Minnesanteckningar Hälsoråd 2015-12-03 Västra sammanträdesrummet
Dagordning Mötets öppnande Föregående minnesanteckningar m.m Cancerprevention Strategi Fysisk aktivitet i RÖ Kaffe och frukt Återrapportering; Östgötamodellen för hälsosamtal Rökfria utemiljöer inom i Hälso- och sjukvården Socialstyrelsen-Regionkonferens Övriga frågor Reflektion över dagens möte 2
RCC - Regionalt cancercentrum Matti Leijon, PhD, MPH Folkhälsovetare Verksamhetsutvecklare cancerprevention Regionalt Cancercentrum Sydöst
Regionala cancercentrum är landstingens och regionernas kunskapsorganisation inom cancerområdet. Med utgångspunkt i nationella cancerstrategin och inom tio gemensamma insatsområden (kriterier) arbetar RCC tillsammans med landsting och regioner för en mer patientfokuserad, jämlik och effektiv cancervård. Regionala cancercentrum (sex stycken, en i varje sjukvårdsregion) bildades för att stödja och driva förändringarna. Regionalt cancercentrum sydöst bildades i januari 2011 (tidigare Regionalt onkologiskt centrum - med utökat uppdrag). RCC sydöst - Sydöstra sjukvårdsregionen Region Jönköpings län Landstinget i Kalmar län
RCC Norr RCC Uppsala-Örebro RCC Stockholm-Gotland RCC Väst RCC Öst RCC Syd
Löfte 5 förebyggande och tidig upptäckt Alla ska erbjudas bästa möjliga hälsofrämjande insatser och välfungerande screeningprogram.
RMPG Hälsofrämjande strategier Fokusområden 2015 1. Befolkningsenkät psykisk hälsa i sydöstra sjukvårdsregionen 2. Cancerprevention 3. Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 4. Regionala riktlinjer för övervikt och fetma 5. Sydöstra hälsomodellen
Vad är cancerprevention? Omfattar de samlade insatser som görs på individ, grupp och samhällsnivå för att minska risken för uppkomsten av cancer. Dessa insatser inkluderar främjandet av goda levnadsvanor och stödjande miljöer som underlättar för befolkningen att göra hälsosamma val. Störst effekt erhålls vid en kombination av insatser på individ och samhällsnivå.
Cancerfrågan berör fler än sjukvården SOU: 2009:11 Cancerstrategin har fokus på både primär- och sekundärprevention. Primärprevention lyfts särskilt och betonas som den mest effektiva och långsiktiga strategin för att minska cancerbördan. Då krävs samverkan mellan: Landsting/regioner Kommunerna Länsstyrelsen Universitet och högskolor Sveriges kommuner och landsting Myndigheter som: Socialstyrelsen Folkhälsomyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Nätverk och intresseorganisationer Näringsliv Men RCC kan även agera nationellt! Regionalt cancercentrum sydöst arbetar för att stärka samverkan och effekterna av det förebyggande arbetet.
Cancerstrategin (SOU 2009:11) Tobaksrökning, fetma, brist på fysisk aktivitet, hög alkoholkonsumtion och överdriven exponering för UV-strålning måste ges betydligt större uppmärksamhet i samhällets folkhälsopolitik. Dessutom: att folkhälsopolitiken saknar de tydliga mål och strukturer som behövs för att förhindra levnadsvanerelaterat insjuknande i cancer och andra stora folksjukdomar. Möjligheterna att positivt påverka den framtida utvecklingen tas därmed inte tillvara i den utsträckning som är möjlig.
