tillsynsbesöket Promemoria från vid Luleå tekniska universitet

tillsynsbesöket Promemoria från vid Luleå tekniska universitet

Innehållsförteckning Högskoleverkets beslut 3 Tillsynsbesöket 4 Universitetets svar och 7 Högskolelagen och högskoleförordningen 7 1. Organisation 7 7 2. Kursvärderingar 10 11 3. Studentrepresentation 11 11 4. Anställningsordning 12 12 5. Kursplaner och utbildningsplaner 12 13 6. Examensärenden och frågor om tillgodoräknande 14 14 7. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning 15 15 8. Anstånd och studieuppehåll 16 16 9. Forskarutbildning 17 Antagningsordning 17 17 Utbildning för handledare 17 18 Allmänna studieplaner 18 18 Individuella studieplaner 19 19 Delegation av beslutanderätt 20

21 Förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor 21 10. Uppdragsutbildningens omfattning 21 22 Förordningen om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor 23 11. Information till de studerande 23 23 Funktionshindrade studenter 23 12. Definition av begreppet funktionshinder 23 23 13. Information 24 25 14. Särskilt stöd 25 25 Förvaltningslagen 25 15. Besök och öppethållande 25 26 16. Handläggningstider 26 28 17. Överklagandehänvisningar 29 29 18. Formella krav på högskolans beslut 29 30 Tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen 30 19. Allmänna handlingar och diarieföring 30 32 20. Posthantering 33 33 Verksförordningen 35 21. Författningsenlig och effektiv verksamhet 35 35 2

Högskoleverkets beslut Luleå tekniska universitet Rektor Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT 2004-05-03 Reg.nr 31-972-03 Tillsynsbesök hos Luleå tekniska universitet Högskoleverket har granskat hur Luleå tekniska universitet tillämpar förvaltningsrättsliga regler. Högskoleverket fastställer föreliggande tillsynspromemoria. Beslut i detta ärende har fattats av universitetskanslern efter föredragning av verksjuristen Caroline Cruz i närvaro av kanslichefen Lennart Ståhle och chefsjuristen Annica Lindblom. Sigbrit Franke Caroline Cruz Kopia till Teknologkåren Luleå Studentkår Studentkåren vid Musikhögskolan i Piteå 3

Tillsynsbesöket Planeringen Under maj 2003 kontaktades rektorn för Luleå tekniska universitet per telefon och informerades bl.a. om att ett formulär med frågor skulle skickas till universitetet inför besöket. Frågeformuläret sändes till universitetet den 28 maj 2003 tillsammans med ett brev med anmodan om att frågorna skulle besvaras senast den 6 oktober 2003. Luleå Studentkår, Studentkåren vid Musikhögskolan i Piteå och Teknologkåren vid universitetet fick också frågeformuläret och gavs möjlighet att lämna synpunkter på hur tillämpningen av reglerna fungerar vid universitetet. Den 6 oktober 2003 inkom svar från universitetet på det utsända frågeformuläret och synpunkter från Teknologkåren. Tillsynsbesöket genomfördes den 5 6 november 2003. Från Högskoleverket närvarade chefsjuristen Annica Lindblom (chef för juridiska avdelningen) samt verksjuristerna Caroline Cruz (projektledare), Karin Lindforss, Christian Sjöstrand och Marie Stern Wärn. Besöket Den 5 november Besöket inleddes med att företrädarna för Högskoleverket träffade rektorn Ingegerd Palmér, förvaltningschefen Staffan Sarbäck, universitetsjuristen Alf Grafström, verksamhetscontrollern Eva Vikström-Dahlhielm, nuvarande respektive tidigare registratorn Annlouise Ahlström och Gunnel Höglund, arkivarien Eva-Lena Wirén, chefen för utbildnings- och forskningsenheten tillika prodekanus för filosofiska fakulteten Inger Bergström, examenshandläggaren Gudrun Berggren, antagningshandläggaren Lena Öhman och forskarutbildningshandläggaren Catharina Lind. Ingegerd Palmér redogjorde för universitetets verksamhet: Antalet studenter uppgår till 12 000 och de anställda är 1 500. Omsättningen är 1,1 miljarder kronor. Universitetet erbjuder tvärvetenskapliga utbildningar på de s.k. arenorna. Studenterna kan välja bl.a. arena teknik, musik och media. Studenter som valt en arena läser till en början gemensamma kurser, därefter kan de själva kombinera kurser från olika ämnesområden till en examen. Studenterna tränas att möta studiekamrater med andra inriktningar och får samarbeta i projekt med forskare och företag. Universitetet håller på att omorganiseras. Målet är att skapa en likformig, förenklad och tydlig organisation. Det innebär bl.a. en institutionsreform med 12 institutioner, en ny administrativ organisation samt översyn av delegations- och arbetsordning. Staffan Sarbäck informerade därefter om den nya administrativa organisationen, det s.k. HELA projektet: Projektets syfte är att uppnå en effektiv och professionell administrativ organisation med ett tydligt ledarskap och tydlig fördelning av ansvar och befogenheter. Projektet påbörjades i november 2002 och skall vara avslutat 2003. Alla institutioner skall ledas av en administrativ chef, prefekt, som fattar beslut. Genom att alla befattningar annonserades ut och antalet befattningar 4

