Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 IT-använning i företag 2014 NV 0116 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområe... 2 0.2 Statistikområe... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5 Statistikproucent... 2 0.6 Uppgiftsskylighet... 2 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter... 2 0.8 Gallringsföreskrifter... 3 0.9 EU-reglering... 3 0.10 Syfte och historik... 3 0.11 Statistikanvänning... 3 0.12 Uppläggning och genomförane... 3 0.13 Internationell rapportering... 4 0.14 Planerae föränringar i kommane unersökningar... 4 1 Översikt... 5 1.1 Observationsstorheter... 5 1.2 Statistiska målstorheter... 5 1.3 Utflöen: statistik och mikroata... 5 1.4 Dokumentation och metaata... 5 2 Uppgiftsinsamling... 6 2.1 Ram och ramförfarane... 6 2.2 Urvalsförfarane... 6 2.3 Mätinstrument... 6 2.4 Insamlingsförfarane... 6 2.5 Databerening... 7 3 Statistisk bearbetning och reovisning... 9 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler... 9 3.2 Reovisningsförfaranen... 10 4 Slutliga observationsregister... 11 4.1 Prouktionsversioner... 11 4.2 Arkiveringsversioner... 11 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången... 11 Bilaga Frågeformulär... 12
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 2 (15) 0 Allmänna uppgifter 0.1 Ämnesområe Ämnesområe: Näringsverksamhet 0.2 Statistikområe Statistikområe: Näringslivets struktur 0.3 SOS-klassificering Tillhör (SOS) För unersökningar som ingår i Sveriges officiella statistik gäller särskila regler när et gäller kvalitet och tillgänglighet, se Förorningen om en officiella statistiken (2001:100). 0.4 Statistikansvarig Mynighet/organisation: SCB Postaress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksaress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Karolina Eriksson Telefon: 08-506 941 76 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.5 Statistikproucent Mynighet/organisation: SCB Postaress: Box 24300, 104 51 Stockholm Besöksaress: Karlavägen 100 Kontaktperson: Karolina Eriksson Telefon: 08-506 941 76 E-post: fornamn.efternamn@scb.se 0.6 Uppgiftsskylighet Uppgiftsskylighet föreligger enligt lagen (2001:99) om en officiella statistiken, förorningen (2001:100) om en officiella statistiken samt SCBs föreskrifter SCB-FS 2014:12. 0.7 Sekretess och regler för behanling av personuppgifter I mynigheternas särskila verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vi automatisera behanling av personuppgifter gäller reglerna i personuppgiftslagen (1998:204). På statistikområet finns essutom särskila regler för personuppgiftsbehanling i lagen (2001:99) och förorningen (2001:100) om en officiella statistiken.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 3 (15) 0.8 Gallringsföreskrifter Gallring regleras enligt beslut från Riksarkivet, RA-MS 1998:7. Bevaranebehov är uner utrening. 0.9 EU-reglering Framställning av statistiken finansieras till viss el av EU. Tillsammans me EU:s statistikmynighet Eurostat utformar e eltagane länerna inför varje unersökningsomgång e frågor och efinitioner som ingår. Från och me år 2006 är unersökningen EU-reglera (enligt Europaparlamentets och råets förorning (EC) nr 808/2004 av en 21 april 2004). 0.10 Syfte och historik Unersökningen avser att belysa använningen av informationsteknik i svenska företag. Den har genomförts varje år sean år 2000. Moellen för unersökningen togs fram i ett noriskt samarbete år 1999 mellan samtliga noriska läner. År 2001 viareutvecklae Eurostat en noriska moellenkäten för att göra en harmonisera unersökning i Europa. Syftet har varit etsamma sean unersökningen startae men enkätfrågorna har i möjligaste mån anpassats efter en tekniska utveckling som skett. 