Siida-framtidens sameby

Siida-framtidens sameby Förslagets huvudsakliga innehåll Dokumentet innehåller förslag om en särskild typ av kommun en folkvald sameby. Den samiska kommunen - siida är inte istället för de svenska kommunerna, utan ett komplement för att ett lokalt samiskt självbestämmande. Den folkvalda samebyn kompletterar därför även Sametinget och siidans kompetensområde får, i likhet med Sametingets, utvecklas i samråd med det övriga samhället. Grundläggande bestämmelser om siida ges i en särskild lag siidalagen, som har kommunallagen (1991:900), delar av rennäringslagen (1971:437) och delar av sametingslagen (1992:1433) som utgångspunkt. Förslaget ger alla samer, som finns i den samiska röstlängden, rösträtt i någon siida, trots att siidans territorium endast finns inom renskötselområdet. Siidaindelningen överensstämmer med nuvarande samebyindelning. Siidans fullmäktigeförsamling skall bestå av lägst 17 ledamöter och väljas vart fjärde år, samtidigt som valet till Sametinget. Vidare föreslås att svensk lagstiftning får vissa nya termer, som rör samiska förhållanden. Termen renskötselrätt byts ut mot samisk rätt, i syfte att bättre beskriva rättens innehåll. När det gäller den mark, som samerna har bebott och nyttjat sedan urminnes tid, har svensk lagstiftning använt ett stort antal olika begrepp. De föreslagna benämningarna är istället samernas land och samernas renbetesland. Skillnaden mellan dessa är att samernas land i allt väsentligt utgörs av lagfartslös mark inom renskötselområdet, medan samernas renbetesland är mark, där renbete är tillåten, åtminstone under vissa tider av året, men som har en lagfaren ägare. Förslaget innehåller vidare en uppdelning, i lagstiftningen, av samernas civilrättsliga rätt och rätten att bedriva rennäring. Näringslagstiftningen, renskötsellagen, har sitt ursprung i rennäringslagen, utom de delar som rör samernas civilrättsliga rätt. Den föreslagna näringslagen innebär en avreglering och en förstärkning av skyddet för rennäringen mot annan markanvändning. Benämningen för den association, som organiserar rennäringen föreslås bli čearrut, tjielde eller tjelddieh. 1

FÖRSLAGETS LAGFÖRSLAG. 1 Förslag till Siidalag Härigenom föreskrivs följande. 1 kap Inledande bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser om en särskild typ av kommun siida. Siidans högsta beslutande organ är siidatinget. När uttrycket siida används i denna lag, avses även sijdda och sijte. Siidans historiska grund 2 Siidans historiska grund är lappby, som gemensam fastighet för ett antal lappskatteland före 1886 års lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige. Siida på grunden svensk lagstiftning 3 Siidans grund är lappby enligt 1 5, 1886 års Lag angående de svenska Lapparnes rätt till renbete i Sverige, 2 6, 1898 års Lag om de svenska lapparnes rätt till renbete i Sverige och 3 7, 1928 års Lag om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige samt sameby enligt 6 och Muonio koncessionssameby enligt 86, rennäringslagen (1971:437) Medlemmarnas rättsstatus 4 Medlemmarna i siidan är av samisk härkomst (same) och får enligt bestämmelserna i denna lag, inom siidaområdet, använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Rätten enligt första stycket (den samiska rätten) är såväl en enskild, som en kollektiv rätt och tillkommer den samiska befolkningen på grunden urminnes hävd. 2

Den samiska rättens utövande 5 Siidamedlem får enligt särskilda bestämmelser bedriva renskötsel. 6 Siidamedlem får på utmark inom siidaområdet på samernas land uppföra byggnad som behövs för utövande av renskötsel, jakt, fiske, slöjd eller turistisk verksamhet. 7 Om det behövs virke till byggnad som avses i 6, får skog avverkas på de delar av siidaområdet som är samernas land inom lappmarkerna, renbetesfjällen eller de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete. 8 Siidamedlem har rätt att inom siidaområdet på samernas land taga virke till uppförande eller ombyggnad av familjebostad. 9 Siidamedlem får jaga och fiska på samernas land inom siidaområdet. Inom samernas land på de områden i Jämtlands och Dalarnas län som vid utgången av juni 1992 ägdes av staten och var särskilt upplåtna till renbete får siidamedlem fiska till husbehov. Jakt eller fiske enligt 1:a eller 2:a stycket får ske endast om det ej medför olägenhet för renskötseln eller stör renarnas betesro. Siidamedlem, som är renägare, får utöver vad som anges i 1:a och 2:a stycket för sitt husbehov jaga och fiska på samernas renbetesland, när renskötsel är tillåten där. Den samiska rättens upphörande i vissa fall m m 10 Regeringen kan förordna om upphävande av den samiska rätten enligt 4 för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap expropriationslagen (1972:719) 11 Medför upphävande av den samiska rätten skada eller olägenhet för siidan eller siidans medlemmar utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som endast drabbar rennäringen, skall tillfalla renskötseln inom berörd siida. 12 I fråga om upphävande av den samiska rätten och ersättning med anledning därav gäller, utöver bestämmelserna i 10-11, i tillämpliga delar bestämmelserna i expropriationslagen (1972:719) om expropriation av särskild rätt till fastighet. 3