12 råd som räddar liv Europeisk kodex mot cancer (IARC & EU-kommissionen, 2014) 1. Rök inte. Använd inte någon form av tobak. 2. Rök inte i ditt hem. Uppmuntra till en rökfri arbetsplats. 3. Se till att ha en hälsosam kroppsvikt. 4. Var fysiskt aktiv varje dag. Begränsa den tid du sitter ned. 5. Ät en hälsosam kost: Ät mycket fullkorn, baljväxter, grönsaker och frukt. Begränsa intaget av livsmedel med hög kalori- och fetthalt och undvik söta drycker. Undvik processat kött, begränsa intaget av rött kött och livsmedel med hög salthalt. 6. Om du dricker alkohol av något slag, begränsa ditt drickande. Att inte dricka alkohol alls är bättre med avseende på cancerprevention. 7. Undvik för mycket sol, speciellt viktigt för barn. Använd solskyddskräm. Sola inte i solarium. 8. Följ hälso- och säkerhetsföreskrifter på din arbetsplats för att skydda dig mot cancerframkallande ämnen. 9. Ta reda på om du är utsatt för höga radonnivåer i ditt hem. Se till att minska höga radonnivåer. 10. För kvinnor: Att amma minskar moderns cancerrisk; amma om du kan. Hormonbehandling för klimakteriebesvär ökar risken för vissa cancerformer; begränsa behandlingen. 11. Se till att dina barn deltar i vaccinationsprogram för: hepatit B (för nyfödda)*, humant papillomvirus (HPV för flickor). *Inget nationellt vaccinationsprogram mot hepatit B finns i Sverige. 12. Delta i screeningprogram för tarmcancer (män och kvinnor), bröstcancer (kvinnor), livmoderhalscancer (kvinnor). Källa: Svensk översättning från Cancerfondsrapporten 2015, ursprungligen cancer-code-europé.iarc.fr
RCCs preventiva uppdrag Mål: Arbeta för att förverkliga de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin. Strategier: 1)Främja kunskapsstyrning för ett bättre cancerpreventivt arbete 2)Arbeta med metod- och kunskapsutveckling och stimulera till mer forskning relaterat till cancerprevention 3)Kunskapsspridning angående cancerprevention. 4)Initiera och stödja samverkan med andra aktörer i det gemensamma arbetet för en god hälsa på lika villkor i befolkningen
Jämlikhet i hälsa Cancerprevention Tidiga insatser
Det är lätt att glömma bort att ett lyckat förebyggande arbete riskerar att osynliggöra själva problemet vilket kan leda till mindre förståelse för vikten av förebyggande arbete.
Ex 1: RCC:s handlingsplan för ett rökfritt Sverige RCC anser att Sveriges riksdag bör fatta ett beslut om ett årtal då Sverige ska vara rökfritt! RCC:s handlingsplan utgår från WHO:s ramkonvention om tobakskontroll (2003) RCC har identifierat tio specifika åtgärder som presenteras utifrån rubrikerna: Lagstiftning Tobaksavvänjning Kartläggning och uppföljning
Exempel på debattinlägg!
Ex 2: RCC:s handlingsplan för minskad exponering för UV-strålning. RCC anser att Sveriges Riksdag bör fatta beslut om åldersgräns på 18 år för användning av kosmetiska solarier. RCC anser dessutom att det är olämpligt att solarier drivs i offentlig regi eller i offentliga lokaler. Ett av de övergripande målen i den nationella cancerstrategin är att minska incidensen i cancer. Denna handlingsplan redogör för nödvändiga åtgärder för minskad exponeringen av ultraviolett strålning i befolkningen och på så sätt minska insjuknandet i malignt melanom.
Pilotprojekt - bakgrund Trots medvetenhet om riskerna bränner sig små barn i allt för stor utsträckning. Information till föräldrar effektiv metod för att påverka solvanor. Långsiktigt arbete att grundlägga hälsosamma solvanor för framtiden. Enkla råd/budskap och verktyg Bilder - budskapet förs vidare Shirin Bartholdsson Sunda solvanor
I Sverige är solen som starkast mellan 11 15 Då är det viktigt att skydda barnens hud mot solens skadliga strålar. Skydda kroppen med: Skugga Kläder (hatt och solglasögon) Solkräm
Sitter kylskåpsmagneten uppe någonstans hemma hos dig? 24% Ja Nej 76% n: 170
Har magnetens budskap bidragit med någon ny information för dig? 34% Ja 66% Nej n: 170
Har budskapet påverkat hur du skyddar ditt barn i solen? 34% 66% Ja Nej n: 170
Socialstyrelsens platsbesök 2/9 Underlag, PM och 11 bilagor. Det sjukvårdsregionala folkhälsoprogrammet för perioden 2012-2015 Hälsa hela livet (bilaga 1) RMPG hälsofrämjande strategiers årsrapporter från 2012 (bilaga 2), 2013 (bilaga 3), 2014 (bilaga 4) Årsammanfattning cancerprevention 2014 (bilaga 5) Strategiska utvecklingsplanen för cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen 2015-2018 (bilaga 6) Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 (bilaga 7). Östergötland folkhälsopolitisk policy 2011-2014 (Bilaga 8) slutrapport från Östgötakommissionen för jämlik hälsa (bilaga 9),Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län, är just nu ute på remiss (bilaga 10) Regionala vårdriktlinjer för övervikt och fetma bland barn och vuxna (remissversion, bilaga 11).