0.11 Statistikanvänning Huvuanvänare är EU:s statistikmynighet Eurostat, Näringsepartementet, Post- och telestyrelsen (PTS), Mynigheten för tillväxtpolitiska utväreringar och analyser (Tillväxtanalys), Stiftelsen för Internetinfrakstruktur (.SE) samt SCB:s avelning för nationalräkenskaper. Även meia, branschorganisationer, enskila företag och allmänheten är använare av statistiken. Allmänt kan unersökningen fungera som statistiskt unerlag för beslutsfattare, båe i Sverige och inom EU, och möjliggöra för em att följa och främja itutvecklingen. 0.12 Uppläggning och genomförane Data för unersökningen har samlats in me hjälp av webb- och postenkäter som skickats ut till ett urval av företag me tio anställa eller fler. Företag me 250 anställa eller fler har totalunersökts. Enkäterna skickaes ut i slutet av mars 2014 och atainsamlingen pågick fram till slutet av augusti måna. Data för unersökning har samlats in me hjälp av enkäter som i Sverige skickaes ut i början av april 2014. Responenterna har möjlighet att svara via webb eller pappersenkät, pappersenkät bifogas anra påminnelsen. Uppgifter ur SCB:s företagsatabas använs för allokering, urvalsragning, utsänning av blanketter m.m.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 4 (15) 0.13 Internationell rapportering Resultatet från unersökningen rapporteras årligen till Eurostat enligt EU:s förorning 808/2004. 0.14 Planerae föränringar i kommane unersökningar Unersökningen innehåller ett frågeblock som varierar mellan åren, som fokuserar på ett för året aktuellt tema.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 5 (15) 1 Översikt 1.1 Observationsstorheter Unersökningsenhet är företagsenhet. Företagsenheter är i e flesta fall etsamma som en juriisk enhet, men i vissa fall beöms flera juriiska enheter ha en såan integrera verksamhet att e av SCB klassificeras som en företagsenhet. 1.2 Statistiska målstorheter Population: Företagsenheter som fanns registrerae i SCB:s Företagsatabas (FDB) i mars 2014 tillhörane SNI-koerna 1 10-82 (exklusive SNI 75, 6411, 642, 643, 6491, 6499, 653 an 6611) baserat på SNI2007. Enast företagsenheter me tio anställa eller fler ingår i unersökningen. Unersökningen belyser företags tillgång till och använning av informationsteknik me variabler t ex om internetanslutning, internetanvänning, e-hanel och elektroniska affärsprocesser. I 2014 års unersökning ingick ett frågeblock om köp av molntjänster. Enkäten ställer också frågor om IT och miljö på upprag av Näringsepartementet. Frågeformuläret innefattar huvusakligen frågor me fasta svarsalternativ (exempelvis ja/nej) men några frågor ska besvaras i procentanelar (exempelvis anel av företagets sysselsatta och anel av omsättning. 1.3 Utflöen: statistik och mikroata Resultatet av unersökningen publiceras på SCB:s hemsia http://www.scb.se/nv0116 i form av en kort rapport me tillhörane tabellbilaga. Resultat presenteras även på Eurostats webbplats uner Information Society statistics. Mikroata /slutligt observationsregister sparas i SCB:s interna atabaser. 1.4 Dokumentation och metaata Unersökningen finns även okumentera i Beskrivning av statistiken me kvalitetseklaration samt i Metaplus. 1 SNI står för Stanar för svensk näringslivsinelning