Upplåtelse av mark och vatten m m 13 Siidan får upplåta rättighet som ingår i den samiska rätten. Avser upplåtelsen rätt till jakt eller fiske, kräves dessutom att upplåtelsen är förenlig med god jaktvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt och fiske enligt 9. Rätten enligt 1 st gäller på samernas land ovan lappmarksgränsen i Norr- och Västerbottens län och på samernas land på renbetesfjällen i Jämtlands län. På samernas land nedanför odlingsgränsen som ägs av staten eller vid utgången av 1992 ägdes av staten, skall staten för nyttjanderättsupplåtelser som inte avser skogsavverkning utge ersättning. 14 Nyttjanderätt får upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan olägenhet för renskötseln. 15 Upplåtelse enligt 13, skall ske mot avgift, om ej särskilda skäl föreligger för avgiftsfrihet. 2 kap. Indelning, medlemskap Siidaindelning 1 Svenska delen av Sápmi är indelat i siida. Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter. 2 Siidaindelning beslutas av Sametinget. Medlemskap 3 Siidamedlem är den som kan härleda sitt ursprung till lapp- eller samebyn enligt 1 kap 2 och 3 och är själv eller har en förälder upptagen i sameröstlängd enligt 3 kap 3 Sametingslagen (1992:1433). Siidan kan som medlem anta annan same än som avses i första stycket, om denne är upptagen i sameröstlängd för en annan siida. 3 kap. Siidaorganisationen Siidatinget 4

1 I varje siida finns det en beslutande församling: siidatinget bestående av lägst 17 ledamöter, utsedda genom val. För ledamöterna skall det utses ersättare enligt bestämmelserna i 18 kap 53 vallagen (1997:157) rörande val till landstinget. Tingets uppgifter 2 Tinget beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för siidan, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, 2. budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, 3. nämndernas organisation och verksamhetsformer, 4. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, 5. val av revisorer och revisorsersättare, 6. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda, 7. årsredovisning och ansvarsfrihet, samt 8. folkomröstning i siidan. Styrelse och nämnder 2 Siidatinget skall tillsätta en siidastyrelse, bestående av högst 5 ledamöter och lika många ersättare. En av ledamöterna skall därvid utses att vara ordförande. Styrelsen skall 1 leda och samordna förvaltningen av siidans angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. 2 bereda och yttra sig i ärenden som skall handläggas av siidatinget, 3 handha den ekonomiska förvaltningen, 4 verkställa siidatingets beslut om verkställigheten inte uppdragits åt någon annan, 5 fullgöra de uppdrag som siidafullmäktige överlärmnat till styrelsen. 6 fatta beslut enligt renskötsellagens bestämmelser 3 Siidatinget skall tillsätta en valnämnd som skall svara för siidavalet. 5

Siidatinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet. 4 kap. Siidans befogenheter Allmänna befogenheter 1 Siidan får själv ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till siidans område eller deras medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, kommun, landsting eller någon annan. 2 Siidan skall behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. 3 Siidan får inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft som är till nackdel för medlemmarna, om det inte finns synnerliga skäl för det. 4 Om siidans rätt att meddela föreskrifter för medlemmarna och för skötseln av sina uppgifter ta ut skatt finns det föreskrifter i regeringsformen. Särskilt om utövande av den samiska rätten 5 Siidatinget kan besluta om inskränkningar i fråga om utövande av den samiska rätten, med iakttagande av bestämmelsen i 2. Särskilt om näringsverksamhet m. m. 5 Siidan får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar eller tjänster åt medlemmarna. 6 Siidan får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet inom siidaområdet. Partistöd 7 Siidan får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i tinget 8 Tinget skall besluta om partistödets omfattning och formerna för det. Stödet får inte utformas så, att det otillbörligt gynnar eller missgynnar ett parti. 9 Arbetsordning 6

Siidatinget skall i en arbetsordning siidaordningen, meddela de föreskrifter som behövs för fullmäktigeförsamlingen, styrelsen och övriga nämnder. Siidaordningen skall alltid innehålla föreskrifter om 1 Siidatingets offentlighet 2 Siidatingets språk 3 Sammanträdesplats 4 Sammanträdestider 5 Kallelse till sammanträde 6 Hinder för tjänstgöring, ersättares tjänstgöring 7 Ärenden och handlingar, turordning vid handläggningen 8 Närvarorätt/yttranderätt 9 Ledamöters initiativrätt 10 Talarordning och övriga ordningsfrågor 11 Hur ärenden avgörs 12 Handläggning av interpellationer och frågor 13 Handläggning av motioner 14 Siidamedlemmarnas frågestund 15 Protokollets utformning 16 Regler för presidium 17 Regler för styrelse och andra nämnder 5 kap. Ekonomisk förvaltning Mål för den ekonomiska förvaltningen 1 Siidan skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. 7

Medelsförvaltningen 2 Siidan skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 3 Siidatinget skall meddela närmare föreskrifter om medelsförvaltningen. Siidan får ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som de tillhandahåller. Budgetens innehåll 4 Siidan skall varje år upprätta en budget för nästa kalenderår (budgetår). 5 Budgeten skall innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. Av planen skall det framgå hur utgifterna skall finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut. Budgeten skall också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år. Budgetåret skall därvid alltid vara periodens första år. Budgetprocessen 6 Förslag till budget skall upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl till det, får budgetförslaget upprättas i november månad. 7 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast skall lämna in sina särskilda budgetförslag till styrelsen. 8 Budgeten fastställs av tinget före november månads utgång. De år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall budgeten fastställas av nyvalt ting. 9 Styrelsens förslag till budget skall hållas tillgängligt för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då budgeten skall fastställas. Den plats där förslaget hålls tillgängligt skall anges i kungörelsen. Utgiftsbeslut under budgetåret 10 Om tinget beslutar om en utgift under löpande budgetår, skall beslutet innefatta också anvisning om hur utgiften skall finansieras. 8

