Doktorsprogram Farkostteknik Programbeskrivning (KTHFTK) Programnamn Farkostteknik (Vehicle and Maritime Engineering) Ämnesområde Sverige har en lång och framgångsrik tradition inom området farkostteknik med flera internationella storföretag både inom den civila och militära sektorn. Industrin har stor bredd med utveckling och tillverkning av lastbilar, skogs- och jordbruksmaskiner, personbilar, bussar, fartyg, båtar, bandvagnar, tåg, spårvagnar och flygplan. Till dessa utvecklas och tillverkas mängder av utrustning och delsystem av inhemska underleverantörer. KTH och ingenjörer från KTH utgör en del av basen för den svenska farkosttekniken. KTH har alltid haft moderna utbildningar med farkosttekniskt fokus av hög kvalitet vilket bland annat återspeglas i att civilingenjörsprogrammet Farkostteknik, som i Sverige endast finns på KTH, fick Högskoleverkets utmärkelse Sveriges bästa utbildningsmiljö 2008. För att möta morgondagens krav på minskad miljöbelastning genomgår idag transportsektorn stora förändringar och graden av teknikutveckling är hög. Därmed ökar forskningsbehovet både inom mer traditionella områden som till exempel konstruktion och framdrivningssystem, men också inom nya, multidisciplinära områden som uppstår när hållbar miljö och arbetsmiljö blir designparametrar. Det föreslagna doktorsprogrammet syftar till att genom sin sammansättning skapa en multidisciplinär forskarmiljö där doktorander från olika avdelningar får mötas kring gemensamma applikationer och frågeställningar. Doktorsprogrammet Farkostteknik skapas i syfte att samla doktorander på KTH med vetenskaplig bas i ämnen kring land- och sjöfarkoster, deras utveckling, konstruktion, tillverkning, användning och underhåll som del i ett hållbart transportsystem. På institutionen för Farkost och Flyg finns idag i huvudsak fyra ämnen för utbildning på forskarnivå med forskning inom berörda området (exkluderat flygteknik med eget doktorsprogram): Fordonsdynamik, Järnvägsteknik, Lättkonstruktioner och Teknisk akustik. Där utöverfinns avdelningar utan eget ämne för utbildning på forskarnivå, så som Marina system och Fordonsaerodynamik. Målsättningen är att samtliga ämnen, efter inrättandet av doktorsprogram i Farkostteknik ska skapa ett gemensamt ämne för utbildning på forskarnivå med samma namn som doktorsprogrammet. Det första steget är taget genom formulering av detta doktorsprogram med gemensamma riktlinjer för kursutbud och gemensam ämnesstudieplan. Doktorsprogrammets övergripande syfte och mål Doktorsprogrammet riktar sig till doktorander från flera discipliner. Farkostrelaterad forskning behandlar till exempel farkosters dynamik, aero- och hydromekaniska egenskaper, konstruktion, material och akustiska egenskaper. Tillsammans med tillämpad mekanik och matematik utgör systemteknik, ergonomi, ekologi, Sida 1 av 5
beteendevetenskap, skadeprevention och logistik viktiga områden i forskningen. Målet är att skapa ett multidisciplinärt utbildningsprogram på forskarnivå av högsta internationella klass. Verksamheten kommer att omfatta främst de avdelningar och skolor som utgör basen för masterprogrammen i Vehicle Engineering, Naval Architecture och Engineering Mechanics/(Teknisk Akustik-Marcus Wallenberg Laboratoriet, MWL). På så sätt samlas KTHs kompetens inom land- och sjöbaserad farkostteknik i ett doktorsprogram inom ramen för nuvarande organisation. Målsättningen är vidare att skapa ett väl fungerande samarbete mellan övriga avdelningar och institutioner på KTH med verksamhet inom Farkostteknik. Exempelvis knyts genom skapandet av doktorsprogrammet delar av avdelningen för Neuronik till ämnet för utbildning på forskarnivå och därmed också forskning kring numeriska modeller av människokroppen för skadeprevention, samt förarergonomi. Doktorsprogrammet breddar den forskarutbildningsmiljö