Cancerpreventionsplan för 2016-18 Syftet med föreliggande cancerpreventionsplan är att konkretisera de preventiva intentionerna i den nationella cancerstrategin (SOU 2009:11) samt att påvisa att cancerprevention är en viktig del i utvecklingen av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i sjukvårdsregionen och hos dess ingående landsting och regioner. European code against cancer GIS kartor Cancerpreventionskalkylatorn 1 generellt kapitel, med mål, åtgärdsförslag och uppföljningsbara indikatorer 6 specifika kapitel: Tobaksrökning, Övervikt, Fysisk aktivitet, Alkohol, Matvanor, solvanor
Följande bilder och texter är exempel ur gällande arbetsversion inte slutversion!
Ex. GIS-karta
LUNGCANCER ANTAL NYA FALL PER 10 000 INV. OCH PER ÅR UNDER PERIODEN 2009- medelvärde 2013
Hälsokalkylatorn, se www.hfsnatverket.se Hälsokalkylatorn är ett hälsoekonomiskt verktyg som uppskattar förändringar i exemeplvis cancerincidens och samhällskostnader beroende på förändringar av livsstilsfaktorer i befolkningen. Under 2015 även en Cancerpreventionskalkylator! På RCCs hemsida 2016
CPK exempel
Tobaksrökning
BMI > 30
Fysisk aktivitet (inaktivitet)
Riskbruk av alkohol
Generella kapitlet Målbild: Ett offensivt och väl strukturerat arbete för att främja goda levnadsvanor, där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål. Arbetet ska leda till: Förbättrade levnadsvanor i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Varför: Det finns ett tydligt samband mellan levnadsvanor och risken att drabbas av cancer..
Viktiga aktiviteter för att förbättra levnadsvanorna i befolkningen och för att stärka cancerpreventionen i sjukvårdsregionen Att en cancerpreventionsplanen blir antagen på såväl sjukvårdsregional nivå som i respektive region/landsting samt att den implementeras och följs upp. Ökat fokus på jämlikhet i hälsa och satsningar mot grupper och områden där riskfaktorer relaterade till levnadsvanor är mest utbredda. Regionala aktörer bör stärka samverkan och möjliggöra ett erfarenhetsutbyte med varandra som arbetar mot målet en god hälsa på lika villkor i sydöstra sjukvårdsregionen. Att regionerna/landstingen fortsätter med att kontinuerligt genomföra epidemiologisk bevakning, så att jämförelser inom sjukvårdsregionen och över tid möjliggörs. Att intentionerna i de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder implementeras i hälso- och sjukvården och att det arbetet följs upp. En fortsatt utveckling av preventionsaspekter för informationen på 1177 med fokus på cancerprevention samt på lättförståelig information utifrån olika gruppers behov.
