Radon Emil Bengtsson emil.bengtsson@ssm.se Radioaktivitet Instabil atomkärna; den har för hög energi som den gör sig av med genom att sända ut strålning Aktiviteten är antalet atomkärnor som sönderfaller per sekund Halveringstid är den tid det tar för aktiviteten att minska till hälften, t.ex. Uran-238; 4,5 miljarder år, Radon-222; 3,8 dygn 1
Genomträngningsförmåga Hudens hornlager Aluminium Betong Bly Halveringstid Halveringstid är den tid det tar för ett preparat att halvera sin aktivitet. Antal halveringstider Aktivitet 0 100% 1 50% 2 25% 3 12.5% 4 6.25% 5 3.125% 2
Vanliga enheter Radongashalt och radondotterhalt mäts i Bq/m 3 luft Radonhalt i vatten mäts i Bq/l vatten Gammastrålning mäts i mikrosievert per timme, µsv/h (äldre enhet mikroröntgen per timme, µr/h) 1 µr/h är ungefär 0,01 µsv/h Radonets egenskaper Radon-222 ( 222 Rn) Halveringstid 3,82 dagar Färg- och luktlös radioaktiv ädelgas Radon i inandningsluften och lungcancer Radon finns i isotopformer, tex., Radon-220 (toron), T 1/2 = 55,6 s Radon-219 (aktinon), T 1/2 =3,96 s 222 86 masstalet Rn laddningen 3
Uranseriens viktigaste delar ur radonsynpunkt Radon bildas när radium sönderfaller Uran och radium förekommer naturligt i vår omgivning Radondöttrarna bildas när radon sönderfaller Radondöttrar 35-95µm Radondöttrar Slemskikt Cilieförande celler Basalceller 4
Epidemiologiska studier på radonrisker Resultat av gruvarbetarstudier presenterades på 70-talet Resultat av bostadsstudier presenterades på 90-talet Fall-kontroll studier genomförda i många länder Lungcancerfall matchas mot kontrollpersoner Radonmätningar i bostäder Poolning av 13 bostadsstudier, Darby et al 2004 Risken att få lungcancer av radon 5
Orsaker till lungcancer Lungcancerfall i Sverige Radon Radon + rökning Annat Rökning SSM:s riskbedömning SSM:s riskbedömning från 2000 baseras på svenska studier, men bekräftas av den poolade studien Radon i bostäder orsakar ca 450 lungcancerfall per år i Sverige (sammanlagt ca 3000 lungcancerfall per år). De flesta som drabbas är rökare! < 200 Bq/m 3 200-400 Bq/m 3 > 400 Bq/m 3 225 fall 100 fall 175 fall 6
Riskuppskattning för radon i dricksvatten 1000 Bq/l vatten ger en ökning på ca 100 Bq/m 3 till inomhusluften Radondöttrarna ofarliga vid intag Intaget radon absorberas via mag- och tarmväggarna Radonet elimineras via utandningsluften Radonet lagras i fettvävnad Strålsäkerhetsmyndighetens roll i radonarbetet I radonarbetet ansvarar SSM för: Riskbedömning Mätteknik Rådgivning, utbildning och informationsinsatser Forskning SSM är också tillsynsvägledande myndighet enligt miljöbalken när det gäller strålskydd 7
Myndigheter med ansvar för radon Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka Boxholm Bromölla Bräcke Burlöv Båstad Dals-Ed Danderyd Degerfors Dorotea Eda Ekerö Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Filipstad Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gullspång Gällivare Gävle Göteborg Götene Habo Hagfors Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Haninge Haparanda Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härjedalen Härnösand Härryda Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Kinda Kiruna Klippan Knivsta Kramfors Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsbacka Kungsör Kungälv Kävlinge Köping Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lerum Lessebo Lidingö Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Lycksele Lysekil Malmö Malung- Sälen Malå Mariestad Mark Markaryd Mellerud Mjölby Mora Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mölndal