Förändrat skolskjutsreglemente Kl 18.05-18.10 Magnus Fogelblad, controller Informationen noteras till protokollet

KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-04-15 Nämnden för Förskola & Grundskola Sammanträde 2015-04-23 klockan 17:00 Kungsbackarummet Ärende 1. Val av justerare och tid för justering 2. Utbildning ekonomi - Intern kontroll Beteckning Förslag Karin Green (C), digital justering, torsdagen 2015-0430 Kl 17.00-18.00 Gerd Johansson, ekonomichef 3. Nya avgiftsnivåer för maxtaxa FG/2015:92 De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg enligt Skolverkets meddelande 2015-03-24 beslutas och ska gälla från 1 juli 2015. FG/2015:86 Nämnden för Förskola & Grundskola fastställer kartor med avståndsgränser för grundskolorna i Kungsbacka. Kl 18.00-18.05 Gerd Johansson, ekonomichef 4. Förändrat skolskjutsreglemente Kl 18.05-18.10 Magnus Fogelblad, controller Informationen noteras till protokollet Hanna Leissner Förskola & Grundskola Direkt:0300-834214 hanna.leissner@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) 5. Ärende Beteckning Förslag Verksamhetsidé ny förskola i Tölö Ängar 2 FG/2015:93 Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner verksamhetsidén för den nya förskolan i Tölö Ängar 2. FG/2015:60 Nämnden för Förskola & Grundskola bekräftar behovet av en ny förskola i Kolla Parkstad FG/2015:97 Nämndens förslag till yttrande godkänns och översänds till kommunstyrelsens förvaltning. FG/2015:16 Nämnden för Förskola & Grundskola beslutar anta den reviderade versionen av Regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg from 2015-05-01. FG/2015:87 Nämnden lämnar detta yttrande avseende betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) till kommunstyrelsen. Kl 18.10-18.20 Udo Weis, verksamhetschef planering Anja Degerman, förskolechef 6. Bekräftelse av behov för en ny förskola i Kolla Parkstad Kl 18.20-18.25 Udo Weis, verksamhetschef planering 18.25-18.40 Paus 7. Yttrande över departementsskrivelse från Socialdepartementet, DS 2015:19, Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Kl 18.40-19.00 Annika Lovén Samuelsson 8. Regler för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Kl 19.00-19.25 Annika Lovén Samuelsson 9. Yttrande med anledning av remiss från Finansdepartementet - Krav på privata aktörer i välfärden http://www.regeringen.se/sb/d/19734/a/254042 Kl 19.25-19.40 Åsa Fri, skoljurist

KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) 10. Ärende Beteckning Förslag Förslag till reglemente för Förskola & Grundskola och synpunkter på gemensamt reglemente Kungsbacka kommun FG/2015:21 Bifogat förslag till nytt reglemente för Förskola & Grundskola lämnas som nämndens förslag på nytt reglemente. Kl 19.40-19.50 Åsa Fri, skoljurist 11. Anmälan av delegeringsbeslut 12. Inkomna skrivelser 13. Förvaltningschefen informerar Nämnden har inte några synpunkter på förslaget till kommungemensamt reglemente. Anders Ekström (M) Hanna Leissner Ordförande Sekreterare

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-30 Diarienummer FG/2015:92 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa inom förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Förslag till beslut De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg enligt Skolverkets meddelande 2015 03 24 beslutas och ska gälla från 1 juli 2015. Sammanfattning Förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshem har ändrats. Ändringen innebär att inkomstaket indexeras, vilket med all sannolikhet innebär att den maximala avgiftsnivån kommer att höjas varje år. De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den 1 juli 2015. De nya avgiftsnivåerna innebär att nämndens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder med anledning av maxtaxan minskats i motsvarande omfattning. Förskola Avgiftstak Dock högst Barn 1 3% 1.287 kr* Barn 2 2% 858 kr Barn 3 1% 429 kr Barn 4 Ingen avgift Fritidshem Barn 1 2% 858 kr ** Barn 2 1% 429 kr Barn 3 1% 429 kr Barn 4 Ingen avgift * Nuvarande högsta belopp 1260 kr/mån barn 1, 840 kr barn 2, 420 kr barn 3. ** Nuvarande högsta belopp 840 kr/mån barn 1, 420 kr/mån barn 2 och fler. Gerd Johansson Förskola & Grundskola 0300-834151 gerd.johansson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Inkomsttaket (hushållens bruttoinkomst per månad) är innan den beslutade höjningen 42000 kr och från och med 1 juli kommer det att vara 42.890 kr. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-30 Skolverket 2015 03 24: Nya avgiftsnivåer för maxtaxa. Beslutet skickas till KF för beslut om ändrad taxa. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

2015-03-24 Nya avgiftsnivåer för maxtaxa Förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet Skolverket fastställer slutligt statsbidrag för kommande bidragsår senast den sista december varje år. Statsbidraget betalas ut under förutsättning att kommunen följer villkoren i förordningen. Statsbidraget omfattar ca 3,11 miljarder per år. Förordningen har nu ändrats och ändringen innebär att inkomsttaket indexeras. De nya högsta avgiftsnivåerna för maxtaxa redovisas nedan och ska tillämpas från och med den 1 juli 2015. Förskola Avgiftstak* Dock högst Barn 1 3 % 1 287 kr Barn 2 2 % 858 kr Barn 3 1 % 429 kr Fritidshem Avgiftstak* Dock högst Barn 1 2 % 858 kr Barn 2 1 % 429 kr Barn 3 1 % 429 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är för närvarande 42 890 kr. *Med förskola eller fritidshem jämställs i denna förordning pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem samt omsorg som erbjuds enligt 25 kap. 5 skollagen (2010:800) under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. Förordning (2011:678). De nya avgiftsnivåerna innebär att kommunens avgiftsintäkter kommer att öka och därför har statsbidraget minskats i motsvarande omfattning, vilket redan gjordes när ramarna för 2015 fastställdes. Det innebär att förordningsändringen inte ytterligare kommer att påverka den bidragsram som fastställts för varje kommun för 2015. Statsbidraget betalas ut av Skolverket två gånger per år, senast den 31 mars och den 30 september med hälften av bidraget per gång. Kontaktpersoner på Skolverket Tomas Johansson 08-527 336 82 Raul Bahamondez 08-527 334 44