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 6 (15) 2 Uppgiftsinsamling 2.1 Ram och ramförfarane Urvalsramen utgörs av företagsenheter inom e branscher och storleksklasser som unersökts och som var aktiva i början av mars 2014. Urvalsramen tas fram från SCB:s Företagsatabas (FDB). Problem me ramtäckning kan antingen ta sig uttryck i övertäckning, vs. att företag som inte bore ha varit me i ramen är et, eller unertäckning, vs. att företag som bore ha varit me i ramen inte är et. Tien mellan att ramen låstes (i början av mars) och unersökningen skickaes ut (i slutet av mars) är tämligen kort. Ur ett över- respektive unertäckningsperspektiv är etta naturligtvis eftersträvansvärt. 2.2 Urvalsförfarane Ramen är inela i strata efter bransch och storleksklass. Beroene på företagens egenskaper använs olika urvalsmekanismer. För företag me 250 anställa eller fler är samtliga företag me i urvalet. För strata som består av fem företag eller färre har alla företag unersökts. För övriga företag me 10-249 anställa har ett stratifierat slumpmässigt urval me optimal allokering gjorts. Allokeringen utgår från att viss stickprovsstorlek krävs per stratum. Selektering av enskila företag inom varje stratum har gjorts inom ramen för SCB:s system för samornae urval, SAMU. Kortfattat är SAMU en moell för att jämna ut uppgiftslämnarböran mellan företag, samt att minska företagens aministrationsti för unersökningarna genom att så långt et är möjligt ge enskila företag samma unersökning flera år i följ. SAMU innebär att ett företag som kommit me i urvalet normalt meverkar i unersökningen uner en femårsperio. Om urvalets anel av populationen är större än 10 procent så är et ock növänigt att låta en elmäng av företagen att meverka en längre ti än fem år. För en fullstänig beskrivning av upplägget i SAMU, se rapporten SAMU: The system for co-orination of frame populations an samples from the Business Register at Statistics Sween, http://www.scb.se/pages/publishingcalenarviewinfo 259923.aspx? PublObjI=1952 2.3 Mätinstrument Uppgifterna har samlats in genom ett frågeformulär. Frågeformuläret kan besvaras elektroniskt via SCB:s verktyg för elektronisk insamling (SIV) eller på papper. Frågeformuläret i sin helhet finns som bilaga. 2.4 Insamlingsförfarane Ett missivbrev me inloggningsuppgifter för att svara elektroniskt skickaes me post till it-ansvarig eller v för företag i urvalet. Två påminnelseutskick har gjorts. Den första påminnelsen besto av ett brev me inloggningsuppgifter till SIV. Därefter har ett påminnelseutskick gjorts me en pappersenkät till samtliga företag som
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 7 (15) inte svarat. Utöver essa skriftliga påminnelser har telefonpåminnelser genomförts riktae mot prioriterae företag. Obesvarae frågor kan härröras till objektsbortfall eller partiellt bortfall. Objektsbortfall utgörs av e företag som inte svarar på enkäten, mean partiellt bortfall innebär att ett företag svarar på enkäten, men hoppar över en eller flera frågor. Stort bortfall ökar osäkerheten i skattningarna. Svarsbortfall ökar även risken för skevhet i skattningarna. Svarsfrekvensen i enna unersökning är 82 procent. Tabell 4 nean visar objektsbortfallet uppelat på reovisningsgrupper. Tabell 4 Objektsbortfall efter reovisningsgrupp Reovisningsgrupp Objektsbortfall, % Totalt 18 Storleksklasser 10-49 anställa 20 50-249 anställa 14 250-15 Branscher (SNI) 10-33 16 35-39 10 41-43 18 45-47 17 49-53 18 55-56 29 58-63 20 68 14 69-82 17 En el företag har missat eller valt bort att besvara vissa frågor i enkäten. Dessa utgör et partiella bortfallet. Ofta innebär ett överhoppat svar att företaget inte har tekniken i fråga men et kan också innebära att uppgiftslämnaren inte förstått frågans innebör eller inte känner till svaret. Vissa frågor, exempelvis e som behanlar e-hanel, kan upplevas som känsliga att besvara och kan ärför vara överhoppae. Vissa frågor är essutom frivilliga att besvara. Detta gäller e frågor som inte omfattas av EU-regleringen eller är uppgifter till nationalräkenskaperna. Dessa frågor har ärför också ett högre partiellt bortfall. Det partiella bortfallet har påverkan på resultaten. Resultat som avser anelen företag som har någon form av teknik eller använer IT för något änamål är sannolikt unerskatta å partiellt bortfall förekommer. Inga imputeringar görs. 2.5 Databerening Uppgifterna har granskats utifrån hur svaren på e olika frågorna hänger ihop logiskt. Vi ologiska svar eller bortfall på viktiga frågor har företagen återkontaktats för att ges möjlighet att komplettera e i enkäten angivna svaren. Särskil vikt har lagts vi att återkontakta större företag avseene
