden mellan att fastställa kompensationsbeloppet vid ett tillfälle och att årligen räkna om beloppet för dessa varierar mellan 29 och -35 kronor per invånare. Det går således inte att i förväg bedöma vilka kommuner som gynnas eller missgynnas av att kompensationsbeloppet ligger fast. En översyn av hur den särskilda kompensationen har utvecklats till följd av förändringarna i inkomstutjämningen bör ske efter fem år. Om 15

förändringarna genomförs den 1 januari 2014 bör översynen således genomföras under 2019. Preliminära utfallsberäkningar för enskilda kommuner och landsting redovisas i en bilaga till promemorian. Beräkningarna är gjorda underlagen för 2012 och omfattar även de förslag till förändringar och uppdateringar av kostnadsutjämningen och strukturbidraget som utredningen har föreslagit, samt regleringsposten. Utfallsberäkningarna omfattar inte det av Utjämningskommitt6L08 föreslagna införandebidraget. Vid beräkningen av kostnadsutjämningen har, till följd av de överväganden som redovisats i avsnitt 3.1, när det gäller delmodellen för barn och ungdomar utländsk bakgrund underlagsdata hämtats på kommunnivå i stället för på kommundelsnivå, som utredningen föreslagit. 5 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning 7 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.2. I paragrafen fmns bestämmelser om de länsvisa skattesatser som ska användas vid beräkningen av bidrag enligt 5 och avgifter enligt 6. Ett nytt tredje stycke införs. Ändringarna innebär att de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska fastställas utifrån 60 procent av elskattesatsen 2003, för den del av kommunens eller landstingets uppräknade skatteunderlag som är högst 125 procent av den uppräknade elskattekraften multiplicerad antalet invånare i kommunen respektive landstinget den 1 november året före utjämningsåret. För den del som överstiger 125 procent ska de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner och landsting fastställas utifrån 85 procent av elskattesatsen 2003. 16 11 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I tredje stycket införs de ändringar av strukturbidraget som Utjärrmingskommittn.08 föreslagit. I i ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse om att kommuner som till följd av ändringen av de länsvisa skattesatserna för avgiftsskyldiga kommuner i 7 far lägre nettointäkter från et för kommunalekonomisk utjämning ska kompenseras för detta genom ett särskilt bidrag inom ramen för strukturbidraget. Kompensationen gäller således inte kommuner som genom ändringen far en sänkning av kommunens inkomstutjämningsavgift, som inte för att kommunens nettoinktäkter i utjämningset sänks.

Kompensationen beräknas utifrån förhållandena året före förändringarna i inkomstutjämningen träder i kraft och justeras därefter endast i proportion till befolkningsutvecklingen i kommunen. De nya bestämmelserna i 7 tredje stycket, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2014, ska således vid beräkningen av kompensationen tillämpas som om de hade trätt i kraft den 1 januari 2013. 12 Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.3. I paragrafen görs motsvarande ändringar för landstingen som i 11 gjorts för kommunerna. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Förslaget har behandlats i avsnitt 3.1 och 3.2. I punkten 1 anges att lagen träder i kraft den 1 januari 2014. Punkten 2 innebär att äldre föreskrifter ska gälla i fråga om bidrag och avgifter som avser tiden före ikraftträdandet. 17

Bilaga Preliminära utfallsberäkningar I denna bilaga redovisas preliminära utfallsberälcningar för enskilda kommuner (tabell 1) och landsting (tabell 2) avseende de föreslagna förändringarna i et för kommunalekonomisk utjämning. En jämförelse görs det utjämningset. Beräkningarna är gjorda 2012 års beräkningsunderlag. Inledningsvis presenteras två räkneexempel som beskriver de ekonomiska konsekvenserna av de föreslagna förändringarna. Exempel 1 avser en kommun som erhåller inkomstutjämningsbidrag och exempel 2 en kommun som betalar inkomstutjämningsavgift. Exempel 1: Ljusnarsbergs kommun Enligt den inkomstutjämningen erhåller kommunen ett inkomstutjämningsbidrag om 9 967 kronor per invånare. Bidraget skulle inte påverkas av de i promemorian föreslagna förändringarna av inkomstutjämningen. Enligt den kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 1 026 kronor per invånare. Med de föreslagna ändringarna i kostnadsutjämningen skulle kommunen erhålla ett bidrag om 3 705 kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 679 kronor per invånare. Kommunen erhåller ett bidrag om 720 kronor per invånare den utformningen av strukturbidraget. Med det föreslagna strukturbidraget, dvs. utredningens förslag tillägg för den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften, skulle kommunen erhålla 459 (368+91) kronor per invånare, vilket innebär en minskning 261 kronor per invånare. Regleringsposten uppgår den utformningen av utjämningset till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle posten uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 39 kronor per invånare. Totalt sett erhåller kommunen enligt det utjämningset ett bidrag om 12 205 (9 967+1 026+720+492) kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen erhålla ett bidrag om 14 584 (9 967+3 705+459+453) kronor per invånare, vilket innebär en ökning 2 379 (0+2 679-261-39) kronor per invånare. Exempel 2: Nacka kommun Enligt den inkomstutjämningen betalar kommunen en inkomstutjämningsavgift om 4 137 kronor per invånare. Med de i promemorian föreslagna förändringarna i inkomstutjämningen skulle 18

