Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den prognos över arbetslösheten som Arbetsförmedlingen presenterade i december 213. Arbetslösheten uppgick till 8, % år 212. Åren 213 och 214 bedöms nivån till 8,1 respektive 7,8 %. År 215 beräknas nivån till 7,4 % och år 216 till 7,1 %. För åren 217 och 218 bedöms arbetslösheten bli 6,9 respektive 6,8 %. I föreliggande rapportering har Arbetsförmedlingen tagit viss hänsyn till att föregående prognos varit något för optimistisk. Framskrivningarna för garantierna har justerats upp något för senare delen av år 214 och den justeringen får även effekt på nivåerna i garantierna för efterföljande år. Den samlade bilden över konjunktur och arbetsmarknad står dock fast. Den successivt förstärkta konjunkturen kommer att leda till att efterfrågan på arbetskraft fortsätter att förstärkas och att arbetslösheten minskar under år 214 samt under åren därefter. Detta medför att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar minskar successivt under perioden fram till år 218. 1. Jobb- och utvecklingsgarantin Det totala antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin bedöms börja minska under 214 i samband med att efterfrågan på arbetskraft ökar. Nedgången fortsätter åren därefter och består under hela perioden till år 218. Förutsättningen för den utvecklingen är en ihållande god konjunktur inte bara i Sverige utan även i omvärlden. Trots en viss förbättring av efterfrågeläget under de närmaste åren kommer efterfrågan på arbetskraft att bli alltför svag för att grupper med en svag position på arbetsmarknaden ska kunna uppleva några stora lättnader i sin arbetsmarknadssituation. Dessutom har utbudet av arbetskraft inom traditionellt svaga grupper ökat kraftigt på senare år och den ökningen fortsätter under kommande år. Konkurrensen om jobben med lägre utbildningskrav är därmed hårdare och dessa grupper kan heller inte konkurrera om arbeten med högre utbildningskrav. Regeringens reformer under åren 214-218 för att bryta långa perioder i öppen arbetslöshet genom en utökad satsning på bland annat särskilt anställningsstöd och utvecklingsanställningar vid Samhall antas resultera i att antalet deltagare i sysselsättningsfasen upphör att öka. Antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin uppgick till närmare 99 personer per månad under år 213. Nivån bedöms börja minska under 214 efter en ökning under inledningen av året. Under 214 och 215 väntas antalet deltagare i genomsnitt bli omkring 13 respektive 95 personer. För åren 216-218 beräknas årsgenomsnittet uppgå till 88, 83 respektive 81 personer. I dessa värden ingår de personer som lämnar etableringsplan och går till jobb- och utvecklingsgarantin. Vid årsskiftet 212/213 gick de första personerna med avslutad etableringsplan in i jobb- och utvecklingsgarantin. Under 214 beräknas denna grupp uppgå till i genomsnitt cirka 2 4 personer per månad för att successivt öka till omkring 13 personer 218.
Sida: 2 av 7 Vid beräkningen av antalet personer som går från etableringsplan till jobb- och utvecklingsgarantin har följande antaganden gjorts: 7 % av de nyanlända som påbörjar etableringsplan antas finnas kvar i etableringsplan efter 2 år. Av dessa antas 52 % gå vidare till garantierna; 88 % antas gå till JOB och övriga 12 % till UGA. Diagram 1 Antal personer i jobb- och utvecklingsgarantin 12 1 8 6 4 2 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Känslighetsanalys En grov skattning av resultatens känslighet visar att en minskning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet kan ge en effekt nedåt på cirka 5 till 1 personer i jobb- och utvecklingsgarantin men med ett par års eftersläpning, åtminstone kortsiktigt. På längre sikt kan det uppstå en ökad tröghet och effekten nedåt blir mindre, vilket förklaras av sammansättningen av deltagare inom jobb- och utvecklingsgarantin. Denna bedömning av sambandet mellan arbetslöshet och JOB är dock mycket svår att genomföra eftersom det finns många parametrar som påverkar det slutliga utfallet. Arbetskraftsundersökningens variationer i resultaten liksom arbetslöshetens ändrade sammansättning är ett par exempel på svårighetsgraden i att få en god precision i känslighetsanalysen.
