1 (11) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 1991-12-12, 42 Reviderad av KF: 2000-04-27 82, 2002-06-18 103, 2003-09-25 131, 2003-11-27 8, 2006-04-27 130, 2007-09-27 204, 2008-03-27 50, 2008-05-29 90, 2008-09-25 136, 2010-12-09 156, 2011-10-27 151, 2012-05-31 82, 2014-02-27 28, 2014-02-27 29, 2014-04-24 75, 2014-10-30 155, 2015-09-24 115 Arbetsordning för Nässjö kommunfullmäktige Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (5 kap. 1-3 KL) 1 Fullmäktige har 57 ledamöter. I vallagen (2005:837) finns det bestämmelser om antalet ersättare. Presidium (5 kap. 6 KL) 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (fullmäktiges presidium). Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av november. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod. Presidiet har rätt att vid behov kalla gruppledarna i fullmäktige till överläggning. 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident. 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått. Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.
2 (11) Sammanträdesordning (5 kap. 7-8 KL) 5 Ordinarie sammanträde med fullmäktige hålls varje månad utom juli. Vid augustimötet ska en allmänpolitisk debatt hållas. För varje år bestämmer fullmäktige dag och tid för sammanträdena, som huvudregel sista torsdagen i månaden. Första sammanträdet med de nyvalda fullmäktige hålls under andra halvan av oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium. I samband med kommunens årsredovisning under kommunfullmäktiges sammanträde i april ska Örnen i Nässjö AB presentera en sammanställd redovisning för hela koncernen. Extra sammanträde 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Ändring av tid för sammanträde 7 Om det finns särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Sammanträdesplats 8 Fullmäktige sammanträder i fullmäktiges sessionssal, Stadshuset, Nässjö. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan plats för ett visst sammanträde. Annonsering och kungörelse av sammanträdet 9 Fullmäktige beslutar särskilt om i vilken eller vilka ortstidningar som annonseringen om sammanträde ska ske. Annonsering ska även ske på kommunens webbplats. Om det finns särskilda skäl får dock ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa annonseringen i ortstidningen samt på webbplatsen. Fullmäktige bestämmer i vilken utsträckning uppgift om de ärenden som ska behandlas ska införas i ortstidning. Med kungörelsen (offentligt tillkännagivande) till sammanträde ska sändas ärendehandlingar i den omfattning ordföranden bestämmer.
3 (11) Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 10 Om det vid fullmäktiges sammanträde klockan 22 återstår ärenden, kan ordföranden väcka frågan om sammanträdets avbrytande. Fullmäktige kan besluta att fortsätta sammanträde eller att avbryta sammanträde och hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast, när och var sammanträdet ska fortsätta. Om fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt. Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet. I normalfallet bör sammanträdet återupptas närmast påföljande helgfria måndag klockan 18.00. Ärenden och handlingar till sammanträdena 11 Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena vid vilket sammanträde och när under ett sammanträde fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag eller arbetsordningen. 12 Styrelsens, övriga nämnders och beredningars förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i kungörelsen bör skickas till varje ledamot och ersättare före sammanträdet. Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar ska skickas till ledamöterna och ersättare före sammanträdet. Handlingar i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet. 12 a Granskningsrapporter avseende kommunens verksamheter ska utgöra en stående punkt på fullmäktiges dagordning. Granskningsrapporter som kan komma ifråga ska vara färdigbehandlade av såväl revisionen som av granskad nämnd. För det fall en eller flera granskningsrapporter är färdiga för fullmäktige ska rapportens rubrik anges i fullmäktiges kallelse. För de fall det inte finns någon rapport att behandla ska punkten utgå. Placeringsordning 13 Fullmäktiges presidium fastställer den placeringsordning som ska gälla för mandatperioden. Ersättare, som tjänstgör i ordförandes eller vice ordförandes ställe, ska sitta på anvisad plats. Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap. 12-17 KL) 14 Ledamot som inte kan delta i sammanträde eller del av sammanträde, ska snarast anmäla detta till fullmäktiges sekreterare. Ledamoten ansvarar för att en ersättare kallas till sammanträdet. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.
