C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför bostadsbebyggelse inom fastigheterna Skurup 46:46, 46:48, 45:56 och Kalkstenen 1, fornlämning nr 52 i Skurups socken och kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk utredning. Fältarbetet genomfördes den 17 augusti 2016. Uppdragsgivare var Skurup City Design AB. Exploateringsområdet är cirka 14 500 m 2 stort, beläget i den norra delen av Skurup. Området berör den sydvästra delen av Sandåkra bytomt, fornlämning nr 52. Vid undersökningen metallavsöktes exploateringsområdet i sökstråk. Endast sentida metallfynd påträffades. Totalt grävdes 14 sökschakt med en sammanlagd längd av 259 löpmeter. Inga anläggningar eller fynd påträffades. Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Skurups socken, visas med rött. Inga ytterligare arkeologiska åtgärder rekommenderas inför exploateringen. Fig. 2. Platsen för utredningen är markerad med blå oval på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
Skurup City Design AB har för avsikt att bebygga fastigheterna med bostadshus. Exploateringsområdets östra del berör den sydvästra delen av Sandåkra bytomt, fornlämning nr 52. Området är cirka 14 500 m 2 stort och är beläget i den norra delen av Skurups samhälle. Skurup benämns i de skriftliga källorna 1425 Sturtharpe S(ochn) i Vemmenhögs härad. Förleden antas vara en form av substantivet skur skjul. Efterleden är torp nybygge. Exploateringsområdet berör Sandåkras gamla bytomt. Ortnamnselementet åkra är en pluralform av åker. Namnets ålder kan vara förvikingatida men namntypen har haft en lång produktiv tid och kan ha bildats in i medeltiden (Pamp 1988). Exploateringsområdet berör den utskiftade gården Askelidens åkrar och ängar. Gården var utskiftad redan år 1786 enligt Storskifteskarta. Exploateringsområdet ligger i den norra delen av Skurups samhälle i ett relativt nybyggt bostadsområde. Området utgör en flack gräsmark omgärdad av bebyggelse och en förskola. Vid besiktningen kunde det konstateras att det finns stora dumphögar och stenhögar i exploateringsområdet, troligtvis ditkörda vid byggnation i kringområdet. Då gräset var nästan meterhögt kunde det vid besiktningstillfället inte avgöras huruvida det schaktats i exploateringsområdet. Vid utredningstillfället hade gräset huggits ner i den västra delen av området. Huggning av gräset hade beställts även i den östra delen, men det hade av okända skäl inte genomförts. Det historiska kartmaterialet indikerar att delar av området varit fuktigt och att det funnits torvjord i eller i anslutning till området (Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Storskifte 1786). Jordarten utgörs av lerig morän (Jordartskartan). Fosfathalterna är kraftigt förhöjda (Arrhenius Fosfatkarta). Fig. 3. Exploateringsområdet och fornlämningen nr 52 är inlagda på utdrag ur Storskifteskarta från 1786. Skala 1:7 500. 5
Fig. 4. Exploateringsområdet är markerat med rosa skraffering och fornlämningar med blått raster alternativ blå trekant och fornlämningsbeteckning. Utdrag ur Fastighetskartan 61E 5aS. Skala 1:7 500. Exploateringen berör den sydvästra delen av fornlämning nr 52 som utgörs av Sandåkra bytomt som är cirka 1200x60120 meter stor i nord-sydlig och östvästlig riktning enligt karta från 1785. Sandåkra by omnämns för första gången i skriftliga källor 1335. Tomten är bebyggd. Vid arkeologisk förundersökning år 2006, i form av schaktningsövervakning, kontrollerades ett ca 55x6 meter stort område i direkt anslutning till bytomtens sydvästra del. Inget av antikvariskt intresse påträffades (Fornminnesregistret, FMIS, Höst 2006). Cirka 400 meter nordöst om exploateringsområdet har flatmarksgravar påträffats i samband med vägbygge år 1970, fornlämning nr 7. Benen härrörde från två människor, en hund, ett svin samt en skånsk landsköldpadda. De flesta benen tillhörde en kvinna i åldern 25-30 år med typiskt neolitiska karaktäristika. Hon hade varit 150-155 cm lång, hade en illa läkt fraktur på höger strålben och en bättre läkt 6 fraktur på vänster nyckelben. Kärnor, troligen från hallon, fanns bl a mellan tänderna. Den andra personen representerades endast av vänster strålben, möjligen från en kvinna (FMIS). Cirka 200 meter väster om exploateringsområdet finns uppgift om en borg, fornlämning nr 54. Ole Worms omtalar 1624: "Vdj Sandhager by. Westen for den Nordiste Gaard findis en holm, huorpaa haffuer (taaett en herregaard) och kiendis graffueneendu der omkring. Men huem der haff:r boett paa, Kand mand icke vide, Men holmen kaldis endnu Tulis holm kunde Vell Vere Mueligtt att her Tule Wogn Sönners slect haff:r boett der paa." Detta är den äldsta skriftliga källan om den eventuella borgen. Även N G Bruzelius, 1864, P Asp, 1891 samt Ahlenius o Kempe, 1908, omtalar Tulesholm som skall ha stått på Hyltaskogsbacken och att Tulesönerna bebott den (1400-1500-talen). Ingen av dessa vet dock med säkerhet om det verkligen funnits en borg här. Området kallas än idag för Tulesholm (FMIS).