Förbud mot pantsättning 11 Siidan får inte upplåta panträtt i sin egendom till säkerhet för en fordran. Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen. Räkenskapsföring och redovisning 12 Styrelsen och övriga nämnder skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som de förvaltar. 13 Styrelsen bestämmer när övriga nämnder senast till styrelsen skall redovisa sin medelsförvaltning under föregående budgetår. 14 När styrelsen har fått övriga nämnders redovisningar, skall den avsluta räkenskaperna med ett årsbokslut och sammanfatta detta i en årsredovisning. 15 I årsredovisningen skall upplysning lämnas om utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid årets slut. Upplysning skall också lämnas om borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser. Årsredovisningen skall också omfatta sådan siidaverksamhet som bedrivs i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller handelsbolag. 16 Årsredovisningen skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed. 17 Årsredovisningen skall lämnas över till siidatinget och revisorerna snarast möjligt och senast den l juni året efter det år som redovisningen avser. 18 Årsredovisningen skall godkännas av siidatinget. Det bör inte ske innan tinget enligt 6 kap. 12 andra stycket beslutat om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 19 Årsredovisningen skall hållas tillgänglig för allmänheten från och med kungörandet av det sammanträde i tinget då årsredovisningen skall godkännas. Den plats där årsredovisningen hålls tillgänglig skall anges i kungörelsen. 20 Tinget får bestämma att allmänheten får ställa frågor om årsredovisningen vid ett sammanträde med tinget. 21 Tinget kan meddela närmare föreskrifter om redovisningen. 9

6 kap. Revision Val av revisorer och revisorsersättare 1 Under de år då val av tinget har förrättats i hela Sápmi skall nyvalda tinget välja revisorer och revisorsersättare för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. 2 Vid revision av verksamheten skall minst två revisorer och lika många ersättare väljas. 3 Om en revisor som inte har utsetts vid ett proportionellt val avgår under mandattiden, får tinget förrätta fyllnadsval för återstoden av denna tid. Jäv 4 Den som är redovisningsskyldig till siida får inte 1. vara revisor eller revisorsersättare för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, 2. delta i val av revisor eller revisorsersättare som skall granska sådan verksamhet, eller 3. delta i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Första stycket skall tillämpas också på make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller annan närstående till den redovisningsskyldige. Revisorernas ställning 5 Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Revisorernas uppgifter 6 Revisorerna granskar i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. 7 Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än när handläggningen av sådana ärenden har vållat siidan ekonomisk förlust eller när granskningen sker från allmänna synpunkter. Revisorernas förvaltning 10

8 Revisorerna svarar själva för den förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, om inte tinget bestämmer något annat. 9 De beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning skall tas upp i protokoll. Revisionsberättelse 10 Revisorerna skall varje år till tinget avge en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. 11 Om anmärkning framställs, skall anledningen till denna anges i revisionsberättelsen. Anmärkningar får riktas mot 1. nämnder 2. de enskilda förtroendevalda i sådana organ. Berättelsen skall innehålla också ett särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet tillstyrks eller ej. Prövning av frågan om ansvarsfrihet 12 Tinget skall inhämta förklaringar över de anmärkningar som har framställts i revisionsberättelsen. Därefter skall tinget vid ett sammanträde före utgången av året efter det år som revisionen avser besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller vägras. 13 Om ansvarsfrihet vägras, får tinget besluta att skadeståndstalan skall väckas. Talan som inte grundas på brott skall väckas inom ett år från det att beslutet om vägrad ansvarsfrihet fattades. Annars är rätten till sådan talan förlorad. Revisionsreglemente 18 Tinget får meddela närmare föreskrifter om revisionen. 11

7 kap. Laglighetsprövning Tillämpningsområde 1 Varje siidamedlem har rätt att få lagligheten av siidans beslut prövad genom att överklaga dem hos Sametinget. Sametingets beslut får överklagas hos länsrätten. 2 Följande beslut får överklagas: 1. beslut av tinget, 2. beslut av en nämnd 3. sådana beslut av revisorerna som avses i 6 kap. 13. 3 Föreskrifterna i detta kapitel gäller inte om det i lag eller annan författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Hur besluten överklagas 4 Ett beslut överklagas skriftligt. I sina klagomål skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och de omständigheter som han stöder sitt överklagande på. 5 Överklagandet skall ges in till siidan. Klagotid 6 Överklagandet skall ha kommit in till siidan inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på siidans anslagstavla att protokollet över beslutet justerats. Anslaget om protokollsjusteringen måste vara uppsatt på anslagstavlan under hela klagotiden för att tiden skall löpa ut. 7 Om överklagandet före klagotidens utgång har kommit in till Sametinget i stället för till siidan, skall överklagandet ändå prövas. Grunder för laglighetsprövningar 8 Ett överklagat beslut skall upphävas, om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 12

2. beslutet hänför sig till något som inte är en angelägenhet för samebyn 3. det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, eller 4. beslutet strider mot lag eller annan författning. Något annat beslut får inte sättas i det överklagade beslutets ställe. 9 Om ett fel har saknat betydelse för ärendets utgång, behöver beslutet inte upphävas. Detsamma gäller om beslutet har kommit att förlora sin betydelse till följd av senare inträffade förhållanden. 10 Vid prövningen av överklagandet får inte beaktas andra omständigheter än sådana som klaganden har hänvisat till före klagotidens utgång. Processuella frågor 11 Vid tillämpningen av förvaltningsprocesslagen (1971: 291) skall siidan anses som part. 12 Ett föreläggande enligt 5 förvaltningsprocesslagen (1971:291) får inte gälla sådana brister i skrivelsen med överklagandet som består i att denna inte anger den eller de omständigheter på vilka klaganden stöder sitt överklagande. Föreskriften i 29 förvaltningsprocesslagen om rätt att utan yrkande besluta till det bättre för enskild skall inte tillämpas. 13 Föreskrifter om hur länsrättens beslut överklagas finns i förvaltningsprocesslagen (1971: 291). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag 1995: 84. 14 Om länsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden emot, får bara klaganden själv överklaga beslutet. Om länsrätten eller kammarrätten har upphävt ett beslut eller förbjudit att det verkställs, får domstolens beslut överklagas av siidan och av deras medlemmar. Rättelse av verkställighet 15 Om ett beslut har upphävts genom ett avgörande som har vunnit laga kraft och om beslutet redan har verkställts, skall det organ som har fattat beslutet se till att verkställigheten rättas i den utsträckning som det är möjligt. 13

