Nv 12 SM 9901 1\I UHWDJDQGHWL6YHULJHRFK Newly started enterprises in Sweden 1997 and 1998 LNRUWDGUDJ 1HGJnQJLQ\I UHWDJDQGHW Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar att det under 1998 startades 33 860 nya. Detta innebär en nedgång med nio procent jämfört med 1997 då motsvarande antal var 37 040. Trots en minskning av det totala antalet nystartade uppvisade länen betydande skillnader. För Gävleborgs och Västernorrlands län uppmättes minskningar på 22 respektive 20 procent, medan nyandet i Jönköpings och Skåne län i stort sett var oförändrat jämfört med 1997. Av de nya en startades 5 500 inom industrisektorn och 28 360 inom tjänstesektorn, vilket innebär en nedgång med fem respektive nio procent. Antalet sysselsatta i de nya en beräknas uppgå till 55 200 personer varav 26 500 arbetar heltid. $QGHOHQNYLQQOLJDQ\I UHWDJDUHRI UlQGUDG Nedgången i nyandet har ej påverkat andelen kvinnor som startar. Vart tredje av de nystartade en drivs av en kvinna. Vart femte nytt startades av en person med invandrarbakgrund, vilket jämfört med 1997 inte innebär någon förändring. Av samtliga nystartade 1998 var 16 procent av industrien och 21 procent av tjänsteen startade av en person med invandrarbakgrund. Fr.o.m. undersökningsåret 1998 redovisas antalet nystartade i sin helhet oavsett omsättningsstorlek. I tidigare rapporter har med årsomsättning understigande 30 000 kronor redovisats i bilaga. Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av NUTEK, som ansvarar för officiell statistik inom det aktuella området. FÖRFRÅGNINGAR Anders Weström, NUTEK, tfn 08-681 94 73, anders.westrom@nutek.se Anna Björk, SCB, tfn 019-17 63 06, anna.bjork@scb.se ISSN 1403-1663 Serie Nv Näringsverksamhet SM 9901. Utkom den 14 juni 1999. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
NUTEK och SCB 2 Nv 12 SM 9901,QQHKnOO&RQWHQWV Statistiken med kommentarer 4 Tabeller 9 1a. Nystartade 1994-1998. 9 1b. Nystartade 1997 och 1998. 9 2a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och omsättningsgrupp. 10 2b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och omsättningsgrupp. 10 3a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och antal heltidssysselsatta.11 3b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och antal heltidssysselsatta.11 4a. Antal sysselsatta i nystartade 1997 procentuellt fördelade på näringsgren och sysselsättningsgrad. 12 4b. Antal sysselsatta i nystartade 1998 procentuellt fördelade på näringsgren och sysselsättningsgrad samt kön på de sysselsatta. 12 5a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och sform. 13 5b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och sform. 13 6a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens ålder. 14 6b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens ålder. 14 7a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens högsta utbildning. 15 7b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens högsta utbildning. 15 8. Nya 1997 och 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och are med invandrarbakgrund. 16 9a. Nya 1997 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens sysselsättning innan sstart. 16 9b. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och arens sysselsättning innan sstart. 17 10. Nya 1998 procentuellt fördelade med avseende på näringsgren och om are har annat arbete parallellt med verksamheten i det nya et. 17 11. Nystartade 1994-1998 med regional fördelning. 18 12. Nystartade 1997 och 1998 med fördelning på län och näringsgren 19 13. Nystartade 1997 och 1998 procentuellt fördelade på län och kön. 20 14. Nystartade 1998 procentuellt fördelade på län och de svarsalternativ som aren har angett som motiv till sstarten. 21 15. Nystartade 1998 procentuellt fördelade på län och de svarsalternativ som aren har uppgett i fråga om starta eget-bidrag från arbetsförmedlingen. 22 16a. Nystartade 1994-1996 exklusive med omsättning mindre än 30 000 kr. 23 16b. Nystartade 1997 och 1998 exklusive med omsättning mindre än 30 000 kr. 23 17. Nystartade 1994-1998 med regional fördelning exklusive med omsättning mindre än 30 000 kr 24 Diagram 25 Kartor 26 1. Antal nya per 1 000 invånare 1997 26 2. Antal nya per 1 000 invånare 1998 27
NUTEK och SCB 3 Nv 12 SM 9901 Fakta om statistiken 28 Detta omfattar statistiken 28 Definitioner och förklaringar 28 Så görs statistiken 29 Statistikens tillförlitlighet 29 Bra att veta 30 Summary and list of terms 31
NUTEK och SCB 4 Nv 12 SM 9901 6WDWLVWLNHQPHGNRPPHQWDUHU 1\I UHWDJDQGHWPLQVNDGHXQGHU Antalet genuint nya som startat i Sverige under 1998 beräknas uppgå till 33 860. Detta innebär en minskning med nio procent jämfört med 1997 då motsvarande antal var 37 040. Nyandet har gått ned i samtliga län med undantag av Jönköpings, Skåne och Jämtlands län där antalet nystartade 1998 i stort sett låg på samma nivå som 1997. Den största nedgången uppmättes för några av Norrlandslänen. I Gävleborgs län sjönk nyandet med 22 procent, i Västernorrlands län med 20 procent och i Västerbottens län med 17 procent. I övriga län varierar nedgången i antalet nya från 4 procent i Östergötlands län till 13 procent i Uppsala län. 7MlQVWHI UHWDJHQGRPLQHUDUQ\I UHWDJDQGHW Inom tjänstesektorn totalt har nyandet gått ned med nio procent. Den största nedgången, 16 procent, uppmättes för branschgruppen varuhandel, reparation, hotell och restaurang samt transport och kommunikation (-15 procent). Dock finns det en branschgrupp inom tjänstesektorn där nyföretandet ökat något och det är inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster. Det är främst inom tjänstesektorn som nyandet sker. Under 1998 beräknas 28 360 av totalt 33 860 nya ha tillkommit i tjänstesektorn, motsvarande en andel på 84 procent. Jämfört med 1997 är andelen tjänste oförändrad. Inom tjänstesektorn är det i näringen stjänster som det startas flest nya. Den länsvisa redovisningen av nystartade inom industri- respektive tjänstenäringarna visar att i samtliga län har den största andelen etablerats inom tjänstesektorn. en varierar från 73 procent i Gotlands län till 87 procent i Stockholms län. Nyandet i industrisektorn har minskat med fem procent. Den största nedgången inom denna sektor uppmättes för tillverkningsen som minskade med 11 procent medan antalet nya som bedriver byggnadsverksamhet i stort sett är oförändrat jämfört med 1997. Vad gäller de olika näringarnas förnyelsetal, mätt som andel nya i relation till sbeståndet, uppvisade en inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra personliga och samhälleliga tjänster den högsta andelen med 11,8 procent. Det lägsta förnyelsetalet, 4,2 procent, uppmättes för näringen transport och kommunikation. $QGHOHQQ\DI UHWDJLJHQRPVQLWWSURFHQWDY I UHWDJVEHVWnQGHW Förnyelsetalet, mätt som antalet genuint nya i förhållande till det befintliga sbeståndet, uppgick 1998 till 7,2 procent i genomsnitt för riket. Medianen med avseende på län var 6,4 procent (Gotlands och Örebro län). Den högsta andelen nya, 8,3 procent, uppmättes i Stockholms län följt av Uppsala län med 8,1 procent och Skåne län med 7,7 procent.