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-26 Diarienummer FG/2015:86 Förändrat skolskjutsreglemente Förslag till beslut -Nämnden för Förskola & Grundskola fastställer kartor med avståndsgränser för grundskolorna i Kungsbacka. -Informationen noteras till protokollet. Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-03-10 om förändringar i kommunens regelverk för skolskjuts inom grundskolan. Beslutet innebär att skolskjutsreglementet delats upp i två delar, ett övergripande skolskjutsreglemente och en tillämpningsdel. Dessutom innebär beslutet att ändringar i tillämpningsföreskrifterna delegeras till nämnden för Förskola & Grundskola om ändringen inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-26 Kommunfullmäktige 2015-03-10 32 Skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Tillämpning av skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Beslutet skickas till Koordinator kommunikation Beskrivning av ärendet Bakgrund Nämnden för Förskola & Grundskola beslutade 2013-12-19 att lämna förslag till Kommunfullmäktige att besluta om Skolskjutsreglemente för Kungsbacka kommun. Förvaltningen hade på uppdrag av Nämnden för Förskola & Grundskola gjort en översyn av gällande skolskjutsregler. Bakgrunden var att Förskola & Grundskola till viss del förändrat praxis för beviljande av skolskjuts utifrån beslut i dåvarande Länsrätten angående det tätortsbegrepp som funnits i skolskjutsreglerna. Dessutom har möjligheten att överklaga beslut om skolskjuts förstärkts i Skollagen. Magnus Fogelblad Förskola & Grundskola 0300-835296 magnus.fogelblad@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Översynen innehöll inget uppdrag att lämna förslag på förändringar avseende de avståndgränser som fanns i skolskjutsreglerna. Nämnden ville med beslutsförslaget be om delegation från kommunfullmäktige att utifrån principerna i reglementet besluta om hur detta ska tillämpas. Ärendet togs upp för beslut i kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-03-11. Ärendet föranledde en politisk diskussion om samordning av reglerna för skolskjuts för grundskola och gymnasiet och eventuella möjligheter att införa förändringar i reglerna i samband med budgetarbetet för 2015. Det fanns behov av att politiskt diskutera eventuell reform för skolskjuts ytterligare, varför ärendet lades vilande i väntan på ställningstagande. När kommunfullmäktige beslutade om budget för 2015, 2014-06-11, ingick budgetram för införande av skolkort till alla gymnasieelever. Behovet att samordna regler mellan grundskolan och gymnasiet var därför inte längre aktuell. Under hösten 2014 utreddes hur införandet av skolkort till alla gymnasister skulle genomföras. Ärendet med skolskjutsregler för grundskolan var då vilande. Nytt skolskjutsreglemente Skolskjutsreglementet innehåller de övergripande principerna för rätten till skolskjuts (10 kap 32-33 Skollagen). Rätten till skolskjuts prövas utifrån färdvägens längd, trafikförhållandena, funktionsnedsättning eller annan särskild omständighet. Förslaget till skolskjutsreglemente innehåller inga förändringar avseende de avståndgränser som finns i nuvarande skolskjutsregler. Tillämpningarna till skolskjutsreglementet innehåller anvisningar och förtydliganden av skolskjutsreglementet men förändrar inte de övergripande principerna för bedömning av rätten till skolskjuts. I anvisningarna finns beskrivningar av bedömningskriterierna, rutin för beviljande och information om möjligheten att överklaga beslut om skolskjuts. Utredningsuppdrag i nämndsbudget 2015 Förvaltningen har i nämndbudgeten för 2015 fått i uppdrag att utreda rätten till skolskjuts för elever som har skolgång i annan kommun och växelvis boende. Syftet är att utreda förutsättningarna för utökad rättighet utöver lagstiftning och praxis. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef

Avståndsgränser skolskjuts Gullregnsskolan F-3, 4-5 Hålabäcksskolan 6-9., ' ~,.,.r.(- ' ~ (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Hedeskolan F-3, 4-5, 6-9... -'--.,.,..._ ~,J,.-. l l (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Kollaskolan F-3, 4-5 /! f ' < l '.., ' ' ' ' ' C\ ~ y \' -- -:..-. (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Tingbergsskolan F-3, 4-5. '. ' /, -..... (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Varlaskolan 6-9. -. ~ tf '~ l l '.i -.. - l ' - (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Älvsåkersskolan F-3, 4-5, 6-9 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Fjordskolan. F-3, 4-5..... - - ---- (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Furulidsskolan F-3, 4-5, 6-9 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Iseråsskolan F-3, 4-5, 6-9 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Kapareskolan 4-5, 6-9 "".. (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Maleviksskolan F-3, 4-5, 6-9 ~ (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Presseskolan F-3, 4-5, 6-9 ' \,.;' -...... -- 11., -... _..-....... ~,. (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Säröskola F-3, 4-5, 6-9 '- (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Toråsskolan F-3, 4-5 ~.. - (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Kullaviksskolan F-3, 4-5, 6-9 ~... '" ' "" - (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Fjärås Bräckaskolan F-3, 4-5..!l -"< "", - " \ (c) Kungsbacka kommun Skala 1:20000 0 200 400 600m