Mönsterås Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Nordmaling Norrköping Norrtälje Norsjö Nybro Nykvarn Nyköping Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström Orsa Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Pajala Partille Perstorp Piteå Ragunda Robertsfors Ronneby Rättvik Sala Salem Sandviken Sigtuna Simrishamn Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup Skövde Smedjebacken Sollefteå Sollentuna Solna Sorsele Sotenäs Staffanstorp Stenungsund Stockholm Storfors Storuman Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg Sundsvall Sunne Surahammar Svalöv Svedala Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tanum Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tingsryd Tjörn Tomelilla Torsby Torsås Tranemo Tranås Trelleborg Trollhättan Trosa Tyresö Täby Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vallentuna Vansbro Vara Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vårgårda Vänersborg Vännäs Värmdö Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Ånge Åre Årjäng Åsele Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvdalen Älvkarleby Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund Österåker Östhammar Östra Göinge Överkalix Övertorneå Sida 16 8
Rikt- och gränsvärden för inomhusluft Socialstyrelsens allmänna råd (Miljöbalken) för befintliga bostäder och allmänna lokaler 200 Bq/m 3 ; olägenhet för människors hälsa 0,3 µsv/h på yttervägg; mät radonhalten 1000 Bq/l i vattnet; mät radonhalten Boverkets byggregler (Plan- och bygglagen) för nybyggnation 200 Bq/m 3 gränsvärde i nya byggnader 0,3 µsv/h gräns för gammastrålning inomhus Arbetsmiljöverkets föreskrifter (Arbetsmiljölag) 400 Bq/m 3 gränsvärde för arbetsplatser ovan jord Radonhalter i Sverige Småhus 120 Bq/m 3 Flerbostadshus 55 Bq/m 3 Alla typer av bostäder 83 Bq/m 3 9
Radonkällor Marken under byggnaden Byggnadsmaterialet Hushållsvattnet Risk för markradon Mark som innehåller relativt höga halter av radium, t.ex. alunskiffer och uranrika graniter och pegmatiter Mark med stor luftgenomsläpplighet, t.ex. grusåsar och sandiga, grusiga moräner samt tjocka lager av sprängsten eller jordfyllning under hus All jordluft innehåller mycket radon 10
Radiometriska flygmätningar SGU har utfört flyggeofysiska mätningar sedan 1960 Ett hus som är grundlagt på en grusås 11
Vanliga läckor för radon 12
Normal aktivitetskoncentration för radium-226 och radon-222 i jordluft uppmätt på 1 meters djup i svenska jordar Jordart Ra-226 Rn-222 (Bq/ m 3 ) (Bq/ kg) Morän, normal 15-50 5 000-50 000 Morän med granitiskt material 30-75 20 000-60 000 Morän med uranrikt granitiskt material 75-350 40 000-200 000 Grus och grovsand i glaciofluviala 20-75 10 000-150 000 avlagringar Sand och grov silt 5-25 4 000-20 000 Silt 10-50 20 000-60 000 Lera 25-100 10 000-120 000 Jordar med alunskiffer 175-2 500 50 000 - > 1 milj Markradon risk Risk Hög risk område Procent av Marktyp Sveriges yta 10 % Uranrika graniter, pegmatiter och alunskiffer. Jordarter med hög permeabilitet, t.ex. rullstensåsar. Radon halten i markluft >50 000 Bq/m 3 Byggkrav Radonsäker konstruktion. T.ex. tjockare bottenplatta eller ventilation under husgrunden. Normal risk område 70 % Berggrund och jord med låg eller normal uranhalt samt normal permeabilitet. Radonhalten i marken 10 000-50 000 Bq/m 3 Radonskyddande utförande. Förhindra läckor och otätheter. Låg risk område 20 % Berggrund med väldigt låg uranhalt, t.ex. kalksten, sandsten. Jordarter med väldigt låg permeabilitet, t.ex. lera och silt eller jordar där radonhalten är <10 000 Bq/m 3 Traditionell 13