som uppstått inom Centre for ECO2 Vehicle Design genom att addera även sjöburna farkoster och forskarstuderande som är verksamma inom detta ämnesområde. Programmet ska dock på samma sätt, men i större skala, syfta till att skapa tillhörighet, ökad kvalitet samt möjlighet till synergieffekter och interaktion mellan de olika doktorandgrupperna och disciplinerna. Doktorsprogrammets omfattning (storlek) och rekrytering Målgrupp Den primära målgruppen är studenter med examen från masterprogrammen i Vehicle Engineering, Naval Architecture eller Engineering Mechanics vid KTH, eller motsvarande utbildning från annat universitet. Studenter med annan bakgrund, från till exempel maskinteknik eller teknisk fysik, ges möjlighet att vid behov komplettera sin grundexamen med kurser inom farkostteknik för att uppnå samma grundläggande förkunskaper som övriga studenter i doktorsprogrammet. KTHs masterprogram lockar många duktiga studenter från såväl Sverige som andra länder inom främst Norden och EU, vilket innebär att det redan idag finns en mycket bra rekryteringsbas vid KTH. Rörligheten inom Sverige bland studenter med kandidatexamen är fortfarande låg men intresset ökar bland studenter från andra svenska universitet att flytta till KTH för att studera. Farkostindustrin och den marina industrin är starkare i Sverige än i övriga nordiska länder. Detta i kombination med ett unikt doktorsprogram förväntas leda till ökad tillströmning till både masterprogram och doktorsprogram. På lång sikt är målsättningen att öka söktrycket till masterprogrammen och att de bästa studenterna därefter ska kunna erbjudas fortsatt utbildning på forskarnivå inom det föreslagna doktorsprogrammet. Antal doktorander i programmet förväntas vara 30-40 personer. Prognosen är att antalet doktorander inom Marina system ökar med tiden, medan antalet doktorander i övriga discipliner förväntas vara relativt stabilt och oförändrat. Antagning till doktorsprogrammet Farkostteknik följer de nationella kraven för antagning till forskarstudier samt KTHs krav på särskild behörighet enligt antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid KTH, intern föreskrift nr 3/01. Handledare Idag finns ca 28 handledare med forskning inom Farkostteknik knutna till doktorsprogrammet. Av dessa är drygt hälften docenter och kan agera huvudhandledare. Den befintliga handledargruppen har lång erfarenhet av utbildning, handledning och forskning inom de flesta av ämnets väsentliga delområden. Andelen kvinnor bland doktoranderna vid KTH inom farkostteknik har över åren varit låg. Antalet kvinnliga seniora forskare har dock ökat vilket förutspås i framtiden leda till fler kvinnliga doktorander inom området. Finansiering Utbildningen på forskarnivå i farkostteknik vid KTH bedrivs nästan uteslutande genom externfinansierade forskningsprojekt. De huvudsakliga forskningsfinansiärerna är EUs ramprogram, myndigheter som Försvarsmakten och Trafikverket, branschprogram som Fordonsteknisk Forskning och Innovation (FFI) och Sida 2 av 5
Gröna Tåget, samt svenska industriföretag. Flera doktorander finansieras även via de strategiska stiftelserna, Vinnova, Energimyndigheten och Vetenskapsrådet. De flesta doktorander i doktorsprogrammet förväntas även i framtiden att vara finansierade på detta sätt. En samordning av farkostteknik på forskarnivå ger ett bra utgångsläge för att söka större ramprogram för mer grundläggande forskning inom ämnet vid KTH. Genom samordning med KTHs Transportplattform och TRENoPs aktiviteter förstärks området ytterligare. Kurser De kurser som läses inom doktorsprogrammet ges alla inom ramen för ett ämne på forskarnivå och redovisas därför i ämnets studieplan. Kvalitetsarbete Doktorsprogrammet ska utvecklas kontinuerligt med målsättningen att verka på högsta internationella nivå, fullt i klass med de bästa