8 kap. Val till siidafullmäktige 1 Val till siidatinget skall hållas vart fjärde år (valåret), samtidigt som sametingsvalet. Valkrets och valnämndens uppgifter 2 För valet till siidatinget finns en valkrets. Valnämnden utser valförrättare och förbereder valet samt har i övrigt de uppgifter som framgår av detta kapitel. Rösträtt m. m. 3 Rösträtt till siidan har den som är upptagen i sameröstlängd för siidan. För sameröstlängd finns bestämmelser i 3 kap 3-6 och 4 kap Sametingslagen (1992:1433) 4 Den som är upptagen i sameröstlängd skall genom valnämndens försorg erhålla ett röstkort i form av ett ytterkuvert samt ett innerkuvert och ett omslagskuvert. Röstkorten och kuverten skall sändas till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Om en röstberättigad har förlorat sitt röstkort/ytterkuvert eller om röstkortet/ytterkuvertet inte har kommit honom tillhanda, är han berättigad att efter framställning till valnämnden få ett duplettröstkort/duplettytterkuvert. Sådant kort skall vara tydligt märkt som duplettröstkort. Kandidater 5 Den som har rösträtt i siidavalet är valbar till siidatinget. 6 Kandidater till siidatinget skall anmälas till valnämnden senast den 25 mars valåret. Av anmälan skall framgå vilken grupp, vilket parti eller liknande sammanslutning som kandidaterna tillhör. Anmälan skall också innehålla uppgift på namn på minst tre kandidater i bestämd ordningsföljd. Till anmälan skall fogas skriftlig förklaring från varje kandidat att han givit sitt tillstånd att anmäla honom. Valnämnden beslutar om registrering av grupper, partier eller liknande sammanslutningar och kandidater. Nämndens beslut får inte överklagas. Andra än kandidater för registrerade grupper, partier eller liknande sammanslutningar är inte valbara. 14

Valsedlar 7 Valnämnden utfärdar valsedlar. På valsedel skall anges grupp, parti eller liknande sammanslutning samt minst tre kandidater för gruppen, partiet eller sammanslutningen. För en registrerad grupp, ett parti eller en sammanslutning får finnas valsedlar med olika kombinationer av kandidater. 8 Valsedlarna skall vara lika till storlek och material. 9 Varje registrerad grupp, parti eller sammanslutning tilldelas valsedlar till det antal valnämnden beslutar, lika för alla. Finns det olika valsedlar för samma grupp, parti eller sammanslutning, gäller detta varje sådan variant av valsedeln. Valsedlar till större antal tillhandahålles av valnämnden om beställaren betalar valsedlarna i förskott. Röstning 10 Den som har rösträtt i siidavalet får rösta antingen i vallokal eller genom att sända sin valsedel till valnämnden med posten (brevröstning). 11 Valnämnden beslutar på vilka orter röstning kan ske i vallokal. Vallokaler skall hållas öppna mellan klockan 8 och 20 valdagen. Röstning i vallokal 12 Vid röstning i vallokal lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. Väljaren lämnar innerkuvert och det ytterkuvert som också är röstkort till valförrättaren. Denne kontrollerar att väljaren ställt i ordning bara ett innerkuvert och att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger valförrättaren i väljarens närvaro in innerkuvertet i ytterkuvertet och tillsluter det. Valförrättaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn. Den som saknar det ytterkuvert som också är röstkort får inte rösta. Väljare som inte är känd för röstmottagaren skall legitimera sig. Gör han inte det får han inte rösta. 13 Är innerkuvertet försett med obehörig märkning får det inte tas emot. Har väljaren lämnat mer än ett innerkuvert får endast ett av dem tas emot. Om väljaren begär det, skall samtliga innerkuvert återlämnas till honom. 14 Vid röstning i vallokal gäller också 9 kap. 2 andra stycket, 7 och 15 samt 10 kap. 3 vallagen (1997:157). Avbryts röstningen skall mottagna ytterkuvert förvaras på betryggande sätt. Lag (1997:168). 15

15 Valförrättaren skall omgående sända de mottagna förslutna ytterkuverten till valnämnden tillsammans med förteckningen över de väljare som röstat i vallokalen. Försändelsen skall sändas som värdepost. Brevröstning 16 Vid brevröstning lägger väljaren själv in sin valsedel i ett innerkuvert och tillsluter det. I närvaro av två vittnen lägger väljaren sedan innerkuvertet i det ytterkuvert som också är röstkort och tillsluter det. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet en försäkran på heder och samvete att han gjort på detta sätt. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran och att de inte känner till något förhållande som strider mot de uppgifter väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn får inte vara vittne. Sedan brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt första stycket lägger väljaren in försändelsen i ett omslagskuvert och tillsluter detta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden. En väljare som på grund av kroppsligt fel inte kan avge sin röst i föreskriven ordning får vid röstningen anlita biträde som han utsett. 17 Brevröstningsförsändelse skall avges senast på valdagen. 18 Vid varje tillfälle då brevröstningsförsändelser kommer in till valnämnden skall antalet antecknas i ett särskilt protokoll. I väntan på den slutliga sammanräkningen och mandatfördelningen skall försändelserna förvaras på ett betryggande sätt. Sammanräkning 19 Vid en offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart det kan ske sedan en vecka förflutit från valdagen, skall valnämnden granska och räkna de avgivna rösterna. Vid sammanräkningen prövar valnämnden valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut som denna prövning föranleder. Härvid gäller för valnämnden i tillämpliga delar vad som enligt 18 kap. 9 och 10 samt 11 första stycket 1 och andra stycket 4 vallagen (1997:157) gäller för länsstyrelsen vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Vid förrättningen skall protokoll föras. Lag (1997: 168). 20 Granskningen inleds med att de ytterkuvert som kommit in från vallokalerna räknas. Antalet kuvert jämförs med antalet avgivna röster enligt förteckningarna från vallokalerna. Därefter antecknas i röstlängden vilka väljare som har röstat i vallokal. 16