Avståndsgränser skolskjuts Frillesåsskolan F-3, 4-5, 6-9 (c) Kungsbacka kommun Skala 1:20000 0 200 400 600m

., Avståndsgränser skolskjuts Gällingeskolan F-3, 4-5 1.J r]... ""' -- '" nl.u:rp (c) Kungsbacka kommun Skala 1:20000 0 200 400 600m

Avståndsgränser skolskjuts Smedingeskolan. 6-9., ' '!,... " l,, /-'... ~,, '-~.......~. '.....-~ '. ">C Il l. :c..., Il ~ (c) Kungsbacka kommun Skala 1:20000 0 200 400 600m

Avståndsgränser skolskjuts Åsas Gårdsskolan F-3, 4-5, 6-9....... -. (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

Avståndsgränser skolskjuts Åsaskolan F-3, 4-5, 6-9.-----------------------------~ ~.. -,_ >. -...... (c) Kungsbacka kommun Skala 1:50000 0 500 1000 1500m

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-03-10 32 Översyn av skolskjutsregler KS/2013:345 Beslut Regler för skolskjutsar, daterade 2012-05-23, antas. Tillämpningsanvisningar till regler för skolskjuts, daterade 2013-12-04, antas. Rätten att fatta beslut om ändringar i tillämpningsföreskrifterna delegeras till nämnden för Förskola & Grundskola om ändringen inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. Ändringarna ska skriftligen rapporteras till kommunfullmäktige. Sammanfattning Nämnden för Förskola & Grundskola översände i december 2013 ett förslag till skolskjutsreglemente för Kungsbacka kommun. Översynen var föranledd av att kommunen fått påpekanden från länsrätten att det tätortsbegrepp som använts för vissa områden inte är tillämpbart. Förslaget innebär också att skolskjutsreglementet delas upp i två delar: ett övergripande skolskjutsreglemente och en tillämpningsdel. När kommunfullmäktige beslutade om budget för 2015, 2014-06-11, ingick budgetram för införande av skolkort till alla gymnasieelever. Behovet att samordna regler mellan grundskolan och gymnasiet är därför inte längre aktuellt. Under hösten 2014 har utredning pågått om hur införandet av skolkort till alla gymnasister ska genomföras. Ärendet med skolskjutsregler för grundskolan har då varit vilande. I dagsläget är reformen med skolkort till alla gymnasister genomförd och ärendet om regler för skolskjuts för elever i grundskolan kan återupptas. Beslutsunderlag Kommunstyrelsen, 2015-02-24, 46 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2015-02-03, 17 Nämnden för Förskola & Grundskola, 2013-12-19, 102 Tjänsteskrivelse, 2014-03-03 Kommunstyrelsens arbetsutskott, 2014-03-11, 91 Proposition Expedierat/bestyrkt

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunfullmäktige PROTOKOLLSUTDRAG Datum 2015-03-10 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag och finner det bifallet. Beslutet skickas till FG, KKFFS Expedierat/bestyrkt

Skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Rätten till skolskjuts regleras huvudsakligen i Skollagen (10 kap. 32-33). Skolskjuts är en rättighet för de elever i grundskola, särskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman som går i den skolenhet där kommunen har placerat dem och som uppfyller skollagens förutsättningar för att beviljas skolskjuts (huvudregeln). Utgångspunkten för bedömningen av om rätt till skolskjuts föreligger är: Färdvägens längd Trafikförhållandena Funktionsnedsättning Annan särskild omständighet 1 (2) Datum 2012-05-23 Elev i grundskola och grundsärskola som har Kungsbacka kommun som hemkommun har rätt till skolskjuts i enlighet med gällande författningsbestämmelser och detta skolskjutsreglemente. Med hemkommun avses den kommun som eleven är folkbokförd i. Färdvägens längd Elever har rätt till skolskjuts om de har det avstånd som krävs från hemmet till skolan eller från hemmet till närmaste hållplats: 2 km för förskoleklass - årskurs 3 3 km för årskurserna 4-5 4 km för årskurserna 6-9 För varje kommunal grundskola finns det kartor som visar avståndsgränserna. I de avståndsberäkningar som gjorts ingår en generell bedömning av trafikförhållandena som medför att avståndsgränserna i en del fall är kortare än de angivna kilometergränserna. Avståndsbedömning för eleverna görs utifrån att de kan ta sig till och från sin ordinarie skola via lokala gator, gång- och cykelvägar som bedömts vara trafiksäkra. För elever i förskoleklass-åk 3 beräknas avståndet utifrån att de inte ska cykla eller gå efter allmän väg. uniform KUB100 v 1.0, 2006-10-02 Kartorna fastställs av Nämnden för Förskola & Grundskola och utgår från fullmäktiges skolskjutsreglemente med fastställda generella avståndsgränser. Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad Utvecklingsledare Direkt 0300-83 52 96 magnus.fogelblad@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 forskola.grundskola@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Fritidshem Elever inom fritidshemsverksamhet är inte berättigade till skolskjuts. Växelvis boende I vissa fall vid gemensam vårdnad anses eleven ha två bostadsadresser, växelvis boende. Bedömning av elevens rätt till skolskjuts ska göras med utgångspunkt i elevens båda bostadsadresser. Förutsättningarna för växelvis boende är att båda bostadsadresserna är belägna inom Kungsbacka kommun och boendet bygger på ett fast och varaktigt arrangemang och är likvärdigt fördelat på de båda adresserna, till exempel boende varannan vecka på respektive adress. Färdbevis utfärdas för linjetrafik. Val av annan kommunal skola, friskola eller skola i annan kommun Elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där kommunen annars skulle ha placerat dem är berättigade till skolskjuts om de uppfyller skollagens krav på skolskjuts och om skolskjuts kan anordnas av kommunen utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Rätten till skolskjuts är begränsad till att eleven får ett terminskort för den ordinarie linjetrafiken. Elev som valt skolgång i annan kommun, får terminskort till Kungsbacka kommungräns. Resa i mån av plats Finns plats i skolbuss kan elever, som inte är skolskjutsberättigade, få åka med kostnadsfritt. Bussarna får inte överskrida det personantal de är registrerade för och elever ska ha sittplats. Det kan innebära att i möjligheten att resa i mån av plats vid behov kan begränsas. Vid extrema förhållanden Vid vissa förhållanden som oframkomligt väglag eller andra extraordinära omständigheter kan kommunen inte garantera att skolskjuts kan utföras i enlighet med vad som beslutats. Kommunen informerar om detta så snart det är aktuellt på kommunen webbplats. I dessa fall utgår inte ersättning till eleven och dennes vårdnadshavare.

