Ändrad kurs Av: Johannes Djerf - Tema (tidigare - rustad för vandringen, möte med lejonet, Narnia) Idag handlar det om kärnan i tron. En kärna som vi behöver komma tillbaka till hela tiden. Gör vi inte det, så har vi ingenting till slut.. bön. Edmund, den fjärde av syskonen Pevensi, hade haft en betydligt mer annorlunda resa än de andra barnen. En väldigt sorgsen sådan som började när han valde att följa efter hans syster en natt hos professor Kirk, som barnen bodde hos under kriget. Hans syster Lucy hade berättat om landet inuti garderoben och faunen Tumnus, som hon träffat när de lekt kurragömma. Men ingen kunde tro henne, allra minst Edmund som förlöjligade allt ännu mer. Men denna natt så hamnade även han i landet bakom garderoben. Där han träffade en vit och ståtlig dam, som sa sig vara drottning av Narnia. I värmen i hennes vagn så gav hon det som han bad om, varm dryck och turkisk konfekt. Hon berättade att hon gärna ville ha honom som son, för att göra honom till prins, ja till och med kung, och om han tog med hans andra syskon till henne, så skulle de bli hans tjänare. Han hade länge sökt efter uppmärksamhet och att få vara den som de andra såg upp till, att inte alltid vara den som man bara klagade på och nu kunde det bli verklighet. Och denna egenmäktiga dröm följde honom även när alla fyra kom till landet. Den drömmen som i verkligheten var en väldigt trasig dröm gjorde att han lämnade hans syskon innan han fick höra att Narnias rätte Kung Aslan skulle göra de alla fyra till hjältar. När han väl befann sig hos den vita häxan så började han sakta inse att hans egen väg hade lett honom fel och hans själviska val började nu förstöra för han själv och även hans syskon, som han innerst inne ändå älskade mest av allt. Istället än den kung hade trodde att han skulle bli så blev han ett redskap i ondskans händer i jakten på hans egen familj, Lucy, Peter och Susan. Han blev inte friare som han längtade efter utan en fånge. Men hans syskon hade inte gett upp hoppet om honom, och den mäktiga kung som de hade träffat hade absolut inte gjort det. Så till slut blev han fri ifrån sina bojor och fördes till den rätte Konungen även han. Ett möte som även förändrade Edmund. Efter att han haft ett uppriktigt samtal med Aslan och sovit ut efter sina hemska upplevelser så bad Peter Edmund och de andra syskonen att resa hemåt igen. Men nu hade det hänt något hos Edmund.
Hans likgiltighet hade vänts till att ta ett nytt ansvar. Vi måste stanna kvar. Jag vet vad den vita häxan kan göra och jag har hjälpt henne. Vi kan inte låta alla här lida för vår skull sade han. Ifrån att varit upptagen av sina egna mål och sin egen lycka så har en förändring skett. Edmund har genom hans möte med Aslan fått en ny inställning. Han hade i närheten av den rätte konungen sett sina egna smutsfläckar och förstått vad också dessa fläckar smutsat ner för hans syskon. Och det är just det som ofta sker när vi kommer inför den helige sonen. Guds son är hel. Alltså utan några brister, helt fullkomlig, avskild ifrån all synd. Alltså han har ingenting att göra med någon ondska över huvud taget och är alltigenom god, alltså helig. Det är därför som det ibland kan vara smärtsamt att komma nära Gud. Tror att du upplevt det. För i hans helighet så ser vi vår egen synd. Och då talar jag inte bara om några fel saker som vi gör då och då. Utan när vi kommer nära Guds helighet så inser vi att vi är syndare, med betoning på är. Vi är alla syndare och har gått miste om Guds härlighet som det står i rom.3:23. Synd går så mycket djupare än att jag råkat svära till en gång eller råkat fiffla till mig lite extra pengar en gång. Synd är att sätta sig själv främst utan hänsyn till andra. Att utnyttja, att skada. Att tillfredsställa sina egna behov på andras bekostnad. Att göra illa för nöjes skull. Att inte låta kärleken till Gud, vår nästa och hela Guds skapelse leda oss i allt vi gör!" Susanna Wesley, mamma till John Wesley har sagt Om någonting försvagar ditt omdöme, gör dig mindre samvetsöm, fördunklar din känsla för Gud eller ger dig mindre smak för det andliga då är det för dig en synd, hur oskyldigt det än är i sig. Jag tycker det förklarar det väldigt bra. Alltså när vi börjar ana att någonting gör att jag får mindre smak, mindre känsla till att älska Gud och andra människor av hela mitt hjärta så kan vi veta att det handlar om synd, något som drar mig bort ifrån relationen med honom. Denna synd är något som du och jag möter när vi får ett möte med lejonets helighet. När vi förstår att Gud är närvarande här just nu och att hans närvaro är helig. Oh, Mitt hjärta bultar till lite extra inför sådana här ord, och många gånger så längtar jag efter en större nöd i mitt liv. Jag kan knappt minnas när jag kände denna nöd för min synd senast, vilket säger en hel del. För jag tror vi alla behöver en större insikt över att vi är en syndare och behöver Gud. Vi behöver känna nöd för vår synd, annars kommer vi kanske aldrig förstå vad det är faktiskt Jesus har gjort för oss.