Kvalitetsindikatorer för uppföljning Strukturindikatorer: - Att en cancerpreventionsplan är antagen på sjukvårdsregional samt landstings- och regional nivå - Att det cancerpreventiva arbetet följs upp och resultatet redovisas i en årlig cancerpreventionsrapport alternativt löpande via exempelvis RCCs hemsida. - Att det finns regionala och lokala strategier för att förbättra befolkningens levnadsvanor - Att hälso- och sjukvården implementerar de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och att de följs upp och redovisas årligen. Processindikatorer: - Att andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal ska öka - Att informationen på 1177 om levnadsvanor och cancer ska vara tydlig. Koppling till European Codex against Cancer - Att antalet utvecklingsprojekt och forskningsprojekt som innehåller cancerpreventiva aspekter ska öka. - Förekomst av projekt och satsningar inom folkhälsa och prevention som är gemensamma för de tre länen. - Att kunskapsbaserade metoder används i högre utsträckning inom preventionsområdet. Resultatindikatorer - Att andelen med goda levnadsvanor i befolkningen ska öka - Att skillnader i levnadsvanor mellan olika grupper i befolkningen ska minska
Tobak Målbild: Ett offensivt och väl strukturerat arbete mot tobak där samhällets olika aktörer samverkar och arbetar mot gemensamma mål. Arbetet ska leda till: Minskat tobaksbruk i befolkningen och därmed minskad risk för cancer. Aktiviteter: 8 Indikatorer: 16
Viktiga aktiviteter för att minska tobaksbruket i sjukvårdsregionen Ökad dialog mellan folkhälsoarbetets aktörer gällande policys/riktlinjer/vårdprogram angående tobaksrökning i allmänhet samt i relation till cancer. Ökat lärande och utbytande av erfarenheter, där goda exempel delas mellan regioner och landsting på ett bättre sätt. Följa utvecklingen av rökvanor i befolkningen samt koppla den till cancerförekomst. Fler satsningar för grupper i utsatta miljöer, exempelvis områden med låg socioekonomi Förbättrad tillsyn inom tobaksområdet Fler rökfria offentliga miljöer Mer utbildningsinsatser för diplomering av tobaksavvänjare för att säkra tillgången på tobaksavvänjning i landsting och regioner. Bättre uppföljning av patienters tobaksbruk via de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet.
Kvalitetsindikatorer för uppföljning Minskat tobaksbruk i befolkningen. Minskade skillnaderna i tobaksbruk mellan grupper. Minskad andelen rökande blivande mödrar. Minskad andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet Förekomst av regionala och lokala strategier för minskat tobaksbruk Andel landsting/regioner och kommuner aktivt tagit ställning mot tobak och tydlig framhåller detta i sina strategiska dokument. Ökad tillgång på rökfria miljöer Andel rökfria skolgårdar Tillgång på rökavvänjare Ökad andel patienter som diskuterat tobak med vårdpersonal ANDT-förebyggande arbete i regioner/ landsting och kommunerna: Finns regional strategi (länsstyrelserna) för ANDT-området som inkluderar tobak? Finns kommunal ANDT samordnare ansvarig för tobak Kommunala strategier/ politiska program som inkluderar tobak ANDT policy, tobak, som inkluderar gymnasieskolan Tillsyn: Bedriver kommunen tillsyn över detaljhandel som innefattar tobak? Samordnad tillsyn: med annan myndighet
Bilagor 1. Kvalitetsindikatorer alla i tabell 2. Resultat ÖJ Folkhälsa 3. Läget i befolkningen, fördjupning inkl CPK
Strategi för ett aktivare Östergötland Projektstart 1/1 2016
Ur ansökan hösten 2015 Intentionen i denna ansökan är att finna stöd för idén att i samarbete med andra aktörer i samhället utvecklar en strategi för att främja fysisk aktivitet i befolkningen. Utveckla denna strategi under 2016 och för att under 2017 omsätta den kunskap, innovation och de idéer som framkommit till ett aktivitetsår i Östergötland under parollen Sätt Östergötland i rörelse 2017
Ur ansökan hösten 2015 Målet med denna satsning är ett aktivare Östergötland. Där fler individer är fysiskt aktiva och där fler aktörer i samhället bidrar med att underlätta för individerna att vara det. avser därför att ta täten bland landets regioner och landsting i detta arbete och kommer att verka för god samverkan med andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå, där goda exempel ska hämtas från andra och spridas till andra.