NUTEK och SCB 5 Nv 12 SM 9901 JHQXLQWQ\DI UHWDJSHULQYnQDUH Etableringsfrekvensen, definierad som antalet genuint nya per 1 000 invånare i ålder 16-64 år, var 1998 i genomsnitt för hela riket 6,1 nya per 1 000 invånare. Medianen i den länsvisa redovisningen var 4,8 (Kronobergs och Gotlands län). Regionalt sett är det främst i storstadslänen som det startas flest i förhållande till befolkningen. I Stockholms län startades 8,9 genuint nya per 1 000 invånare, följt av Skåne län (6,7), Uppsala län (6,2) samt det nya storlänet, Västra Götaland, där det startades 6,0 nya per 1 000 invånare. Lägst antal genuint nya per 1 000 invånare, 4,0, uppmättes i Gävleborgs län. 'HQ\VWDUWDGHI UHWDJHQV\VVHOVDWWH SHUVRQHUYDUDYSHUVRQHUSnKHOWLG beräknas cirka 55 200 personer vara sysselsatta i de nya en som startades 1998. Av de sysselsatta arbetade 48 procent eller cirka 26 500 heltid, 22 procent 10-35 timmar per vecka och 30 procent mindre än 10 timmar per vecka. Cirka 19 900 av de sysselsatta var kvinnor och av dessa arbetade 41 procent heltid. Av männen arbetade 51 procent heltid. Inom industrinäringarna arbetade 63 procent heltid medan heltidssysselsättningen inom tjänstenäringarna uppgick till 45 procent. De som startades 1997 sysselsatte cirka 63 600 personer, varav cirka 32 300 på heltid. (WWW\SLVNWQ\VWDUWDWI UHWDJ²HQHQVNLOGILUPDPHG PLQGUHlQNULRPVlWWQLQJRFKK JVWHQ SHUVRQKHOWLGVV\VVHOVDWW Det preliminära resultatet för 1998 visar att de nystartade en i regel är små. Mer än hälften av dem har en omsättning under 300 000 kronor året efter verksamhetsstart. Ungefär vart tionde har mer än en miljon kronor i omsättning. Av de nya en sysselsatte 47 procent minst en person på heltid och 11 procent sysselsatte minst två personer på heltid. I genomsnitt för 1998 startades 18 procent av en som aktiebolag, 13 procent som handels- eller kommanditbolag och 69 procent som enskild näringsidkare, vilket i stort sett är oförändrat jämfört med motsvarande andelar 1997. en are som startar ny verksamhet som enskild näringsidkare tycks dock öka något varje år. 9DUWWUHGMHQ\WWI UHWDJOHGVDYHQNYLQQD Nedgången i nyandet har inte skett på bekostnad av de kvinnliga nyarna. I genomsnitt för hela riket drivs verksamheten i de nystartade en till 31 procent av kvinnor, vilket är ungefär samma andel som 1997. Nya vilka leds av män uppgår till 64 procent och andelen nya som drivs gemensamt av man och kvinna till fem procent. Högsta andelen kvinnliga are, 38 procent, uppmättes i Gotlands län följt av Värmlands och Jämtlands län, 35 procent, samt Norrbottens och Kalmars län båda med 33 procent. Den lägsta andelen kvinnliga nyare hade Jönköpings län, 24 procent.
NUTEK och SCB 6 Nv 12 SM 9901 Av den branschvisa fördelningen framgår att 16 procent av de nya en inom industrinäringarna och 34 procent inom tjänstenäringarna drivs av en kvinnlig are. Både manliga och kvinnliga are valde främst att starta som enskild näringsidkare. Av kvinnorna startade 86 procent som enskild näringsidkare, 7 procent i aktiebolagsform och 7 procent i handels- eller kommanditbolagsform. Motsvarande andelar för männen var 67 procent, 21 respektive 12 procent. 6WDUWDI UHWDJI UDWWI UYHUNOLJDVLQDLGpHU Att kunna förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt tycks vara starka drivkrafter till att starta eget då 28 respektive 26 procent av arna har uppgivit dessa motiv till varför man startat. Mest markant är detta inom näringarna utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där totalt 60 procent av arna angav något av dessa motiv till att starta. Största andelen are som startat eget för att förverkliga sina idéer eller få arbeta självständigt fanns i Värmlands län, 59 procent, Gotlands län, 58 procent, samt i Stockholms, Hallands, Gävleborgs och Jämtlands län, alla med 56 procent. en kvinnor som uppgav något av dessa motiv, 60 procent, var något större än andelen män, 52 procent. Arbetslöshet eller risk för arbetslöshet som motiv till att starta har minskat något jämfört med tidigare år. I genomsnitt uppgav 14 procent av arna detta motiv till varför man startat, jämfört med 17 procent 1997. Det är framför allt inom byggnadsverksamhet och transportnäringen som arbetslösheten motiverat många att starta eget. Nästan var fjärde nyare inom dessa branscher uppgav detta motiv till sstart. Störst andel are som startat på grund av arbetslöshet fanns i Västernorrlands län med 20 procent samt Östergötlands och Västmanlands län båda med 19 procent. Ingen större skillnad förelåg mellan kvinnor och män avseende arbetslöshet som motiv till sstarten. Av arna ansåg 16 procent att det viktigaste motivet till att starta var att tjäna pengar och för 11 procent var det viktigaste motivet att deras produkt behövs på marknaden. 0HUlQYDUWUHGMHI UHWDJDUHYDUDQVWlOOGLVDPPD EUDQVFKLQQDQI UHWDJVVWDUWHQ Mer än var tredje are, 36 procent, uppgav att de före sstarten varit anställda inom samma bransch där de nu verkar som are. Anställd inom någon annan bransch hade 26 procent av arna varit och 18 procent uppgav att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade et. En av tio hade varit ägare till ett annat. Mer än hälften, 53 procent, av arna inom byggnadsverksamhet hade varit anställda inom samma bransch före sstarten. Även inom näringarna transport och kommunikation och stjänster var denna andel stor, 44 respektive 41 procent. Inom tillverkningsindustrin samt varuhandels-, reparations-, restaurang- och hotellnäringen hade en tredjedel (32 procent) varit anställda i någon annan bransch före sstarten.