minskade med 12 % har personalomflyttningar pågått under oktober 2003. Inom administrationen har ett utvecklingsprojekt, förkortat emyndighetsprojektet, också pågått. Annica Lindblom berättade om juridiska avdelningens verksamhet samt om syftet med verkets tillsynsbesök och hur detta besök skulle komma att genomföras. Vidare diskuterades några av de svar som universitetet lämnat till verket på det utsända frågeformuläret. Härefter besökte Caroline Cruz och Marie Stern Wärn registraturen och samtalade med Annlouise Ahlström, Gunnel Höglund och Eva-Lena Wirén. Annica Lindblom, Christian Sjöstrand och Karin Lindforss träffade representanter för utbildnings- och forskningsenheten: Ann-Sofie Andersson, Gudrun Berggren och Sara Markstedt. Under eftermiddagen gjordes stickprovskontroller vid institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik. Samtliga företrädare för Högskoleverket träffade prefekten Ove Isaksson, utbildningsledaren Mikael Jonsson, administrative chefen Eva Olliner-Johansson samt institutionsadministratören och registratorn Karin Soini. Den 6 november 2003 Under förmiddagen gjordes stickprovskontroller vid institutionen för lärarutbildningen. Samtliga företrädare för Högskoleverket träffade representanter för institutionen. Från institutionen för lärarutbildningen närvarade prefekten Inger Karlefors, utbildningschefen Marit Persson Nordmark, administrative chefen Kerstin Pettersson och institutionsadministratören Anna-Lena Persson. Annica Lindblom informerade om Högskoleverkets verksamhet och syftet med besöket. Inger Karlefors berättade om institutionens verksamhet. Efter granskning av handlingar samlades alla deltagarna för en diskussion med anledning av granskningen. Under eftermiddagen besökte samtliga företrädare för Högskoleverket utbildnings- och forskningsenheten. Annica Lindblom och Karin Lindforss hade fortsatta samtal med de handläggare de hade träffat dagen innan. Caroline Cruz och Marie Stern Wärn samtalade med Lena Öhman om antagningsärenden. Christian Sjöstrand träffade Catharina Lind. Tidigare hade han gjort stickprovskontroller av studieplaner vid institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik. Tillsynsbesöket avslutades med en återsamling med Ingegerd Palmér, Staffan Sarbäck, Alf Grafström, Eva Vikström-Dahlhielm, Inger Bergström, Ove Isaksson, Inger Karlefors och Maj-Lis Hörnqvist (ordförande i den särskilda nämnden för lärarutbildningar). 5

Annica Lindblom och hennes medarbetare redovisade översiktligt vad som framkommit vid samtalen med personal på universitetet och vid granskningen av handlingarna. Vissa frågor lyftes fram och diskuterades. Slutligen beskrev Annica Lindblom det fortsatta arbetet med anledning av tillsynsbesöket. Efterarbetet Högskoleverket skickade i mars 2004 ett utkast till universitetet för att ge universitetet tillfälle att korrigera faktafel eller rätta till eventuella missförstånd från verkets sida. 6

Universitetets svar och Högskolelagen och högskoleförordningen 1. Organisation Högskoleverket har frågat om universitetet anser att dess organisation är utformad så att den stämmer överens med de regler om fördelning av beslutsbefogenheterna som högskoleförfattningarna anger. Universitetet har svarat att dess organisation och beslutsmodell är utformad inom de ramar som anges i högskoleförordningen (1993:100). Universitetet har dock påpekat att det konstnärliga utvecklingsarbetet ligger inom den filosofiska fakultetsnämndens ansvarsområde. Universitetet har till sina svar på Högskoleverkets frågor bifogat en delegationsordning beslutad den 12 februari 2002 av rektor med stöd av 2 kap. 13 högskoleförordningen. Efter Högskoleverkets besök har rektor beslutat om en ny arbets- och beslutsordning för Luleå tekniska universitet (19/04). Högskoleverkets granskning avser den nya beslutsordningen. Nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete Enligt 3 kap. 6 högskoleförordningen skall styrelsen vid högskolor med konstnärlig utbildning inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Organet skall benämnas nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Om det inte inrättas ett särskilt organ för grundutbildning, skall nämnden ansvara också för den utbildningen. I propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141 s. 57) anförde regeringen följande. Konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs vid Lunds, Göteborgs och Umeå universitet, vid Luleå tekniska universitet samt vid de sju konstnärliga högskolorna i Stockholm. Regeringen föreslår att medel för konstnärligt utvecklingsarbete även i fortsättningen skall anvisas i en särskild anslagspost för varje lärosäte. Vid dessa universitet och högskolor skall styrelsen, liksom i dag, inrätta ett organ som har ansvaret för det konstnärliga utvecklingsarbetet. Av regleringsbrev för universitet och högskolor 2003 framgår att Luleå tekniska universitet har i uppdrag att bedriva konstnärligt utvecklingsarbete. Detsamma gäller enligt regleringsbrev för 2004. Mot denna bakgrund måste universitetet inrätta en nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete alternativt ansöka hos regeringen om tillstånd för universitetets nuvarande ordning. Högskoleverket avser att vid uppföljningen av tillsynsbesöket undersöka vilka åtgärder universitetet vidtagit. Fakultetsnämnder och särskilt organ för lärarutbildningen I 2 kap. högskolelagen (1992:1434) regleras de statliga universitetens och högskolornas organisation. Enligt 2 har styrelsen för ett universitet eller en högskola inseende över lärosätets alla angelägenheter och svarar för att dess uppgifter fullgörs. För ledningen närmast under styrelsen skall varje lärosäte ha en rektor (3 ). Enligt kapitlets 5 a skall det finnas minst en fakultetsnämnd vid 7

varje universitet. Fakultetsnämnderna skall ansvara för forskning och forskarutbildning och även för grundutbildningen, om inte universitetet inrättar särskilda organ för den utbildningen. Universitet och högskolor där lärarexamen får avläggas skall dock alltid ha ett särskilt organ med ansvar för grundläggande lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning. Vid universitet och högskolor där det finns vetenskapsområde skall det särskilda organet ha ansvar för sådan forskarutbildning som knyter an till lärarutbildningen. Högskoleverket har i det utkast till beslut som universitetet har yttrat sig över påpekat att fakultetsnämndernas uppgifter har inskränkts till att gälla planering, uppföljning och utvärdering samt att fungera som ett förslagsställande organ till rektor och styrelse. Grunden för detta påpekande var följande regler i arbets- och beslutsordningen. I avsnitt 2.2 om rektors beslutsbefogenheter: Rektor beslutar i enlighet med Hf 2:3 och med beaktande av denna arbetsordning om den närmare utformningen av universitetets ledning och hur ansvar och befogenheter fördelas mellan berörda befattningshavare samt om regler för beredningsarbetet i övrigt inom universitetet. I avsnitt 3.1 om fakultetsnämndernas uppgifter anges att universitetsstyrelsen i två beslut under 1996 och 2003 förtydligat fakultetsnämndernas roll och uppgifter: - Fakultetsnämndernas huvuduppgifter är strategisk planering, uppföljning och utvärdering. - Fakultetsnämnderna skall fungera som strategi-, analys- och utvärderingsgrupper till rektor/styrelsen och institutioner i frågor som rör grundutbildningen, forskarutbildningen och forskningens inriktning och kvalitet, samverkan med omvärlden samt internationaliseringsfrågor. - Fakultetsnämnderna är förslagsställande organ till rektor och universitetsstyrelse. - Fakultetsnämnderna kan få särskilda uppdrag av rektor och universitetsstyrelse. Därefter anges följande: Rektor fastställer följande såsom fakultetsnämndernas uppgifter: Enligt den av rektor fastställda planeringsmodellen skall fakultetsnämnderna - lämna förslag till inriktningsbeslutet avseende prioriterade områden/åtgärder för grundutbildning, forskning och forskarutbildning, samverkan och internationalisering samt strategiska resurser kopplat till detta - lämna förslag till planeringsförutsättningarna avseende konkretisering av prioriterade områden/åtgärder i inriktningsbeslutet för grundutbildning, forskning, forskarutbildning, samverkan och internationalisering - lämna förslag till nya forsknings- och utbildningsinriktningar samt till omprövning/nedläggning av befintliga forsknings- och utbildningsinriktningar - förslag till resursram för biblioteket. Högskoleverket anförde följande: 8