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 8 (15) e-haneln å eras svar har stor betyelse för unersökningens tillförlitlighet. Uppgifter om omsättning från momsregistret har använts för att beräkna e-haneln i kronor. En el företag som har besvarat enkäten har hoppat över vissa frågor. I e fall är et har funnits möjlighet att ra slutsatser om svaret me hänsyn till anra svar i kombination, har logiska upprättningar gjorts. Kontroller: - e-hanel: kontroller har gjorts mot föregåene år (framförallt för företag me hög omsättning) - Kontroll av partiellt bortfall på kvantitativa samt vissa övriga variabler - Kontroll av ologiska svar - Kontroll av felsummerae svar I samban me hantering och bearbetning av blanketter, atafiler och tabeller kan fel uppkomma. I arbetet me enkäten arbetar vi stänigt me att förbättra rutinerna för att minimera såana fel.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 9 (15) 3 Statistisk bearbetning och reovisning 3.1 Skattningar: antaganen och beräkningsformler Stratifiering görs i två steg, efter bransch ( =1,2,.,D), och inom bransch, efter storlek h (h=1,2,.h). Bransch kan här jämställas me reovisningsgrupp. Ett stratifierat obunet slumpmässigt urval ras. Låt I A (k) = 1 om företag k har egenskap A, I A (k) = 0 annars. Skattning av anelar Anelen/proportionen företag me egenskap A (t. ex. anel företag som har tillgång till internet) kan skrivas som: 1 p = I ( k) N A k U är U är reovisningsgruppen, N är antal företag i reovisningsgrupp. En skattning av pˆ 1 = N H h= 1 N n p erhålls genom följane estimator: I k s A ( k) är s betecknar urvalet i stratum (,h), N är antal i rampopulationen i stratum (,h) och n är antal i urvalet i stratum (,h). Skattning av e-hanel i kronor Total e-hanel i kronor (i reovisningsgrupp ) kan skrivas som: t = y k k U är U är reovisningsgrupp, och y k är e-haneln i SEK för företag k. (y k = procent*omsättning från register) Följane estimator använs för att skatta t : tˆ = H h= 1 N n k s y( k) är y (k) är e-hanel i SEK för företag k, s betecknar urvalet i stratum (,h), N är antal i rampopulationen i stratum (,h) och n är antal i urvalet i stratum (,h).
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 10 (15) Skattning vi bortfall Imputering (åsätta mätvären för ej inkomna företag) är inte tillåtet. Objektsbortfall: justering görs genom omviktning, vs antal i urvalet, n, ersätts me antal svarane i urvalet, m, s ersätts av r (e företag som svarat). Partiellt bortfall: ingen justering görs, samma vikter använs för alla frågor. Detta betyer att om partiellt bortfall föreligger på en fråga så kommer e skattae anelarna inte att summera till 1. Exempel) Fråga, två alternativ, Ja eller Nej p ˆ YES + pˆ NO 1 Outliers (avseene e-hanel): Företag som har en avvikane stor e-hanel klassificeras som outliers. E-hanel utgörs här av beställningar som inkommit via webbsia eller EDI. Va som utgör en avvikane stor anel bestäms genom jämförelser me anra företag inom samma reovisningsgrupp (alternativt stratum). För e företag som klassificeras N som outliers sätts vikten,, till 1. n Variansskattning Den skattae variansen för Vˆ( pˆ 1 ) N H 2 h= 1 N n 2 n (1 N pˆ erhålls genom estimatorn: ) Sˆ är ˆ N 2 S ˆ (1 ˆ = p p ) N 1 2 Ett 95 %-igt konfiensintervall beräknas för alla skattningar:, pˆ ± 1.96 Vˆ ( pˆ ) 3.2 Reovisningsförfaranen Resultaten publiceraes på SCB:s hemsia 20141203; i SCB:s statistikatabas (SSD), i efterfrågae tabeller och iagram samt i ett pressmeelane. kort rapport me namnet Företagens använning av IT 2013. Publikationen innehåller en kort rapport samt en tabellbilaga är skattningar för samtliga insamlae variabler reovisas.