Utsnitt ur radonrisk-kartan för Motala kommun. Högriskområde (rött) Eventuellt högriskområde (mörkgult) Normalriskområde (ljusgult) Lågriskområde (grönt) Torvmarker markeras med brunt. Korrelation mellan riskklassning och radonhalt. Enligt en studie publicerad i januari baserad på radonriskkartan och mätningar i Hallstahammar kommun finns inget samband mellan riskklassning och radonhalt. Sipilä 2011 14
Blå(lätt)betong Blåbetong är tillverkad av alunskiffer Avger både gammastrålning och radon Gammastrålningen utgör här ringa hälsorisk Radonhalten kan som högst uppgå till ca 1000 Bq/m 3 Har använts i närmare 400 000 bostäder i Sverige Byggnadsdelar som kan bestå av blå lättbetong Småhus flerbostadshus Byggnadsdelar som kan bestå av blå lättbetong 15
Dubblerar man luftomsättningen halveras radonhalten! Alt. 1: Väggar med radiumhalt 1400 Bq/kg Alt. 2: Väggar med radiumhalt 2500 Bq/kg Alt. 3: Väggar + bjälklag med radiumhalt 2500 Bq/kg Material 0,2 oms/h 0,5 oms/h Alt. 1 300 Bq/m 3 120 Bq/m 3 Alt. 2 600 Bq/m 3 240 Bq/m 3 Alt. 3 1000 Bq/m 3 400 Bq/m 3 Flygmätt gammastrålning från uran i Stockholm. Idrottsplats Idrottsplats Blåbetong Nackamasten 16
Veckovariation av radonhalt Variationer i hus med markradon 17
Variationer i hus av blåbetong Mätmetoder Momentana metoder Ger en ögonblicksbild av radonhalten Integrerande metoder Ger medelvärden över en kortare eller längre period, t.ex spårfilm, elektret Kontinuerliga metoder Registrerar radonhalten kontinuerligt, t.ex. Atmos, Alpha Guard 18
Spårfilmsdosa Rn RnD Mätning SSM:s metodbeskrivning ska följas för att mätresultatet ska kunna jämföras mot rikt- och gränsvärden Minst två månader Under eldningssäsong (oktober april) Placeringen ska återspegla boendemiljön 19
Mätning i flerbostadshus Varje lägenhet ska ses som en enskild bostad Urval av lägenheter: Alla lägenheter i markplan bör mätas 20 % av lägenheter i övre plan, minst en mätning per plan Lägenheter som gränsar mot schakt, hissar etc. Rekommendationer för rådgivande korttidsmätning Resultatet är ett medelvärde för mätperioden Resultatet kan inte användas för myndighetsbeslut Mätanvisningar i metodbeskrivningen ska följas Mätmetoder; Elektret 5 dygn Spårfilm 7 dygn Kontinuerligt instrument 2 dygn 20
Hur ofta bör man mäta? Vid omfattande renoveringar, exempelvis stambyte, nya genomföringar i grunden, exempelvis fiber. Vid om- och tillbyggnad. Om senaste mätning är mer än ca 10-15 år gammal. Åtgärder mot radon Ta reda på radonkällan! Marken: Förhindra att radonet kommer in Lufttryckssänkande åtgärder under huset Byggnadsmaterialet: Ventilation Vatten: Luftning, kolfilter Broschyr från Boverket: Åtgärder mot radon i bostäder 21
22
23
Självdragsventilation Luftomsättningen bestäms av: Densitetsskillnad mellan utomhusluft och inomhusluft (temperaturskillnad, hushöjd) Antal uteluftsdon, öppen yta Husets täthet Vindpåverkan Dubblerar man luftomsättningen halveras radonhalten! Alt. 1: Väggar med radiumhalt 1400 Bq/kg Alt. 2: Väggar med radiumhalt 2500 Bq/kg Alt. 3: Väggar + bjälklag med radiumhalt 2500 Bq/kg Material 0,2 oms/h 0,5 oms/h Alt. 1 300 Bq/m 3 120 Bq/m 3 Alt. 2 600 Bq/m 3 240 Bq/m 3 Alt. 3 1000 Bq/m 3 400 Bq/m 3 24
Mekanisk frånluft (F-system) Luftomsättningen bestäms av: Fläktens kapacitet Husets täthet inkl. eventuella öppna uteluftsdon Riskabel lösning i hus med markradon Mekanisk från och tilluft (FTX) Luftomsättningen dimensionerad och injusterad Byggnaden ska vara så tät som möjligt Värmeväxlare kan hålla energiförbrukningen nere 25
26