Har någon väljare röstat mer än en gång i vallokal, skall hans röster förklaras ogiltiga och ytterkuverten med hans röster obrutna läggas åt sidan. 21 Sedan de röster som skall förklaras ogiltiga enligt 20 andra stycket har lagts åt sidan och anteckning om ogiltigförklaringen har gjorts i protokollet, kontrolleras att övriga ytterkuvert är tillslutna. Är ytterkuvertet tillslutet, bryts det och innerkuvertet granskas. Därvid kontrolleras att innerkuvertet är av föreskriven beskaffenhet och att väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert samt att innerkuvertet inte är försett med obehörig märkning. 22 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 20 läggs innerkuvertet i en valurna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytteroch innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 23 Sedan rösterna från vallokalerna har behandlats enligt 20--22, fortsätter granskningen med de röster som har avgivits genom brevröstning och som har kommit in till valnämnden före förrättningens början. Brevröster som kommer in efter förrättningens början läggs utan vidare åtgärd åt sidan. 24 Granskningen av brevröstningsförsändelserna inleds med att omslagskuverten räknas, varefter antalet antecknas i protokollet. Därefter kontrolleras att 1. omslagskuverten inte har blivit öppnade efter tillslutandet, och 2. försändelsen inte har avgetts senare än på valdagen. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i första stycket skall de godkända försändelserna behandlas vidare enligt vad som föreskrivs i 25. I annat fall läggs försändelserna åt sidan. Antalet försändelser som har lagts åt sidan antecknas i protokollet. 25 När kontrollen enligt 24 är avslutad, öppnas de godkända omslagskuverten. Därefter kontrolleras att samma väljare inte har lagt mer än ett ytterkuvert i omslagskuvertet och att väljaren inte har röstat i vallokal eller mer än en gång genom brevröstning. Föreligger inte någon brist vid den granskning som avses i andra stycket behandlas ytterkuvertet vidare enligt 26. I annat fall förklaras rösterna i försändelsen ogiltiga, anteckning härom görs i protokollet och försändelsen läggs åt sidan. 26 När kontrollen enligt 25 är avslutad, granskas ytterkuverten till de försändelser som inte då har lagts åt sidan. 17

Därvid kontrolleras att försändelsen är i föreskrivet skick. Om så är fallet, bryts ytterkuvertet och innerkuvertet granskas på samma sätt som är föreskrivet i 22 andra stycket beträffande innerkuvert för röstning i vallokal. 27 Föreligger inte någon brist vid den granskning som skall göras enligt 26 läggs innerkuvertet i en valurna tillsammans med de godkända innerkuverten från röstningen i vallokalerna. I annat fall förklaras rösten ogiltig och ytter- och innerkuvert läggs åt sidan. Därvid skall innerkuvertet ligga i ytterkuvertet. Anteckning om ogiltigförklaringen görs i protokollet. 28 När sammanräkningen är klar skall försändelser, ytterkuvert och innerkuvert som skall läggas åt sidan samt ogiltiga valsedlar läggas in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till dess valet har vunnit laga kraft. Godkända valsedlar läggs in i särskilda omslag som förseglas och förvaras till utgången av den tid valet gäller. Lag (1995:553). 29 Vid mandatfördelningen mellan grupper, partier och liknande sammanslutningar skall mandaten fördelas proportionellt på grundval av valresultatet. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat den grupp, det parti eller motsvarande som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas genom att gruppernas, partiernas eller de liknande sammanslutningarnas röstetal delas med det tal som är ett högre än det dubbla antalet mandat som redan har tilldelats gruppen, partiet eller sammanslutningen. Sedan valnämnden fördelat mandaten i siidatinget skall resultatet av valet offentliggöras genom kungörelse i tidningen Samefolket. Valnämnden skall utan dröjsmål till Sametinget redovisa resultatet av valet samt utfärda bevis till valda ledamöter och ersättare. 30 Om en ledamot har avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande inkalla en ny ordinarie ledamot enligt de bestämmelser i 18 kap. 62 vallagen (1997: 157) som avser ny ordinarie landstingsledamot. Om en ersättare för ledamot har inträtt som ordinarie ledamot eller avgått som ersättare av annan orsak, skall valnämnden på anmälan av siidastyrelsens ordförande utse ytterligare ersättare enligt de bestämmelser i 18 kap. 63 vallagen (1997:157) som avser ersättare för landstingsledamot. Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen skall valsedlarna åter läggas in i omslag på sätt som föreskrivs i 31. Lag (1997:168). 31 Valnämndens beslut enligt 22, 32 och 32 a får överklagas hos Valprövningsnämnden. Ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden 18

var röstberättigad vid valet. Det får också överklagas av en grupp, ett parti eller en liknande sammanslutning som har deltagit i valet. Överklagandet skall ges in till Valprövningsnämnden och vara nämnden till handa tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att resultatet av valet offentliggjorts enligt 32 eller 32 a. Vid Valprövningsnämndens prövning av överklaganden som avses i denna paragraf får nämnden upphäva valet eller föranstalta om andra mindre ingripande åtgärder enligt de grunder som anges i 19 kap. 18 eller 19 vallagen (1997:157). Lag (1997:168). Övergångsbestämmelser 1 De uppgifter som enligt denna lag ankommer på valnämnden skall vid det första valet fullgöras av Sametingets valnämnd. 2 Samebyar i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar ovanför lappmarksgränsen i Norr- och Västerbotten och Muonio sameby blir efter första siidavalet siida. 19

