Referenser Referenser (hänvisningar till källor av olika slag) ska göras systematiskt och enligt ett modifierat APA- system. När källan är ett självständigt verk (bok, rapport eller liknande) ska sidreferenser obligatoriskt finnas med. Undantag från denna regel är de få fall när hänvisningen meningsfullt kan sägas gälla hela verket. Det är en felaktig uppfattning att sidreferenser bara ska användas när en viss källa citeras ordagrant. Du ska som grundregel ha med sidreferenser. Mycket sällsynta undantag är när referensen verkligen kan sägas vara och bör vara en hänvisning till ett verk i sin helhet. Undvik detta slags vaga referenser och var alltid beredd på att kunna visa på vilken sida eller vilka sidor i en textkälla du har hämtat data. Källhänvisning och referenser När du baserar din text på vad en annan författare har skrivit hör det till god akademisk tradition att redovisa källan. Nedan ser du några exempel på hur man kan referera i löpande text. En författare För det första kan man redovisa källan med endast årtal och sidnummer inom parentes: Hattie (2008, s. 103) menar att elever som uppvisar uppförandeproblem skall beredas möjlighet att vara kvar i sina klasser. Notera parentesens placering, mellanslag och kommatecken. För det andra kan man också sätta hela referensen inom parentes: Handlingar avsedda att påverka elevernas uppfattningar, attityder och beteenden ifråga om personliga och sociala frågor benämner Brophy socialisation (Brophy, 2006, s. 17). I detta fall följs författarens efternamn av ett kommatecken och ett mellanslag. Därefter kommer samma uppgifter som i exemplet med Hattie, ovan. Notera att meningens punkt kommer efter slutparentesen.
Två författare Det är ingen större skillnad mellan hur man refererar till en författare och två författare. Det du behöver hålla ordning på är att man använder &- tecken om man skriver författarnamnen inom parentes och att man skriver och när man skriver författarnamnen utanför parentes. Baier och Svensson (2009, s. 161) menar att normer är ett av samhällsvetenskapernas mest grundläggande begrepp och att normer har relevans för såväl det lilla perspektivet i samhället som för det stora. Notera att meningens punkt kommer efter det sista citationstecknet om citatet avslutar meningen. Uppförandeproblem kan vara av mer eller mindre allvarlig karaktär och de som uppvisar uppförandeproblem utgör en mycket heterogen samling (Andershed & Andershed, 2005, s. 17). Tre till fem författare När det finns tre till fem författare blir det lite krångligare. Första gången en källa refereras anges samtliga författare. Notera också det lilla kommatecknet före &-tecknet. Detta används inte för två författare men när det gäller tre författare eller fler. Eftersom insatser som baseras på behavioristisk grund har visat konsistent god effekt på uppförandeproblem och aggressivitet hos barn (Reddy, Barboza- Whitehead, Files, & Rubel, 2000, s. 13) utvärderas i föreliggande avhandling ett program som baseras på behavioristisk teori. Andra gången källan refereras i din text skrivs inte samtliga författarnamn ut (se Reddy et al. 2000, nedan). I ställer följs förstaförfattarens efternamn av termen et al. vilket är den latinska motsvarigheten till m.fl. Termen är en förkortning av et alia, som betyder med andra. Notera att et al. alltid skrivs med punkt och att punkten dessutom följs av ett komma om det står in om parentes. Reddy et al. (2000) genomförde en metastudie innefattade 35 studier av beteendeorienterad konsultation publicerade mellan 1986 och 1997.
Sex författare eller fler När det finns sex författare eller fler skriver man inte ut fler än försteförfattaren, inte ens första gången referensen anges. Referensen ser således likadan ut oberoende av ifall det är första eller andra gången anges. Att identifiera problembeteenden och de situationsbetingelser som oftast föregår beteendena (eller frånvaron av beteendena) och vidmakthåller desamma kallas Functional Behavioral Assessment (Sugai et al., 2000, s. 137). Notera kommatecknet efter et al. och punkten eftersom et al. står inom parents. Ibid Om en referens görs flera gånger efter varandra utan en annan referens som kommer emellan, brukar man enligt en del referenshanteringssystem (t.ex. Oxford) skriva ibid. (det latinska ordet ibidem betyder detsamma ). Inom APA- systemet används inte ibid. Alla referenser skrivs ut med författare och årtal samt i de flesta fall sidnummer. Flera referenser av olika författare i samma parentes Ibland kan man se att ett påstående styrks av flera referenser. Detta kan vara ett sätt att visa att det finns övertygande bevis för det man vill styrka med referensen. Vidare kan referenserna visa att det finns vetenskapliga fakta på båda sidorna om Atlanten som styrker påståendet. Slutligen kan det också vara ett sätt att visa att det finns äldre, eventuellt banbrytande, forskning som stöder ens påstående samtidigt som det finns nyare, aktuell, forskning. Både Ogden (2008, s. 27) och Maddox och Prinz (1997, s. 583) menar att uppförandeproblem Flera referenser kan också förekomma inom samma parentes, se nedan. Det finns en flertal olika Connerstest. Den första versionen av CTRS hade 39 frågor (Conners, 1969; DuPaul et al., 1998; Trites, Blouin, & Laprade, 1982). I parentesen ovan finns tre referenser för att styrka påståendet. Detta är inte alltid nödvändigt. Skälet till att ange tre referenser kan vara att referenserna var för sig innehåller relevant information. Däremot anses det vara lite ofint eller skrytigt att ange många referenser utan anledning. De tre referenserna i exemplet ovan avskiljs från varandra med ett semikolon. På samma sätt gör man ifall det är fler än tre referenser inom parentesen.