Tillämpning av skolskjutsreglemente i Kungsbacka kommun Skolans ramschema för skolskjuts Grundskolorna ska anpassa sin schemaläggning utifrån det ramschema för skolskjutsen som finns. Ramschemat anger de start- och sluttider som gäller för respektive skolan och som skolskjutsplaneringen utgår ifrån. Rutin för beviljande av skolskjuts Elever som är skolskjutsberättigade enligt kommunens skolskjutsregler får färdbevis vid terminsstart utan särskild ansökan. I de fall där det både finns särskilt anordnad skolskjuts, skolbuss, och linjetrafik ska färdbevis för skolbussarna utfärdas. De elever som beviljas skolskjuts i de kommunala skolorna ska dokumenteras i elevregistreringssystemet Procapita. 1 (2) Datum 2013-12-04 Ansökan Elever som inte får färdbevis men som efterfrågar det kan ansöka om det på särskild blankett eller på annat sätt. Beslut Rektor gör en individuell bedömning om elevens egna förutsättningar för att kunna ta sig till skolan utifrån skollagens kriterier; hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder hos en elev eller någon annan särskild omständighet. Samtliga dessa kriterier ska beaktas och framgå av beslutet. Rektor kan begära en trafiksäkerhetsbedömning av förvaltningen för Teknik, avdelningen för infrastruktur. Överklagande Om vårdnadshavare ansökt om skolskjuts och fått avslag kan beslutet överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. I beslutet ska det finnas med en överklagandehänvisning. Beskrivning av processen för överklagande finns i förvaltningslagen. uniform KUB100 v 1.0, 2006-10-02 Särskilt anordnad skolskjuts med taxi Beslut om skolskjuts fattas av rektor och det gäller även särskilt anordnad skolskjuts med taxi. Blanketten Beställning och ändring av skolskjutsresor med taxi ska alltid användas när man anmäler ny elev eller behöver ändra tiderna. I övrigt finns det särskilt framtagna rutiner som gäller för den särskilt anordnade skolskjutsen med taxi, Skolskjuts med taxi. Förskola & Grundskola Magnus Fogelblad Utvecklingsledare Direkt 0300-83 52 96 magnus.fogelblad@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 forskola.grundskola@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN Kartor för avståndsbedömning För varje kommunal grundskola finns det kartor som visar avståndsgränserna. I de avståndsberäkningar som gjorts ingår en generell bedömning av trafikförhållandena som medför att avståndsgränserna i en del fall är kortare än de angivna kilometergränserna. Avståndsbedömning för eleverna görs utifrån att de kan ta sig till och från sin ordinarie skola via lokala gator, gång- och cykelvägar som bedömts vara trafiksäkra. För elever i förskoleklass-åk 3 beräknas avståndet utifrån att de inte ska cykla eller gå efter allmän väg. Vid förändringar av förutsättningarna för avståndsbedömning görs revideringar av avståndsgränserna. Det kan till exempel handla om att nya gång- och cykelvägar anläggs eller att en ny trafiksäkerhetsbedömning gjorts. Vid revideringar av kartorna fastställs dessa av nämnden för Förskola & Grundskola. Förlorade eller defekta kort Om en elev i skolår 4-9 förlorat sitt busskort fattar rektor beslut om utfärdande av nytt mot avgift på 200 kr. I undantagsfall kan rektor efter individuell prövning besluta om avgiftsbefrielse. Vid rektors prövning är det inte familjens betalningsförmåga som ska bedömas. För elever i skolår F-3 tas ingen avgift ut. Trafikförhållanden Oavsett avståndsreglerna kan skolskjuts beviljas till följd av bedömning av trafikförhållandena. Till stöd för rektors beslut om avsteg från avståndskravet på grund av trafikförhållanden kan en trafiksäkerhetsbedömning begäras av rektor. I första hand ska bedömningen göras av kommunens trafikingenjörer, men även externa trafiksäkerhetsexperter kan användas. Funktionsnedsättning Vid funktionsnedsättning ska en bedömning göras av hur funktionshindret påverkar elevens möjligheter att ta sig till skolan. Till stöd för denna bedömning kan ett underlag begäras av rektor från elevens vårdnadshavare, till exempel ett medicinskt utlåtande från läkare. Det är rektor som avgör om underlag behöver begäras in. Om funktionsnedsättningen väl känd kan det vara exempel på en situation då underlag inte behövs. Annan särskild omständighet Skollagen innehåller även en skyldighet för kommunen att anordna skolskjuts för elever på grund av annan särskild omständighet. Syftet med denna punkt är att fånga upp situationer där det framstår som nödvändigt eller motiverat att bevilja skolskjuts trots att skolskjuts inte kan beviljas på grund av färdvägens längd, trafikförhållandena eller funktionsnedsättning hos elev. Bedömningen görs utifrån de förutsättningar som är aktuella i det enskilda ärendet och kopia på beslutet skickas till förvaltningen för Förskola & Grundskola. Fritidshem Elever inom fritidshemsverksamhet är inte berättigade till skolskjuts. Elever som är skjutsberättigade men har fritidshem både före och efter skoldagen, får inte ett färdbevis vid terminsstart. Om eleven vid något eller några tillfällen under skolveckan inte har omsorgsbehov utfärdas lämpligt färdbevis. 2 (2)