2 Förslag till renskötsellag Härigenom föreskrivs att rennäringslagen (1971:437) upphör att gälla att följande skall gälla för renskötselns bedrivande: Renskötselrätt 1 För rätten att bedriva renskötsel i Sverige finns bestämmelser i siidalagen. Renskötselområdet m m 2 Renskötsel får bedrivas inom följande områden (renskötselområdet) 1. hela året på samernas land ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland ovanför odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län och på renbetesfjällen i Jämtlands län. på samernas land för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen i Norr- och Västerbottens län. Mark som ägs eller vid utgången av juni 1992 ägdes av staten är i denna lag samernas land. på samernas renbetesland för skogsrenskötsel mellan lappmarksgränsen och odlingsgränsen. på samernas renbetesland inom Muonio siida. 2. den 1 oktober--den 30 maj (vinterbetesmarkerna) på samernas land nedanför odlingsgränsen på samernas renbetesland på ömse sidor om lappmarksgränsen. på samernas renbetesland utanför renbetesfjällen i Jämtlands län där renskötsel av ålder bedrivs vissa tider på året. Med renbetesfjällen förstås de vid avvittringen för samerna avsatta renbetesfjällen och de områden som sedermera upplåtits till utvidgning av dessa fjäll. 3 Om rätt att efter särskilt tillstånd driva renskötsel under hela året inom vissa områden nedanför lappmarksgränsen finns bestämmelser i 4 2 stycket och 63-69. 20

4 För renskötseln finns čearrut (nordsamiska), tjielde (lulesamiska) eller tjelddieh (sydsamiska). När uttrycken čearru, čearrut används i denna lag avses även tjiellde, tjielde och tjeldie, tjeldieh. Mark som anges i 2 fördelas enligt bestämmelserna i 2 kap 2 siidalagen. Betesområdet för čearrut sammanfaller med siidaområdet. čearrut enligt denna lag är samebyar enligt rennäringslagen (1971:437) i Kopparbergs och Jämtlands län, samebyar väster om lappmarksgränsen i Norroch Västerbottens län samt Muonio sameby. čearrut och medlemmar m. m. 5 čearrut har till ändamål att enligt denna lag för medlemmarnas gemensamma bästa ombesörja renskötseln inom betesområdet. 6 čearrut kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter när registrering skett enligt 26. čearrut företräder medlemmarna i frågor som rör renskötseln eller medlemmarnas gemensamma intressen inom rennäringen i övrigt. 7 Medlem i čearru är renägande siidamedlem enligt 2 kap 3 siidalagen. Renskötselns utövande 8 čearru får för medlemmarnas gemensamma behov använda byns betesområde för renbete. Sametinget beslutar om det högsta antal renar som får hållas på bete inom betesområde enligt 4. Hänsyn skall därvid tas till andra intressen. Om det behövs för att bevara renbetet eller annars främja renskötseln, kan Sametinget förordna om inskränkning i betesrätten. Om čearru bryter mot ett beslut enligt andra eller tredje stycket får Sametinget vid vite förelägga att följa beslutet. Har čearru med stöd av 22 första stycket bestämt hur många renar en medlem högst får inneha, får ett föreläggande att minska antalet renar även riktas mot en medlem som inte följer čearrus beslut. 9 čearru får inom betesområdet utföra arbetshage eller annat stängsel för renarna, renslakteri eller annan anläggning som behövs för renskötseln. 10 Om det behövs virke till en anläggning eller en byggnad som avses i 9, får skog avverkas på samma områden som siidamedlem får nyttja enligt 1 kap 6 siidalagen. 21

På samernas renbetesland utanför lappmarkerna och renbetesfjällen som hör till en čearrus betesområde får čearru för det ändamål som anges i första stycket ta endast torra träd, vindfällen, skogsavfall, tall- och grantjur eller, för tillfälligt behov, lövträd som växer på utmark. 11 Medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearrus betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel får där taga bränsle för eget behov. 12 Om det är oundgängligen är nödvändigt att skaffa foder till renarna, får čearru eller medlem i čearru fälla lavbevuxna träd, i första hand torra eller oväxtliga träd, inom betesområdet. Avverkning på samernas renbetesland skall om möjligt ske efter anvisning av markens ägare eller brukare. 13 För skog som avverkas på samernas land inom čearrus område, behöver ersättning ej lämnas. Detsamma gäller växande lövträd som eljest tages inom samernas renbetesland inom lappmarkerna och på renbetesfjällen. I andra fall än som avses i första stycket skall ersättning lämnas för rotvärdet av växande träd som tages. Kan överenskommelse ej uppnås om ersättningen, utser regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer på begäran av part någon att söka förlika parterna. 14 Flyttningsvägs sträckning fastställes av Sametinget, om čearru begär det eller fråga om sträckningen eljest uppkommer. 15 Medlem i čearru får jaga och fiska enligt bestämmelserna i 1 kap 9 siidalagen. Första stycket äger motsvarande tillämpning på medlem i čearru som tillfälligt uppehåller sig inom annan čearru betesområde för renskiljning eller annat ändamål som har samband med renarnas skötsel. Han får dock jaga och fiska endast för sitt uppehälle. Uppehåller sig björn, varg, järv eller lo bevisligen i trakten, får jakt efter sådant djur företagas på mark som anges i första stycket samt inom annan čearrus betesområde, i den mån regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, tillåter det. Inom de områden, som anges i 1 kap 8 siidalagen får medlem i čearru inom betesområdet jaga rovdjur, i den mån regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, tillåter det. Skyddet för renskötseln 16 Vid användandet av mark och vatten inom renskötselområdet skall rätten till renskötsel beaktas. 22

Åtgärder som äventyrar förutsättningarna för det fortsatta utövandet av rennäringen får inte tillåtas. 17 Den som äger eller brukar mark inom åretruntmarkerna får inte ändra användningen av marken på sätt som medför avsevärd olägenhet för rennäringen. Första stycket hindrar inte att mark används i enlighet med en detaljplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i särskild ordning. Detsamma gäller skogsbruksåtgärd som avses i 19 första stycket. 18 Den som avser att slutavverka skog inom vinterbetesmarkerna på en brukningsenhet som är större än 500 ha skall bereda berörd čearru tillfälle till samråd, om avverkningen omfattar mer än 20 ha skog eller ansluter till kalmark eller plantskog som sammanlagt med den planerade avverkningen överstiger 20 ha på brukningsenheten. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det eller 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd Vad nu sagts skall gälla om annat inte överenskommits med berörd čearru. 19 Den som avser att slutavverka skog inom åretruntmarkerna skall i fall som avses i 18 första stycket bereda berörd čearru tillfälle till samråd. Därutöver skall, oavsett brukningsenhetens storlek, čearru beredas tillfälle till samråd när en slutavverkning berör 1. hänglavbärande skog 2. nattbetesplats 3. rastställe 4. arbetshage eller 5. flyttled. Samrådet skall även avse de skogsbruksåtgärder som sammanhänger med avverkningen. Åtgärd för vilken samrådsskyldighet föreligger får vidtas endast 1. om čearru medger det 2. om en månad förflutit från den dag čearru bereddes tillfälle till samråd och čearru inte låtit sig avhöra. 23