NUTEK och SCB 7 Nv 12 SM 9901 Av männen uppgav 39 procent att de hade varit anställda inom samma bransch, 25 procent att de varit anställda i annan bransch och 15 procent att de varit arbetslösa eller inskrivna som arbetssökande innan de startade. Motsvarande för kvinnorna var 29 procent anställda i samma bransch och lika stor andel uppgav att de varit anställda i annan bransch. En större andel av kvinnorna, 26 procent, än av männen uppgav att de varit arbetslösa före sstarten. (QDYWUHQ\I UHWDJDUHKDUlYHQDQVWlOOQLQJ Var tredje nyare, 35 procent, uppgav att de har en anställning samtidigt som de driver verksamheten i det nya et. Av dessa uppgav 86 procent att de avsåg att fortsätta driva et på detta sätt. Åtta procent av arna driver ett annat förutom det nystartade och de flesta av dessa are avsåg att göra så även fortsättningsvis. Inom tjänstesektorn totalt uppgav 37 procent av arna att de driver et jämsides med anställning. Detta är framför allt vanligt inom näringen utbildning, hälso- och sjukvård samt andra personliga och samhälleliga tjänster och inom stjänster, där 45 respektive 39 procent av arna driver et parallellt med anställning. Inom industrisektorn har 36 procent av de som startat i tillverkningsindustrin och 17 procent av de som startat i byggindustrin uppgivit att de driver et vid sidan om anställning. Av kvinnorna angav 39 procent och av männen 34 procent att de driver et jämsides med anställning. Bland männen uppgav var tionde are att han förutom det nya et även driver ett annat. Motsvarande siffra för kvinnorna uppgick till tre procent. Regionalt sett återfinns de flesta arna, som driver det nya et jämsides med anställning, i Kronobergs och Västerbottens län där 42 procent av arna har uppgivit detta. 9DUWUHGMHI UHWDJDUHKDUInWWVWDUWDHJHWELGUDJ Var tredje are, 31 procent, i de nystartade en har fått starta egetbidrag från arbetsförmedlingen. en kvinnor som erhållit detta bidrag, 42 procent, var betydligt större än andelen män, 26 procent. Den största andelen are som fått starta eget-bidrag fanns i Gävleborgs län, 50 procent, Norrbottens län, 46 procent samt Värmlands, Örebro och Västernorrlands län alla med 43 procent. Lägsta andelen fanns i Stockholm län, där 19 procent av arna uppgivit att de fått starta eget-bidrag. en are som erhållit starta eget-bidrag var störst inom näringarna byggnadsverksamhet, 43 procent, tillverkningsindustri, 38 procent samt varuhandel, reparationer och restaurang- och hotellrörelse, 36 procent. för industrinäringarna hade 40 procent av arna fått starta eget-bidrag, medan motsvarande andel för tjänstenäringarna uppgick till 29 procent. 7UHDYI\UDI UHWDJDUHlU YHUnU När det gäller arnas åldersstruktur visar statistiken att 76 procent av arna i de nya en är 31 år eller äldre. Drygt vart tredje startas av en person i åldersgruppen 31-40 år och vart tionde av en person i åldern 25 år eller yngre.
NUTEK och SCB 8 Nv 12 SM 9901 Inom industrisektorn är 79 procent av arna över 30 år. Den största åldersgruppen, som uppgick till 36 procent, utgjordes av are i åldern 31-40 år. Motsvarande andelar för tjänstesektorn var 75 respektive 32 procent. Bland kvinnorna som startat nytt är 43 procent 41 år eller äldre, 35 procent 31-40 år och 22 procent är 30 eller yngre. Motsvarande uppgifter för männen är 42, 32 respektive 26 procent. Regionalt sett ser åldersstrukturen ut som för riket totalt. I alla län är det flest nya are i åldersgrupperna 31-40 år och 41-50 år, tillsammans 58 procent. 8WELOGQLQJVQLYnQK JEODQGQ\DI UHWDJDUH I genomsnitt har 49 procent av arna i de nya en eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning samt 16 procent grundskola eller motsvarande. Hälften av alla nya are inom tjänstesektorn har eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för arna inom industrisektorn är 25 procent. Företagarna med eftergymnasial utbildning finns framför allt inom näringen stjänster och inom utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster där andelen are med denna utbildning uppgår till 68 respektive 59 procent. Störst andel nya are, 26 procent, med grundskola eller motsvarande finns inom industrisektorn. Inom tjänstesektorn är motsvarande andel 14 procent. Av kvinnorna har hälften (51 procent) eftergymnasial utbildning, 35 procent gymnasial utbildning och 14 procent grundskola eller motsvarande som högsta utbildning. Motsvarande andelar för männen är 47, 36 respektive 17 procent. Största delen are med eftergymnasial utbildning finns i Stockholms län, 57 procent, Uppsala län, 53 procent, Västra Götalands län, 49 procent samt Skåne och Jämtlands län, båda med 48 procent.,qydqguduednjuxqg Vart femte nytt 1998 startades av en person med invandrarbakgrund. Av arna i de nya en har 13 procent uppgivit att de är födda utomlands, medan 6 procent har uppgivit att de är födda i Sverige men har förälder/föräldrar med utländskt ursprung. Av de som startades av personer med invandrarbakgrund drivs verksamheten till 62 procent av män och 33 procent av kvinnor. Företag som drivs gemensamt av man och kvinna uppgick till 5 procent. Av samtliga nystartade 1998 var 16 procent av industrien och 21 procent av tjänsteen startade av en person med invandrarbakgrund.
NUTEK och SCB 9 Nv 12 SM 9901 7DEHOOHU D 1\VWDUWDGH I UHWDJ Newly started enterprises 1994-1998. Näringsgren (SNI 92) 1994 1995 1996 1997 1998 Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning och dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) 6 240 2 990 3 250 6 260 3 080 3 180 6 080 3 150 2 930 5 820 3 060 2 760 5 500 2 710 2 790 Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 28 430 9 910 1 770 11 280 5 470 28 740 9 810 1 740 11 660 5 530 29 930 9 900 1 460 12 610 5 960 31 220 10 240 1 540 13 100 6 340 28 360 8 600 1 310 11 850 6 600 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 34 670 35 000 36 010 37 040 33 860 E 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK Newly started enterprises 1997 and 1998. Näringsgren/SNI 92 1997 Nya per 1 000 personer 1 nya 2 1998 Nya per 1 000 personer 1 nya 2 konkurser 3 Industri (SNI C-F) 5 820 1,0 5,8 5 500 1,0 5,4 1,9 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 0,6 6,2 2 710 0,5 5,3 1,8 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 0,5 5,5 2 790 0,5 5,6 2,0 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 5,6 8,8 28 360 5,1 7,7 1,6 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 1,8 7,4 8 600 1,5 6,2 2,4 Transport och kommunikation (SNI I) 1 540 0,3 4,9 1 310 0,2 4,2 1,8 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 13 100 2,4 9,6 11 850 2,1 8,2 1,2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 1,1 12,5 6 600 1,2 11,8 0,7 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 6,7 8,1 33 860 6,1 7,2 1,7 1) Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Avser antal nya i procent av totala sbeståndet 12-97 resp 12-98. 3) Källa SCB Konkurser och offentliga ackord 1998.