universiteten i världen med ämnet på programmet. Doktorsavhandlingar inom Farkostteknik vid KTH är normalt sammanläggningsavhandlingar som består av 4-6 arbeten varav majoriteten brukar ha accepterats för publikation i internationella tidskrifter redan vid disputationen. Genom detta förfarande sker automatiskt en noggrann och opartisk granskning av avhandlingarnas innehåll vilket säkrar avhandlingens kvalitet. För kvalitetssäkring och utvecklandet av doktorsprogrammet inrättas en programledning för den kontinuerliga verksamheten och en styrgrupp med representanter från handledargruppen för strategisk utveckling och uppföljning av programmet. Styrgruppen har minst en representant från varje avdelning som deltar i programmet för att säkerställa god förankring och informationsspridning. En ledamot i styrgruppen utses till programansvarig. Rollen som programansvarig är tänkt att roteras vartannat år för att erhålla förnyelse och säkerställa samtliga discipliners aktiva deltagande i programmet. Utbildningsmiljö Det föreslagna doktorsprogrammet bygger vidare på masterprogrammen Vehicle Engineering, Naval Architecture och Engineering Mechanics, där flertalet av handledarna också är verksamma som lärare. Därigenom kan ett effektivt och systematiskt kvalitetsarbete utföras. Den naturliga lärandemiljö som eftersträvas i masterprogrammens kurser är väl lämpad för kurser även på forskarnivå. Handledarresurser En målsättning är att alla handledare ska ha genomgått en grundläggande kurs i forskarhandledning, likt den som idag erbjuds av Learning Lab. En handledare är dessutom aktiv som lärare i handledarutbildningen. Med en gemensam utgångspunkt ökar möjligheterna att dela med sig av erfarenheter bland doktorsprogrammets handledare och att organisera handledning på ett bra sätt. Kursverksamhet Genom skapandet av ett gemensamt doktorsprogram och ämne för utbildning på forskarnivå kommer fler doktorander att exponeras för de forskarutbildningskurser som tidigare enbart var synliga för den mindre avdelningen/det egna ämnet för utbildning på forskarnivå. Detta ställer högre krav på kursernas organisation och utförande, vilket i sig förväntas höja kvalitén. Genom styrgrupp och/eller programledningsgrupp kanaliseras programmets behov av kurser för att tillfredsställa doktorandernas behov, vilket förväntas driva på kursutvecklingen samt också kvalitetsuppföljningen. Avhandlingsprocessen Doktorsavhandlingar inom Farkostteknik vid KTH är normalt sammanläggningsavhandlingar som består av 4-6 arbeten varav majoriteten brukar ha accepterats för publikation i internationella tidskrifter redan vid disputationen. Publicering sker företrädesvis i tidskrifter som exempelvisjournal of Small Craft Technologies, International Shipbuilding Progress, Acta Acustica, Journal of Sound and Vibration, Journal of Acoustical Sida 3 av 5
Society of America,Vehicle System Dynamics, Journal of Vehicle Systems Modeling and Testing, Journal of Terramechanics, International Journal of Vehicle Autonomous Systems, Intermational Journal of Heavy Vehicle Systems, International Journal of Vehicle Design, Journal of Rail and Rapid Transit, Computers and Fluids, Flow, Composite Science and Technology and Journal of Sandwich Structures and Materials. Möjlighet ges att avlägga teknisk licentiatexamen. En licentiatexamen kan utgöra slutexamen. Även om doktorsexamen är den slutgiltiga avsedda examen avläggs ibland först en licentiatexamen. En eventuell licentiatuppsats presenteras vid ett licentiatseminarium. Processen som leder till en licentiatuppsats liknar den som leder till en doktorsavhandling. Normalt utgörs en licentiatuppsats av sammanläggning av 2-3 vetenskapliga arbeten (publicerade eller i skick att publiceras i granskade internationella tidskrifter) samt en inledande ämnesintroduktion (kappa). Om