Fakultetsnämnderna (och det särskilda organet för lärarutbildning) har emellertid sina befogenheter direkt från högskolelagen och är beslutande organ med ansvar för forskning, forskarutbildning och grundutbildning. Rektor saknar rätt att besluta inom det ansvarsområde som en fakultetsnämnd har. Universitetsstyrelsen kan själv besluta i frågor som faller inom en fakultetsnämnds ansvarsområde, men den kan inte bestämma att en sådan fråga skall beslutas av något annat organ eller befattningshavare än fakultetsnämnden. Se även Högskoleverkets tillsynsbeslut angående Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, reg.nr 31-3902-01. Det är nödvändigt för ett lärosäte att konkretisera vilka uppgifter som följer med fakultetsnämndernas ansvar enligt högskolelagen. Gränsdragningen mot rektors uppgifter är särskilt viktig. Det måste därför anses vara en sådan viktigare fråga om högskolans organisation som enligt 2 kap. 2 högskoleförordningen inte får delegeras av styrelsen. Högskoleverket anser därför att det är universitetsstyrelsen och inte rektor som skall besluta om vilka uppgifter fakultetsnämnderna skall ha. Styrelsen måste dock beakta att fakultetsnämnderna är beslutsorgan med befogenheter fastlagda i högskolelagen. De uppgifter som anges i avsnitt 3.1 i arbets- och beslutsordningen inskränker enligt Högskoleverkets mening de befogenheter som fakultetsnämnderna har enligt denna lag. I yttrande över utkastet har universitetet anfört följande: I denna del bör inledningsvis noteras att universitetsstyrelsens och rektors beslut i dessa delar på intet sätt inskränker fakultetsnämndernas befogenheter. Dessa beslut är en konkretisering av de ytterligare uppgifter som nämnderna ska ha vid LTU. Detta måste anses framstå som tydligt, om man beaktar att det avsnitt i Arbets- och beslutsordningen som behandlar nämndernas uppgifter 3.1 inleds med att i första rummet lyfta fram ansvarsbestämmelserna i högskolelagen och högskoleförordningen. Detta följs av universitetsstyrelsens förtydliganden av fakultetsnämndernas roll och uppgifter samt en ytterligare komplettering från rektors sida, där nämndernas viktiga roll i planeringsprocessen tydliggörs. Det bör vidare noteras att högskolelagen inte fastslår några beslutsbefogenheter för fakultetsnämnderna. Vad som framgår av lagen är ansvaret. Detta ansvar torde medföra ett betydande antal uppgifter för fakultetsnämnderna som inte preciserats i lagen. En utgångspunkt för en vidare utveckling av fakultetsnämndernas uppgifter återfinns inte minst i kapitel 1 Högskolelagen. Fakultetsnämnderna vid LTU har också detta som en utgångspunkt för sitt arbete. När det gäller fördelningen av beslutsbefogenheter bör det noteras att dessa framgår av högskoleförordningens bestämmelser. LTU:s Arbets- och beslutsordning är uppbyggd med utgångspunkt från dessa bestämmelser. Högskoleverket delar inte universitetets uppfattning att det tydligt framgår av arbets- och beslutsordningen att universitetsstyrelsens och rektors beslut endast är en konkretisering av de ytterligare uppgifter som fakultetsnämnderna vid universitetet skall ha. Tvärtom framstår besluten som just inskränkningar i de befogenheter fakultetsnämnderna har enligt högskolelagen. Det är däremot tydligt att arbets- och beslutsordningen bygger på uppfattningarna att högskolelagens regel om ansvar för fakultetsnämnderna inte medför beslutsbefogenheter för fakultetsnämnderna och att dessa befogenheter i stället uttömmande regleras i högskoleförordningen. Båda dessa uppfattningar är felaktiga. Fakultetsnämndernas ställning som beslutsorgan enligt högskolelagen bekräftas i propositionen Frihet för kvalitet (prop. 1992/93:1, s. 62 f.) där det klargörs att fakultetsnämnderna är beslutsorgan för forskning och utbildning. Om högskoleförordningen skulle innehålla en uttömmande reglering av vad fakultetsnämnderna skall 9