NUTEK och SCB 10 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RPVlWWQLQJVJUXSS Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and total turnover. Näringsgren (SNI 92)/ Omsättning i 1 000 kr Nya 1997 Därav procentuellt inom nedanstående omsättningsgrupper < 30 30-299 300-499 500-999 1 000- Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 23 40 15 10 12 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 32 40 9 7 12 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 13 40 21 13 13 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 25 44 10 10 11 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 24 41 9 10 16 Transport och kommunikationer (SNI I) 1 540 10 31 21 24 14 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 13 100 25 43 11 11 10 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 33 52 6 4 5 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 25 43 11 10 11 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RPVlWWQLQJVJUXSS Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and total turnover. Näringsgren (SNI 92)/ Omsättning i 1 000 kr Nya 1998 Därav procentuellt inom nedanstående omsättningsgrupper < 30 30-299 300-499 500-999 1 000- Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 20 43 15 12 10 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 29 44 8 9 10 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 11 43 21 14 11 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 25 45 9 10 11 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 24 39 10 12 15 Transport och kommunikationer (SNI I) 1 310 12 28 18 26 16 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 11 850 25 44 10 11 10 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 31 56 5 4 4 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 24 44 10 11 11
NUTEK och SCB 11 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK DQWDO KHOWLGVV\VVHOVDWWD Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and number of full-time employed. Näringsgren (SNI 92) Nya 1997 Därav procentuellt efter antal heltidssysselsatta 0 1 2 3 eller fler Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 43 39 8 10 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 49 34 8 9 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 37 45 9 9 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 52 36 6 6 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 46 38 10 6 Transport och kommunikationer (SNI I) 1 540 26 54 11 9 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 13 100 56 34 4 6 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 62 31 3 4 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 51 36 7 6 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK DQWDO KHOWLGVV\VVHOVDWWD Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and number of full-time employed. Näringsgren (SNI 92) Nya 1998 Därav procentuellt efter antal heltidssysselsatta 0 1 2 3 eller fler Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 41 45 7 7 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 50 37 7 6 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 32 52 8 8 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 55 34 6 5 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 48 36 9 7 Transport och kommunikationer (SNI I) 1 310 30 51 10 9 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 11 850 58 33 5 4 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 63 32 2 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 53 36 6 5
NUTEK och SCB 12 Nv 12 SM 9901 D $QWDO V\VVHOVDWWD L Q\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn QlULQJVJUHQ RFK V\VVHOVlWWQLQJVJUDG Number of employed in newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and employment rate. Näringsgren (SNI 92) Beräknat antal sysselsatta 1997 Därav procentuellt efter sysselsättningsgrad >35 tim/v 10-35 tim/v <10 tim/v Industrinäringar (SNI C-F) 10 480 63 17 20 Tillverkning (SNI C-E) 5 950 57 18 25 Byggverksamhet (SNI F) 4 530 70 17 13 Tjänstenäringar (SNI G-O) 53 170 48 23 29 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 18 090 51 24 25 Transport och kommunikation (SNI I) 2 960 65 16 19 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 21 940 49 22 29 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 10 180 38 27 35 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 63 650 51 22 27 E $QWDO V\VVHOVDWWD L Q\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn QlULQJVJUHQ RFK V\VVHOVlWWQLQJVJUDG VDPW N Q Sn GH V\VVHOVDWWD Number of employed in newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity, employment rate and gender of the employed. Näringsgren (SNI 92) Beräknat antal sysselsatta 1998 Därav procentuellt efter sysselsättningsgrad >35 tim/v 10-35 tim/v <10 tim/v Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Industrinäringar (SNI C-F) 9 150 49 67 63 24 14 16 27 19 21 Tillverkning (SNI C-E) 4 550 54 57 56 21 17 18 25 26 26 Byggverksamhet (SNI F) 4 600 27 74 71 37 12 13 36 14 16 Tjänstenäringar (SNI G-O) 46 080 40 47 45 27 21 23 33 32 32 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 15 320 45 50 48 28 23 25 27 27 27 Transport och kommunikation (SNI I) 2 600 42 66 62 25 18 19 33 16 19 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 18 310 34 48 44 27 20 22 39 32 34 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 9 850 40 32 36 27 24 25 33 44 39 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 1) Uppdelningen av de sysselsatta på kön är ny fr.o.m. 1998 års enkät. 55 230 41 51 48 27 20 22 32 29 30
NUTEK och SCB 13 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJVIRUP Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and corporate form. Näringsgren (SNI 92) Nya 1997 Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 20 11 69 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 22 14 64 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 18 8 74 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 18 16 66 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 21 18 61 Transport och kommunikation (SNI I) 1 540 22 9 69 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 13 100 20 16 64 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga- och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 9 14 77 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 18 15 67 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJVIRUP Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and corporate form. Näringsgren (SNI 92) Nya 1998 Därav procentuellt efter nedanstående sform Aktiebolabolag Handels- Enskilda näringsidkare o.dyl. Därav procentuellt efter nedanstående sform Aktiebolabolag Handels- Enskilda näringsidkare o.dyl. Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 17 9 74 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 19 11 70 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 15 8 77 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 18 13 69 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 21 17 62 Transport och kommunikation (SNI I) 1 310 22 7 71 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 11 850 21 13 66 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 7 11 82 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 18 13 69
NUTEK och SCB 14 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV noghu Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and age of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1997 Åldersgrupper Yngre än 20 år 20-25 år 26-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61- år och äldre Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 1 7 14 37 25 14 2 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 1 7 12 35 27 16 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 0 8 16 39 24 12 1 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 1 9 14 33 25 15 3 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 1 10 14 35 25 13 2 Transport och kommunikation (SNI I) 1 540 1 11 14 33 25 14 2 Företagstjänster (SNI J-K) 13 100 1 9 13 31 25 17 4 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 1 10 15 32 26 13 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 1 9 14 33 25 15 3 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV noghu Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and age of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1998 Åldersgrupper Yngre än 20 år 20-25 år 26-30 år 31-40 år 41-50 år 51-60 år 61- år och äldre Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 1 7 13 36 26 14 3 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 1 7 11 34 27 17 3 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 0 6 16 39 26 11 2 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 1 9 15 32 24 16 3 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 1 9 14 34 27 13 2 Transport och kommunikation (SNI I) 1 310 0 10 12 37 27 12 2 Företagstjänster (SNI J-K) 11 850 1 8 14 31 22 19 5 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 1 11 16 31 25 13 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 1 9 14 33 25 15 3