Sida: 3 av 7 Sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin Antalet personer i sysselsättningsfasen har ökat successivt under de senaste åren. Uppgången av antalet personer i sysselsättningsfasen beräknas upphöra under 214. År 213 ingick i genomsnitt omkring 34 personer per månad i sysselsättningsfasen. Årsgenomsnittet beräknas bli detsamma åren 214 och 215. År 216 väntas antalet deltagare uppgå till 33 personer. Åren 217 och 218 bedöms nivån ligga på omkring 32 respektive 31 personer. Vid årsskiftet 214/15 beräknas de första personerna som gick från etableringsplan till jobb- och utvecklingsgarantin gå över till sysselsättningsfasen. Denna grupp beräknas uppgå till i genomsnitt cirka 3 personer under 215, omkring 7 personer under 216 samt drygt 2 år 218. Diagram 2 Antal personer i sysselsättningsfasen 4 35 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Under 212 var utflödet från sysselsättningsfasen i genomsnitt 4,6 % per månad. Utflödet bedöms bli högre under de närmaste åren, drygt 6 %, till följd av den särskilda satsningen för att bryta långtidsarbetslösheten
Sida: 4 av 7 1.1 Jobbgarantin för ungdomar Arbetslöshetens utveckling bland ungdomar styr det kommande inflödet i jobbgarantin för ungdomar liksom den allmänna arbetskraftsefterfrågan. Beräkningen är som nämnts i samtliga tidigare rapporteringar vansklig beroende på ungdomarnas höga rörlighet på arbetsmarknaden. Ungdomar är den i särklass mest rörliga gruppen på arbetsmarknaden och växlar sin arbetsmarknadsstatus betydligt mer frekvent än andra grupper på arbetsmarknaden. Deras högre rörlighet kan också snabbt innebära beteendeförändringar, att nya samband uppstår, vilket i sådana fall medför att mönster och därmed gjorda antaganden förändras från tid till annan. Diagram 3 Antal personer i jobbgarantin för ungdomar 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Efter varje sommar lämnar en ny kull ungdomar utbildningssystemet. En betydande del av dem kommer att kvalificera sig för UGA de närmaste åren. Ungdomskullarnas storlek kulminerade dock år 212, vilket innebär att det blir ett sjunkande antal ungdomar på arbetsmarknaden perioden 213 till 218. Om konjunkturen följer det förlopp som bedömts i föreliggande rapportering minskar antalet ungdomar som kan bli aktuella för UGA inte bara på grund av den demografiska utvecklingen. Som nämnts ovan har nedgångstakten reducerats något i föreliggande framskrivning beroende på att prognosbilden var något för optimistisk i höstprognosen 213. År 213 uppgick antalet personer i jobbgarantin för ungdomar till i genomsnitt omkring 38 per månad. Antalet ungdomar i UGA har uppvisat en tydlig tendens till minskning det senaste året frånsett säsongmässiga variationer. Denna nedgång beräknas fortsätta under kommande år till följd av en sjunkande arbetslöshet bland ungdomar. Under åren 214 och 215 bedöms nivån uppgå till 33 respektive 3 ungdomar i genomsnitt per månad. År 216, 217 och 218 beräknas nivån fortsätta att sjunka till 27, 24 respektive 23 personer. I dessa värden ingår de ungdomar som kommer från etableringsplan. Antalet ungdomar som kommer från etableringsplan till UGA beräknas uppgå till några hundra som månadsgenomsnitt under 214 och 215. År 216 bedöms nivån ligga på omkring 7 personer i genomsnitt. År 217 och 218 beräknas nivån ha ökat till cirka 1 personer.