doktoranden fortsätter till doktorsexamen efter licentiatexamen återanvänds normalt de arbeten som utgör licentiatuppsatsen i doktorsavhandlingen. Krav på poäng samt kurser förlicentiatexamen återfinns i KTHs lokala föreskrifter för examina på forskarnivå, lokal examensordning. Infrastruktur Det finns omfattande experimentella resurser för forskning och utbildning inom ämnesområdet. Vid programmets avdelningar finns bland annat ett fordonsdynamiskt laboratorium, ett laboratorium för akustisk provning, ett strukturlaboratorium samt resurser för tillverkning, bearbetning och tillverkning av kompositstrukturer. Vidare kommer med de ombyggnader som planeras under perioden 2011-2012 ett nytt centrum för Experimentell mekanik att skapas på Teknikringen 8, där även laboratorierna för strömningsmekanik samt hållfasthetslära kommer att ingå och kan nyttjas för gemensamma forskningsprojekt. Genom XPRES skissas i dagarna på ett laboratorium för produktionsrelaterad forskning inkluderande automatiserad tillverkning av kompositmaterial. Nationella och internationella kontaktnät Verksamheten inom doktorsprogrammet Farkostteknik har idag sitt huvudsäte vid skolan för teknikvetenskap. Doktoranderna i programmet är anställda vid (eller för industridoktorander, knutna till) en avdelning på samma sätt som idag vilket även gäller programmets lärare och handledare. Doktorsprogrammet har beröring med satsningar som KTHs Transportplattform och beräkningsplattformen SeRC, samt KTHs satsning på Experimentell mekanik. Vidare är handledarna kopplade mot olika SRA, som exempelvis TRENoP och XPRES. En del av KTHs doktorander inom ämnesområdet har bedrivit delar av forskarstudierna vid ett utländskt universitet. Exempel på sådana universitet är California Institute of Technology (Caltech), Cambridge University, University of Southampton, Virginia Tech (Virginia Polytechnic Institute and State University), University of Illinois at Urbana-Champaign, Universidad Politécnica de Valencia, Universite du Maine, Politecnico di Milano, Technische Universität München (TUM), TU-Eindhoven och University of Auckland. KTHs forskargrupper har även tagit emot doktorander från dessa universitet. Det är önskvärt att alla doktorander genomför åtminstone en kortare vistelse vid ett utländskt universitet eller forskningsorganisation vid vilket forskning inom Farkostteknik bedrivs. Genom Globala Länkar inom Centre for ECO2 Vehicle Design finns etablerade kontakter med internationella företag, institut och universitet, vilka förväntas vara till nytta fördoktorsprogrammet. Vidare deltar flera av programmets handledare i sommarskola arrangerat i samarbete med Fraunhofer institutet i Darmstadt, dit också doktorander inbjuds för att delta. Forskningen och utbildningen på forskarnivå har mycket starka kopplingar till industri och näringsliv genom att stora delar av finansieringen sker via EUs ramprogram och nationella branschprogram. Stora industriföretag som Scania CV AB, AB Volvo, Bombardier Transportation och Volvo Car Corporation oär även involverade i koordination och/eller ledning av forskningsprojekten inom EU och nationellt. Genom att doktoranderna medverkar i dessa projekt skapas nätverk som leder till goda möjligheter till framtida anställning i branschen efter avslutad utbildning. Ovanstående förtecknas och definieras i bilaga 3. Sida 4 av 5
Övriga uppgifter för registrering Bilagor Bilaga 1: Studieplan för ämne på forskarnivå Farkostteknik (FARKTE). Bilaga 2: Lista innehållande namn och ämnesområde(n) för handledare inom programmet Bilaga 3: Redogörelse för programmets nationella och internationella kontaktnät Sida 5 av 5