besluta om skulle dessa nämnder endast ha till uppgift att besluta i vissa frågor som gäller anställning som lärare och i frågor om forskarutbildning, vilket inte skulle stämma med nämndernas ställning enligt högskolelagen. Frågorna har behandlats i ett tillsynsärende som gällde Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, reg.nr 31-3902-01. Göteborgs universitets ansökan med anledning av Högskoleverkets tillsynsbeslut om att av regeringen få dispens från de bestämmelser i högskoleförordningen som hindrade organisationen vid Sahlgrenska akademin avslogs av regeringen med motiveringen att ansökan avsåg frågor om beslutsstruktur som kommer till uttryck i högskolelagen, varför regeringen inte kunde medge undantag (se regeringens beslut den 6 mars 2003, dnr U2002/4297/UH). I avsnitt 3 i arbets- och beslutsordningen delegeras uppgifter från fakultetsnämnderna. Högskoleverket ifrågasatte i utkastet om fakultetsnämnderna faktiskt beslutat om att delegera dessa beslutsbefogenheter. Skälet till detta ifrågasättande var att verket begärt att få in delegationsbeslut fattade av fakultetsnämnderna i frågor om forskarutbildning men fått beskedet att delegationen framgår av universitetets delegationsbeslut som beslutats av rektor den 12 februari 2002. Till sitt yttrande över Högskoleverkets utkast till beslut har universitetet fogat beslut fattade den 28 januari 2004 av fakultetsnämnderna och den särskilda nämnden för lärarutbildning. Besluten innebär att dessa organ fastställer avsnitt 3 i arbets- och beslutsordningen. Fakultetsnämnderna vid universitetet har därmed ställt sig bakom arbets- och beslutsordningens regler om fakultetsnämndernas uppgifter. Högskoleverket avser att under 2005 utreda fakultetsnämndernas befogenheter och ställning vid universiteten och de högskolor som har vetenskapsområden. Mot denna bakgrund finner Högskoleverket inte anledning att i samband med detta tillsynsbesök vidta några åtgärder utöver de uttalanden som gjorts ovan. 2. Kursvärderingar Högskoleverket har frågat vilka åtgärder universitetets ledning vidtar för att säkerställa att bestämmelsen om kursvärderingar i 1 kap. 14 högskoleförordningen följs. Universitet har svarat att rektor för två år sedan fastställde en policy för ökat studentinflytande som innehåller regler för kursvärdering. I årets interna revision har en granskning genomförts av hur kursvärderingsprocessen fungerar vid institutionerna. Rektor har fattat beslut om ett projekt som syftar till att utveckla en universitetsgemensam modell för kursvärderingsprocessen vid universitetet. Projektet skall vara avslutat vid årsskiftet. Universitetet har till svaret bifogat Policy för ökat studentinflytande (dnr 1858-00 101), Rapport avseende granskning av kursutvärderingar och Kursvärderingar Uppdragsspecifikation. Teknologkåren vid Luleå tekniska universitet har i yttrande till Högskolverket anfört att kursvärderingar inte fungerar bra vid den tekniska fakulteten. Utvärderingar sker sporadiskt och återkoppling sker nästan aldrig. Ett projekt är dock startat för att införa ett universitetsgemensamt kursvärderingssystem. 10

Vid Högskoleverkets besök har efterfrågats hur kursvärderingsprojektet fortskrider. Rektor har uppgett att det kommer att vara klart till årsskiftet och att man varit tydliga mot prefekterna med att de inte kan vänta på projektet, utan måste genomföra kursvärderingar i alla fall. Institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik (TFMM) Utbildningschefen har informerats om att kursvärderingarna finns hos examinator och programansvarig. Han har vidare uppgett att det inte fungerar bra med kursvärderingarna, men att det kommer att förbättras med det nya kursvärderingssystemet. Stickprov har gjorts på tio kursvärderingar. Av dessa var hälften inte sammanställda. Institutionen för lärarutbildningen Utbildningschefen har uppgett att kursvärderingarna tillhandahålls genom att sammanställningarna förvaras i pärmar på studieexpeditionen. I de fall muntliga kursvärderingar genomförts dokumenteras dessa i protokoll. Hon har vidare framfört att hon ansåg att dokumentationen av ändringar som genomförts på grund av kursvärderingar inte var så bra. Stickprov har gjorts bland kursvärderingspärmarna på studieexpeditionen. Av tio utplockade pärmar saknades sammanställningar i sex pärmar. I 1 kap. 14 högskoleförordningen föreskrivs att högskolan skall anordna kursvärderingar och sammanställa dessa samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Högskoleverket konstaterar att universitetet är medvetet om de brister som finns och förutsätter att universitetet, på sätt som redan skett, följer upp tillämpningen av högskoleförordningens bestämmelse om kursvärderingar. 3. Studentrepresentation Högskoleverket har frågat om universitetet tillhandahåller en förteckning över beslutande och beredande organ. Vidare har efterfrågats en redogörelse för vilka organ som finns där studenterna inte är representerade och anledningen till det. Universitetet har svarat att det inte finns någon förteckning över beredande och beslutande organ och att universitetets organisation innefattande sådana organ framgår av universitetets hemsida. Studenterna är representerade i alla beslutande och beredande organ. Arbetsplatsmöten och ledningsgruppsmöten är inte att betrakta som sådana organ. Om ärenden som berör studenterna initieras på denna typ av möten förutsätts att dessa överlämnas till beredande organ där studentrepresentation finns eller att information lämnas till studenterna på annat vis. Enligt reglerna i 3 kap. 3, 6, 7 b och 9 högskoleförordningen har studenterna rätt att vara representerade i högskolans olika organ med minst ett visst antal ledamöter. Högskoleverket har på universitetets hemsida försökt att bilda sig en uppfattning 11

om vilka beslutande och beredande organ som finns inom lärosätet. På institutionsnivå är det emellertid inte möjligt. Universitetet bör därför upprätta en särskild förteckning över beslutande och beredande organ. I övrigt har ingenting framkommit som ger skäl att anta att universitetet inte följer reglerna om studentrepresentation. 4. Anställningsordning Högskoleverket har frågat om universitetet har beslutat om en anställningsordning enligt 4 kap. 14 högskoleförordningen och om så är fallet hur denna hålls tillgänglig. Universitetet har svarat att det har beslutat om en anställningsordning och att den finns tillgänglig på universitetets hemsida, i svensk och engelsk version. Högskoleverket har tagit del av universitetets anställningsordning som finns i pappersform och är fastställd av universitetets styrelse den 8 december 1998 med ändringar fastställda den 3 december 2002. I 4 kap. 14 högskoleförordningen anges att en högskolas anställningsordning skall finnas tillgänglig vid högskolan och att med anställningsordning avses de regler för anställning av lärare som högskolan tillämpar. Enligt 2 kap. 2 9 högskoleförordningen skall styrelsen för en högskola själv besluta om den anställningsordning som finns nämnd i 4 kap. 14 högskoleförordningen. Universitet har på fråga vid besöket uppgivit att ändringar kommer att göras i anställningsordningen i enlighet med de ändringar i 4 kap. högskoleförordningen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Högskoleverket konstaterar efter en översiktlig genomgång att verket i övrigt inte har några synpunkter på anställningsordningen. 5. Kursplaner och utbildningsplaner Högskoleverket har frågat var inom universitetets organisation beslut fattas om fastställande av kursplaner och utbildningsplaner för kurser och program och vilka åtgärder högskolans ledning vidtar för att säkerställa att kursplaner och utbildningsplaner innehåller de uppgifter som anges i 6 kap. 7 och 9 högskoleförordningen. Universitetet har svarat att enligt universitetets delegationsordning fastställer prefekten kursplaner. Utbildningsplaner fastställs av dekanus respektive ordföranden i den särskilda nämnden för lärarutbildning. Revideringar av utbildningsplaner som är av icke-principiell karaktär beslutas av tjänstemän vid förvaltningen. Teknologkåren har anfört att det förekommer kurser utan kursplan. Det förekommer i många fall att kursplanen inte används som ett bindande dokument utan som ett dokument som endast är vägledande. TFMM Högskoleverket har genom stickprov tagit del av fem utbildningsplaner (Ingenjörsutbildning i maskinteknik 120 poäng, Flygteknik 120 poäng, Teknisk fysik, Rymdteknik och Maskinteknik) och fem kursplaner (MPM036 Fasomvandlingar, 12