KUNGSBACKA KOMMUN Växelvis boende I vissa fall vid gemensam vårdnad anses eleven ha två bostadsadresser, växelvis boende. Om förutsättningar för växelvis boende är uppfyllda ska en bedömning av elevens rätt till skolskjuts göras med utgångspunkt i elevens båda bostadsadresser. Förutsättningarna för växelvis boende är att båda bostadsadresserna är belägna inom Kungsbacka kommun och boendet bygger på ett fast och varaktigt arrangemang och är likvärdigt fördelat på de båda adresserna, till exempel boende varannan vecka på respektive adress. Färdbevis utfärdas för linjetrafik. Om den ena vårdnadshavaren bor i annan kommun får eleven terminskort till Kungsbacka kommungräns. Val av annan kommunal skola, friskola eller skola i annan kommun Väljer en elev att gå på en annan skola i kommunen, med kommunal eller fristående huvudman, än den som eleven blivit placerad på, kan eleven ändå ha rätt till skolskjuts. Eleven ska uppfylla kraven för skolskjuts till vald skola enligt de generella reglerna avseende färdvägens längd, trafikförhållanden, funktionshinder eller annan särskild omständighet. Rätten till skolskjuts är begränsad till att eleven får ett terminskort för den ordinarie linjetrafiken och särskilt anordnad skolskjuts med taxi är inte aktuellt. Elev som valt skolgång i annan kommun, får terminskort till Kungsbacka kommungräns. Ansökan om skolskjuts lämnas till den skola eleven skulle ha varit placerad vid om eleven inte valt skolgång i annan kommun. Vanligtvis den närmaste skolan i förhållande till bostaden. Beslutets giltighetstid och ändrat behov Beslut om skolskjuts fattas för ett läsår eller en termin i taget. Förändring av de omständigheter som legat till grund för skolskjutsbeslutet kan komma att ändra beslutet. Den enskilde eleven och dennes vårdnadshavare ska informeras om att de omgående skall anmäla till kommunen om de förutsättningar som låg till grund för kommunens beslut att bevilja skolskjuts förändrats. Resa i mån av plats Möjligheten får inte innebära att skjutsberättigade elevers rätt till skolskjuts åsidosätts på grund av att de stiger på längre fram längs en busslinje. Uppstår denna typ av situation kan i resor mån av plats behöva begränsas på aktuell linje. Färdbevis Elever ska kunna visa upp giltigt färdbevis vid resa med linjebussar eller skolbussar. Den skola eleven går på hanterar sina elevers skolskjutsfrågor. Fristående skola redovisar vilka elever som enligt beslut fått skolskjuts. Lista med namn, klass och adress skickas till kommunens kollektivtrafikstrateg. De fristående skolorna beställer färdbevis från Västtrafik och fakturerar därefter kommunen för kostnaden. 3 (2)

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-30 Diarienummer FG/2015:93 Verksamhetsidé ny förskola i Tölö Ängar 2 Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola godkänner verksamhetsidén för den nya förskolan i Tölö Ängar 2. Sammanfattning Verksamhetsidé för den nya förskolan som planeras i Tölö Ängar 2 har tagits fram av förvaltningen.. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-30 Verksamhetsidé Tölö Ängar 2 Beslutet skickas till Service, Kommunstyrelsen, Vc planering FG, Vc PE Centrum, Förskolechef Anja Degerman. Beskrivning av ärendet Förskolechef Anja Degerman har ansvarat för att ta fram en verksamhetsidé för den nya förskolan som planeras i Tölö Ängar 2. Förskolans namn är ännu inte bestämd. Mark för förskolan är anvisad och förskolan behövs för att tillgodose platsbehov i samband med de nya bostadsområden som planeras i Tölö Ängar och Voxlöv. Kommunens befolkningsprognos visar en ökning av antalet barn i Hedeområdet med cirka 50 barn fram till och med år 2018. I samband med att områdena Voxlöv och Tölö Ängar byggs ut, kommer antalet barn att fortsätta öka. Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Udo Weis Förskola & Grundskola 0300-834034 udo.weis@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

Anja Degerman, förskolechef Förskolan i området Tölö 2 delar vision med förskolor och skolor i Älvsåker, Hede, Björkris och Hede: Förutsättningar En förskola i ett plan som ska rymma ca 80 barn byggs på tomt intill Fjärilens förskola på Tölö ängar. Pedagogisk idé Förskolan i området Tölö 2 är en plats där barn och vuxna medvetet arbetar tillsammans för en hållbar framtid. Idén hämtas från definitionen om hållbar utveckling = då vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner: Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekologisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekonomisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser. Förskolan Tölö 2 arbetar aktivt med hälsa, miljö och hållbar framtid. Barnen ska redan från starten i förskolan få uppleva samt delta i aktsamhet om och bevarande av natur och miljö, sortering och återvinning av olika föremål och material samt att fatta beslut som gynnar en hållbar framtid. Vi vill förmedla en positiv framtidstro till barnen, att varje individ ingår i ett kretslopp och att varje medveten individuell handling för miljön är betydelsefull. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Politiskt stöd Kungsbacka kommuns politiska vision tar avstamp i de tidigare beskrivna tre dimensionerna av hållbar utveckling för sina miljömål, Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Visionen fastställer att våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Miljömålen ska vidare integreras i pågående processer och hänsyn till miljön ska tas när vi planerar trafik och bostäder, dvs nya fastigheter i bostadsområden som Tölö 2.