Doktorsprogram Farkostteknik Ämnesplanen är fastställd av Fakultetsnämnden (Faculty Board) 2010-11-30. Giltig fr o m Bilaga 1: Studieplan för ämne på forskarnivå Farkostteknik (FARKTE). Ämnesnamn Farkostteknik (Vehicle and Martime Engineering) Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen Vetenskapligt område Sverige har en lång och framgångsrik tradition inom området farkostteknik både inom den civila och militära sektorn. Industrin har stor bredd med forskning, utveckling och tillverkning av lastbilar, skogs- och jordbruksmaskiner, personbilar, bussar, fartyg, båtar, bandvagnar, tåg, spårvagnar och flygplan. Till dessa utvecklas och tillverkas mängder av utrustning och delsystem av inhemska underleverantörer. Definition av eventuella inriktningar Ämnet har inga inriktningar. Precisering och konkretisering av hur målen för utbildningen ska uppnås Doktorsprogrammet Farkostteknik syftar till att samla forskarstuderande på KTH med vetenskaplig bas i ämnen kring land- och sjöfarkoster, deras utveckling, konstruktion, tillverkning, användning och underhåll som del i ett hållbart transportsystem. Utbildning på forskarnivå bedrivs i huvudsak inom följande 6 huvudområden: Fordonsteknik Fordonsaerodynamik Järnvägsteknik Lättkonstruktioner Marina system Teknisk akustik Även andra områden kan komma i fråga. Aktuell forskning Utbildningens upplägg Utbildningen på forskarnivå består av en kursdel och en avhandlingsdel med inbördes poängrelation definierad av KTHs lokala examensordning för examina på forskarnivå. Bilaga 1, sida 1 av 4
Enligt högskoleförordningen (1993:100) 6 kap 31 ska utbildningen bedrivas under ledning av två handledare, en huvudhandledare och en eller flera biträdande handledare. Utbildningen ska följa en godkänd individuell studieplan som godkänts av skolans forskarutbildningsansvarige. Den individuella studieplanen ska anpassas till förkunskaperna och till avhandlingens inriktning. Revision av den individuella studieplanen skall göras av doktorand i samråd med huvudhandledare minst en gång per år. Den studerande förutsätts bedriva sin forskning med målsättningen att efter hand skriva tekniska dokument som senare skall ligga till grund för avhandlingen. Dessa rapporter skickas för publicering i internationella tidskrifter inom relevant område med referentgranskning. En eller flera rapporter kan också publiceras som konferensartiklar varvid den studerande också förutsätts muntligt presentera sitt arbete vid en internationell teknikvetenskaplig konferens. Obligatoriska och rekommenderade kurser Kursdelen av forskarstudierna skall till övervägande del utgöras av teknikvetenskapliga kurser. Kurserna väljs tillsammans med handledare efter de behov som kan anses föreligga för själva forskningsarbetet för att möjliggöra både fördjupning och breddning av den studerandes kunskaper och färdigheter inom ämnesområdet. Vissa kurser kommer således vara nödvändiga för genomförandet av forskningsuppgiften medan andra väljs för att ge en ökad bredd inom området. Kurser kan i vissa fall, efter överenskommelse med huvudhandledare, tillgodoräknas från tidigare utbildning. Villkoren för kursdelen anges i KTH:s lokala examensordning för examina på forskarnivå. Rekommenderade fördjupningskurser 4B5113 Icke-linjära vibrationer 7.5 hp. 4B5401 Fordonsdynamik, litteraturkurs 9.0 hp. 4B5112 Mätning av ljud och vibration 7.5 hp. SD3705 Dimensionering av snabba fartyg 6.0 hp. SD3413 Kompositmekanik (6-12 hp) hp. 4B5109 Statistisk energi analys 6.0 hp. 6L5025 Teknik och hälsa 7.5 hp. SD3415 Analys av kompositers tillverkningsprocesser (6-12 hp) hp. SD315V Fordonsakustik med fokus på förbränningsrelaterat ljud 5.0 hp. 4B5400 Fordonsdynamik i flera frihetsgrader 6.0 hp. SD2625 Fordonsaerodynamiska beräkningar 3.0 hp. HN3002 Belastningsergonomi - teori, metod och intervention 7.5 hp. SD3601 Beräkningsaeroakustik (4-8hp) hp. 4B5110 Akustisk fluid-struktur koppling (5-10 p) hp. 4B5303 Järnvägssystem och spårfordon 9.0 hp. 4B5108 Utbredda