Flera referenser av samma författare Ibland kan det vara relevant att ange hänvisningar till flera vetenskapliga publikationer från samma författare. Då behöver man inte skriva ut författarens efternamn mer än en gång, se nedan. Bandura (1978, s. 345; 1997, s. 212) menar att social inlärningsteori Om samma författare har publicerat flera vetenskapliga verk samma år måste man skilja dem år genom att kalla dem för Bandura, 1977a; Bandura, 1977b etc. Antagandet att individuella egenskaper, exempelvis ett barns uppfattning om den egna förmågan att utföra ett visst beteende, baseras på social inlärningsteori, utvecklad av Bandura (1977a, 1977b, 1997). Om författaren har skrivit en publikation själv och en publikation tillsammans med en annan författare skrivs den enskilda publikationen först. De båda referenserna separeras med ett semikolon. Notera att sidhänvisning saknas i exemplen ovan och nedan vilket antyder att det handlar om referens till verken som helhet. Banduras sociala inlärningsteori (Bandura, 1977b; Bandura & Walters, 1969) baseras på behavioristisk och kognitiv psykologi.
Citering Citat ska skrivas med samma typsnitt som den övriga texten. Alla citat måste återge den citerade källan exakt vad gäller stavning, ordföljd etc. Målet för preventivt arbete är att styra bort unga människor från livsvägar som kan leda till framtida anpassningssvårigheter (Ferrer- Wreder et al., 2005, s. 22). Notera att Ferrer- Wreder et al., 2005, s. 22 är en referens där samtliga författare inte skrivs ut. Det betyder antingen att publikationen har fler än sex författare (och skrivs ut första, andra etc. gången) eller att publikationen har tre författare, eller fler, och skrivs ut för andra, tredje eller fjärde gången. Notera att punkten kommer efter parentesen med referensen. Det kan också vara så att man anger författaren i början av meningen, följt av citatet. Då anges sidan efter citatet. Ferrer- Wreder et al. (2005) menar att målet för preventivt arbete är att styra bort unga människor från livsvägar som kan leda till framtida anpassningssvårigheter (s. 22). Man kan också utesluta vissa delar av ursprungstexten genom att markera strykningen med en hakparentes [...]. En hakparentes eller klammer [ ] används för att markera uteslutningar, förtydliganden eller egna tillägg i citat. Exempel på ändring av stor bokstav och ett förtydligande: Utbildningsdepartementet (1979, s. 8, 14) slog fast att [s]amhällets ansvar för normbildning och normöverföring måste fullgöras i skolan och de vuxna i hem och skola har ett gemensamt ansvar förklara och levandegöra dem [normerna] för de unga Citat med citationstecken används om citatet består av färre än 40 ord. Då omges citatet av citationstecken. Blockcitat Om citatet innehåller 40 tecken eller fler ska citatet ges formen av ett blockcitat. Ett blockcitat omges inte av citationstecken. Däremot använder man sig av indrag. Man drar in marginalen en centimeter på vänster sida. Sociala normer skiljer sig från tid annan och varierar beroende på miljö. Med stöd i normerna definieras vad som för tillfället betraktas som uppförandeproblem. Ogden definierar begreppet på följande sätt: Beteendeproblem i skolan är elevbeteende som bryter mot skolans regler, normer och förväntningar. Beteendet hindrar undervisnings- och lärandeaktiviteter och därmed också elevernas lärande och utveckling. Det försvårar dessutom positiv interaktion med andra. (Ogden, 2003, s. 13) Uppförandeproblem definieras sålunda utifrån att det handlar om beteenden som bryter mot klassens eller skolans normer.