MPR042 Produktions- och tillverkningsteknik, MPR052, Avancerad datorstödd produktion, MTF102 Projektkurs fysik, MTF112 Mekanik II), vilka har granskats. Institutionen för lärarutbildningen Högskoleverket har genom stickprov tagit del av fem utbildningsplaner (Professionsinriktat lärande 60 poäng, Lärarutbildning distans 140-220 poäng, Grundskollärarutbildning åk 4-9 180 poäng, Praktisk-pedagogisk utbildning gr 4-9 40 poäng, Lärarutbildning 140-220 poäng) och fem kursplaner (LUI004 Idrott och hälsa, LUI031 Lära, läsa, skriva, LUI064 Matematik i praktiken, LUI111 Fritidsvetenskap B inriktning barn, LUS004 Specialisering i matematik för tidiga åldrar), vilka har granskats. Högskoleverket har granskat tio utbildningsplaner och tio kursplaner. Samtliga planer innehåller den information som fordras enligt 6 kap. 7 och 9 högskoleförordningen. Utbildningsplanerna vid TFMM Enligt 6 kap. 1 högskoleförordningen skall all grundläggande högskoleutbildning bedrivas i form av kurser. Kurser får sammanföras till utbildningsprogram. Av 6 kap. 2 högskoleförordningen framgår att omfattningen av grundläggande högskoleutbildning skall anges enligt ett poängsystem, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en vecka. Av 6 kap. 8 högskoleförordningen framgår att det för ett utbildningsprogram skall finnas en utbildningsplan. För kurserna inom programmet skall finnas kursplaner. Enligt 9 samma kapitel skall i utbildningsplanen vidare anges de kurser som utbildningen omfattar, den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen och de krav på särskilda förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till utbildningen. I utbildningsplanen skall också anges de övriga föreskrifter som behövs. Enligt bilaga 2 till högskoleförordningen uppnås högskoleingenjörsexamen efter fullgjorda kursfordringar om minst 80 poäng. Civilingenjörsexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 poäng. Högskolverket har granskat utbildningsplanerna. Samtliga utbildningsplaner visar avvikelser när uppgiven poängomfattning kontrollräknas mot planens krav på kurser för examen. Verket har också noterat att omfattningen av praktik anges såsom minst x veckor och att praktiken inte förefaller ingå i det totala antalet poäng som anges för utbildningsprogrammen. Högskoleverket gör följande bedömning. Utbildningsplanerna innehåller motstridiga uppgifter om programmens omfattning och anger praktikens omfattning i veckor i stället för i poäng. Föreskrifter i kurs- och utbildningsplaner är föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen, dvs. regler som är generellt tillämpbara och bindande för såväl universitetet och högskolan som för studenten. Reglerna har också till syfte att informera studenten om vad som gäller för ett särskilt utbildningsprogram. Mot denna bakgrund är det viktigt att 13

utbildningsplanernas innehåll är korrekt och i enlighet med högskoleförordningens bestämmelser. Universitetet har efter tillsynsbesöket upplyst verket om att berörd fakultetsnämnd redan före tillsynsbesöket har avskaffat praktikkravet, men att fakultetsnämndens beslut inte hunnit beaktas i samtliga utbildningsplaner och examensbeskrivningar. Praktikkravet avskaffades vid ordinarie revisionstillfälle i november/december 2003. Högskoleverket har genom universitetets webbplats inhämtat de aktuella utbildningsplanerna i deras senaste lydelse. Av dessa framgår att praktikkravet avskaffats. Dock kvarstår i alla utbildningsplaner, utom för Rymdteknik, de motstridiga uppgifterna om programmens omfattning. Det förefaller vara kursen Informationssökning 1 poäng (BIB004) som inte räknas med i den totala summan poäng. Högskoleverket förutsätter att universitetet åtgärdar felet. Kursplaner vid TFMM Beträffande kurslitteraturlistor anges i ett fall (kursen MPR052) att litteraturen består av kurskompendier och vetenskapliga artiklar, i ett annat (kursen MPR052) att övrig litteratur fastställs senare. Högskoleverket anser att den kurslitteratur som skall användas i enlighet med 6 kap. 7 5 högskoleförordningen skall anges i kursplanen och således vara fastställd vid kursstart. Högskoleverket förutsätter att universitetet ser över sina rutiner. 6. Examensärenden och frågor om tillgodoräknande Högskoleverket har frågat universitetet om alla som fattar beslut i examensärenden och ärenden om tillgodoräknande har rätt att göra det genom delegation. Högskoleverket har även begärt in universitetets examensordning och delegationsbeslut. Högskoleverket har vidare frågat om universitetet i sin information alltid anger vilken originalexamen en s.k. masterutbildning leder till. Slutligen har Högskoleverket frågat om universitetet bifogar en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet, ett s.k. Diploma Supplement, till varje examensbevis. Universitetet har svarat att prefekterna enligt delegationsordningen har rätt att fatta beslut rörande tillgodoräknande av kurser, fastställande av individuell utbildningsplan, utfärdande av kursbevis samt beslut om vilka kurser en student inom ett annat civilingenjörsprogram skall läsa för att erhålla en examensinriktning som institutionen ansvarar för. I examensärenden fattar rektor beslut. Universitetets lokala examensföreskrifter är beslutade den 29 januari 2002. Universitetet har svarat att examensbenämningarna i original alltid anges i examensbeviset. Universitetet bifogar en bilaga som beskriver utbildningen och dess plats i utbildningssystemet, ett s.k. Diploma Supplement, till varje examensbevis. I 6 kap. 4 högskoleförordningen föreskrivs att inom grundläggande högskoleutbildning får avläggas endast de examina som anges i examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen. I samma kapitel 12 14, finns regler om 14

