Energirapport Dimbo 31:1 Dimbo Älvängen, Tidaholm Besiktning utförd av Lars Hagström, Ekedalens Energikonsult 2015 08 04 Certifikatsnummer: 5518
Det är inte alltid lätt att hålla reda på alla begrepp vad gäller energi i byggnader! Här följer några begreppsförklaringar och hur man bör tänka kring energieffektiviserande åtgärder När man strävar efter att sänka sin energiförbrukning är faktiskt inte 1 +1 alltid = 2 Med varje åtgärd man utför för att sänka sin energipåverkan minskar besparingen för nästföljande åtgärd. Eftersom priserna på energi historiskt sett ökar varje år, blir därför första prioritet att sänka behovet av energi till byggnaden. Detta åstadkommer man med hjälp av att tilläggsisolera och täta sitt klimatskal. Steg nummer två blir normalt att undersöka hur man kan återvinna luften från ventilationssystemet, ungefär 30 % av energianvändningen till uppvärmning ventilerar vi bort! Steg nummer tre rör byggnadens uppvärmningssystem, det kan till exempel vara byte från oljepanna till värmepump eller komplettering med luft/luft värmepump. Har man redan i steg ett och två sänkt behovet av energi man måste använda för att hålla ett behagligt inomhusklimat kan man här installera ett system med mindre effekt till en lägre kostnad! Inte minst är det dessutom de boende i huset som själv kan påverka sin energianvändning med att hålla nere inomhustemperaturerna och försöka hushålla på vattenanvändningen. Detta är åtgärder som kan ge stor effekt och som samtidigt inte kostar särskilt mycket. Lars Hagström Ekedalens Energikonsult Mobiltelefon: 0763 462985 Cert. Energiexpert Villagatan 7 info@ekedalens energikonsult.se Certifikatsnummer:5518 522 30 Tidaholm www.ekedalens energikonsult.se
Begreppsförklaringar Nuvarande energibehov är graddagskorrigerat Graddagskorrigering görs med en korrigeringsfaktor som anger hur mycket kallare eller varmare den senaste månaden eller det senaste året varit jämfört med ett normalår. Det jämnar ut risken för avvikelser till följd av onormal väderlek. Graddagar är de antal dagar under ett kalenderår som energi behöver tillföras en fastighet för att upprätthålla ett behagligt inomhusklimat och baseras på klimatdata för varje ort. Jämförelse mellan inköpt energi och energibehov Energibehovet beräknar man utifrån bl.a. fastighetens konstruktionstyp, årsmodell och U värden medan inköpt energi är den faktiska förbrukade mängden energi. Det förstnämnda är alltså ett kalkylerat (bör)värde och det andra ett uppmätt (är)värde. Normalt energibehov Normalt energibehov beräknas utifrån en fastighets konstruktionstyp, byggnadsår, area, ventilationssystem och U värden och tar dessutom hänsyn till antalet graddagar för ett normalår. Jämförelse mellan nuvarande och normalt energibehov Nuvarande energibehov baseras på uppgifter om inköpt energi och man jämför den med normalt energibehov för denna typ av fastighet (se ovan) för att bedöma i vilken utsträckning det finns en avvikelse. En sådan avvikelse indikerar behov av att förbättra fastighetens energistatus eller kan vara en följd av att man åtgärdat fastigheten och på så sätt minskat dess energiförbrukning. Energi till varmvatten För att se hur mycket energi som går åt till varmvatten, gör man en procentuell beräkning baserad på uppgift om kallvattenförbrukning, eller i de fall sådana uppgifter saknas beräknas kall och varmvattenförbrukning utifrån schablonvärden som anger genomsnittlig vattenanvändning per person och lägenhet i flerbostadshus eller per kvadratmeter golvyta i lokaler. Fastighetsel Fastighetsel är den el som går åt till att driva