NUTEK och SCB 15 Nv 12 SM 9901 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV K JVWD XWELOGQLQJ Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and education of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) Nya Högsta utbildning 1997 Grundskola Gymnasial Gymnasial Efter- Efter- eller utbildning utbildning gymnasial gymnasial motsvarande högst 2-årig högst utbildning utbildning 3 år - kortare 3 år eller lägst 2 år än 3 år längre Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 27 31 17 15 10 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 24 21 19 20 16 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 29 41 16 10 4 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 14 16 18 21 31 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 22 26 21 18 13 Transport och kommunikation (SNI I) 1 540 29 21 21 16 13 Företagstjänster (SNI J-K) 13 100 8 10 14 25 43 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 11 11 18 21 39 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 16 18 18 20 28 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV K JVWD XWELOGQLQJ Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and education of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) Nya Högsta utbildning 1998 Grundskola Gymnasial Gymnasial Efter- Efter- eller utbildning utbildning gymnasial gymnasial motsvarande högst 2-årig högst utbildning utbildning 3 år - kortare 3 år eller lägst 2 år än 3 år längre Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 26 31 18 14 11 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 22 22 19 19 18 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 30 40 17 9 4 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 14 14 19 21 32 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 22 21 24 18 15 Transport och kommunikation (SNI I) 1 310 26 21 23 16 14 Företagstjänster (SNI J-K) 11 850 8 9 15 25 43 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 10 12 19 20 39 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 16 16 19 20 29
NUTEK och SCB 16 Nv 12 SM 9901 1\D I UHWDJ RFK SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUH PHG LQYDQGUDUEDNJUXQG Newly started enterprises 1997 and 1998. Percentage distribution by type of activity and entrepreneurs with immigrant background. Näringsgren (SNI 92) Nya Därav Nya Därav are med are totalt invandrar- totalt med invandrar- 1997 bakgrund 1998 bakgrund Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 16 5 500 16 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 16 2 710 16 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 16 2 790 17 Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 20 28 360 21 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 25 8 600 27 Transport och kommunikation (SNI I) 1 540 28 1 310 30 Företagstjänster (SNI J-K) 13 100 16 11 850 17 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 19 6 600 18 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 19 33 860 20 D 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV V\VVHOVlWWQLQJ LQQDQ I UHWDJVVWDUW Newly started enterprises 1997. Percentage distribution by type of activity and former occupation of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1997 Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat Arbetslös/ inskriven som arbetssökande Studerande Hemarbetande Industrinäringar (SNI C-F) 5 820 37 22 12 23 4 1 1 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 3 060 25 28 13 24 6 2 2 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 760 50 15 10 22 2 0 1 Annat Tjänstenäringar (SNI G-O) 31 220 33 27 10 19 8 1 2 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 10 240 19 33 13 26 5 2 2 Transport och kommunikation 1 540 42 21 12 20 4 1 0 (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) 13 100 41 23 10 14 10 1 1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 340 36 27 6 18 9 1 3 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 37 040 34 26 10 20 8 1 1
NUTEK och SCB 17 Nv 12 SM 9901 E 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK I UHWDJDUHQV V\VVHOVlWWQLQJ LQQDQ I UHWDJVVWDUW Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and former occupation of entrepreneur. Näringsgren (SNI 92) 1998 Anställd i samma bransch Anställd i annan bransch Ägare till annat Arbetslös/ inskriven som arbetssökande Studerande Hemarbetande Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 40 22 12 20 4 1 1 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 25 32 12 22 7 1 1 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 53 13 12 19 2 0 1 Annat Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 35 27 10 17 9 1 1 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 8 600 22 32 13 25 6 1 1 Transport och kommunikation 1 310 44 25 11 16 4 0 0 (SNI I) Företagstjänster (SNI J-K) 11 850 41 24 10 13 11 0 1 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 38 26 6 16 11 1 2 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 36 26 10 18 8 1 1 1\D I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH PHG DYVHHQGH Sn QlULQJVJUHQ RFK RP I UHWDJDUHQ KDU DQQDW DUEHWH SDUDOOHOOW PHG YHUNVDPKHWHQ L GHW Q\D I UHWDJHW Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by type of activity and whether entrepreneur has additional employment or enterprise. Näringsgren (SNI 92) 1998 Har ingen Har även Har även anställning anställning ett annat eller ett annat Industrinäringar (SNI C-F) 5 500 67 26 7 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 710 56 36 8 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 790 77 17 6 Tjänstenäringar (SNI G-O) 28 360 55 37 8 Varuhandel, reparationer samt restaurang och hotellrörelse (SNI G-H) 8 600 58 32 10 Transport och kommunikation (SNI I) 1 310 72 19 9 Företagstjänster (SNI J-K) 11 850 53 39 8 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 6 600 49 45 6 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 33 860 57 35 8 1) Inga jämförande siffror finns för 1997 då frågan angående ev annat arbete, annat vid sidan om det nya et inte ingick i enkäten för detta år.
NUTEK och SCB 18 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ PHG UHJLRQDO I UGHOQLQJ Newly started enterprises 1994-1998. Distribution by region. Län 1994 1995 1996 1997 Nya per 1 000 invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 1998 Nya per 1 000 invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 Stockholm 10 666 10 975 10 613 11 565 10,0 9,7 2,7 10 408 8,9 8,3 2,2 Uppsala 1 174 1 108 1 306 1 354 7,2 9,7 1,6 1 177 6,2 8,1 1,5 Södermanland 897 840 827 890 5,6 8,1 1,7 799 5,0 7,1 1,6 Östergötland 1 302 1 192 1 231 1 324 5,1 7,5 1,7 1 268 4,9 6,8 1,3 Jönköping 988 868 914 903 4,8 6,2 1,7 919 4,6 5,8 1,3 Kronoberg 554 445 574 570 5,2 6,5 1,3 526 4,8 5,9 1,3 Kalmar 611 626 618 621 4,3 6,3 2,2 585 4,1 5,8 1,7 Gotland 175 161 178 180 5,1 7,0 1,4 172 4,8 6,4 1,0 Blekinge 432 445 474 451 4,8 7,8 1,5 423 4,5 7,1 1,6 Kristianstad 4 970 970 976 - - - - - - - - Malmöhus 4 3 483 3 800 4 145 - - - - - - - - Skåne - - - 4 682 6,7 7,9 1,8 4 710 6,7 7,7 1,5 Halland 929 1 001 960 1 018 6,1 7,4 1,9 927 5,5 6,5 1,4 Göteborg o Bohus 3 443 3 603 3 762 3 985 8,0 8,6 2,2 - - - - Älvsborg 1 438 1 425 1 438 1 533 5,6 7,3 1,7 - - - - Skaraborg 800 764 796 745 4,4 6,2 1,6 - - - - Västra Götaland 5 - - - - - - - 5 599 6,0 6,9 1,6 Värmland 809 767 804 768 4,5 6,5 2,0 707 4,2 5,9 1,8 Örebro 876 792 973 870 5,1 7,2 1,5 785 4,6 6,4 1,3 Västmanland 851 882 785 844 5,2 7,8 2,2 758 4,7 6,9 1,9 Dalarna 939 908 970 945 5,5 7,1 2,0 862 5,0 6,3 1,3 Gävleborg 780 808 789 897 5,1 7,3 1,8 701 4,0 5,7 1,6 Västernorrland 687 717 839 861 5,5 7,8 1,8 689 4,4 6,2 1,3 Jämtland 507 444 515 448 5,6 6,4 1,7 445 5,5 6,2 1,4 Västerbotten 624 747 781 797 4,9 7,4 2,0 665 4,1 6,0 1,5 Norrbotten 735 712 733 789 4,8 7,6 2,6 735 4,5 7,0 1,7 Hela riket 34 670 35 000 36 010 37 040 6,7 8,1 2,1 33 860 6,1 7,2 1,7 1) Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Avser antal nystartade resp konkurser per län i procent av totala sbeståndet enligt CFAR 12-97 resp 12-98. 3) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1997 resp 1998. 4) Fr.o.m. den 1/1 1997 slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. 5) Fr.o.m. den 1/1 1998 slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.