tillgodoräknande av kurs och i 15 17 regler om examens- och kursbevis. Av den s.k. krysslistan framgår vilka examina högskolan har rätt att ge. Högskoleverket har inget att erinra mot den redovisade ordningen vid universitetet. 7. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning Högskoleverket har ställt frågor om universitetets antagningsordning och om universitetets urvalsregler. Universitetet har svarat att antagningsordningen fastställdes av universitetsstyrelsen 1997. Antagningsordningen har därefter reviderats genom rektorsbeslut, ett förfarande som universitetet numera är varse inte är korrekt. Antagningsordningen finns tillgänglig på universitetets hemsida både internt och externt. På frågan om universitetet tillämpar annan urvalsgrund eller gör annan platsfördelning än som avses i 7 kap. 12 högskoleförordningen vid urval till utbildning som vänder sig till nybörjare, har universitetet svarat nej. Antagningsordningen Enligt 2 kap. 2 8 högskoleförordningen skall styrelsen för en högskola själv besluta om antagningsordningen. Högskoleverket konstaterar att högskolans styrelse den 26 februari 1997 har beslutat om antagningsordningen. I sitt svar till Högskoleverket har universitetet påpekat att antagningsordningen därefter reviderats genom rektorsbeslut, vilket universitetet nu är medvetet om inte är korrekt I 6 kap. 3 andra stycket högskoleförordningen anges att högskolans antagningsordning skall finnas tillgänglig. Med antagningsordning avses de regler för grundläggande högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels i fråga om hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas och hur beslut om behörighet överklagas. Högskoleverket konstaterar att antagningsordningen är tillgänglig via universitetets hemsida. Högskoleverket förutsätter att universitetet har beredskap att på begäran från enskild skriva ut antagningsordningen på papper. Det kan således konstateras att antagningsordningen hålls tillgänglig i enlighet med i högskoleförordningen uppställda krav. I antagningsordningen hänvisar universitetet till Verket för högskoleservices (VHS) så kallade bedömningshandböcker såvitt avser behörighetsbedömning och meritvärdering. Beträffande bedömningen av särskild behörighet hänvisas till Högskoleverkets föreskrifter om standardbehörigheter. Högskoleverket är medvetet om att det är en vanlig förekommande teknik att i antagningsordningen hänvisa till VHS bedömningshandböcker där de lokala reglerna återges. Högskoleverket anser att denna teknik kan accepteras förutsatt att högskolans styrelse i sitt beslut om antagningsordning även tagit ställning till de 15

regler som återges i bedömningshandböckerna. Om antagningsordningen är tillgänglig via universitetets hemsida måste det också vara möjligt att ta del av de regler som återges i bedömningshandböckerna via länkar. Inaktuell förordningstext Antagningsordningen refererar i vissa delar till inaktuell förordningstext. Vid tillsynsbesöket har universitetet meddelat att denna brist kommer att åtgärdas i samband med den pågående omorganisationen av universitetets administration. 8. Anstånd och studieuppehåll Högskoleverket har frågat universitetet var i högskolans organisation ärenden om anstånd och om studieuppehåll handläggs och om universitetet har utfärdat egna regler eller riktlinjer för anstånd och studieuppehåll bett universitetet att bifoga dessa. Universitetet har svarat att anstånd med studiernas påbörjande handläggs vid förvaltningen och beslut fattas av chefen för enheten planering och uppföljning. Ärenden om studieuppehåll handläggs vid institutionerna och beslut fattas av prefekten. Regler för anstånd, studieuppehåll och studieavbrott finns i antagningsordningen. Högskoleverket utreder för närvarande om verkets föreskrifter om anstånd och studieuppehåll bör ändras. I samband med detta ställningstagande kommer verket att klargöra för universitet och högskolor vilka förutsättningar som gäller för lärosätenas tillämpning av dessa föreskrifter. Högskoleverket avstår därför från att kommentera universitetets regler om anstånd och studieuppehåll. Högskoleverket har vid besöket granskat en pärm märkt Anstånd med första beslut daterat den 18 januari 2002. 20 beslut granskades slumpmässigt. Verket konstaterar att ansökningsblanketten är utformad så att utrymme finns såväl för studentens ansökan som universitetets beslut. Besluten är tydligt formulerade. När ansökningarna kom in till universitetet antecknas inte. I två fall måste handläggningstiden anses vara för lång. I båda fallen har beslut fattats den 20 oktober 2003. Den ena ansökan är daterad den 25 juli 2003 (sökande med födelsedatum 750115) och den andra den 1 augusti 2003 (sökande med födelsedatum 630808). Båda ansökningarna avser höstterminen 2003. Högskoleverket har granskat beslut om studieuppehåll vid institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik och vid institutionen för lärarutbildningen. TFMM Vid TFMM avsåg granskningen en pärm märkt Studieuppehåll/avbrott med första beslut daterat den 19 februari 2001. 20 beslut granskades slumpmässigt. Ankomststämpling saknades. Utifrån ansökningarnas datering kan konstateras att handläggningstiden varit föredömligt snabb, ofta bara några dagar. Det är inte möjligt att utläsa vem som fattat besluten eftersom namnförtydliganden saknas och det av namnteckningarna är svårt eller omöjligt att utläsa vem beslutsfattaren varit. Verket utgår från att åtgärder vidtas så att det blir möjligt. I universitetets svar anges att beslut om studieuppehåll fattas av prefekten och vid besöket på 16