installationer så som fläktar, pumpar, hissar och fasad eller trapphusbelysning. Den beräknas antingen utifrån förbrukningsdata eller så används schablonuppgifter om förbrukning per golvarea i olika typer av lokaler. Verksamhetsel Förbrukningen av verksamhetsel är avhängig vilken typ av verksamhet som bedrivs i en lokal och utgörs av bl.a. inomhusbelysning, datorer, kyl och frysdiskar, tvätt och hushållsmaskiner samt motorvärmare. För att beräkna verksamhetsel hämtar man antingen in förbrukningsdata eller gör en beräkning utifrån schablonvärden för olika typer av lokaler. Hushållsel Hushållsel används endast i bostäder, inte i lokaler. Exempel på vad som förbrukar hushållsel är kyl och frys, diskmaskin, belysning, tvättmaskin, TV och datorer. För att beräkna hushållsel hämtar man antingen in förbrukningsdata eller gör en beräkning utifrån schablonvärden för genomsnittlig förbrukning per lägenhet. Lars Hagström Ekedalens Energikonsult Mobiltelefon: 0763 462985 Cert. Energiexpert Villagatan 7 info@ekedalens energikonsult.se Certifikatsnummer:5518 522 30 Tidaholm www.ekedalens energikonsult.se
Kalkylerna grundas på följande uppgifter om ditt hus. Fastighetsuppgifter Dimbo 31:1 Namn Adress Postadress Kommun Energiexpert Antal personer i hushållet 1 Husuppgifter Anders Karlsson Älvängen Dimbo 52293 Tidaholm Tidaholm Lars Hagström Byggnadsår 1934 Hustyp Friliggande hus/kedjehus Antal våningar 1 1/2-plan Källare Utan källare Yttervägg Blandat material eller träkonstruktion Ventilation Självdragsventilation Bostadsyta 178 m² Källare/biutrymmen uppvärmt till samma 9 m² temperatur som bostadsyta Fönsterarea 18 m2 Husform Kvadratiskt/Rektangulärt Husets längd 14,1 m Husets bredd 6,1 m Genomförda åtgärder Fönsterisolering 2006 installation 2-glas isolerfönster Nuvarande uppvärmning Direktverkande el Installationsår 1981-1990 Årlig energiförbrukning El värme,varmvatten inkl hushållsel 14 500 kwh Kompletterande uppvärmning Luft-luftvärmepump El till luft-luft värmepump 2 400 kwh/år Kallvattenförbrukningen Mätarsäkring Valda effektiviseringsåtgärder Temperatursänkning av bostadsyta Tilläggsisolering av vindbjälklag Tillse att erforderlig ventilation erhålls vid takfoten. 146 m3 20A 1 C Isolerings tjocklek 40 cm Area tilläggsisolering vindsbjälklag 60 kvm
Inköpt energi till huset Inköpt energi före och efter åtgärder Före åtgärder Värme 7 096 3 041 Tappvarmvatten 2 667 2 667 Produktionsförluster 407 238 Summa 10 170 5 947 Hushållsel 4 330 4 330 Tillskott kompl. uppvärmning 2 400 2 400 Totalt inköp av energi 16 900 12 677 Inköpt energi Kompl. uppvärmning Fastighetsel Värme Tappvarmvatten Produktionsförluster Hushållsel Verksamhetsel 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 kwh Före åtgärder
Energibehov i huset Uppskattat energibehov för ett normalår Före åtgärder Transmissionsförluster kwh % kwh % Ytterväggar 9 400 44,5 9 400 52,9 Tak 4 000 19,1 700 3,8 Golv 2 900 13,6 2 900 16,2 Fönster 4 800 22,8 4 800 27,1 Summa transmissionsförluster 21 100 100,0 17 700 100,0 Ventilationsförluster 8 400 8 400 Värmetillskott -2 100-2 100 Summa värmebehov 27 300 24 000 Tappvarmvatten 2 700 2 700 Summa värme- och tappvarmvattenbehov 30 000 26 600 Energibehov i huset Fönster Ytterväggar Tak Golv Summa transmissionsförluster Ventilationsförluster Värmetillskott Summa värmebehov Tappvarmvatten Summa värme och tappvarmvattenbehov kwh 10000 0 10000 20000 30000 Före åtgärder