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 11 (15) 4 Slutliga observationsregister 4.1 Prouktionsversioner I et här okumentet (SCBDOK) har framtagningen av neanståene slutliga observationsregister beskrivits. Register Registervariant Registerversion 2014 IT-använning IT i företag Fortsatt okumentation, av registrens etaljerae innehåll, finns på SCB:s webbplats. Där beskrivs alla variabler och väremänger m.m. Dokumentationen hittar u här: https://www.h2.scb.se/metaata. Klicka ig fram me hjälp av namnen på Register, Registervariant och Registerversion som är angivna i ovanståene tabell. 4.2 Arkiveringsversioner Samma som prouktversioner. 4.3 Erfarenheter från senaste unersökningsomgången Sean 2008 är unersökningen belag me svarsplikt vilket har biragit till en betyligt högre svarsfrekvens och ärme bättre kvalitet än år 2007 och tiigare. Svarsbortfallet 2014 uppgick ock till 18 procent. E- hanelsfrågorna är fortsatt problematiska. Olika uppgiftslämnare gör olika tolkningar av efinitionen av e-hanel. De kvantitativa frågorna om e- hanel är oftast grova uppskattningar, vilket gör osäkerheten i skattningarna stor.
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 12 (15) Bilaga Frågeformulär It-specialister och it-kunskaper 1 Har företaget anställa it-specialister? It-specialister är anställa me it som huvusaklig arbetsuppgift, t.ex. att utveckla, styra eller unerhålla it-system och applikationer. 2 Erbjö företaget e anställa någon it-relatera utbilning uner 2013? Ja Nej a) Utbilning för it-specialister............................ Kryssa Nej om företaget inte hae någon it-specialist anställ 2013. b) Utbilning för annan personal.......................... 3 Rekryterae eller försökte företaget rekrytera it-specialister uner 2013? 4 Hae företaget vakanta it-tjänster uner 2013 som var svåra att tillsätta? Internetanvänning 5 Har företaget tillgång till internet? 8 Vilken hastighet kan företagets snabbaste fasta internetanslutning uppnå för att ta emot ata enligt avtalet me internetleverantören? Mobila brebansanslutningar 6 Ungefär hur stor anel av e anställa använer internetanslutna atorer i arbetet? Fasta brebansanslutningar 7 Använer företaget någon typ av fast brebansanslutning till internet? 9 Använer företaget följane mobila internetanslutningar? a) Mobil brebansanslutning via 3G- eller 4G-nätet........... b) Annan mobil anslutning, t.ex. GSM, GPRS, EDGE.......... Använning av webbplats 11 Har företaget en webbplats? 10 Ungefär hur stor anel av e anställa använer bärbara enheter i arbetet som kan anslutas till internet via en mobil anslutning? 12 Finns något av följane på företagets webbplats? a) Möjlighet att lägga beställningar, göra bokningar eller reservationer....................................... b) Möjlighet att lämna klagomål (via e-post eller webbformulär).. Använning av sociala meier 13 Använer företaget något av följane sociala meier? Svara Nej om företaget enbart använer sociala meier enligt nean för att lägga upp betala annonser. ) Wiki-baserae verktyg för kunskapsutbyte................ a) Sociala nätverk t.ex. Facebook, LinkeIn, Xing, Viaeo eller Yammer....................................... b) Bloggar eller microbloggar t.ex. Twitter eller Present.ly...... c) Webbplatser för att ela multimeia t.ex. YouTube, Flickr, Picassa eller SlieShare..............................
