Havsöringslek i trakterna! Ur dagens papperstidning (19 oktober 2015) Havsöringen har återhämtat sig bra på flera håll i länet efter ett aktivt arbete med att restaurera vattendragen. Just nu har öringen vandrat upp i Vitsån i Haninge för att leka. Det är en spektakulär syn. Fiskarna kan vara upp till en meter långa. Det är som Alaska bara tio minuter från Gullmarsplan, säger länsfiskekonsulent Henrik C Andersson. Andra bra platser att beskåda fiskvandringen söder om Stockholm är Hammerstaån, Fitunaån, Kagghamraån och Moraån. Norr om Stockholm är chansen störst i Loån och Bergshamraån. Här fanns en bild och en karta som tagits bort efter kritik från några läsare! Årstaregattorna på 30-talet. Segraren Zuleika skär mållinjen 1931
I bakgrunden ser vi Årsta Havsbadshotellet och kanske kan vi ana stora åskådarmassor på badstranden. På 30-talet var fjärden utanför Årsta Havsbad målområde för ett stort seglingsarrangemang med start i Saltsjöbaden. I juli 1931 var det premiär, Som arrangörer stod den anrika klubben Vikingarna Segelsällskap, bildat redan 1899. Nu på 30-talet hade man 335 medlemmar och 107 segelbåtar. Den sträckte sig över en helg, start på fredagsmiddagen med en kappsegling från Saltsjöbaden och målgång i Årsta efter dryga fem timmar. På lördagen gick starten för en triangelkappsegling inför en stor publik. På kvällen anordnades allmän seglarbal på världens vackraste belägna dansbana som varade till långt efter midnatt. Seglarhelgen avslutades med att tävlingsbåtarna bogserades till sin hemmahamn under söndagen. Det blir ytterligare fem seglingshelger under de kommande åren och vid
tävlingarna i juli 1933 fanns 8000 åskådare på stränderna i Årsta Havsbad samt två fullastade lustångare på redden. Läs Richard Roosvalls artikel i Årsta Havsbladet från 1999 Kan ett konfirmationskort från 40talets Västerhaninge intressera? Det tidigare publicerade skolkortet intresserade överraskande många följare (Skolkort från 40-talet) så vi försöker nu med ett konfirmationskort. Hoppas någon har glädje även av detta! Ett antal Västerhaningeungdomar har arrangerats utanför kyrkan efter sin konfirmation, årtalet lite osäkert men personerna är födda 1933-34. De flankeras av kontraktsprosten David Froste t.v. (nr 1) och pastorn Karl-Erik Gideon t.h. (nr 33). Ett försök att namnsätta dom, ingen 100%-ig garanti att allt är rätt! Kan kommentera vissa men även där med reservation!
Pojkar: 1 David Froste, 2 Kurt Ingmarsson 3 Mauritz Lundin 4 Sven Anders Hjalmarsson, son till Gunnar Hjalmarsson på Krigslida 5 Åke Kollberg, trädgårdsmästarson från Tungelsta 6 Viktor Mousnikow, adoptivson hos familjen Vering på Solberga i Österhaninge, finskt krigsbarn 7 Henry Hägerstrand, son till målaren Tore Hägerstrand 8 Ingemar Ottosson, son till Otto Larsson 9 Stig Svensson 10 Per-Erik Johansson 11 Kurt Jönsson 12 Sten Andrae, trädgårdsmästarson från Tungelsta 13 Kaj Johansson, son till åkaren Verner Johansson, Sturevägen 14 15 16 Vintervägen Jörgen Olsson, senare Oljohns Hans Felldin, åkarson från Granvägen Arnold Lindblom, son till busschauffören Erik Lindblom, 17 18 Bernt Nordström, son till Britta Nordström Bengt Nordén, son till Johan Nordén på Kyrkvägen 19 20 Bengt Pettersson, son till Edvin Idrotts-Pelle Pettersson, Vallby Ragnar Genitz, från Välsta 21 22 Björn Andersson Åke Rosdal, lantbrukarson från Nygården, Blåkulla 23 Bo Larsson, son till tvättaren Einar Larsson, Välstavret 24 Bo Kärrström, Tungelsta 25 Hans Gustavsson 26 Rolf Carlsson, Stav 27 Gunnar Persson, son till trädgårdsmästaren Folke Persson, Tungelsta 28 Rickard Karlsson 29 Ernst Eriksson 30 Inge Andersson-Torenius, son till vägarbetaren Martin AnderssonTorenius 31 Hans Andersson, senare Henebratt, son till åkaren Folke Andersson,