strukturer-vibrationer och ljud (5-15 p) hp. 6L5006 Applicerade dynamisk finitelementanalys 6.0 hp. 4B5313 Spårfordons dynamik 7.5 hp. SD3416 Analys och dimensionering av sanwichstrukturer (6-12 hp) hp. 4B5307 Hjul-räl kontakt 9.0 hp. 4B5106 Teoretisk akustik (5-15 p) hp. 4B5104 Strömningsakustik (5-10 p) hp. SD3422 Cellulära materials egenskaper (6-12 hp) hp. 4B5402 Fordonsteknik, litteraturkurs 6.0 hp. SD3411 Finita elementmetoder (6-12 hp) hp. Rekommenderade forskningsfärdighetskurser 1N5504 Att kommunicera forskning 7.5 hp. AK3024 Introduktion till vetenskapsteori och forskningsmetodik, teknik och naturvetenskaplig inriktning 4.5 hp. 1N5126 Riskkommunikation - teori och praktik 7.5 hp. Bilaga 1, sida 2 av 4
1N5125 Riskfilosofi 7.5 hp. 1N5105 Populärvetenskaplig framställning 3.0 hp. 1N5110 Fortsättningskurs i populärvetenskaplig framställning 4.5 hp. Övriga rekommenderade kurser LH201V Lärande och undervisning 7.5 hp. SD3421 Design och konstruktionsuppgifter (4-12 hp) hp. LH200V Grundläggande kommunikations- och undervisningslära (GKU) 3.0 hp. SD3420 Litteraturstudier (4-8 hp) hp. Avhandling Avhandlingen är en obligatorisk del av utbildningen på forskarnivå. Avhandlingen kan vara en så kallad sammanläggningsavhandling eller en monografi. Normalt är en avhandling inom Farkostteknik av typen sammanläggningsavhandling. Avhandlingen skrivs på engelska. Licentiatuppsats En uppsats för licentiatexamen ska innehålla ny vetenskaplig kunskap eller ny tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap. Det senare innebär att tillämpning görs inom ett nytt område och utvecklas via teoretiskt och/eller experimentellt forskningsarbete. Uppsatsen ska också innehålla en översikt av tidigare forskning inom det valda forskningsområdet. Oavsett om licentiatuppsatsen läggs fram som en monografi eller en sammanläggning av vetenskapliga artiklar ska den normalt vara av sådan kvalitet att den bedöms motsvara två artiklar som kan publiceras i internationella tidskrifter eller presenteras vid internationella konferenser. Doktorsavhandling En avhandling för doktorsexamen ska innehålla ny vetenskaplig kunskap eller ny tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap. Det senare innebär att tillämpning görs inom ett nytt område och utvecklas via teoretiskt och/eller experimentellt forskningsarbete. Avhandlingen ska också innehålla en översikt av tidigare forskning inom det valda forskningsområdet. Oavsett om doktorsavhandlingen läggs fram som en monografi eller sammanläggningsavhandling av vetenskapliga artiklar ska den normalt vara av sådan kvalitet och originalitet att den bedöms kunna utgöra grund för minst fyra artiklar som kan publiceras i internationella tidskrifter med referentgranskning. Publicerade och accepterade artiklar bedöms likvärdiga, liksom konferensartiklar som har genomgått referentgranskning. Om opublicerade artiklar biläggs avhandlingen ska huvudhandledaren bedöma om dessa uppfyller huvudkravet. Behörighet och urval Grundläggande och särskild behörighet samt förkunskaper Antagning till utbildning på forskarnivå inom Farkostteknik följer de grundläggande nationella kraven för antagning till forskarstudier samt KTHs krav på särskild behörighet enligt antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid KTH. Studenter som söker sig till utbildningen på forskarnivå inom Farkostteknik väljs ut efter den kunskapsprofil som eftersöks för det specifika doktorandprojektet. Studenter som visat stort intresse och fallenhet för ämnet beaktas särskilt vid antagning. Ytterligare viktiga egenskaper är personlig förmåga i kommunikation och initiativförmåga. Bedömningen av detta görs av tilltänkta handledare. Goda kunskaper i engelska (både i tal och skrift) är ett krav och i vissa fall även på svenska. Förmåga att kunna arbeta experimentellt kan vara ett explicit krav. Regler för urval (avseende de bedömningsgrunder som skall tillämpas vid prövningen av sökandenas förmåga att tillgodogöra sig utbildningen, se HF 7 kap 41 ) Urval bland de sökande görs utifrån den kunskapsprofil som eftersöks för det specifika doktorandprojekt som formulerats i samband med annonsering av lediga studieplatser. Av stort intresse vid denna bedömning är tidigare studieresultat i kurser av fördjupningskaraktär i akademisk grundutbildning eller självständigt utförda Bilaga 1, sida 3 av 4