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 13 (15) Använning av molntjänster 14 Köper företaget någon molntjänst? Gå till fråga 18 a) E-post............................................. c) Databastjänster..................................... 15 Köper företaget något av följane som molntjänst? b) Kontorsmjukvara, t.ex. orbehanlingsprogram eller kalkylprogram....................................... ) Fillagring.......................................... e) Mjukvara för ekonomi, t.ex. bokföring, reovisning eller ekonomistyrning..................................... f) Mjukvara för att hantera kuninformation, s.k. CRM......... g) Datorkraft för att köra företagets egen mjukvara............ 16 Köper företaget någon molntjänst som levereras från... a)... server som elas me anra kuner?.................. b)... server reservera exklusivt för et egna företaget?........ 17 Begränsar något av följane företagets köp av molntjänster? a) Bristane säkerhet.................................... b) Problem me åtkomst av ata eller mjukvara............... ) Osäkerhet om lokalisering av ata........................ c) Svårigheter att avsluta en tjänst eller byta leverantör av tjänsten (inklusive problem me portabilitet av ata).......... e) Osäkerhet om tillämplig lag, jurisiktion och va som gäller i hänelse av tvist.................................... f) Det kostar för mycket.................................. g) Otillräcklig känneom om molntjänster.................... 18 Hinrar något av följane företaget från att köpa molntjänster? a) Bristane säkerhet..................................... b) Osäkerhet om lokalisering av ata......................... c) Svårigheter att avsluta en tjänst eller byta leverantör av tjänsten (inklusive problem me portabilitet av ata)........... ) Det kostar för mycket................................... e) Otillräcklig känneom om molntjänster...................... 19 Använer företaget någon gratis molntjänst? Automatiserat informationsutbyte inom företaget 20 Använer företaget ett affärssystem (s.k. ERP) för att ela information mellan olika funktioner inom företaget, t.ex. bokföring, planering, prouktion eller marknasföring? 21 Använer företaget mjukvara för att hantera kuninformation (s.k. CRM) för... a)... insamling och lagring av kunuppgifter eller för att göra kuninformation tillgänglig för olika funktioner inom företaget?.... b)... att analysera information om kuner för marknasföringssyfte t.ex. prissättning, kampanjer, val av istributionskanal?..... Automatiserat informationsutbyte genom elektroniska meelanen av EDI-typ 22 Använer företaget automatiserat informationsutbyte (t.ex. av EDI-typ) för att skicka och/eller ta emot... a)... betalningsinstruktioner till finansiella institutioner (t.ex. banker)?. b)... ata till/från mynigheter (t.ex. kontrolluppgifter, skatteregisterförfrågan)?
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 14 (15) Elektronisk elning av lagertillgång 23 Delar företaget information om lagertillgång elektroniskt me kuner eller leverantörer? Gå till avsnitt H 24 Hur elar företaget information om lagertillgång elektroniskt? a) Via webbplatser eller webbportaler (egna eller affärspartners).... Ja Nej b) Via automatiserat informationsutbyte, t.ex. EDI, XML, EDIFACT.. Använning av raiofrekvensientifiering (RFID) 25 Använer företaget raiofrekvensientifiering för något av följane? a) Ientifiering av personer eller kontroll av behörighet........... b) Inom prouktions- och servicekejan, t.ex. för övervakning och kontroll av prouktion, leveranser och inventering.......... c) För prouktientifiering efter prouktionsprocessen, t.ex. övervaka stöl, förfalskning, allergeninformation............... Elektronisk fakturering 26 Skickae företaget fakturor till anra företag eller offentlig sektor uner 2013? 27 Ungefär hur stor anel fakturor av följane typer skickae företaget uner 2013? a) E-fakturor som kan processas automatiskt i mottagarens it-system genom att e har ett stanarisert format t.ex. XML, EDIFACT... b) E-fakturor som inte kan processas automatiskt i mottagarens it-system, t.ex. fakturor i PDF-format som skickas via e-post..... c) Pappersfakturor........................................ 