Sida: 5 av 7 Ungdomar med kort utbildning kommer att fortsatta att drabbas av arbetslöshet under kommande år. De ungdomar som saknar komplett gymnasieutbildning kommer att ha svårt att konkurrera om jobben och dessa personer får längre arbetslöshetstider än andra ungdomar även om efterfrågan på arbetskraft ökar. En stor del av dessa bedöms kvalificera sig för deltagande i UGA och en del av dem senare i JOB. Känslighetsanalys En grov skattning av resultatens känslighet innebär att en minskning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet kan ge en effekt på 5 till 1 i jobbgarantin för ungdomar, men med 3-6 månaders tidsfördröjning. Effekten har sjunkit något det senaste året genom det ökade flödet från UGA till JOB. Anledningen till det breda intervallet är att effekten skiljer sig markant mellan olika tidsperioder beroende på styrkan i arbetskraftsefterfrågan. Dessutom påverkas jobbgarantins volym av ungdomarnas benägenhet att träda in eller vara i garantin. Denna benägenhet skiljer sig säkerligen från tid till annan i förhållande till tillgången på alternativ (jobb eller utbildning). Till detta ska läggas de snabba beteendeförändringarna som sker bland ungdomar. 1.2 Personer med arbetslöshetsersättning Utvecklingen för antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning följer i mångt och mycket arbetslösheten i stort. Under 213 låg arbetslösheten, uttryckt i antal öppet arbetslösa, kvar på i stort sätt samma nivåer som 212, samtidigt som antal personer med inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning ökade. Att antalet som får ersättning ökar även om arbetslösheten inte ökar beror på att medlemsantalet i a- kassorna stigit de senaste åren. Om fler personer är medlemar i a-kassorna ökar antalet som kvalificerar för ersättning. Då konjunkturen förstärks och arbetslösheten väntas minska under 214 och resterande prognosperiod förväntas antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning vara färre 214 än 213, och sedan successivt också bli färre för varje år 214-218. Detta gäller de som uppbär inkomstrelaterad ersättning såväl som de som uppbär grundersättning. Regeringen har tagit bort arbetslöshetsavgiften i a-kasseavgiften från 1 januari 214, vilket kommer att göra medlemskap i a-kassan billigare i de a-kassor som har en högre arbetslöshet. Det kan påverka medlemsantalen positivt och på sikt således även ge att fler kvalificerar för inkomstrelaterad a-kassersättning. Medlemsantalen i a- kassorna har dock kontinuerligt ökat sedan de stora avhoppen 27-28, någon skillnad i medlemsantal sedan denna förändring annonserades kan inte ses.
Sida: 6 av 7 Diagram 4 Arbetslösa och därav A-kassemedlemmar anmälda på Arbetsförmedlingen 21 217 3 25 2 15 1 5 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Öppet arbetslösa A-kassa inkl grundnivå A-kassa exkl grundnivå Känslighetsanalys Resultatens känslighet varierar kraftigt på kort sikt men över längre tidsperioder är sambandet mellan antalet öppet arbetslösa och antalet som uppbär ersättning mer stabilt. En skattning av förändringarna 213 visar att en minskning av arbetslösheten uttryckt i antal öppet arbetslösa på 1 procentenhet gett en minskning av antalet med inkomstrelaterad ersättning på omkring 6 personer. För 214 förväntas en minskning i antalet öppet arbetslösa ge en mindre minskning av antalet som uppbär ersättning, den trenden ser ut att fortsätta under prognosperioden. Efter ett antal år med minskande andel och antal arbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning ökade andelen och antalet arbetslösa som uppbär inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning under 213 jämfört med 212. Prognosen är att antalet kommer att minska under 214, och kommande år, då andelen av de öppet arbetslösa som får inkomstrelaterad ersättning beräknas vara ungefär den samma under resterande tid av prognosperioden, samtidigt som antalet öppet arbetslösa sjunker successivt.
Sida: 7 av 7 1.3 Nystartsjobb Antalet personer i nystartsjobb beräknas med hjälp av en matematisk flödesmodell liknande den som används vid bedömningen av antalet personer i jobb- och utvecklingsgarantin. Modellen tar bland annat hänsyn till konjunkturutvecklingen. Diagram 5 Antal personer i nystartsjobb 7 6 5 4 3 2 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 Antalet personer i nystartsjobb ökade fram till 211. År 212 började nivån sjunka till följd av försvagningen på arbetsmarknaden. Under kommande år beräknas antalet personer i nystartsjobb successivt öka i takt med att efterfrågan på arbetskraft förstärks. År 211 uppgick antalet personer i nystartsjobb till i genomsnitt 45 5 och år 212 till 43 personer. Under år 213 var nivån i genomsnitt 42 personer per månad. År 214 bedöms antalet personer börja öka för att uppgå till 47 personer som årsgenomsnitt. Uppgången bedöms fortsätta år 215 till 5 personer i genomsnitt per månad. År 216, 217 och 218 väntas nivån öka ytterligare till att omfatta 53, 57 respektive 6 personer.