Renskötselns upphörande i vissa fall m. m. 20 Regeringen kan förordna om upphävande av renbetning för visst markområde, när området behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719). Upphävande kan begränsas till att avse viss tid. 21 Medför upphävande av rätt till renbete eller flyttning med renar skada eller olägenhet för renskötseln utgår ersättning därför. Ersättning för skada eller olägenhet som ej drabbar bestämd person tillfaller siida enligt 2 kap 1 siidalagen, om ej särskilda skäl föreligger. čearrus förvaltning m. m. Allmänna bestämmelser 22 Om det behövs med hänsyn till vad som bestämts om högsta renantalet enligt 8 andra stycket eller om det behövs för att främja renskötseln, kan čearru bestämma hur många renar medlem högst får inneha eller besluta om andra villkor för innehavet. Beslut enligt första eller andra stycket får inte ges sådant innehåll att medlems fortsatta verksamhet omöjliggörs eller väsentligt försvåras. 23 Om čearru medger det, får inom byns betesområde hållas renar som ägs av personer, som inte är medlemmar i čearru. Sådana renar skall skötas av någon medlem i čearru. Fråga om sådant medgivande avgöres efter samråd med siida (1 kap 1 siidalagen). 24 čearru får endast om medlem medger det låta slakta dennes renar eller försälja vid slakt utvunna produkter. Renmärkning ombesörjes av medlem. Stadgar 25 čearru skall antaga stadgar för sin verksamhet. Stadgarna skall ange 1. čearrus benämning, 2. den siida (1 kap 1 siidalagen), där čearrus styrelse skall ha sitt säte, 24

3. čearrus organisering av renskötseln 4. regler för ekonomiska förhållanden 5. antalet styrelseledamöter och revisorer, tiden för deras uppdrag och, om suppleanter skall finnas, motsvarande uppgifter beträffande dem, 6. čearrus räkenskapsår, 7. hur ofta ordinarie čearrustämma skall hållas, 8. hur kallelse till čearrustämma skall ske och andra meddelanden till medlemmarna skall tillställas dem och när föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vidtagas, 9. vilka fonder čearrus skall ha, deras ändamål och hur avsättning till dem skall ske. Stadgarna skall formas efter bestämmelsen i 5 och beslutas i čearrustämman med ¾ majoritet. 26 čearru och dess stadgar registreras hos länsstyrelsen i det län där čearrus styrelse enligt stadgarna skall ha sitt säte. Innan stadgarna registrerats är de ej giltiga. Sametinget prövar att stadgarna tillkommit i föreskriven ordning och att de ej innehåller något som strider mot lag eller författning. Första och andra styckena gäller även vid ändring av stadgarna. Arbetsordning 27 čearru skall, för sin verksamhet, antaga arbetsordning earruordningen, för regler utöver stadgarna. Styrelse 28 För čearru skall finnas styrelse. Styrelsen skall i överensstämmelse med stadgarna enligt 25 och denna lag leda renskötseln inom betesområdet Styrelsen företräder čearru mot tredje man. Val av styrelse eller ändring i dess sammansättning skall anmälas till Sametinget. 25

29 Finns ej styrelse, kan siidastyrelsen (3 kap 3 siidalagen) på yrkande av någon vars rätt är beroende av att behörig styrelse finns förordna syssloman att handha čearrus angelägenheter och företräda čearru såsom styrelse. Syssloman har rätt att av čearru erhålla arvode som bestämmes av siidastyrelsen. 30 Styrelsen sammanträder så ofta det behövs. Som styrelsens beslut gäller den mening varom de flesta röstande förenar sig. Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder. Styrelseledamot får ej taga befattning med angelägenhet vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 31 För varje räkenskapsår skall styrelsen i årsredovisning redovisa sin verksamhet i enlighet med stadgarna. 32 Minst en månad före den första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång skall styrelsen lämna årsredovisningen till revisor. Redovisningen skall vara underskriven av styrelsens samtliga ledamöter. Revision 33 Styrelsens årsberättelse och räkenskaper skall årligen granskas av en eller flera revisorer. Revisor utses på čearrustämma. Medlem, som hos styrelsen påkallar granskning av čearrus böcker, räkenskaper eller andra handlingar, har rätt att få del av dessa på lämpligt sätt. 34 Revisor skall avge berättelse, som skall innehålla redogörelse för resultatet av hans granskning och uttalande huruvida anmärkning framställes eller ej i fråga om räkenskapernas förande eller verksamheten i övrigt. Framställes anmärkning, skall anledningen till denna anges i berättelsen. Revisionsberättelse skall även innehålla särskilt uttalande huruvida ansvarsfrihet för styrelsen tillstyrkes eller ej. 35 Revisionsberättelse skall lämnas till styrelsen senast två veckor före första ordinarie bystämman efter räkenskapsårets utgång. čearrustämma m. m. 36 Medlems rätt att deltaga i handhavandet av čearrus angelägenheter utövas på čearrustämma. Medlem som underlåtit att i rätt tid fullgöra sin betalningsskyldighet enligt stadgarna får deltaga i förhandlingarna men har ej rösträtt innan han fullgjort sin skyldighet. 26