Energistatus före och efter åtgärder Nuvarande energibehov Uppvärmning Varmvatten Hushållsel Fastighetsel Verksamhetsel Nuvarande energibehov Normalt energibehov 15 900 kwh 2 700 kwh 4 300 kwh 0 kwh 0 kwh 22 900 kwh 34 000 kwh Fördelning energibehov Varmvatten 12% Hushållsel 21% Fastighetsel 0% Verksamhetsel 0% Värme Varmvatten Hushållsel Fastighetsel Verksamhetsel Värme 69% Nuvarande energibehov är 11100 kwh lägre än normalt energibehov. Energibehov Nuvarande Normalt 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 kwh/år
Energiförbrukningen minskar med 25,0 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Energiförbrukning Nuläge 0 5000 10000 15000 20000 kwh/år Kostnaderna minskar med 25,0 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Kostnader Nuläge 0 5000 10000 15000 kr/år Koldioxidutsläppen minskar med 25,0 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Koldioxidutsläpp Nuläge Miljöutrymme 0 500 1000 1500 2000 kg/år
Energieffektiviseringsåtgärder Genomsnittligt energipris vid beräkning av kostnadsbesparing för värmebesparande åtgärder är 0,90 kr/kwh. Genomsnittligt elpris vid beräkning av kostnadsbesparing för elbesparande åtgärder är 0,90 kr/kwh. Energibesparingarna som redovisas bygger på att varje åtgärd utförs var för sig, genomförs flera utav åtgärderna minskar därmed besparingen per åtgärd. Energieffektiviseringsåtgärder Energibesparing kwh/år Kostnadsbesparing 1:a året, kr Åtgärdskostnad, kr Återbetalningstid, år Teknisk livslängd, år Minskat koldioxidutsläpp, kg/år Temperatursänkning bostadsyta 1 grad 700 700 - - - 67 Tilläggsisolering av vindsbjälklag 40 cm 3 500 3 000 12 000 4 50 313 Totalt 4 200 3 700 12 000 3,2 380
Allmänna åtgärdsförslag för att minska energiförbrukning Installation av vattenbesparing Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker varmvattenförbrukning utan att minska komforten. Vatten kräver mycket energi för uppvärmning och endast en mycket liten del kommer byggnaden tillgodo för uppvärmning. Att minska varmvattenbehovet ger därmed mycket snabb återbetalning. Justering av inomhustemperaturen Om temperaturen i lägenheterna är för hög ventileras värmen ut för att inomhustemperatur skall vara behaglig. En sänkning med 2 grader ger nästan en 10% besparing. Se även injustering av värmesystem och installation av termostater. Nya tätlister i dörrar och fönster Gamla tätlister i dörrar och fönster blir med tiden ganska torra och tappar en stor del av sin isolerande förmåga. Sätt in tätlister av silikon eller EPDM-gummi. Kontrollera även om fönsterpartierna har bristande drevning vilket medför icke önskvärd luftinfiltration. Att dreva om fönstren skapar behagligare miljö och sänker energikostnaderna. Injustering av värmesystem och installation av termostater Installation av ett nytt centralt reglersystem som styr framledningstemperaturen, samt installation eller byte av termostater och injustering av vattenflöderna i radiatorsystemet ger oftast stora besparingar och jämnare värmeflöde i rummen då framledningstemperaturen kan sänkas. Installation av värmeåtervinning för ventilation. Stor del av energiförbrukning går åt till att värma ventilationsluften. Ett värmeåtervinningssystem minskar energibehovet kraftigt, men kostnaden är relativt hög, varför noggranna studier bör genomföras innan man tar beslut om detta, ytterligare positiva effekter av en sådan installation är att man i de flesta fall får en bättre ventilation. Belysning Att installera närvaroautomatik för belysning i allmänna utrymmen samt att styra ytterbelysningen efter mörkret ger ofta bra besparingar. Vid lampbyten skall lampor och lysrörsarmaturer som går sönder och bytas till lågenergilampor. Gärna LED lampor som har en 10 dels effekt men ger samma ljus.