Blockcitat markeras ej med fetstil eller kursivering (om texten inte är kursiverad eller skriven med fetstil i original). Före och efter blockcitatet används blankrad. Notera att när det gäller blockcitat så kommer punkten före parentesen. Efter parentesen saknas punkt.
Referenslista I slutet av din text ska du göra en lista på alla dina referenser. I uppsatser brukar tryckta källor skiljas från otryckta. Referenserna skrivs i bokstavsordning baserat på efternamn. Detta leder vanligen inte till några svårigheter. Det finns förutom den enkla bokstavsordningen några principer som kan vara bra att tänka på: Ingenting kommer före någonting. Det betyder att exempelvis att Brown kommer före Browning. Det kan vara svårt att hålla reda på vad som är förnamn och efternamn på kinesiska författare, och andra författare från länder i Kinas närhet, eftersom deras namn börjar med efternamnet. Heter författaren Xin Ma eller Ma Xin? Ta reda på hur andra författare har refererat till författaren. Om en författare har skrivit både vetenskapliga texter själv och tillsammans med någon skrivs de texter som publicerats enskilt först och därefter de texter som publicerats med andra författare. Om en författare har skrivit flera vetenskapliga texter ska dessa refereras enligt principen äldsta referensen först. Enda undantaget från denna regel är ifall en författare har skrivit en artikel i två delar under samma år. Då ska den första (äldsta) delen stå först i referenslistan och den andra delen (yngre) stå efter. Om två olika författare har samma efternamn ska de ordnas alfabetiskt efter den första initialen eller den första bokstaven i förnamnet. På Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier avviker referenslistans format från Harvard och APA såtillvida att författarnas förnamn skrivs ut. Artiklar I referenslistan görs inga sidhänvisningar. Däremot redovisas på vilka sidor i en tidskrift som en artikel finns: Brophy, Jere E. (1988). Educating teachers about managing classrooms and students. Teaching and Teacher Education, 4(1), 1-18. Notera att titeln på artikeln inte är kursiverad. Däremot är tidskriftens namn och volymnummer kursiverade. Lägg också märke till att det inte ska finnas något mellanslag mellan volymnumret och numret [4(1)].
Du ska skriva ut författarens förnamn. Detta utgör en anpassning av APA- stilen, där man inte skriver ut förnamnen. När det finns upp t.o.m. sex författare skriver man ut samtliga författare. När antalet författare överstiger sex skriver man endast ut de sex första författarna i referenslistan. Brown, Eric C., Catalano, Richard F., Fleming, Charles B., Haggerty, Kevin P., Abbott, Robert D., Cortes, Rebecca R., et al. (2005). Mediator effects in the social development model: an examination of constituent theories. Criminal Behaviour and Mental Health, 15(4), 221-235. Böcker I referenslistan redovisas författarens efternamn (följt av ett kommatecken och mellanslag), författarens förnamn ibland tillsammans med initial (initialer följs alltid av en punkt), årtalet (inom parentes), en punkt och därefter bokens titel (kursiverad). Slutligen presenteras förlagsort (inte tryckort) och förlag. Kauffman, James M., & Landrum, Timothy J. (2006). Students with emotional and behavioral disorders: A history of their education. Austin: Pro- Ed. Bokkapitel Om en, eller flera, författare har skrivit ett kapitel i en bok så redovisas författarna först och redaktören/- erna efter bokens titel: Campbell, Donald T., & Stanley, Julian C. (1963). Experimental and Quasi- Experimental designs for Research on Teaching. I Nathaniel. L. Gage (Red.), Handbook of Research on Teaching. Chicago: Rand McNally. Notera att redaktörens (Gage) förnamn och initialer kommer före efternamnet och att det är bokens namn som är kursiverat, inte kapitlets. (Red.) är en förkortning av redaktör. Tidningsartiklar Referenser till tidningsartiklar ska bara ange huvudadressen till hemsidan, inte hela länken till en undersida på denna hemsida eftersom sådana ständigt ändras, samt publikationsdatum. Birgersson, Susanna (2013, 19 sep). Mobbning: Rastvakter biter bättre än normkritik. Dagens Nyheter. Hämtad från http://www.dn.se