Men, ska jag då vara rädd att möta Gud som helig? Som t.ex. när någon sak är helig för oss som vi inte vågar röra. Ta den här Hellacopterskivan som exempel. En av de bästa skivorna som finns och ett av de snyggaste skivomslagen genom tiderna, enligt mig. Jag har till och med bandets autografer med i skivans konvolut. Det här kan bli en sak som man knappt vågar röra och man tillåter absolut inte någon annan att röra den, för man är rädd att den ska gå sönder, och ni har säkert någon liknande sak hemma som på samma sätt nästan är helig för er. Är det på det sättet som Gud är Helig? Att vi ska vara rädda för att komma nära Gud eller säga åt andra att inte komma nära för att han är helig. Nej, Gud är helig, men han har valt att inte ta avstånd ifrån någon enda av oss. Hans helighet äger kärlek och frihet. En helighet som får oss att vilja förändras, inget tvång utan vilja till att vända om. Det är detta omvändelse handlar om. I hans helighet så ändras vårt sinne. Vi ändrar vår kurs i livet, bort ifrån våra själviska val och till Gud. Och när du väl har ändrat kurs mot Gud så är det ingen idé att gå tillbaka till din synd! Aslan sade till Edmund när han på nytt stod inför hans syskon, gjort är gjort, det finns inget skäl till att tala med Edmund om det som hänt. Det finns ingen mening, det finns inget skäl för dig och mig att gå tillbaka till någon synd som ligger bakom oss själva eller någon annan människa, när vi väl har mött den helige Guden och ändrat vår kurs. Du har ingen rätt till att tala illa om någon annan människa och deras synd när den personen varit i närvaron av den helige Guden och bett om förlåtelse. Du har heller inget skäl till att gå tillbaka till dina egna misstag när du kommit till Gud och sagt Jesus, jag vill förändras. Detta blev väldigt tydligt för Edmund och hans syskon när de snart skulle få upptäcka att inte bara Edmunds hjärta börjat förändrats, utan också att hans skuld skulle tas helt ifrån honom. - Filmklipp. (stanna vid lucys funderande blick och yes) Det fanns lagar även i Narnia, och häxan såg det ypperliga tillfället att få landet helt under hennes makt när hon nu kunde få bort Edmund, få stopp på profetian om de 4 hjältarna genom att använda sig av denna lag. Inför Aslan, Narnias rätte konung så försöker hon påminna honom om denna lag och Edmunds förräderi. Men Aslan behövde ingen påminnelse. Försök inte lära mig om den magiska kraften, jag var där när lagarna skrevs. Har du tänkt på detta någon gång? Jag har nog inte gjort det innan, men på samma sätt så var ju Jesus med när lagarna skrevs för Guds folk under vandringen i Egypten.
Ett folk som inte riktigt såg deras egen synd och fattade inte hur helig Gud var. Därför behövdes det mer än under och tecken för att folket skulle förstå, vad Guds helighet innebar för dem själva i deras egna liv. Därför så skrev Gud ut sitt visitkort med eld på tavlor av sten, då även sonen Jesus Kristus var med, för buden speglade hela Guds väsen, helighet full av kärlek. Gud visste att det var omöjligt att följa denna lag helt och fullt med det var just det som de behövde inse. Avsikten med buden var att de skulle vara den spegel i vilket de klart och tydligt såg hur ovärdiga de var att leva i ett förbund, i gemenskap med Gud där de skulle vara hans egna trogna folk. Lagen i sig var inte synd, den visade bara på Guds helighet och människans egen synd. Det var detta som Paulus många hundra år senare förstod när han i Rom 7:7 12 skriver så här. Lagen hade gjort klart för Paulus att han var en syndare. Och jag vill tro att den även gör det för oss här idag. Det är inte möjligt att upprätthålla relationen med Gud utan hans speciella nåd. Du och jag behöver inse att ingen utav oss är utan synd. Det är dock tyvärr den bilden som många har av den kristna församlingen, och Guds folk även i Törestorp idag. När man lyssnar på människor utanför den kristna gemenskapen så tror de att vi är en perfekt skara människor, som inte de kan mäta sig med. Och jag vet inte vad vi gjort, men något har gått snett kan vi konstatera när vi försökt leva upp till vad vi tror är ett kristet liv och vad Gud begär av oss. Vi behöver möta vår egen synd på nytt! Inse att jag inte klarar av att vara helig på egen hand. Utan det är Gud som gör mig helig när jag böjer mig inför hans helighet. Ty jag är HERREN, er Gud. Ni skall hålla er heliga och vara heliga, ty jag är helig, står det i 3 mos 11:44. Vi är inte Guds heliga för att vi klarar av att vara det, det är pågrund av att han är helig! Och dessa bud kan få vara ledjus för oss till att hålla oss kvar i gemenskapen med honom. Edmund blev inte helig, han blev inte fri ifrån skulden av egen kraft. Lagen gällde fortfarande. Edmund var skyldig och genom hans förräderi så tillhörde hans blod häxan. Men som ni kommer ihåg ifrån filmklippet innan så blev Edmund fri. Häxan avstod ifrån kravet på hans blod. Och då är frågan, om lagen fortfarande gällde, vems blod var det då som rann längs stenbordet? Vi tittar. (varna för obehagliga scener) - Filmklipp. (stanna efter häxan säger dö och lucy och susan gråter) Att bryta mot lagen innebar död. Men han som egentligen skulle ligga där var inte där, han var fri. Aslan hade tagit Edmunds ställe.