Kommunens miljömål förstärker också den pedagogiska idén för förskolan Tölö 2: Källorna för miljöpåverkan är idag snarare tätt förknippade med vårt dagliga liv än med industriell verksamhet. Miljömål för Kungsbacka riktar sig därför till alla individer, företag och organisationer samt kommunala verksamheter - alla har ett ansvar och alla kan göra något. Vi har ett viktigt uppdrag i förskolan att arbeta medvetet för att väcka intresse bland barnen att vara rädda om sin miljö. Stöd i läroplanen Förskolan arbetar efter Läroplanen för förskolan 1998, rev 2010. I kap 1 under Förskolans värdegrund och uppdrag kan man läsa: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. och de mål som beskrivs i kapitel 2:2, Utveckling och lärande: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. Nedan finns de mål från kap 2.2 som styrker förskolans idé: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap,

Hållbar livsstil Attityder, värderingar, normer och levnadsvanor grundläggs och formas under uppväxtåren och därför är det viktigt att satsa på en hälsofrämjande förskola som bidrar till hälsa för både kropp och själ. En hållbar livsstil är nödvändig för framtiden och främjas av förskolans väl avvägda förskoledag med många varierade möjligheter till såväl fysisk aktivitet som avkoppling. Det finns ett samband mellan hälsa och lärande. Den som mår bra fysiskt, psykiskt och socialt har större möjlighter att lära och ta till sig kunskap. Naturen har en stillande, helande effekt och har stor betydelse i verksamheten. Material i förskolan är till stor del hämtade från naturen. Utemiljön innehåller variation och är ett yttre "rum" för förskolans barngrupper. Kroppens välbefinnande uppnås vidare genom närodlad, nyttig och vällagad kost. Barnen ska ha möjlighet att odla och skörda och bör ha möjlighet att delta i och ha kontakt med köket där maten tillreds. Harmoni för individen kompletteras vidare med respekt för varandra och för allas lika värde. Värdegrundsarbete är en ständig process på förskolan. Förskolan ska genom verkstäder erbjuda möjligheter för upptäckare och uppfinnare i förskoleålder. Estetik, entreprenörskap, naturvetenskap och teknik är ämnesområden som har gett avtryck till verkstädernas utformning. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Förhållningssätt Barnen är kompetenta i sig själva och blir i förskolans miljö utmanade till att utforska sin omgivning. De får testa sin förmåga, tankar, idéer, hypoteser och dra slutsatser utifrån eget upptäckande. De vuxna finns med som handledare, organisatörer och har stort ansvar för att erbjuda den spännande miljön som gör barnen nyfikna. Vid barnens utforskande dokumenterar både pedagoger och barn såväl analogt som digitalt och återkopplar genom denna dokumentation till övriga barn och pedagoger. Gruppen och relationerna mellan gruppdeltagarna har stor betydelse vid reflektionen då olika perspektiv och strategier blir framträdande. Gruppen utvecklar sina tankar gemensamt, då utvecklas lärande och en känsla av samhörighet och gemenskap. Den senare är dokumenterat betydelsefull för hälsa och en hållbar livsstil. Inomhusmiljö Miljön inne erbjuder variation, innehåller såväl rymligare som trängre utrymmen, fönster mellan rummen, många ljusinsläpp samt transparenta och speglande material för att öka spänningen och lusten att utforska. Alla fönster i ytterväggar ska vara i barnhöjd för att barn ska kunna uppleva vad som händer utanför. Alla rum har god ljuddämpning. Varje avdelning har en hemvist (stort rum) och två mindre rum. Två avdelningar samutnyttjar en entré med vindfång och tambur samt skötrum/toalett, ateljé/verkstad och uterum/växthus. Skötrum/toalett har utrymme för experimenterande med vatten.

Gemensamma centrala rum är tillagningsköket och i anslutning till det en kombinerad matsal/ samlingsrum, ett avdelningskök samt rum för rörelse. Matsal/samlingsrum är även tänkt för större grupper kvällstid, vid möten för föräldrar eller pedagoger. Personalutrymmen Personalutrymmen ska vara ett personalrum med pentry, ett arbetsrum för pedagoger med en arbetsplats till varje avdelning och en till förskolechefen samt ett vilrum. Återvinning Varje avdelning har egna återvinningskärl. Gemensamt återvinningshus finns på gården utformat så att förskolebarnen kan delta vid sortering av sopor. Uppvärmning Förskolan ska ha solpanel och vindkraftverk för att förespråka alternativa energilösningar. IKT Förskolan har trådlöst nätverk. En dator för administration finns på varje avdelning. Takhängd projektor med duk samt ljudanläggning finns i varje hemvist samt i matsal/samlingsrum. Informationsskärm och interaktivt bord i samlingsrum. I personalens arbetsrum står Pullprintskrivaren. Utemiljö Utemiljön är variationsrik och uppmuntrar till sinnesupplevelser, fantasi och fysisk aktivitet av många olika slag. Här ska barnen mötas och ta del av kunskap, stimulans, rörelse och gemenskap. Tanken är att utemiljön ska vara ett ytterligare rum för barngrupperna. All slags aktivitet ska vara naturligt att göra såväl ute som inne och det behövs flera alternativa utrymmen som gränsar mellan ute inne, t ex vindfången och uterummen. Här kan aktiviteter pågå i alla väder under alla årstider. Även skogspartiet bildar en egen typ av rum. Gården består av platser att leka vid, träd, buskar och odlingslådor för att få uppleva, odla och smaka. Det finns sittplatser för samling, aktivitet eller måltid, kojor och tunnlar för att mötas och knyta kontakter genom. Gården bjuder på olika underlag i form av gräs, flis, sand, asfalt och trädäck. Tanken är att göra övergången mjuk mellan inne och ute. Alla utomhus lekredskap är av naturliga material och säkra såväl för barn som för miljön. En del av gården består av en skogsslänt. I den används en slang till vattenbanan. Vid sidan om banan finns en gradäng; en samlingsplats för alla barn och pedagoger på förskolan. Där firas traditioner tillsammans. Förskolechefens avslutande reflektion Att vara del i ett kreativt sammanhang och barngruppen på förskolan Tölö 2 ska ge alla barn hållbar hälsa och en miljömedveten start i utbildningssystemet.

TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-03-25 Diarienummer FG/2015:60 Bekräftelse av behov av en ny förskola i Kolla Parkstad Förslag till beslut Nämnden för Förskola & Grundskola bekräftar behovet av en ny förskola i Kolla Parkstad Sammanfattning När ett lokalprojekt ligger 2 år bort i nämndens lokalplan ska nämnden bekräfta behovet av lokalen för att en förstudie ska kunna startas. Befolkningsprognosen och bostadsutbyggnaden visar ett tydligt behov av ytterligare förskoleplatser i Kolla Parkstad. För att möta detta behov måste arbetet med en ny förskola startas snarast eftersom en byggprocess pågår under 2,5 till 3 år. Befolkningspronosen visar en ökning av antalet barn i åldrarna 1-5 år med 177 barn från 2015 till 2018. Vid en genomsnittlig efterfrågan på 93% skulle cirka 165 barn efterfråga barnomsorgsplats. För närvarande har Kolla Parkstads förskola lediga platser motsvarande 2 avdelningar eller cirka 40 barn. Ett tillskott av förskoleplatser är därför nödvändigt i Kolla. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-03-25 Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Udo Weis Förskola & Grundskola 0300-83 40 34 udo.weis@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se

TJÄNSTESKRIVELSE Yttrande över departementsskrivelse från Socialdepartementet, DS 2015:19, Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas Förslag till beslut Nämndens förslag till yttrande godkänns och översänds till kommunstyrelsens förvaltning. Sammanfattning Socialdepartementets promemoria innehåller förslag om att upphäva lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december 2015. Den upphävda lagen föreslås fortsätta att gälla ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet. 1 (2) Datum 2015-04-14 Nämnden för Förskola & Grundskola lämnar yttrande angående ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Förvaltningens bedömning är att omställningstiden kan kortas så att vårdnadshavare som beviljats vårdnadsbidrag får behålla bidraget enligt beslut dock längst i sex månader efter att lagen om att kommunalt bidrag upphört, dvs. tom 2016-06-30. Kommunen kan informera ett år innan genomförandet både på hemsidan och via brev berörda familjer i juni 2015. Förskola & Grundskola kan erbjuda fler alternativ till önskade placering i förskola i augusti månad jämfört med i december månad. I augusti finns gott om platser att tillgå då en hel årskull, 1000 barn, går över till förskoleklass. Syftet är att erbjuda plats så nära barnets hem som möjligt. Beskrivning av ärendet Handläggningstid för Kungsbacka kommun är kort, kommunstyrelsens förvaltning har begärt ett yttrande från Förskola och Grundskola. Socialdepartementets skrivelse inkom till Förskola & Grundskola 2015-04-01, Dialog i arbetsutskottet 2015-04-08, Beslut om yttrande Förskola & Grundskola nämnd 2015-04-23, Yttrande till Kommunstyrelsen 2015-04-30, Kommunstyrelsens förvaltning yttrande klart 201505-05, Yttrande KSAU 2015-05-26, Yttrande Kommunstyrelsen 2015-06-16 och Yttrande till socialdepartementet 2015-06-30. KUB1001, v2.0, 2013-02-26 I departementskrivelsen beskrivs; Bakgrund, Nuvarande bestämmelser, Hur föräldrar använder vårdnadsbidraget, Kommunalt vårdnadsbidrag avskaffas, Följdändringar i annan lagstiftning, Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser, Konsekvenser av förslaget för enskilda, administrativa och ekonomiska konsekvenser. Förskola & Grundskola Annika Loven Samuelsson Direkt 0300-83 41 52 annika.loven@kungsbacka.se Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 Fax 0300-83 41 64 forskola.grundskola@kungsbacka.se www.kungsbacka.se

KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Nämnden för Förskola & Grundskola avstår från att kommentera de delar av utredningen som rör lagstiftningen, nationellt nyttjande av vårdnadsbidraget och ekonomiska konsekvenser för enskilda, kommuner och försäkringskassan. Däremot lämnas yttrande angående ikraftträdande- och övergångsbestämmelser inom ramen för Förskola & Grundskolas verksamhetsansvar. Yttrande Förslaget innebär att omställningstiden för familjerna kan vara upp till två år och vårdnadsbidrag som beslutats senast december 2015 avslutas i december 2017. Förvaltningens bedömning är att omställningstiden kan kortas så att vårdnadshavare som beviljats vårdnadsbidrag får behålla bidraget enligt beslut dock som längst i sex månader efter att lagen om att kommunalt bidrag upphört dvs. som längst tom 201606-30. Kommunen kan informera ett år innan genomförandet både på hemsidan och via brev till berörda familjer i juni 2015. Förskola & Grundskola kan erbjuda fler alternativ till önskade placeringar i förskola i augusti månad jämfört med i december månad. I augusti finns fler platser att tillgå då en hel årskull, 1000 barn, går över till förskoleklass. Syftet är att erbjuda plats så nära barnets hem som möjligt. Nyttjande av vårdnadsbidrag i Kungsbacka kommun Antalet vårdnadsbidragen har minskat, se bilaga 1, från år 2009 med 1589 bidrag till år 2014 med 974 bidrag. 2009 var första året med helårseffekt och med flest antal utbetalda vårdnadsbidrag, därefter har antalet bidrag stadigt minskat. Antalet utbetalda bidrag per månad varierar under året men det finns en tydlig ökning under sommarhalvåret. Ekonomiska konsekvenser för Kungsbacka kommun Vårdnadsbidrag i Kungsbacka kommun är beslutat till 3 tkr per månad och utbetalas 12 månader per år, kostnad per helår är 36 tkr. Kostnaden per förskoleplats var enligt 2013 års SCB-statik 134 500 kr i Kungsbacka kommun. Merkostnaden för nyttjande av förskoleplatser jämfört med vårdnadsbidrag finns i bilaga 2. Beslutsunderlag Socialdepartementets skrivelse 2015:19 Anette Liedström Hjorth Förvaltningschef Bilagor: Översikt Förskola & Grundskolas vårdnadsbidrag 2008-2015 Ekonomiska konsekvenser för Förskola & Grundskola Beslutet skickas till Kommunstyrelsen förvaltning