Färre rör på sig ojämliketen ökar.. Människokroppen är gjord för rörelse - sett till historien har människan alltid varit i rörelse. Först för att överleva och skaffa mat och senare för att vara en del av produktionen med fysisk anstängande arbeten. De senaste 100 åren har medfört ökat stillasittande Fysiska aktivitet och rörelse har förflyttats från arbetsplatsen, hemmet och transportsystemet till vår fritid allt oftare som strukturerad träning och motion. Alla inte hakat på motionsvågen. Polarisering där vissa individer och grupper är väldigt aktiva och andra inte alls. Det finns en tydlig socioekonomisk gradient för hur aktiva vi är. Vi har dessvärre dåliga data på detta angående befolkningens aktivitetsnivåer
Sätt Sverige i rörelse 2001 Utgångspunkten för satsningen var att; kunskapen, intresset och förutsättningarna för fysisk aktivitet och rörelse för alla ökas, och alla människor, oavsett social position, kön, ålder, etnicitet och funktionshinder ges förutsättningar för fysisk aktivitet och rörelse. Därtill ett fokus på att hälsan skulle förbättras, särskilt för de grupper som är utsatta för de största hälsoriskerna. En effekt av SSiR 2001: År 2000 fanns inte fysisk aktivitet med bland de tio vanligaste folkhälsofrågorna som kommunerna prioriterade. År 2004 däremot var ökad fysisk aktivitet det mest prioriterade folkhälsomålet i kommunerna.
Sedan 2001 Mer positivit 2002 är ökad fysisk aktivitet ett av 11 nationella folkhälsopolitiska mål. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Men Det som Sätt Sverige i rörelse inte lyckades med var att vända utvecklingen mot en allt större social ojämlikhet i hälsa mellan grupper och inte heller skapa likvärdiga förutsättningar för fysisk aktivitet för alla i befolkningen. Frågor som idag är än mer aktuella och som lyfts på strategisk nivå inom ramen för olika kommissioner med jämlikhet som mål. En sådan är Östgötakommissionen för folkhälsa.
Erfarenheter 2001 Insatser bör riktas till både samhälle och individ Insatser måste samordnas på olika nivåer och ske i samverkan mellan offentlig, privat och idéburen sektor Genomförandet av insatser bör beakta lokala förhållanden och bygga på befolkningens delaktighet Insatserna måste vara långsiktiga Resurser måste ställas till förfogande för implementering Utvärdering och uppföljning måste fortlöpande integreras i arbetet
Influenser, internationellt Brasilien Omfattande strategisk och socialekologiskt programmet. Från 1996 Huvudbudskapet är att framgång på befolkningsnivå inte kan åstadkommas förrän man etablerar ett mångfacetterat program med många olika komponenter. Som påverkar från olika håll samtidigt och under lång tid. Policyarbetet anses därför varit centralt för framgången. Finland on the move Alla aktörer är med i processen tidigt och kan påverka innehållet i programmet Fastställa gemensamma mål och delmål som alla inblandade aktörer är överens om Policy enligt Victor Matsudo = the science and art of making things happen
Genomförande, start 1/1!! Tydligt underifrån perspektiv Skapa forum och mötesplatser snarare än nätverk och arbetsgrupper. Patient- och medborgardelaktiget - medborgardialog Omvärldsbevakning i teori Omvärdsbevakning i praktikträffa prata med nyckelpersoner inom Region Östergötland och inom andra landsting/regioner och nationellt En projektplan tas fram i början av 2016 En separat kommunikation plan tas fram i samverkan med KE Forum och mötesplatser skapas.
Östergötland : 13 kommuner Länsstyrelsen Idéburen sektor Näringsliv Akademi Medborgare 2015-03-06
ViSiT, Region 2015-11-13, Östergötland Matti Leijon
Kaffe och mingel
Östgötamodellen för hälsosamtal Presentation Maria Elgstrand. I Östergötland kommer det genomföras hälsosamtal på 40, 50,60 och 70 åringar i slumpvis ordning. Det kommer genomföras på ca. 35% av dessa. VC får 900 kr/samtal plus patavgift på 100 kr. Det kommer skickas ut manual hur man skall gå tillväga, som ett stöd. Varje samtal tar ca. 1 timme. Adm kommer minska efterhand. De som utför samtalen går en utbildning på 2-3 dagar i Lkpg eller till Jönköping. Det kommer inte göras ngn befolkningsenkät i dagsläget. Detta är en bra screening för hjärt- och kärl sjukdomar. Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 54
Rökfria utomhusmiljöer inom hälso- och sjukvården i
Rökfria utomhusmiljöer inom hälsooch sjukvården i 56