kommunens inkomstutjämningsavgift uppgå till 3 183 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 954 kronor per invånare. Enligt den kostnadsutjämningen erhåller kommunen ett kostnadsutjämningsbidrag om 3 583 kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen erhålla ett bidrag om 2 277 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 1 306 kronor per invånare. Kommunen erhåller 0 kronor per invånare den utformningen av strukturbidraget. Bidraget skulle inte påverkas av de föreslagna förändringarna, då den särskilda kompensationen för sänkningen av inkomstutjämningsavgiften inte utgår till de kommuner som inte får sänkta nettointäkter till följd av förändringen av inkomstutj ämningen. Regleringsposten uppgår, som ovan angivits, den utformningen av utjämningset till 492 kronor per invånare. Med de föreslagna förändringarna skulle den uppgå till 453 kronor per invånare, vilket innebär en minskning 39 kronor per invånare. Totalt sett betalar kommunen enligt det utjämningset en avgift om 62 (-4 137+3 583+0+492) kronor per invånare. Med det föreslagna et skulle kommunen betala en avgift om 453 (-3 183 +2 277+0+453) kronor per invånare, vilket innebär en minskning 391 (954-1 306+0-39) kronor per invånare. 19

Tabell 1: Preliminära utfallsberäkningar kommuner (2012 års nivå). Kr/inv. Beräkningarna redovisas exklusive införandebidrag. Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompen Kommun sation Stockholm Botkyrka 10 291 10 291 0 2 818 2 389-429 0 91 91 91 492 453-39 13 601 13 224-377 Danderyd -20 148-19 194 954 7 169 6 104-1 065 65 0 0-65 492 453-39 -12 422-12 637-215 Ekerö -2 082-1 449 633 2 571 2 653 82 0 0 0 0 492 453-39 981 1 657 676 Ha ninge 5 768 5 768 0 139 299 160 0 91 91 91 492 453-39 6 399 6 611 212 Huddinge 4 421 4 421 0 2 127 1 456-671 0 91 91 91 492 453-39 7 040 6 421-619 Järfälla 1 847 1 847 0 2 239 1 100-1 139 0 91 91 91 492 453-39 4 578 3 491-1 087 Lidingö -12 167-11 213 954 5 990 4 014-1 976 0 0 0 0 492 453-39 -5 685-6 746-1061 Nacka -4 137-3 183 954 3 583 2 277-1 306 0 0 0 0 492 453-39 -62-453 -391 Norrtälje 6 346 6 346 0-901 360 1 261 0 91 91 91 492 453-39 5 937 7 250 1 313 Nykvarn 879 879 0 167 1 063 896 0 91 91 91 492 453-39 1 538 2 486 948 Nynäshamn 5 604 5 604 0-417 363 780 0 91 91 91 492 453-39 5 679 6 511 832 Salem 2 015 2 015 0 3 503 3 376-127 0 91 91 91 492 453-39 6 010 5 935-75 Sigtuna 5 609 5 609 0 2 114 1 542-572 0 91 91 91 492 453-39 8 215 7 695-520 Sollentuna -3 494-2 539 955 5 079 3 138-1 941 0 0 0 0 492 453-39 2 077 1 052-1025 Solna -1 900-1 322 578-3 250-4 104-854 0 0 0 0 492 453-39 -4 658-4 973-315 Stockholm -1 775-1 235 540 1 561 331-1 230 0 0 0 0 492 453-39 278-451 -729 Sundbyberg 2 182 2 182 0-1154 -2 059-905 0 91 91 91 492 453-39 1 520 667-853 Södertälje 8 515 8 515 0 3 385 4 291 906 0 91 91 91 492 453-39 12 392 13 350 958 Tyresö 426 426 0 2 067 1 804-263 0 91 91 91 492 453-39 2 985 2 774-211 Täby -8 784-7 830 954 3 404 1 993-1411 0 0 0 0 492 453-39 -4 888-5 384-496 Upplands Vä s by 3 041 3 041 0 255-543 -798 0 91 91 91 492 453-39 3 788 3 042-746 Upplands-Bro 4 929 4 929 0 424 724 300 0 91 91 91 492 453-39 5 845 6 197 352 Vallentuna 1 970 1 970 0 1 940 2 103 163 0 91 91 91 492 453-39 4 402 4 617 215 Vaxholm -2 873-1 999 874 3 756 3 920 164 0 0 0 0 492 453-39 1 375 2 374 999 Värmdö 840 840 0 1 645 2 311 666 0 91 91 91 492 453-39 2 977 3 695 718 Österåker -170-118 52 648 979 331 0 39 39 39 492 453-39 970 1 353 383 Uppsala Enköping 6 401 6 401 0-743 -433 310 0 91 91 91 492 453-39 6 150 6 512 362 He by 10 439 10 439 0 80 1 447 1 367 0 91 91 91 492 453-39 11 011 12 430 1 419 Hå bo 2 345 2 345 0-1 133-432 701 0 91 91 91 492 453-39 1 704 2 457 753 Kn ivs ta 1 499 1 499 0 1 102 1 293 191 0 91 91 91 492 453-39 3 093 3 336 243