vetenskapliga arbeten. Förutom behörighet är det graden av mogenhet och förmåga till självständigt omdöme och kritisk analys som läggs till grund för urvalet. För antagning till utbildningen inom Doktorsprogrammet i Farkostteknik krävs även: att handledare är tillgängliga, att finansiering kan säkras, att en plats kan beredas inom en forskargrupp, samt att tillgång finns till övriga resurser och infrastruktur nödvändig för utbildningen. Beslut om antagning och urval av sökande till utbildning på forskarnivå görs av skolchefen, eller av skolchefen delegerad person, i samråd med huvudhandledaren. Examina och prov i utbildningen Licentiat- och doktorsexamen Avhandlingen är en obligatorisk del av utbildningen på forskarnivå. Avhandlingen kan vara en så kallad sammanläggningsavhandling eller en monografi. Normalt är en avhandling inom Farkostteknikav typen sammanläggningsavhandling. Avhandlingen skrivs på engelska. Licentiatuppsats En uppsats för licentiatexamen skall innehålla ny vetenskaplig kunskap eller ny tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap. Det senare innebär att tillämpning görs inom ett nytt område och utvecklas via teoretiskt och/eller experimentellt forskningsarbete. Uppsatsen ska också innehålla en översikt av tidigare forskning inom det valda forskningsområdet. Oavsett om licentiatuppsatsen läggs fram som en monografi eller en sammanläggning av vetenskapliga artiklar ska den normalt vara av sådan kvalitet att den bedöms motsvara två artiklar som kan publiceras i internationella tidskrifter eller presenteras vid internationella konferenser. Doktorsavhandling En avhandling för doktorsexamen ska innehålla ny vetenskaplig kunskap eller ny tillämpning av befintlig vetenskaplig kunskap. Det senare innebär att tillämpning görs inom ett nytt område och utvecklas via teoretiskt och/eller experimentellt forskningsarbete. Avhandlingen skall också innehålla en översikt av tidigare forskning inom det valda forskningsområdet. Oavsett om doktorsavhandlingen läggs fram som en monografi eller sammanläggningsavhandling av vetenskapliga artiklar ska den normalt vara av sådan kvalitet och originalitet att den bedöms kunna utgöra grund för minst fyra artiklar som kan publiceras i internationella tidskrifter med referentgranskning. Publicerade och accepterade artiklar bedöms likvärdiga, liksom konferensartiklar som har genomgått referentgranskning. Om opublicerade artiklar biläggs avhandlingen ska huvudhandledaren bedöma om dessa uppfyller huvudkravet. Prov som ingår i utbildningen I kurser på forskarnivå ska ingå ett muntligt eller skriftligt kunskapsprov. Utformningen av examinationen ska i enskilt fall vara sådan att examinatorn kan övertyga sig om att den studerande uppfyller kursens lärandemål. Beslut om tillgodoräknande av kurser som tagits före antagning till utbildning på forskarnivå fattas i enlighet med de interna föreskrifter och riktlinjer som finns angivna för doktorsexamen samt för licentiatexamen i KTHs övergripande regelverk. Bilaga 1, sida 4 av 4
Doktorsprogram Farkostteknik Bilaga 2: Lista innehållande namn och ämnesområde(n) för handledare inom programmet Bilaga 2, sida 1 av 1
Doktorsprogram Farkostteknik Bilaga 3: Redogörelse för programmets nationella och internationella kontaktnät Bilaga 3, sida 1 av 1