På gång Från 2016 är alla hälso- och sjukvårdens utomhusmiljöer rökfria Inget förbud mot rökning, men rökare hänvisas utanför hälso- och sjukvårdens områden Informationsmaterial finns på svenska och engelska i väntrum, på digitala skyltar och på intranätet Lisa Beslutet är taget av hälso- och sjukvårdsdirektören i. 57
Inga rökkurer Det handlar inte om att förbjuda rökning det handlar om hänsyn och hälsa 58
Vad innebär det för mig som medarbetare? Känna till riktlinjen och beslutet Veta vart rökare ska hänvisas Fråga patienter om tobaksbruk Erbjuda nikotinersättning till inneliggande patienter Motivera till tobaksfrihet och erbjuda avvänjningsstöd Du får röka men bara utanför området Du får röka bara i privata kläder och utanför arbetstid Du kan få kostnadsfri tobaksavvänjning via hälsopedagogerna, i grupp eller individuellt Du kan ansöka om subventionerad nikotinersättning under en begränsad period Alla möts med respekt för sitt val och erbjuds stöd utifrån sitt behov 59
Regionövergripande beslut om att ge bidrag till medarbetare för nikotinersättnings- eller beroendeläkemedel vid tobaksavvänjning. I samband med att vi kommer genomföra helt rökfria miljöer inom, både utomhus och inomhus samt ta bort de rökplatser som finns utomhus på våra större arbetsplatser. kommer att erbjuda de 50 första medarbetarna en kompensationsersättning på 1000 kronor för nikotinersättningsmedel eller beroendeläkemedel (Champix, Zyban), om de väljer att sluta sitt tobaksbruk. Denna ersättning är skattepliktig. Regler för att kunna ta del av ersättningen: Att man går i grupp eller individuellt hos tobaksavvänjare inom friskvård, primärvård eller folktandvård och även hos vår upphandlade företagsvård. Att man är tobaksfri och fullgjort minst de 3 första månaderna av tobaksavvänjningen. Att man är bland de 50 första som ansöker om ersättningen. Man kan inte få ut ersättning förrän man gjort utlägg. Att man kan redovisa utlägg genom kvitto. Samla ihop kvitton och lämna dessa vid ett tillfälle, senast 6 månader efter startad tobaksavvänjning. Intyg från tobaksavvänjaren att du deltar i grupp eller individuellt (gäller inte om du går hos Friskvårdens hälsopedagoger). Giltigt från och med hösten 2015. Det går inte att hämta ersättning för utlägg gjort före 31 augusti 2015.
Alla har rätt till en rökfri omgivning Det finns inga nivåer där rökning är ofarligt Några fakta: Rökfria områden har effekt direkt - rökfria offentliga miljöer minskar skadeverkningarna av passiv rökning * ** Med rökfria miljöer minskar den sociala acceptansen för rökning - särskilt viktigt när det gäller att stärka ungdomar så att de inte börjar röka ** Undersökningar visar att människor världen runt, inklusive rökare, är positiva till lagregler som ger rökfria miljöer *** * The Lancet: Effect of smoke-free legislation on perinatal and child health: a systematic review and meta-analysis ** Folkhälsomyndigheten: Passiv rökning och rökfria miljöer *** WHO report on the global tobacco epidemic, 2009: Implementing smoke-free environments. 61
Diskussion i bikupor Vad tänker ni om det här? Vilka möjligheter ser ni med rökfria utomhusmiljöer? Diskutera hur ni kan bidra till en hälsosam miljö för patienter och besökare 62
Mer information och material Webbplats om rökfritt utomhusområde, här hittar ni informationsmaterial och bildspel Tobaksriktlinje Tobaksavvänjning för patienter Tobaksavvänjning för medarbetare Tobak 63
Vi har ett gemensamt ansvar Tillsammans kan vi erbjuda alla en helt rökfri miljö Kontakt: Linda Karlsson, hälsoprocessledare, linda.ev.karlsson@regionostergotland.se 64
65
Infart södra sjukhusområdet Rökfritt sjukhusområde 66
Informationskort Enkelt och kort budskap
Bordsryttare Alla har rätt till en rökfri omgivning Patientperspektiv Medarbetarperspektiv
www.slutarokalinjen.org Dagens tema, 2013-01-01, Förnamn Efternamn
Socialstyrelsen 26 nov - Nationella riktlinjer för levnadsvanor En kort sammanfattning vad dagen gick ut på och att de flesta gick därifrån och kände sig motiverade att jobba mer med frågorna kring de nationella riktlinjerna för levnadsvanor. 70
Sharing and Learning at Kaiser Permanente, Oakland October 2015
Kaiser Permanente KP leds regionalt och består av två delar Medical Group (profit) och Healthplan and Organisation (non-profit). Vilket beskrivs som ett spänstigt äktenskap där spänningen sinsemellan är en av framgångsfaktorerna. Metrics that matters Rankingar, utmärkelser och andra jämförelser fungerar mycket bra som drivers i förändringsarbete.