institutionen uppgavs att prefekten delegerat beslutanderätten till utbildningschefen. Granskningen visade att flera olika personer beslutat om studieuppehåll. Med tanke på vad institutionen uppgivit om delegation ifrågasätter Högskoleverket om samtliga beslut fattats av tjänstemän med befogenhet att besluta om studieuppehåll. I övrigt har Högskoleverket ingenting att anmärka mot de granskade besluten. Institutionen för lärarutbildningen Vid institutionen för lärarutbildningen avsåg granskningen en pärm märkt Studieuppehåll med beslut fr.o.m. augusti 2002. 20 beslut granskades slumpmässigt. Inte heller på dessa beslut fanns ankomstangivelse eller namnförtydligande. I övrigt har Högskoleverket ingenting att anmärka mot de granskade besluten. 9. Forskarutbildning Antagningsordning Högskoleverket har frågat om universitetets styrelse har beslutat om en antagningsordning för forskarutbildning och om så är fallet hur den hålls tillgänglig. Universitetet har bifogat styrelsens beslut och anfört att antagningsordningen finns tillgänglig på universitetets hemsida. I 8 kap. 3 tredje stycket högskoleförordningen anges att en antagningsordning skall innehålla de regler som universitetet tillämpar i fråga om bl.a. behörighet och urval. I universitetets antagningsordning för forskarutbildning anges beträffande de särskilda behörighetskraven att dessa regleras i respektive ämnes allmänna studieplan. Ett av syftena med antagningsordningen är dock att det av antagningsordningen skall gå att ta del av lärosätets lokala regler (se budgetpropositionen 1999/2000:1 utgiftsområde 16, avsnitt 5.4.2), exempelvis regler om särskild behörighet för respektive ämne. Dessa regler måste därför återges i antagningsordningen. Högskoleverket avser att följa upp universitetets hantering av detta. I övrigt har Högskoleverket ingenting att anmärka mot antagningsordningen. Utbildning för handledare På Högskoleverkets förfrågan har universitetet redogjort för vilken utbildning som anordnas för handledare inom forskarutbildningen. Universitetet har uppgivit följande. LTU:s nuvarande handledarutbildning innehåller tre steg: Steg 1 vänder sig till nyligen disputerade och nyantagna doktorander. Steg 2 ges till forskare som en del i meriteringen inför en docentur. Steg 3 riktar sig till blivande och befintliga professorer/ämnesföreträdare. Utbildningsstegens omfattning och innehåll följer i huvudsak den utbildning som genomfördes inom ramen för projektet Strategi för intensitet och samsyn i förnyad handledarutbildning. En beskrivning av projektet har bifogats universitetets svar. 17

Universitetet får anses uppfylla de krav på utbildning av handledare som anges i 8 kap. 3 a högskoleförordningen. Allmänna studieplaner Högskoleverket har frågat om allmän studieplan har beslutats för samtliga ämnen där forskarutbildning finns och om planerna innehåller de uppgifter som anges i 8 kap. 7 högskoleförordningen. Universitetet har svarat följande. För nästan alla forskarutbildningsämnen finns studieplan fastställd av fakultetsnämnden. De som för närvarande saknas är under beredning. Fakultetsnämnderna har fastställt en mall för vad en allmän studieplan skall innehålla. Mallen är utformad utifrån förordningen. - - - Vid Högskoleverkets besök uppgav universitetet att det saknades allmänna studieplaner för tre ämnen (två för teknik och en för lärarutbildning) och att dessa förhoppningsvis skulle vara klara i slutet av november 2003. TFMM Vid besöket på TFMM valdes två forskarutbildningsämnen ut slumpvis: Fysik och Materialteknik. P.g.a. tidsbrist vid besöket var det inte möjligt att ta del av de allmänna studieplanerna för dessa ämnen vid besöket. Institutionen har i stället till Högskoleverket skickat in planer veckorna efter verkets besök. Institutionen för lärarutbildningen Vid besöket på institutionen för lärarutbildningen granskades de allmänna studieplanerna för de två forskarutbildningsämnen som finns på institutionen: lärande och pedagogik. För ämnet Lärande finns en studieplan beslutad den 6 juli 1994 som inte är aktuell. Arbetet med att ta fram en ny allmän studieplan har inte avslutats, eftersom man avvaktar tillsättningen av en tjänst som professor. Enligt 8 kap. 6 högskoleförordningen skall det för varje ämne där forskarutbildning anordnas finnas en allmän studieplan, som fakultetsnämnden fastställer. Enligt 7 samma kapitel skall i varje allmän studieplan anges 1. det huvudsakliga innehållet i utbildningen och i förekommande fall den litteratur som är obligatorisk inom ämnet, 2. den huvudsakliga uppläggningen av utbildningen, 3. de krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att antas till utbildningen (särskild behörighet), 4. de föreskrifter om urval som gäller vid antagning till utbildningen, 5. de prov som ingår i utbildningen, och 6. i förekommande fall möjligheten att avsluta en del av utbildningen med licentiatexamen. 18

Universitetet har i sitt svar till Högskoleverket uppgivit att mallen för allmänna studieplaner är utformad utifrån högskoleförordningens regler. Mallen innehåller följande rubriker och tillhörande beskrivande text: Ämnesområde (Kort beskrivning av ämnesområde/ämnesbeskrivning), Uppläggningen (omfattning i tid, andel kurser resp. avhandling. Om licentiatexamen är möjlig att avlägga skall det framgå samt poängomfattning kurs/uppsats), Behörighet/Urval (Antagningsordningen för forskarutbildning. Särskild behörighet.) samt Examina (Skall framgå om lic examen kan avläggas). Vid en jämförelse mellan mallens innehåll och högskoleförordningens regler kan det konstateras att mallen saknar uppgiften de prov som ingår i utbildningen (8 kap. 6 5 högskoleförordningen). De granskade allmänna studieplanerna saknar också denna uppgift. Studieplanerna måste därför kompletteras med denna uppgift. Högskoleverket avser att följa upp vilka åtgärder universitetet vidtar. Individuella studieplaner Högskoleverket har frågat om individuella studieplaner har upprättats för samtliga doktorander som påbörjat sin forskarutbildning, om de individuella studieplanerna innehåller de uppgifter som anges i 8 kap. 8 högskoleförordningen samt bett universitetet att beskriva rutinerna för att följa upp de individuella studieplanerna. Universitetet har svarat att individuella studieplaner finns upprättade för alla doktorander. Beträffande frågan om dessa planers innehåll har universitetet svarat att fakultetsnämnderna har fastställt en mall för de individuella studieplanerna som institutionerna använder och att mallen innehåller de uppgifter som anges i förordningen. Universitetet har uppgivit att rutinerna för att följa upp de individuella studieplanerna varierar mellan institutionerna. Enligt 8 kap. 8 högskoleförordningen skall den individuella studieplanen innehålla en tidsplan för doktorandens forskarutbildning, en beskrivning av de åtaganden som doktoranden och fakultetsnämnden har under utbildningstiden, samt vad som i övrigt behövs för att utbildningen hela tiden skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt. Den individuella studieplanen skall, enligt nämnda bestämmelse, följas upp av fakultetsnämnden minst en gång varje år. Vid uppföljningen skall doktorand och handledare informera fakultetsnämnden om hur utbildningen framskrider. Fakultetsnämnden kan därvid eller när det annars är påkallat göra de ändringar i den individuella studieplanen som behövs. Högskoleverket har granskat samtliga doktoranders individuella studieplaner vid institutionen för lärarutbildningen (MD, DG, YH AV, AÖ) och tio stickprovsvis utvalda doktoranders planer vid institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik (UA, OB, FE, EE, FF, RH, JK, PM, LN, HO). Verket kan konstatera att planer i någon form upprättats för samtliga dessa doktorander. 19