Den arkeologiska utredningen genomfördes med syftet att klargöra fornlämningssituationen inom exploateringsområdet. Den skulle visa om och var fornlämningar finns inom området. Om möjligt skulle utredningen ge svar på eventuella fornlämningars utbredning, datering och bevarandeförhållande. Resultatet från utredningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den arkeologiska utredningen har förutom besiktningen föregåtts av en genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar och av äldre kartmaterial som Storskifte 1786, Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820, Häradskartan 1910-1915, Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934, Jordartskartan och Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS. Den arkeologiska utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning med grävmaskin med bandburen maskin. En metalldetektering genomfördes parallellt. I princip hela exploateringsområdet avsöktes i stråk. Endast en begränsad del av den nordöstra delen avsöktes med detektor då gräset inte var hugget på denna delen. Detektorn ställdes in för att ge signal på alla metaller förutom järn som diskriminerades. Metalldetektorerna som användes var Minelab Explorer SE och Garett ProPointer. Sökschakten beskrevs och mättes in med handhållen GPS. Även metalldetektorstråken mättes in med GPS. Områden som inte var tillgängliga för utredningen som dumphögar och täta buskage och träd mättes in med GPS, se fig 6. Fig. 5. Fotot visar den södra delen av exploateringsområdet. I bakgrunden syns ett par av dumphögarna. Foto mot sydväst. 7
Vid metalldetekteringen, som omfattade drygt 600 löpmeter sökstråk, påträffades endast sentida metallföremål. Vid sökschaktsgrävningen grävdes 14 sökschakt, med en skopbredd på 1,60 meter. En sammanlagd längd av 259 löpmeter schakt, motsvarande en yta av 414 m2, grävdes. Den undersökta ytan utgör 2,9% av exploateringsområdet. Inom delar av området fanns stora dumphögar som troligtvis tillkommit i samband med tidigare byggnation i kvarteret, se fig. 6. Det hade även förberetts med kabel och rör in- för kommande byggnation inom området. Matjordsdjupet varierade mellan 0,15 och 0,40 meter. Jordarten utgörs av lerig morän och småsten såväl som stora markfasta stenar förekom inom hela området. I den nordöstra delen av exploateringsområdet förekom störningar i schakten i form av kabel och ledningar. Inga anläggningar eller fynd påträffades vid utredningen. Inga ytterligare arkeologiska insatser rekommenderas i samband med exploateringen. Fig. 6. Exploateringsområdet och fornlämningsområdet samt sökschakt och sökstråken för metalldetektoravsökningen visas på kartan. Områden som inte var tillgängliga såsom dumphögar, täta buskage och träd samt område där kabel och rör grävts ner som förberedelse för byggnationen visas också på kartan. Skala 1:1 500. 8
Fig.7. Fotot visar sökschakt i den norra delen av området. Bredvid schaktet syns en dumphög. Foto mot norr. Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius Fosfatkarta 1929-1934 Jordartskartan Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Lantmäteriet Fastighetskartan 61E 5aS Häradskartan 1910-15 Storskifte 1786, akt 12-sku-4 Höst, E. 2006. Sandåkra bytomt. Förundersökning 2006. RAÄ 52. Skurups socken, 1342, Skurups kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. Arkivrapport 11/2006. Hög den 24 augusti 2016 Caroline Hulting Lindgren 9
Länsstyrelsens diarienummer: 431-7600-2016 Eget diarienummer: 31-2016 Trakt/kvarter/fastighet: Skurup 46:46, 46:48, 45:56, Kalkstenen 1 Socken eller stad/sn-nummer: Skurup/1342 Kommun: Skurup Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: RAÄ 52:1/Bytomt Typ av exploatering: Bostadsbebyggelse Uppdragsgivare: Skurup City Design AB Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Caroline Hulting Lindgren Övrig personal: Bo Bondesson Hvid Fastighetskartans blad: 61E 5aS Koordinater: E 405356, N 6150696 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2016-08-17 Arkeolog: 14 timmar Maskin: 11 timmar Exploateringsyta: 14 500 m 2 Undersökt yta: 414 m 2 Schaktmeter: 259 löpmeter Fyndmaterial, förvaring m.m.: - Luhm-nr: - Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 10