Total Health Bevara och främja hälsan Återgå till hälsa efter sjukdom Att leva väl med kroniska sjukdom Hälsosamt åldrande
Hälsa Man är inte sin diagnos - Man deltar i utbildning kring sin hälsa, inte sin diagnos. det är sjukdomen i mig och inte sjukdomen i sig..
Hälsostationer där jag tar blodtryck mm och som sen skickas till min journal
Enorm digitalisering idag är virtuella besök fler än fysiska En personlig och sömlös upplevelse av hälso- och sjukvård Kontakt med Tillgänglighet till Hålla sig frisk Hantera min sjukdom
5 i topp för medlemmarna 1. Maila min doktor 2. Boka tid 3. Läsa lab resultat 4. Förnya recept 5. Virtuella videobesök
Monitorering av hjärsviktspatient på shopping med sin fru
Klar och enkel kommunikation enkelt att förstå enkelt att använda Om de inte förstår vad vi säger vad är det då för mening med att säga något? Målet är inte att lära målgruppen utan att ändra vårt sätt att kommunicera. Kommunikationens ska vara enkel att förstå. Klarspråk helt enkelt! Enkel kommunikation är bra för ALLA. Specialanpassningar bara i riktigt specifika fall.
Delat beslutsfattande Grundläggande synsätt två experter i rummet patient och vårdgivare Andra patienters erfarenheter stödjer beslut - Få ta del av flera olika neutrala röster från patienter i samma situation Användbart i situationer där det finns lite forskning Enklare att ta samtalet om olika alternativ när patienten är förberedd med input från andra
Co-design Det räcker inte med att ta del av patienters och anhörigas berättelser. Man måste designa systemen tillsammans med dem för att det ska fungera. Skapa verktyg som gör det möjligt för medarbetarna att sedan på egen hand fortsätta med utvecklings- och förbättringsarbetet.
Codesign av neoplatser
Vad gör KP som vi kan göra direkt Stärka invånarna att leva ett gott liv - min hälsoplan Allt som kan göras digitalt ska göras digitalt Makt till invånaren och verktyg med gemensamt beslutsfattande co-design Kampanjer med bra kortfilmer och everybody walk Experimenterar med design - hur upplevs det för människorna Sluta hälsogapen hos individerna - allas ansvar
Hur? Kraftsamla för hälsa Tex kampanjer, storytelling, fysisk aktivitet, tobak, översyn av hälsa i regionen, Översyn 1177 och stärka nyttjandet för hälsa. Tex självhjälp för fysisk aktivitet o sluta röka Möta människorna där dom finns dvs på nätet hemma på jobbet osv Youtube för all information och instruktioner
DESSUTOM 10 miljoner medlemmar 17 000 doktorer jämför med Sveriges dryga 30000 Medelvårdtid 2,4 dagar De flesta höft o knäplastiker går hem dagen efter Flera olika Epicinstallationer så alla kan inte prata med varandra.
Hälsoråd 2016 Ons 27 jan i Regionhuset, Västra Tors 31 mars i Hälsans hus, US Tors 19 maj i Regionhuset, Pionen Tors 22 sept i Regionhuset, Västra Tors 17 nov i Regionhuset, Pionen Alla tillfällen kl. 13.30-16.30 Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 87
Övriga frågor och reflektion REK listan Bengt bjöd in till deras verksamhet så prel kommer Hälsorådet i mars ligga på Bengts arbetsplats. Bengt meddelade också att de som är intresserade så anordnas en dag 17 mars som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö för mer information kontakta Bengt i hälsorådet. Dagens tema, 2015-01-01, Förnamn Efternamn 88