På Högskoleverkets fråga om de individuella studieplanerna innehåller de uppgifter som anges i 8 kap. 8 högskoleförordningen, har universitetet hänvisat till den mall som finns för de individuella studieplanerna och anfört att mallen innehåller dessa uppgifter. Denna mall borde enligt Högskoleverkets mening vara ett utmärkt hjälpmedel vid utarbetandet av individuella studieplaner. Resultatet av Högskoleverkets granskning tyder dock på att mallen används i mycket liten utsträckning. Av de tio granskade individuella studieplanerna på institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, som för övrigt benämns arbetsplaner, är åtta utformade så att de räknar upp de kurser som doktoranden skall läsa och med en eller två meningar anger avhandlingsområdet. Faktiska tidsplaner saknas. Doktorandens åtaganden utöver de uppräknade kurserna saknas. Dessa planer uppfyller därmed inte kraven i 8 kap. 8 högskoleförordningen. På institutionen för lärarutbildningen är två av de fem individuella studieplanerna utformade på liknande sätt som nämnda planer vid institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik. Övriga individuella studieplaner (MD, AV och AÖ) får anses uppfylla kraven i högskoleförordningen. Granskningen tyder på att det, i vart fall på institutionen för tillämpad fysik, maskin- och materialteknik, är mer regel än undantag att de individuella studieplanerna inte uppfyller kraven i 8 kap. 8 högskoleförordningen. En av tankarna med Högskoleverkets tillsynsbesök är att lärosätena skall genomföra en egen granskning innan verket gör sin granskning. Vad gäller de individuella studieplanerna har någon sådan granskning uppenbarligen inte genomförts av universitetet. Högskoleverket kommer därför att under hösten 2004 stickprovsvis välja ut ett antal individuella studieplaner bland universitetets samtliga doktorander för ny granskning. Högskoleverket vill här understryka fakultetsnämndernas ansvar enligt 8 kap. 5 högskoleförordningen. Att befogenheterna till stor del delegerats till prefekter innebär inte att nämnderna frånhänt sig ansvaret. Vad gäller rutinerna för att följa upp de individuella studieplanerna har universitetet i sitt svar till Högskoleverket inte redogjort för vilka rutiner som finns. Vid besöken på de båda institutionerna har uppgivits att det som anges i mallen för individuella studieplaner följs. I denna mall anges följande. Minst en gång årligen, lämpligen i samband med planeringssamtal, revideras och uppdateras planen. Revideringen signeras av parterna och prefekt godkänner den uppdaterade planen. Den individuella planen delges berörd fakultetsnämnd i samband med antagningsbeslut och vid större revideringar. Revideringar skall alltid revideras i forskarladok. Båda institutionerna har uppgivit att särskilda befattningshavare vid respektive institution ser till att uppföljning sker. Högskoleverket har ingenting att invända mot de redovisade rutinerna. Delegation av beslutanderätt Högskoleverket har frågat om fakultetsnämnden delegerat beslutanderätten i frågor om forskarutbildningen och uppmanat universitetet att bifoga delegationsbesluten. 20

Universitetet har svarat att fakultetsnämnderna har delegerat beslut i vissa forskarutbildningsfrågor till prefekt och att delegationen framgår av universitetets delegationsbeslut som bifogats svaret. I utkast till beslut har Högskoleverket ifrågasatt om rektor har beslutat att delegera uppgifter som faller inom fakultetsnämndernas beslutsbefogenheter. Såsom redogjorts för i avsnitt 1 om organisationen har universitetet inkommit med beslut från fakultetsnämnderna som visar att de fastställt det avsnitt i arbets- och beslutsordningen som bl.a. gäller delegering av forskarutbildningsfrågor. Därmed har Högskoleverket inga invändningar på detta område. Förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor Den 1 januari 2003 började en ny förordning om uppdragsutbildning att gälla förordning (2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor. Högskoleverket, som får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för tillämpningen av förordningen, har utfärdat föreskrifter: Föreskrifter av Högskoleverket om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (HSVFS 2003:3). Föreskrifterna trädde i kraft den 15 september 2003. Enligt 1 Högskoleverkets föreskrifter skall lärosätena fastställa riktlinjer för sin uppdragsutbildning. Skriftliga avtal skall tecknas mellan högskolan och uppdragsgivaren för all uppdragsutbildning. Högskolan skall se till att studenter och andra lätt kan få information om inriktningen och omfattningen av högskolans uppdragsutbildning. Högskoleverket har också utarbetat en vägledning för att ge konkreta tips om hur verket tolkar förordningen och även hur olika högskolor resonerar vid sin tolkning av förordningen. Vägledningen är avsedd att vara ett slags hjälpreda för dem som efterfrågar hjälp och stöd (se rapporten Uppdragsutbildning en vägledning, Högskoleverkets rapportserie 2003:35 R). 10. Uppdragsutbildningens omfattning Högskoleverket har frågat om universitetet i något eller några fall anordnar uppdragsutbildning som omfattar mer än 40 studieveckor och vilka rutiner universitetet tillämpar för att säkerställa att Högskoleverket underrättas skriftligen om sådan uppdragsutbildning. Universitetet har svarat att det inte anordnar utbildning som omfattar mer än 40 studieveckor. En samordnande funktion för uppdragsutbildning har inrättats vid förvaltningen. Funktionen skall upprätta riktlinjer för uppdragsutbildning och bygga upp en nätverksorganisation kring uppdragsutbildningsfrågor. Genom dessa åtgärder skall korrekt handläggning av uppdragsutbildningsärenden garanteras. Vid besöket har universitetet uppgett följande. Omfattningen av universitetets uppdragsutbildning är liten med en omsättning på 3 4 miljoner om året. Ärendet om universitetets riktlinjer skall beredas före årsskiftet. Universitetet har en anställd som ansvarar för vad som senare benämns Omvärldskontakter. Till denna enhet kan bl.a. eventuella uppdragsgivare vända sig för en första kontakt. 21