NUTEK och SCB 19 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK PHG I UGHOQLQJ Sn OlQ RFK QlULQJVJUHQ Newly started enterprises 1997 and 1998. Distribution by type of activity and region. Nya 1997 Nya 1998 Län Industrinäringar SNI C-F Nya per 1 000 nya Tjänstenäringar SNI G-O Nya per 1 000 nya Industrinäringar SNIC-F Nya per 1 000 nya Tjänstenäringar SNI G-O Nya per 1 000 nya inv 1 inv 1 inv 1 inv 1 Stockholm 1 437 1,2 7,0 10 128 8,8 10,2 1 401 1,2 6,8 9 007 7,7 8,7 Uppsala 226 1,2 7,5 1 128 6,0 10,3 216 1,1 7,0 961 5,1 8,3 Södermanland 156 1,0 5,5 734 4,6 8,9 177 1,1 6,2 622 3,9 7,4 Östergötland 251 1,0 6,1 1 073 4,1 7,9 221 0,9 5,2 1 047 4,1 7,2 Jönköping 202 1,1 4,6 701 3,7 6,9 189 1,0 4,0 730 3,7 6,6 Kronoberg 114 1,0 4,7 456 4,1 7,2 96 0,9 3,9 430 3,9 6,6 Kalmar 123 0,8 4,6 498 3,4 6,9 142 1,0 5,2 443 3,1 6,0 Gotland 32 0,9 4,6 148 4,2 7,9 47 1,3 6,3 125 3,5 6,4 Blekinge 72 0,8 5,5 379 4,0 8,5 73 0,8 5,4 350 3,7 7,6 Skåne 650 0,9 5,4 4 032 5,8 8,5 761 1,1 6,2 3 949 5,6 8,0 Halland 176 1,1 5,1 842 5,0 8,1 174 1,0 5,0 753 4,5 7,0 Göteborgs o 568 1,1 6,3 3 417 6,9 9,1 - - - - - - Bohus 3 Älvsborg 3 281 1,0 5,0 1 252 4,6 8,0 - - - - - - Skaraborg 3 153 0,9 4,7 592 3,5 6,8 - - - - - - Västra Götaland - - - - - - 846 0,9 4,8 4 753 5,1 7,5 Värmland 148 0,9 5,6 620 3,6 6,8 99 0,6 3,8 608 3,6 6,5 Örebro 165 1,0 5,6 705 4,2 7,8 176 1,0 5,9 609 3,6 6,5 Västmanland 183 1,1 7,0 661 4,1 8,1 146 0,9 5,5 612 3,8 7,3 Dalarna 188 1,1 5,4 757 4,4 7,7 171 1,0 4,8 691 4,0 6,8 Gävleborg 167 1,0 5,4 730 4,2 7,9 133 0,8 4,3 568 3,3 6,1 Västernorrland 148 0,9 5,3 713 4,6 8,6 125 0,8 4,4 564 3,6 6,7 Jämtland 100 1,3 5,7 348 4,3 6,7 76 0,9 4,2 369 4,6 6,8 Västerbotten 133 0,8 5,0 664 4,1 8,1 111 0,7 4,2 554 3,4 6,6 Norrbotten 147 0,9 5,6 642 3,9 8,3 120 0,7 4,6 615 3,7 7,8 Hela riket 5 820 1,0 5,8 31 220 5,6 8,8 5 500 1,0 5,4 28 360 5,1 7,7 1) Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Avser antal nystartade inom näringen i procent av totala sbeståndet i resp län 12-97 resp 12-98. 3) Fr.o.m den 1/1 1998 slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.
NUTEK och SCB 20 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK N Q Newly started enterprises 1997 and 1998. Percentage distribution by region and gender of entrepreneur. Län 1997 1998 Män Nya per 1 000 Kvinnor Nya per 1 000 Gemensam ledning Män Nya per 1 000 Kvinnor Nya per 1 000 Gemensam ledning män 1 kvinnor 1 män 1 kvinnor 1 Stockholm 62 12,5 33 6,6 5 63 11,1 32 5,8 5 Uppsala 65 9,4 29 4,1 6 67 8,4 29 3,5 4 Södermanland 65 7,1 31 3,6 4 65 6,4 32 3,2 3 Östergötland 67 6,7 29 3,1 4 63 6,1 32 3,2 5 Jönköping 71 6,7 25 2,4 4 72 6,5 24 2,3 4 Kronoberg 65 6,5 30 3,2 5 66 6,2 28 2,7 6 Kalmar 63 5,3 31 2,8 6 62 4,9 33 2,8 5 Gotland 60 6,0 33 3,5 7 56 5,3 38 3,7 6 Blekinge 67 6,2 28 2,8 5 68 5,9 27 2,6 5 Skåne 62 8,3 32 4,4 6 65 8,6 30 4,1 5 Halland 67 8,1 28 3,4 5 65 7,1 30 3,3 5 Göteborg och Bohus 2 71 11,2 24 4,0 5 - - - - - Älvsborg 2 67 7,3 28 3,2 5 - - - - - Skaraborg 2 68 5,9 28 2,5 4 - - - - - Västra Götaland - - - - - 66 7,7 29 3,6 5 Värmland 65 5,7 31 2,9 4 61 5,0 35 3,0 4 Örebro 69 7,0 28 2,9 3 66 6,0 29 2,7 5 Västmanland 60 6,2 33 3,5 7 66 6,0 31 3,0 3 Dalarna 60 6,5 34 3,9 6 66 6,5 30 3,1 4 Gävleborg 61 6,1 34 3,6 5 63 5,0 32 2,7 5 Västernorrland 64 6,8 33 3,7 3 63 5,4 30 2,7 7 Jämtland 66 7,2 27 3,1 7 61 6,6 35 4,0 4 Västerbotten 67 6,4 30 3,0 3 66 5,3 30 2,5 4 Norrbotten 68 6,2 28 2,7 4 64 5,5 33 3,1 3 Hela riket 65 8,5 30 4,1 5 64 7,7 31 3,8 5 1)Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Fr.o.m. den 1/1 1998 slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.