Kommun Inkomstutjämningen Kostnadsutjämningen Strukturbidraget Regleringspost Summa Varav särskild kompensation Tierp 9 835 9 835 0 463 1 887 1 424 0 91 91 91 492 453-39 10 790 12 266 1 476 Uppsala 4 958 4 958 0-2 562-3 163-601 0 91 91 91 492 453-39 2 888 2 339-549 Älvkarleby 7 398 7 398 0-1040 -222 818 0 91 91 91 492 453-39 6 850 7 720 870 Östhammar 6 174 6 174 0-547 -121 426 0 91 91 91 492 453-39 6 119 6 597 478 Södermanland Eskilstuna 9 575 9 575 0 812 1 765 953 242 91 91-151 492 453-39 11 121 11 884 763 Flen 9 766 9 766 0 900 1 357 457 37 91 91 54 492 453-39 11 195 11 667 472 Gnesta 6 606 6 606 0-67 818 885 0 91 91 91 492 453-39 7 031 7 968 937 Katrineholm 9 396 9 396 0 1 651 1 800 149 0 91 91 91 492 453-39 11 539 11 740 201 Nyköping 5 821 5 821 0 43-551 -594 0 91 91 91 492 453-39 6 356 5 814-542 Oxelösund 4 487 4 487 0-3 220-3 044 176 0 91 91 91 492 453-39 1 759 1 987 228 Strängnäs 4 277 4 277 0 25 97 72 0 91 91 91 492 453-39 4 794 4 918 124 Trosa 1 188 1 188 0-1125 -1 346-221 0 91 91 91 492 453-39 555 386-169 Vingåker 9 890 9 890 0-86 1 305 1 391 0 91 91 91 492 453-39 10 296 11 739 1 443 Östergötland Boxholm 8 645 8 645 0-1 761 491 2 252 0 91 91 91 492 453-39 7 376 9 680 2 304 Finspång 5 665 5 665 0-441 298 739 0 91 91 91 492 453-39 5 716 6 507 791 Kinda 9 049 9 049 0 574 2 155 1 581 0 91 91 91 492 453-39 10 115 11 748 1 633 Linköping 5 865 5 865 0-1 425-1 786-361 0 91 91 91 492 453-39 4 932 4 623-309 Mjöl by 8 601 8 601 0-715 174 889 0 91 91 91 492 453-39 8 378 9 319 941 Motala 8 435 8 435 0-191 -92 99 0 91 91 91 492 453-39 8 736 8 887 151 Norrköping 7 779 7 779 0 170 138-32 0 91 91 91 492 453-39 8 441 8 461 20 Söderköping 6 530 6 530 0-671 -598 73 0 91 91 91 492 453-39 6 351 6 476 125 Vadstena 5 955 5 955 0 872 1 209 337 0 91 91 91 492 453-39 7 319 7 708 389 Va ldema rsvi k 8 599 8 599 0-506 838 1 344 0 91 91 91 492 453-39 8 585 9 981 1 396 Ydre 9 172 9 172 0 1 415 3 581 2 166 0 91 91 91 492 453-39 11 079 13 297 2 218 Åtvidaberg 8 692 8 692 0 443 1 255 812 0 91 91 91 492 453-39 9 627 10 491 864 Ödes hög 10 411 10 411 0 1 181 2 675 1 494 0 91 91 91 492 453-39 12 084 13 630 1 546 Jönköping Aneby 8 725 8 725 0-943 854 1 797 0 91 91 91 492 453-39 8 274 10 123 1 849 Eksjö 6 397 6 397 0-279 259 538 0 91 91 91 492 453-39 6 610 7 200 590 Gislaved 7 646 7 646 0 1 205 1 083-122 0 91 91 91 492 453-39 9 343 9 273-70 Gnosjö 6 730 6 730 0 125 686 561 0 91 91 91 492 453-39 7 347 7 960 613 Ha bo 7 096 7 096 0-1 863-356 1 507 0 91 91 91 492 453-39 5 725 7 284 1 559 Jönköping 6 393 6 393 0-908 -1 256-348 0 91 91 91 492 453-39 5 977 5 681-296