Ds 2015:19 Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas -- -- REG ERJ NGSKANSLIET Socia!departementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Webbplats: fritzes.se För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss -hur och varför. statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remiss Omslag: Regeringskansliets standard. Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2015. ISBN 978-91-38-24276-6 ISSN 0284-6012

Innehåll l Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 5 2.1 Förslag tilllag om upphävande av lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag... 5 2.2 Förslag tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken... 6 2.3 Förslag tilllag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd... 9 2.4 Förslag tilllag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)... 10 2.5 Förslag tilllag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 12 2.6 Förslag tilllag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)... 14 3 Slopat kommunalt vårdnadsbidrag... 15 3.1 Bakgrund... 15 3.2 Nuvarande bestämmelser... 15 3.3 Hur föräldrar använder vårdnadsbidraget... 17 3.4 Kommunalt vårdnadsbidrag avskaffas... 19 3.5 Följdändringar i annan lagstiftning... 24 3.6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 27 l

Innehåll Os 2015:19 4 Konsekvenser av förslaget... 31 4.1 För enskilda... 31 4.2 Administrativa och ekonomiska konsekvenser... 32 4.2.1 Effekter på kommunal sektor... 33 4.2.2 Effekter på transfereringssystemen... 35 4.2.3 Effekter för domstolarna, statliga myndigheter samt arbetslöshetskassorna... 36 4.2.4 ED-rättsliga aspekter och administration av familjeförmåner... 37 5 Författningskommentar... 39 5.1 Förslaget tilllag om upphävande av lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag... 39 5.2 Förslaget tilllag om ändring i socialförsäkringsbalken... 39 5.3 Förslaget tilllag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd... 41 5.4 Förslaget tilllag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)... 41 5.5 Förslaget tilllag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 41 5.6 Förslaget tilllag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)... 42 2

l Sammanfattning Promemorian innehåller förslag om att upphäva lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag. Ett upphävande av lagen medför att följdändringar måste göras i socialförsäkringsbalken, lagen (1982:80) om anställningsskydd, föräldraledighetslagen (1995:584), lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring samt inkomstskattelagen (1999:1229). Förslaget innebär att lagen om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december 2015. Den upphävda lagen föreslås fortsätta att gälla i fråga om ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet. 3

2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om upphävande av lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag Härigenom föreskrivs att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag ska upphöra att gälla vid utgången av december 2015. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om ärenden om kommunalt vårdnadsbidrag som har anhängiggjorts hos en kommun före den 1 januari 2016, och som till någon del avser vårdnadsbidrag för tid före upphävandet. 5

2 Lagtext Os 2015:19 2.2 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken Härigenom föreskrivs i fråga om socialförsäkringsbalken dels att 26 kap. 23 och 114 kap. 23 ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 26 kap. 23 ska utgå, dels att 12 kap. 38, 97 kap. 13, 102 kap. 15 och 114 kap. 8 ska ha följande lydelse. N uvarande lydelse F öreslagen lydelse 12 kap. 38 1 För en förälder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i 5 kap. 6 och 8, ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 240-dagarsvillkoret i 35 1 är uppfyllt. Vidare ska för en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning en sjukpenninggrundande inkomst beräknad enligt 26 kap. 22 a anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning. F ör en förälder som fått vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, ska det bortses från sådan tid som föräldern fått sådant bidrag när det bestäms om 2 40-dagarsvillkoret i 3 5 1 är uppfyllt, om detta är mer förmånligt för föräldern. 1 Ändringen innebär att tredje stycket tas bort. 6

Ds 2015:19 2 Lagtext 97 kap. 13 2 Med vissa andra inkomster enligt 2 6 avses följande: 1. inkomst som på grund av 3 kap. 9-13 inkomstskattelagen (1999: 1229) eller skatteavtal inte ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital, 2. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggs bidrag, 3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad, 4. skattepliktiga inkomster 4. skattepliktiga inkomster enligt 5 lagen (1991:586) om enligt 5 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom- särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 5. vårdnadsbidrag enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag, och 6. etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. lands bosatta, och 5. etableringsersättning enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år ska beaktas för det senare året. Med vissa andra inkomster enligt 7 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 första stycket 1-3, 5 och 6 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före år 1991. 102 kap. 15 3 Med vissa andra inkomster enligt 7 5 avses detsamma som i 97 kap. 13 första stycket 1-3 och 5 samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukdomsfall som inträffat före år 1991. 2 Senaste lydelse 2010:352. 3 Senaste lydelse 2010:352. 7