NUTEK och SCB 21 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK GH VYDUVDOWHUQDWLY VRP I UHWDJDUHQ KDU DQJHWW VRP PRWLY WLOO I UHWDJVVWDUWHQ Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by region and the most important reason given by entrepreneur for starting a new enterprise. Län Nya Arbeta Förverkliga Pga eller risk för Behövs på Tjäna Annat självständigt mina ideer arbetslöshet marknaden pengar skäl Stockholm 10 408 30 26 11 10 17 6 Uppsala 1 177 27 24 16 10 17 6 Södermanland 799 27 28 17 9 15 4 Östergötland 1 268 28 25 19 9 15 4 Jönköping 919 26 29 13 12 16 4 Kronoberg 526 23 32 15 9 16 5 Kalmar 585 24 27 16 9 19 5 Gotland 172 26 32 17 14 7 4 Blekinge 423 21 33 14 11 15 6 Skåne 4 710 26 26 16 10 18 4 Halland 927 25 31 14 12 14 4 Västra Götaland 5 599 27 27 15 11 15 5 Värmland 707 22 37 14 11 13 3 Örebro 785 25 29 18 11 14 3 Västmanland 758 25 30 19 8 14 4 Dalarna 862 24 31 16 10 14 5 Gävleborg 701 24 32 18 12 11 3 Västernorrland 689 18 33 20 11 13 5 Jämtland 445 22 34 13 14 12 5 Västerbotten 665 20 30 14 14 15 7 Norrbotten 735 25 28 17 12 13 5 Hela riket 33 860 26 28 14 11 16 5
NUTEK och SCB 22 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ SURFHQWXHOOW I UGHODGH Sn OlQ RFK GH VYDUVDOWHUQDWLY VRP I UHWDJDUHQ KDU XSSJHWW L IUnJD RP VWDUWD HJHWELGUDJ IUnQ DUEHWVI UPHGOLQJHQ Newly started enterprises 1998. Percentage distribution by region and whether entrepreneur received new enterprise subsidy from the National Labour Market Board. Län Nya 1998 Ej fått starta eget-bidrag Fått starta eget-bidrag Stockholm 10 408 81 19 Uppsala 1 177 72 28 Södermanland 799 61 39 Östergötland 1 268 61 39 Jönköping 919 69 31 Kronoberg 526 75 25 Kalmar 585 65 35 Gotland 172 64 36 Blekinge 423 71 29 Skåne 4 710 63 37 Halland 927 66 34 Västra Götaland 5 599 69 31 Värmland 707 57 43 Örebro 785 57 43 Västmanland 758 61 39 Dalarna 862 59 41 Gävleborg 701 50 50 Västernorrland 689 57 43 Jämtland 445 58 42 Västerbotten 665 65 35 Norrbotten 735 54 46 Hela riket 33 860 69 31
NUTEK och SCB 23 Nv 12 SM 9901 D 1\VWDUWDGH I UHWDJ H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises 1994-1996 excluding enterprises with turnover less than SEK 30 000. Näringsgren (SNI 92) 1994 1995 1996 1997 1998 Industrinäringar (SNI C-F) Tillverkning och dyl (SNI C-E) Byggnadsverksamhet (SNI F) 5 230 2 330 2 900 5 050 2 280 2 770 4 730 2 230 2 500 4 490 2 090 2 400 4 360 1 880 2 480 Tjänstenäringar (SNI G-O) Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) Transport och kommunikation (SNI I) Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 22 730 8 290 1 670 8 730 4 040 22 370 7 950 1 600 8 920 3 900 22 200 7 620 1 320 9 190 4 070 23 330 7 810 1 380 9 870 4 270 21 030 6 490 1 150 8 860 4 530 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 27 960 27 420 26 930 27 820 25 390 E 1\VWDUWDGH I UHWDJ RFK H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises 1997 and 1998 excluding enterprises with turnover less than SEK 30 000. Näringsgren/SNI 92 1997 Nya per 1 000 personer 1 nya 2 1998 Nya per 1 000 personer 1 nya 2 konkurser 3 Industri (SNI C-F) 4 490 0,8 4,5 4 360 0,8 4,3 1,9 Tillverkning o dyl (SNI C-E) 2 090 0,4 4,2 1 880 0,3 3,7 1,8 Byggnadsverksamhet (SNI F) 2 400 0,4 4,8 2 480 0,4 4,9 2,0 Tjänstenäringar (SNI G-O) 23 330 4,2 6,5 21 030 3,8 5,7 1,6 Varuhandel, reparationer samt hotell och restaurang (SNI G-H) 7 810 1,4 5,7 6 490 1,2 4,7 2,4 Transport och kommunikation (SNI I) 1 380 0,2 4,4 1 150 0,2 3,7 1,8 Finansiell verksamhet och stjänster (SNI J-K) 9 870 1,8 7,2 8 860 1,6 6,1 1,2 Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster (SNI M-O) 4 270 0,8 8,4 4 530 0,8 8,1 0,7 Samtliga näringsgrenar (SNI C-O) 27 820 5,0 6,1 25 390 4,6 5,4 1,7 1) Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Avser antal nya i procent av totala sbeståndet 12-97 resp 12-98. 3) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1998.
NUTEK och SCB 24 Nv 12 SM 9901 1\VWDUWDGH I UHWDJ PHG UHJLRQDO I UGHOQLQJ H[NOXVLYH I UHWDJ PHG RPVlWWQLQJ PLQGUH lq NU Newly started enterprises 1994-1998. Distribution by region excluding enterprises with turnover less than SEK 30 000. Län 1994 1995 1996 1997 Nya per 1 000 invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 1998 Nya per 1 000 invånare 1 nya 2 konkurser 2,3 Stockholm 8 730 8 904 8 216 9 266 8,0 7,8 2,7 8 031 6,8 6,4 2,2 Uppsala 894 855 929 974 5,2 7,0 1,6 868 4,6 5,9 1,5 Södermanland 735 647 603 641 4,0 5,8 1,7 617 3,9 5,5 1,6 Östergötland 1 029 887 937 1 009 3,9 5,7 1,7 998 3,9 5,3 1,3 Jönköping 809 710 673 695 3,7 4,8 1,7 640 3,2 4,1 1,3 Kronoberg 447 336 421 409 3,7 4,7 1,3 374 3,4 4,2 1,3 Kalmar 506 467 446 430 3,0 4,4 2,2 432 3,0 4,3 1,7 Gotland 127 126 119 126 3,6 4,9 1,4 130 3,7 4,9 1,0 Blekinge 350 364 338 351 3,7 6,1 1,5 286 3,0 4,8 1,6 Kristianstad 4 830 748 714 - - - - - - - - Malmöhus 4 2 811 2 869 3 031 - - - - - - - - Skåne - - - 3 267 4,7 5,5 1,8 3 496 5,0 5,7 1,5 Halland 738 790 741 756 4,5 5,5 1,9 723 4,3 5,1 1,4 Göteborg o Bohus 2 714 2 746 2 745 3 020 6,1 6,5 2,2 - - - - Älvsborg 1 161 1 105 1 070 1 125 4,1 5,3 1,7 - - - - Skaraborg 619 608 575 536 3,2 4,5 1,6 - - - - Västra Götaland 5 - - - - - - - 4 208 4,5 5,2 1,6 Värmland 612 620 625 570 3,3 4,8 2,0 548 3,2 4,6 1,8 Örebro 691 566 735 633 3,7 5,3 1,5 576 3,4 4,7 1,3 Västmanland 717 687 574 595 3,7 5,5 2,2 514 3,2 4,7 1,9 Dalarna 776 693 727 680 3,9 5,1 2,0 569 3,3 4,1 1,3 Gävleborg 627 611 580 668 3,8 5,4 1,8 517 3,0 4,2 1,6 Västernorrland 541 593 617 616 3,9 5,6 1,8 530 3,4 4,7 1,3 Jämtland 373 346 392 303 3,8 4,4 1,7 316 3,9 4,4 1,4 Västerbotten 523 595 559 566 3,5 5,2 2,0 465 2,9 4,2 1,5 Norrbotten 600 547 563 584 3,5 5,7 2,6 552 3,3 5,3 1,7 Hela riket 27 960 27 420 26 930 27 820 5,0 6,1 2,1 25 390 4,6 5,4 1,7 1) Befolkning i ålder 16-64 år. 2) Avser antal nystartade resp konkurser per län i procent av totala sbeståndet enligt CFAR 12-97 resp 12-98. 3) Källa SCB "Konkurser och offentliga ackord"1997 resp 1998. 4) Fr.o.m. den 1/1 1997 slogs Kristianstads och Malmöhus län samman till Skåne län. 5) Fr.o.m. den 1/1 1998 slogs Göteborg o Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län samman till Västra Götalands län.