28 Ungefär hur stor anel fakturor av följane typer tog företaget emot uner 2013? a) E-fakturor som kan processas automatiskt i mottagarens it-system genom att e har ett stanarisert format t.ex. XML, EDIFACT... b) Pappersfakturor och e-fakturor som inte kan processas automatiskt i mottagarens it-system, t.ex. fakturor i PDF-format som skickas via e-post.................................. Elektronisk hanel Försäljning via en webbplats 29 Tog företaget emot beställningar via en webbplats uner 2013? 30 Ungefär hur stor anel av företagets omsättning kom från beställningar som inkommit via en webbplats uner 2013? 31 Ungefär hur förelaes omsättningen som kom från beställningar som inkommit via en webbplats uner 2013? a) Försäljning till konsumenter.............................. b) Försäljning till företag och offentlig sektor................... 32 Vilket/vilka av följane betalningssätt accepteras för webbförsäljning? a) Onlinebetalning, vs. betalning integrera i orertransaktionen t.ex. kreitkort, betalkort, auktorisera irektbetalning från konto, via trejepartskonton.............................. b) Offlinebetalning, vs. betalningsprocessen är inte integrera i orertransaktionen t.ex. kontant betalning vi leverans, banköverföring, checkbetalning, annan icke onlinebetalning......... Försäljning via automatiserat informationsutbyte (EDI) 33 Tog företaget emot EDI-beställningar uner 2013? 34 Ungefär hur stor anel av företagets omsättning kom från EDI-beställningar uner 2013? 35 Beställe företaget varor eller tjänster via en webbplats eller via EDI uner 2013?
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 15 (15) Elektroniska inköp 36 Var orerväret (i kronor) av företagets elektroniska inköp minst en procent av företagets totala inköp uner 2013? Programvaruutveckling 38 Ungefär hur många årsverken utföres av egen personal som arbetar me programvaruutveckling uner 2013? 37 Hae företaget egen personal som arbetae me programvaruutveckling, t.ex. systemerare eller programmerare uner 2013? 39 Ungefär hur förelas e årsverken som utföres av egen personal som arbetae me programvaruutveckling på följane uner 2013? a) Programvaruutveckling för företagets egen använning, t.ex. program för ekonomistyrning och aministration.......... b) Programvaruutveckling för extern försäljning. Räkna även me såan programvara som ingår i e proukter företaget säljer.... c) Övrigt, t.ex. unerhåll, support eller reparation............... It och miljö 40 Har företaget någon miljöpolicy eller motsvarane som innebär att företaget ska minska sin miljöpåverkan genom något av följane? (Frivillig uppgift) a) Välja telefon-/webb-/vieomöten i stället för möten som innebär resor................................................ b) Minska energiförbrukning vi använning av it t.ex. använane av skärmsläckare, krav på att atorerna stängs av vi arbetsagens slut, minskae utskrifter eller energisnål rift........... c) Ställa krav på att leverantörerna är miljöcertifierae............ Och vi upphanling av it-proukter och it-tjänster ) Ta hänsyn till energiförbrukning vi val av system och/eller hårvara........... 41 Har företaget anställa som arbetar utanför företagets lokaler, i genomsnitt minst en halv ag i veckan, och ärifrån har tillgång till företagets it-system (t.ex. företagets e-postsystem)? 42 Använer företaget någon av följane it-lösningar för att minska företagets energiförbrukning? (Frivillig uppgift) a) Intelligent styrning av transport eller logistik.................. b) Intelligent styrning av belysning, värme eller ventilation......... c) Digitalisering av arbetsflöen.............................. ) Annan energibesparane it-lösning......................... Företagets omsättning 43 Hur stor var företagets omsättning uner 2013? 44 Hur lång ti tog et att ta fram uppgifterna och besvara blanketten?