Avklippt sin man som berättade om hans kunglighet, förnedrad och ensam dog han i Edmunds ställe. Skulden som Edmund hade gentemot lagen var borta för att lagstiftaren själv gett sitt eget liv! Lejonet av Juda, Jesus Kristus har på samma sätt visat sin kärlek till dig och mig. Syndens lön är döden, säger romarbrevet 6:23. Alltså vår synd har ett straff. Att vi ifrån början valde att gå ifrån Guds helighet, Guds vilja så berättar lagen för oss att vi är syndare, och straffet är döden. Inte direkt fysiskt död, men i den meningen att det är tomhet, frånvaro ifrån Guds närvaro. Något som Guds folk fick uppleva gång på gång under deras vandring i Egypten, när de valde att inte möta Gud som helig. Men vi vet att precis som Edmunds berättelse inte slutade med död så slutar som sagt inte heller Guds folks historia här. Rom.6:23 fortsätter. Men Guds gåva är evigt liv i Kristus Jesus. Jesus, Guds egen son, bands vid en påle, där han pryglades med en läderpiska och hans kunglighet togs ifrån honom. Jesus fördes till de kejserliga elitvakterna, där en krona av törnkvistar trycktes ned på hans huvud. Han hånades av en folkmassa på omkring sexhundra personer samtidigt som han blev slagen i ansiktet och huvudet. Sedan tvingade man honom att bära en tung träpåle på sin blödande rygg tills han föll ihop av utmattning, och Simon från Cyrene bar det åt honom. När de kom fram till platsen där korsfästelsen ägde rum lades han på korset, och man slog in sextumsspikar genom hans underarmar, strax ovanför handleden. Knäna vreds åt sidan för att anklarna skulle kunna spikas fast mellan skenbenet och hälsenan. Korset restes och fästes i en sockel på marken. Där fick Jesus sedan hänga i oerhörd hetta och olidlig törst, utlämnad åt folkmassans hån och förakt. I sex timmar hängde där han utan att göra något motstånd, i ofattbara smärtor medan hans liv långamt rann bort Genom detta så var skulden som synden ger oss borta. Lagstiftaren själv gav sitt eget liv. Han tog på sig skulden. Straffet som vi skulle ha tog han. Jesus blev lika trasig som den han älskade för att vi, du och jag skulle kunna bli förenade med honom. Det var det enda sättet! Det är genom detta offer som du och jag är fria och förlåtna, Guds heliga. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. står det i Rom.8:3.
Men har ondskan ändå vunnit då? Aslan dog, tog Edmunds straff, men det verkar ändå som att vita häxan vann segern, eller? Vi tittar - Filmklipp (stanna täcka öronen) 1:52:08 När han som var utan förräderi dog i förrädarens ställe så sprack stenbordet och till och med döden vände om. Aslan uppstod och visade döden och den vita häxan att livet hade vunnit! När Jesus som var utan förräderi, utan synd, tog sina sista andetag så står det att förlåten i templet brast mitt itu, precis som stenbordet i Narnia brast. Förlåten i templet var förhänget som hängde mellan det heliga och det allra heligaste och skiljde rummen åt, dit enbart översteprästen kunde träda in en gång om året för att frambära offer för folkets synder. Nu brast detta mitt itu och vägen in i det allra heligaste blev öppen för dig och mig. Något som är en verklighet varje dag eftersom Jesus uppstod på den tredje dagen och visade att livet hade vunnit. Det liv som du och jag får leva i. Och den här morgonen så får vi inbjudan ifrån Jesus själv att komma in i det allra heligaste. Med allt vi har så får vi inför den helige Guden ändra vår kurs, bort ifrån vår synd och till Gud. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja liv i överflöd säger Jesus. Amen.