Sturevägen 32 Lars Erik Abrahamsén 33 34 Karl-Erik Gideon Lars Öhrn, son till John Örn, Björkvägen Flickor 35 36 37 38 Sturevägen 39 40 41 Gun Westermark Ingegärd Hallberg, dotter till lantbrukaren John Hallberg, Nedersta Gunvor Olsson Marianne Johansson, dotter till åkaren Verner Johansson, 42 43 Gerd Svensson Dagny Nilsson, dotter till åkaren Filip Nilsson 44 45 Sonja Bengtsson Astrid Nilsson, dotter till åkaren Filip Nilsson 46 Björkudden Gun Jansson Anne-Marie Nord Inga Johansson, dotter till Margit Johansson, Ribbydal Anna-Lisa Demander, dotter till vägarbetaren Algot Demander, 47 48 Ulla Nilsson Gunborg Gustavsson 49 50 Harriet Blomqvist, dotter till Tord Blomqvist, Tungelsta Irene Andersson 51 52 Inga Svedenius, dotter till John Svedenius, Tungelsta Ulla Lindblad, dotter till Lage Lindblad på Parkvägen 53 54 55 Tungelsta 56 57 Marianne Widlund, dotter till slaktaren Adolf Vidlund Anita Blomkvist, från Lillvreten, Tungelsta Sidney Edenborg, dotter till smeden Johan Edenborg, Mariehill, Edith Jansson Rut Johansson
Fornstigen på Gålö Lämplig helgutflykt! Här startar man, vid Morarna! Våra kollegor på Gålö, Gålö Gärsar, har sedan några år tillbaka en promenadstig på halvön med intressanta och hisnande utsikter. Och referenser till den äldre kulturen. Vandringen är c:a 3,8 km, inget slättlandskap, men ändå relativt lätt att gå med rätta skodon (och rätt klädsel).
Karta över Gålö Promenaden startar ovanför vägen vid föreningslokalen Morarna där man kan parkera bilen och tar normalt c:a 1,5 timme. Leden är väl utmärkt i naturen! En termos kaffe och några smörgåsar passar nog bra i konten! På intressanta platser finns infoskyltar som beskriver och förklarar! Promenaden är just nu extra vacker när naturen växlar från sensommar till höst,
färgspelet är fantastiskt! Men det är ju faktiskt vackert även på våren och sommaren! Se en kort film (utan ljud) från fornstigen av Mauritz Henriksson: Ett stycke vackert Gålö Minns ni den här? Motboken! De flesta läsare har säkert ingen aning om vad det är!
Detta lilla bruna häfte var en viktig handling i många hem under nästan 40 år. Kanske rent av en värdehandling som förvarades tillsammans med bankboken i den låsta chiffonjén i kammarn. I går var det 60 år sedan den svenska motboken avskaffades. Den infördes stegvis under första världskriget, i vissa områden 1914 och i hela landet 1917, efter ett förslag av läkaren Ivan Bratt. Svenska folket hade tappat kontrollen över drickandet och de styrande i landet krävde att alla inköp av sprit skulle införas i en bok. Och den 1 oktober 1955 avskaffades den och alla över 21 år fick köpa hur mycket de ville på Systembolaget! Mina personliga minnen från tiden med denna dyrgrip (för många) är ju inte något eget nyttjande, jag var bara 14 år. Men farsgubben hade ju naturligtvis en motbok och kunde ju därför understundom taga sig en sup. Lyckligtvis ett moderat nyttjande, många hade ju då som nu problem med konsumtionen.