Medlem eller annan får icke, själv eller genom ombud eller som ombud för annan, deltaga i behandling av fråga vari han har ett väsentligt intresse som strider mot čearrus. 37 I fråga om rösträtt och beslut på čearrustämma gäller, 1. att varje myndig medlem har en röst för varje påbörjat tiotal renar som enligt gällande renlängd innehas av honom, dock inte för fler renar än čearru bestämt för honom enligt 19, 2. att medlems rösträtt kan utövas genom annan medlem såsom ombud, 3. att ingen får för egen eller annans del rösta för sammanlagt mer än en femtedel av det på stämman företrädda röstetalet, 4. att den mening som erhållit det högsta röstetalet gäller som stämmans beslut, 5. att vid lika röstetal val avgörs genom lottning och i andra frågor den mening gäller som biträds av de flesta röstande eller, om även antalet röstande är lika, av stämmans ordförande, 38 čearrustämma öppnas av den som styrelsen utser. Därefter utses ordförande. Ordföranden skall upprätta och till godkännande av stämman framlägga en förteckning över närvarande medlemmar och ombud med uppgift om den rösträtt som tillkommer envar av dem. Sedan förteckningen enhälligt eller efter omröstning, företagen bland medlemmarna på grundval av förteckningen, blivit godkänd med eller utan ändring, gäller den som röstlängd vid stämman. Över beslut som fattas på stämman skall genom styrelsens försorg föras protokoll, som skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman. 39 Årsredovisning och revisionsberättelse för det senaste räkenskapsåret skall framläggas på första ordinarie čearrustämman efter räkenskapsårets utgång. På stämman skall avgöras fråga om godkännande av styrelsens förslag till årsredovisning och om beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen. Årsredovisningen och revisionsberättelsen skall under minst tio dagar före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna. 40 čearrumedlemmar kallas till ordinarie čearrustämma av styrelsen. Styrelsen kan kalla medlemmarna till extra stämma. Revisor kan begära att styrelsen skall kalla till extra stämma, om hans granskning ger anledning därtill. Om minst en femtedel av samtliga myndiga medlemmar eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna skriftligen begär det, skall styrelsen kalla till extra stämma. 27

Finns ej styrelse eller underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla medlemmarna till ordinarie eller extra stämma, skall siidastyrelsen på anmälan av röstberättigad medlem eller revisor ofördröjligen utlysa stämma. Renarnas skötsel m. m. 41 Vid renskötselns utövande skall hänsyn tas till andra intressen. Renarna skall såvitt möjligt hindras från att komma utanför čearrus betesområde eller att annars vålla skada eller olägenhet. Flyttning av renarna skall ske i samlade flockar. Väg skall tas där minsta skada vållas. Vid flyttning skall tillses att renar inte lämnas kvar på område där renskötsel inte är tillåten. Flyttning som äger rum utanför čearrus betesområde skall ske utan onödig tidsutdräkt. 42 Renskötsel skall bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den hänsyn som vid renskötsel skall tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer får meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd av andra stycket skall efterlevas. 43 Räkning av čearrus renar skall ske årligen vid ungefär samma tidpunkt. Om čearru begär det, kan siidastyrelsen medge att räkningen får ske med större tidsmellanrum. Siidastyrelsen kan på begäran av medlem besluta om extra renräkning, om denne gör sannolikt att resultatet av räkning enligt första stycket är oriktigt och kostnaderna för den extra renräkningen inte är oskäliga i förhållande till den betydelse det kan ha för medlemmen att rättelse kommer till stånd. 44 En čearru skall underrätta siidastyrelsen om tid och plats för byns renräkning. Siidastyrelsen skall utse någon att närvara vid renräkningen. Finns anledning anta att čearru inte följt meddelade föreskrifter, kan siidastyrelsen besluta om kompletterande renräkning. Den som av siidastyrelsen förordnats att närvara vid renräkningen har rätt att få tillträde till områden och anläggningar där renar hålls samt rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för att fullgöra uppdraget. 28

45 Kostnaden för renräkning enligt 43 första stycket är en gemensam utgift för čearru Kostnaden för extra renräkning fördelas mellan den som begärt räkningen och čearru efter vad siidastyrelsen finner skäligt. 46 På grundval av renräkning enligt 43 första stycket skall renlängd upprättas. Fel i längden som påvisats vid extra renräkning skall genast rättas. I renlängden skall tas upp ägarna till de renar som hålls på byns betesområde, det räknade eller uppskattade antalet renar för varje ägare och, om beslut meddelats om reninnehavet enligt 22, förhållande som är av betydelse för kontroll av att beslutet följts. Bystämman fastställer renlängden och beslutar om rättelse däri. Länsstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om användningen av renlängd som underlag för ett företagsregister och om skyldighet att lämna renlängden och andra uppgifter om renskötseln till den myndighet som för registret. Siidastyrelsen får vid vite förelägga čearru att upprätta och fastställa renlängd samt att överlämna kopia av längden till myndighet som avses i fjärde stycket. 47 När renägares rättigheter eller skyldigheter enligt denna lag beror på antalet renar, har gällande renlängd vitsord, om det ej visas att ägarens reninnehav förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades. 48 Har främmande renar kommit in på čearrus betesområde, skall de skiljas ut så snart det kan ske. Underrättelse om tid och plats för skiljningen skall i god tid dessförinnan lämnas till čearru till vilken renarna kan antagas höra. Uteblir sådan čearru som underrättats om skiljning och kan renarna ej återföras utan väsentlig olägenhet, får den by som ombesörjer skiljningen låta slakta renarna och försälja dem för ägarnas räkning. Om ej annat avtalats, är den by till vilken renarna hör skyldig att utge ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande eller slakt och försäljning. 49 Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på mark inom detta område under tid då renskötsel inte får bedrivas där, siidastyrelsen på framställning av den som därigenom lider skada eller olägenhet av någon betydelse vid vite förelägga čearru att föra bort renarna. Vitesföreläggande enligt första stycket får meddelas endast om čearru underlåter att inom skälig tid efter anmaning ta hand om renarna. 29