ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Enköping-Rymningen 8:43 Byggnadens adress Frejvägen 8 749 60 Örsundsbro Datum 2015-09-19 Utetemperatur 20 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89
Sammanfattning PS Byggkonsult har den 2015-09-19 utfört en energibesiktning av din byggnad. I denna rapport redovisar vi byggnadens nuvarande energianvändning samt ger förslag på åtgärder för att minska energianvändningen. Rapporten inleds med en beskrivning av tjänsten, och följs sedan av en presentation av en del av de uppgifter som legat till grund för beräkningarna. Din byggnad använder totalt 35 kwh/år för uppvärmning och varmvattenberedning. För att använda energin i din byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. Efter registrering i Boverkets energideklarationsregister så har din byggnad fått följande värden: Energiprestanda: 35 kwh/m², år varav el: 24 kwh/m², år Med hjälp av byggnadens beskaffenhet; byggnadens ålder och uppvärmningssystem kan denna byggnad jämföras med liknande byggnader. Referensvärden: 110 134 kwh/m², år (statistiskt intervall) 55 kwh/m², år (enligt nybyggnadskrav) Om energideklarationen med tillhörande referensvärden En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nybyggt hus idag får klass C. Detta ger att det framförallt är nya hus som har konstruerats för att vara särskilt bra energimässigt som kan komma att hamna i energiklasserna A och B, alltså olika typer av lågenergibyggnader. De flesta äldre byggnader kommer att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Den vanligaste energiklassen för äldre byggnader förväntas bli klass E.
Energideklarationens omfattning Lagen om energideklaration för byggnader Lagen om energideklaration för byggnader (SFS 2006:985) trädde i kraft den 1 oktober 2006 och baseras på EU-direktivet om byggnaders energiprestanda. Syftet med lagen är att sänka energianvändningen i byggnader, som använder energi för att styra byggnadens inomhusklimat, på ett sätt som inte skadar byggnadens inomhusmiljö. Uppvärmningen av byggnader står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Genom att minska vår energianvändning minskar vi behovet av importerad energi, samtidigt som utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande växthusgaser minskar. I Sverige är målet att minska energianvändningen för bostäder och lokaler med 20 procent mellan 1995 och 2020. Enligt lagkravet ska det för byggnader som säljs, exempelvis egenägda småhus, finnas en energideklaration vid försäljningstillfället. För hyreshus och bostadsrättshus som upplåts med nyttjanderätt ska det alltid finnas en giltig energideklaration även om byggnaden inte ska säljas. En energideklaration är giltig i tio år. Läs mer om Lagen om energideklaration för byggnader på www.boverket.se Registrering till Boverket När vi har genomfört en energideklaration registrerar vi den i Boverkets register för energideklarationer. Det är Boverket som lagrar uppgifterna i energideklarationen, men även kommunala nämnder och energimyndigheten får använda sig av uppgifterna. De använder uppgifterna bland annat för att ta fram statistik samt följa upp och utvärdera energianvändningen och inomhusmiljön för landets byggnader. PS Byggkonsult är certifierad av Kiwa för att utföra energideklarationer. Energideklarationen för denna byggnad är utförd och registrerad av PS Byggkonsult. Vi har även bifogat en utskriven kopia av energideklarationen som finns i Boverkets register. Energideklarationen hör till byggnaden och är inte personlig. Energiprestanda En byggnads energiprestanda baseras på den mängd köpt energi, som använts för värme och kyla samt i vissa fall även fastighetsel under en tolvmånadersperiod. I samband med att energideklarationen rapporteras till Boverket bestäms byggnadens energiprestanda och referensvärde. Referensvärdet talar om vad liknande byggnader har för energiprestanda. För att förbättra byggnadens energiprestanda är det viktigt att inte bara energideklarera, utan även att genomföra de åtgärder som rekommenderas.
Objektsbeskrivning och energianvändning Beskrivning av byggnaden Nybyggnadsår: 1972 Energieffektiviserande Bergvärme, Täljstenskamin, tilläggsisolerad vind, 3-glasfönster åtgärder gjorda: Antal våningar: 2 Byggnadstyp: villa Antal boende i byggnaden: 4 Tempererad area: 289 m² Nuvarande energiförsörjningssystem Värmekälla för uppvärmning: Bergvärme, Täljstenskamin Värmekälla för varmvatten: Bergvärme Nuvarande energianvändning Uppskattad energi Uppskattad kostnad Energi till uppvärmning 8 150 kwh 7 960 kr Energi till varmvattenberedning: 2 000 kwh 2 800 kr Hushållsel: 7 000 kwh 9 800 kr Energipriser El, pris per kwh 1,40 kr varav elnätskostnad per kwh 0,50 kr varav elförbrukningskostnad per kwh 0,90 kr ved, pris per kbm 500 kr Ventilation Typ av ventilation: Självdragsventilation Verkningsgrad: 0% Radon Datum för mätning: 2014-02-04 Typ av mätning: Långtidsmätning enl. SSM Radonhalt: 220 Bq/m³ Kommentar: 6st tilluftsventiler har installerats efter mätningen Temperatur Temperatur i byggnaden: 22 Temperatur ute vid besiktningstillfället: 20 Kallvatten Kallvattenanvändning: 192 m³/år
Beskrivning av ord i åtgärdsrapporten Atemp Den golvarea i temperaturreglerade utrymmen som är avsedd att värmas till mer än 10 C och som är begränsade av klimatskärmens insida. Anges i m². Byggnadens energianvändning Den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (ofta benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten samt drift av byggnadens installationer (pumpar, fläktar eller dylikt) och övrig fastighetsel (kwh/år). Energiprestanda För småhus är energiprestanda den energi som förbrukats för värme och kyla dividerat med husets area exklusive area för varmgarage. Referensvärden I energideklarationen presenteras nybyggnadskravet gällande energiprestanda (referensvärde 1) Samt energiprestanda för liknande hus som ett intervall (referensvärde 2) baserat på Boverkets statistiska underlag. Hushållsel Den el som används för hushållet (exempelvis hemelektronik, belysning, matlagning och matförvaring) Och som inte används för att värma eller kyla byggnaden. Gratisenergi Den värmeenergi som byggnaden får från exempelvis solen, hushållsapparater och människor. *källa: BFS 2007:4 BED 1 Boverket