NUTEK och SCB 25 Nv 12 SM 9901 'LDJUDP Utveckling av nyregistrerade respektive nystartade 1985-1998 1985 =100 180 150 120 90 60 30 0 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 Nyregistrerade Nystartade
NUTEK och SCB 26 Nv 12 SM 9901.DUWRU $QWDO Q\D I UHWDJ SHU LQYnQDUH Befolkning i ålder 16-64 år Nya per 1000 personer, 1997 7-6 till 7 5 till 6 4 till 5
NUTEK och SCB 27 Nv 12 SM 9901 $QWDO Q\D I UHWDJ SHU LQYnQDUH Befolkning i ålder 16-64 år Nya per 1 000 personer, 1998 7-6 till 7 5 till 6 4 till 5
NUTEK och SCB 28 Nv 12 SM 9901 )DNWDRPVWDWLVWLNHQ Statistikens syfte är att belysa nyandet d.v.s tillkomsten av med helt nystartad verksamhet inom olika regioner och näringsgrenar. EU reglering av statistiken saknas. 'HWWDRPIDWWDUVWDWLVWLNHQ Statistiken omfattar genuint nystartade som etablerats under 1998. Från undersökningen har uteslutits inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske (SNI92 A-B) och fastighetsförvaltning (SNI92 K70). Personliga, drivna i handels- eller kommanditbolagsform samt aktiebolag ingår i undersökningen. Ideella föreningar, stiftelser och dylikt undersöks däremot inte. Urvalsramen har utgjorts av som nyregistrerades i SCB:s centrala sregister under 1998 och januari 1999. Den omfattade efter att ovan beskrivna avgränsning gjorts, av 52 100 en minskning jämfört med föregående års undersökning med 5 900. 'HILQLWLRQHURFKI UNODULQJDU Vad är nyande? Ett räknas som nystartat när: - verksamheten är helt nystartad - verksamhet har återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Företaget definieras som nystartat även när man startat eget med en verksamhet man tidigare haft som anställd. Av ovanstående definition framgår att det är verksamhetsbegreppet som är det centrala när det gäller att avgöra om det rör sig om ett genuint nystartat eller inte. Det krävs alltså mer än en nyregistrering av ett för att bildandet skall räknas som nyande. I statistiken ingår exempelvis inte ägarbyten, ändringar av juridisk form eller andra ombildningar, vilka alla kan resultera i en nyregistrering. Bland nystartade är ombildningar av ets juridiska form mycket vanliga. Företagaren startar oftast sin verksamhet i liten skala som enskild näringsidkare. Går verksamheten bra bildar aren kanske, tillsammans med en eller flera partners, ett handelsbolag. Detta kan i sin tur ombildas till aktiebolag. Ombildningarna kan ske inom loppet av ett år och ger då upphov till tre nyregistrerade, men bara en nystartad verksamhet. En nyregistrering av ett bolag/firma hos Patent- och registreringsverket (PRV) innebär heller inte automatiskt att et driver verksamhet. Bland nyregistreringarna finns där verksamheten kanske startar först om något/några år eller kanske inte alls. Det kan också vara så att en verksamhet i verkligheten startat innan någon formell sregistrering skett. Variabler För att kunna avgöra om ett är genuint nystartat insamlas uppgifter om verksamheten och startåret.
NUTEK och SCB 29 Nv 12 SM 9901 Undersökningen innehåller följande uppgifter om et/verksamheten och aren. Företaget: omsättning, sysselsättning, branschtillhörighet och juridisk form. Företagaren: Åldersgrupp, kön, högsta utbildning, invandrarbakgrund, tidigare sysselsättning, annat arbete, motiv till sstart och starta eget-bidrag. 6nJ UVVWDWLVWLNHQ Undersökningen baseras på ett urval av de som nyregistrerats i SCB:s s- och arbetsställeregister (CFAR). Urvalet stratifieras efter bransch och län och dras proportionellt inom varje strata. Rak uppräkning tillämpas och slutresultatet erhålls efter populationsstorlek och antal svarande. SCB:s undersökning av 1998 års nystartade omfattade ett urval på drygt 25 100 nyregistrerade i CFAR. Undersökningen genomförs som en postenkät. Två skriftliga påminnelser skickas, varav den andra med en ny blankett. Enkäterna telefonkompletteras i den mån det behövs och undersökningsperiod är februari t.o.m. maj. Uppgiftsskyldighet föreligger för frågorna angående ny verksamhet, startår, omsättning samt sysselsättning. Undersökningen genomförs årligen. 6WDWLVWLNHQVWLOOI UOLWOLJKHW Svarsfrekvensen har varit i genomsnitt 85 procent per län och betydande resurser har lagts ned på komplettering per telefon av ej fullständigt lämnade uppgifter, vilket har medfört ett lågt bortfall av enskilda uppgifter. Den största osäkerhetskällan för undersökningen är att när urvalet dras, vecka 7, har inte alla nya som ska hänföras till undersökningsperioden registrerats i CFAR, vilket kan bero på att aren inte registrerat sitt förrän verksamheten har pågått en tid. Till 1998 års undersökning medtogs nyregistreringar i CFAR t.o.m. januari 1999. Företag som startat ny verksamhet 1998 och som i CFAR registrerats efter januari 1999 har därmed ej kunnat undersökas utan dessa kommer att ingå i nästa års urvalsram. Korrigering för denna eftersläpning har gjorts med ledning av motsvarande periods tillskott till 1997 års undersökning (i genomsnitt 10 procent). Definitiva uppgifter för 1998 redovisas i anslutning till nästa års undersökning. De osäkerhetsmått som redovisas är konfidensintervall. De redovisas för näringsgren, län och för riket totalt. För 1997 års definitiva nivåskattningar var den urvalsbetingade osäkerheten med 95 procents konfidensintervall +1,6 procent totalt för riket och för industri- och tjänstenäringar +2,0 procent resp. +1,8 procent. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan +4,0 och +4,7 procent. För 1998 års preliminära nivåskattningar var den urvalsbetingade osäkerheten med 95 procents konfidensintervall +1,4 procent totalt för riket och för industrioch tjänstenäringar +2,2 procent resp. +1,6 procent. Konfidensintervallen i den länsvisa redovisningen låg mellan +3,4 och +4,3 procent. För att motverka mätfel har stor vikt lagts vid kontroll av att enkäten blivit rätt uppfattad och därmed riktigt besvarad.