Webbsidor Om det finns en, eller flera, författare till ett dokument som nås via en hemsida ska författarna redovisas: Colvin, Andrew, Eyberg, Sheila. M., & Adams, Christina D. (1999). Restandardization of the Eyberg Child Behavior Inventory. Hämtad den 13 feb, 2009 från: www.pcit.org Myndigheter, institutioner och organisationer För publikationer utan namngiven författare som utges av myndigheter, institutioner eller organisationer av något slag, t.ex. Skolverket, anges namnet på institutionen som författare: Skolverket (2008). Privat och offentligt. Fristående skolor i andra länder. Stockholm: Skolverket. Utan författare För källor som inte har en författare, t.ex. en tidning (om det gäller en nyhetsartikel, men inte för t.ex. en debattartikel där författaren är viktig), anges bara tidningens namn (t.ex. DN). Om en publikation saknar författare och heller inte är utgiven av en institution av något slag, anges bara titeln och den information som finns om var och när den publicerats. Om exempelvis årtal saknas, kan man skriva År saknas efter titeln. Exempel på litteraturlista Nedan följer ett exempel på en litteraturlista. Observera att varje stycke är hängande, dvs. har indrag för de rader som följer på den första: Cameron, Judy, Banko, Katherine M., & Pierce, W. David (2001). Pervasive negative effects of rewards on intrinsic motivation: The myth continues. Behavior Analyst, 24(1), 1-44. Campbell, Donald T., & Stanley, Julian C. (1963). Experimental and Quasi- Experimental designs for Research on Teaching. I Nathaniel L. Gage (Red.), Handbook of Research on Teaching. Chicago: Rand McNally. Coie, John D., Watt, Norman F., West, Stephen G., Hawkins, J. David, Asarnow, Joan R., Markman, Howard J., et al. (1993). The Science of Prevention. A Conceptual Framework and Some Directions for a National Research Program. American Psychologist, 48(10), 1013-1022. Colvin, Andrew, Eyberg, Sheila M., & Adams, Catherine D. (1999). Restandardization of the Eyberg Child Behavior Inventory. Hämtad den 13 feb, 2009, från http://www.pcit.org
Cook, Thomas D., & Payne, Monique R. (2002). Objecting to the Objections to Using Random Assignment in Educational Research. I Frederick Mosteller & Robert Boruch (Red.), Evidence Matters. Randomized Trials in Educational Research (pp. 150-178). Washington, D.C: Brookings Institution Press. DuPaul, George J., Power, Thomas J., McGoey, Kara E., Ikeda, Martin J., & Anastopoulos, Arthur D. (1998). Reliability and Validity of Parent and Teacher Ratings of Attention- Deficit/Hyperactivity Disorder Symptoms. Journal of Psychoeducational Assessment, 16(1), 55-68. Keil, Vivien (2007). Psychometric Properties of the Parent Daily Report and its potential use in welfare settings. University of California, San Diego and San Diego State University, San Diego. Lindberg, Eyvind, & Ogden, Terje (2001). Elevatferd og læringsmiljø 2000: En oppfølgnings- undersøkelse av elevatferd og læringsmiljø i grunnskolen. Oslo: Læringssenteret. McMillan, James H., & Schumacher, Sally (2010). Research in education: evidence- based inquiry (7 ed.). New York: Pearson. Murray, David M. (1998). Design and Analysis of Group- Randomized Trials. New York: Oxford University Press. Murray, David M., & Hannan, Peter J. (1990). Planning for the Appropriate Analysis in School- Based Drug- Use Prevention Studies. Journal of Consulting & Clinical Psychology, 58(4), 458-468. Newcomb, Andrew F., Bukowski, William M., & Pattee, Linda (1993). Children's Peer Relations: A Meta- Analytic Review of Popular, Rejected, Neglected, Controversial, and Average Sociometric Status. Psychological Bulletin, 113(1), 99-128. Nock, Matthew K. (2003). Progress review of the psychosocial treatment of child conduct problems. Clinical Psychology: Science and Practice, 10(1), 1-28. Nordahl, Thomas, Sørlie, Mari- Anne, Manger, Terje, & Tveit, Arne (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. Stockholm: Liber. Nordahl, Thomas, Sørlie, Mari- Anne, Tveit, Arne, & Manger, Terje (2003). Alvorlige atferdsvansker. Veileder for skoleeier og skolens ledelse. Oslo: Læringssenteret. O'Leary, K. Daniel, & O'Leary, Susan G. (Red.). (1977). Classroom Management: The successful use of behavior modification (2 ed.). New York: Pergamon. Sugai, George, Horner, Robert H., Dunlap, Glen, Hieneman, Meme, Nelson, C. Michael, Scott, Terrance, et al. (2000). Applying Positive Behavior Support and Functional Behavioral Assessment in Schools. Journal of Positive Behavior Interventions, 2(3), 131-143.