Det var inte så enkelt att förse sig med dessa ädla drycker på den tiden, det fanns inget lokalt ställe att handla på. Närmaste bolag var på Havregatan på Söder, snett emot Åhlén & Holm på Ringvägen. Kallades i dagligt tal magasinet. Så här kunde det se ut på 50-talets början, inget självplock här! Det var att ta ångtåget till Södra Station eller Nynäsbussen till Ölandsgatan och proviantera! Det fanns lyckligtvis på den tiden kurirer! Farsans kurir var brevbäraren Olle Andersson i Gylden, (Rosenhill). Olle bar tillsammans med brodern Sigge ut posten på Söder. De tog varje morgon första tåget till stan! När en ny månad inträffade och ny tilldelning gjordes dök Olle upp för att hämta den underskrivna beställningen och själva boken. Det var inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition som styrde tilldelningen. Ransoneringen gällde bara starksprit, vin var fritt men ingen stor artikel på landsbygdens arbetarbefolkning. Möjligtvis Vermouth för att spetsa groggarna med. Den som var arbetslös eller saknade inkomst kom aldrig ifråga. Det gällde också gifta kvinnor och yngre människor i allmänhet. En ogift kvinna kunde få en motbok men hennes ranson var långt mindre än männens. Dealen var sådan att kuriren fick tillgång till den del som beställaren inte utnyttjade, i detta fall en liter till far och tre till Olle!
Nån slags oskyldig langning, eller hur? När Olle kom hem med tretåget var det leverans. Med sin jättestora läderväska med Postens emblem bjöds han intill köksbordet och plockade upp en flaska Renat, väl och vackert insnurrad i ett brunt papper. Att det fanns ytterligare flaskor i väskan både hördes och syntes. Betalning genomfördes och sedan var det dags för gångaren! Pappret togs av och veks noggrant ihop, korken vreds av, och två spetsglas fylldes. Mitt på bordet stod som alltid sockerskålen och herrarna tog var sin bit, saluterade varann och tog leveranssupen under ett visst smackande! Olle vandrade iväg med sin välfyllda väska, kanske hade han flera leveranser? Inför högtidliga tillfällen beställdes kanske också en flaska konjak, Grönstedts billigaste edition! Troligen uppskattade Olle inte dessa tillfällen, han fick ju mindre egen tilldelning. Undrar om herrarna visste vad whisky var på den tiden? Måste väl avsluta med att berätta att hedersmannen Olle i Gylden inte på något sätt bröt mot någon lag och inte heller hade synbara problem med sitt eget intag. Ruben Ramström, Västerhaningeprofil en
Ruben Ramström 1908-1989 Ruben Ramström kom till Västerhaninge 1951 och flyttade in i den gamla slitna mangårdsbyggnaden till skattegården i Ribby där förskolan Tärningen nu finns. Han kommer från Härnösand med hustrun Vega, döttrarna Gudrun och Christina samt sonen Lennart. Han köper Sievert Anderssons taxirörelse och dessutom lite senare även Konrad Gustafssons taxiåkeri och blir ensamåkare i samhället. Närmaste konkurrenten har han i Tungelsta, Doard Asplund. Några år senare flyttar familjen till Tungelstavägen, den s.k. Kanoldvillan snett emot Hedlunds Handelshus och strax ovanför den gamla fotbollsplanen. Han har uppemot tio taxibilar, de flesta stora amerikanska men också några s.k. Volvosuggor.
En av Rubens Volvotaxin År 1957 köper han Loviseberg på Nynäsvägen och totalrenoverar den och blir kvar där under sin aktiva tid. Många Västerhaningebor har åkt med hedersmannen Ruben, ibland troligen lite glada i hatten Blev alltid väl behandlade och levererade till rätt adress!
Ormsta By En by med anor från vikingatiden Norra Skattegården Byn ligger öster om vägen mellan Fors och Årsta Havsbad och markerna i öster gränsar mot gamla Österhaninge socken. Haningegillets ordförande Per Stavfors bor sedan 1976 i den Norra Skattegården, troligen byns äldsta bevarade boningshus.
Han berättar här om byns historia.: Berättelsen om Ormsta Nya haninge.org Som du ser är sidan omgjord och har en modernare design. Den här öppningssidan är en blogg där jag lägger ut aktuell information i bloggform och alla läsare har möjlighet att gör egna inlägg. Vill du kommentera ett inlägg klickar på inläggets titel då kommer ett kommentarfält fram där du kan skriva. Skrolla ner så finner du äldre inlägg. I de fall det finns en länkad artikel till inlägget finns en pdf-ikon nere till höger som öppnar denna och laddar ner den till din egen dator. Vill du läsa artiklarna (från gamla hemsidan samt nyinlagda) eller titta på bilder väljer du detta i den svarta raden ovanför denna text och klickar dej ner via underrubrikerna. Det finns också en länksida med intressanta webbsidor. Välkomna!