4 (11) Ledamot är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring. 15 Det som sagts om ledamot i 13 och 14 om ledamot gäller även ersättare, som kallats till tjänstgöring. 16 Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Ledamot eller ersättare bör inte inträda i tjänstgöring under pågående handläggning av ett ärende. Endast om det föreligger särskilda skäl för det bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende. Upprop 17 Vid sammanträdets början uppropas samtliga ledamöter och ersättare. Upprop avslutas med klubbslag. Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Ledamot som infinner sig eller lämnar sammanträdet efter det uppropet avslutats, ska anmäla sig hos sekreteraren. Ledamot och tjänstgörande ersättare får inte annat än tillfälligtvis lämna sammanträdet utan att anmäla detta till sekreteraren. Protokolljusterare (5 kap. 61 KL) 18 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokoll från sammanträdet. Sedan uppropet förrättats enligt 17, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar. Föredragningsordning 19 Fullmäktige handlägger ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen (föredragningslistan). Fullmäktige får dock besluta om ändring av ordningsföljden för ett eller flera ärenden. Föredragningslistan inleds med interpellationer, frågor och motioner, dock inte i samband med allmänhetens frågestund. Ordförande har möjlighet att vid fyra tillfällen per år inleda föredragningslistan med ärenden av principiell karaktär. Ordförande avgör lämpligt tillfälle och vilka ärenden som berörs. Ordföranden bestämmer, när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med på föredragningslistan. Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet. Yttranderätt vid sammanträdena (3 kap. 17-18, 4 kap. 18 1:a st. och 19, 5 kap. 21, 53 och 56 KL) 20 Rätt att delta i överläggning har
5 (11) - ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i nämnden. - ordföranden i en nämnd, eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls med anledning av svaret. - styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17-18 KL, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget. 21 Kommunens revisorer ska ges tillfälle att delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen. Revisorerna får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller egen förvaltning. 22 Ordföranden låter, efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning som behövs kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17-18 KL, och utomstående sakkunniga. Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden efter samråd med vice ordförandena i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar får yttra sig under överläggningarna. 23 Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden. Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena. Talarordning och ordningen vid sammanträden 24 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Alla inlägg sker från talarstolen. I samband med budgetsammanträdet kan den ledamot som så önskar anmäla sig till talarlistan innan den nämnd han/hon önskar debattera är aktuell. Anmälan görs till sekretariatet. Begäran om ordet görs genom att räcka upp en utsträckt hand. Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar och som apostroferas, det vill säga tilltalas/omnämns i inlägget, har rätt till replik för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs i omedelbar anslutning till det anförande genmälet avser. Ett sådant replikskifte ger utrymme till två repliker (30 sekunder/replik) vardera av den som apostroferats och den som höll grundanförandet. Gruppledare behöver inte apostroferas utan har alltid rätt till replik. Ersättare för gruppledaren, vid gruppledarens frånvaro, ska anmälas till ordföranden innan sammanträdet. Gruppledaren kan delegera repliken i vissa frågor, till annan i partiet. Detta ska anmälas till ordföranden innan sammanträdet. Begäran om genmäle/replik görs med två uppsträckta fingrar. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig får ordföranden ta från honom ordet. En ledamot i fullmäktige har möjlighet att uppmärksamma ordförande på ovanstående genom att ställa en ordningsfråga. Begäran om ordningsfråga görs genom att ropa ordningsfråga. I övrigt får ingen avbryta en talare under dennes anförande.
6 (11) Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordförande ajournera eller upplösa sammanträdet. Yrkanden 25 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt. Ett förslag eller yrkande ska vara skriftligt, om ordföranden anser att det behövs. Propositionsordning 26 Ordföranden får vägra proposition, om han anser att ett framställt förslag eller yrkande strider mot lag eller annan författning. Om någon yrkar att proposition ändå ska ställas och detta yrkande bifalls, får ordföranden dock inte vidare vägra proposition. Ordföranden ska vägra proposition, om han anser att ett framställt förslag eller yrkande innebär ett nytt ärende, varvid ordförandens beslut blir gällande. Vad nu sagts är inte tillämpligt i ärende som inte behöver beredas. Reservation (4 kap. 22 KL) 27 En ledamot som har deltagit i avgörandet av ett ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas senast innan sammanträdet avslutas. Motivering till reservationen ska i förekommande fall vara skriftliga och lämnas till sekreteraren senast innan protokolljustering. Deltagande i beslut (4 kap. 20 1:a st. KL) 28 En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden, innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation. Begära omröstning 29 En ledamot eller tjänstgörande ersättare begär omröstning (votering) genom att ropa omröstning innan ordförande befäster beslutet med klubbslag. Omröstning (4 kap. 20 2:a st. och 5 kap. 42-44, 46 KL) 30 Vid omröstning avges rösterna efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden uppropas sist.
7 (11) Avgiven röst får inte ändras efter det att uppropet och röstavgivningen genom klubbslag förklarats avslutade. Ledamot eller tjänstgörande ersättare, som inte varit närvarande vid uppropet, får efter denna tidpunkt inte heller utöva sin rösträtt. Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart. Valsedlar 31 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En valsedel är ogiltig om den upptar namnet på någon som inte är valbar, upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas, upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag. Ordförandens remissrätt 32 Motion eller annat ärende, som ska prövas av fullmäktige och inkommer mellan två fullmäktige-sammanträden, får ordföranden, eller på hans uppdrag, kommundirektören remittera för beredning. Fullmäktige beslutar om remiss för beredning av motion eller annat ärende som inte remitterats med stöd av bestämmelserna i första stycket. Motioner 33 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av ledamot i fullmäktige. Frågor av olika beskaffenhet får inte behandlas i samma motion. En motion väcks genom att den lämnas in till kommunledningskontoret senast arbetsdagen före sammanträdet. Ersättare får väcka motion endast vid sammanträde då ersättaren tjänstgör som ledamot. Kommunstyrelsen ska tre gånger per år vid fullmäktiges ordinarie sammanträde redovisa de motioner som inte är besvarade. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i juni, november och februari. Motioner bör besvaras inom ett år. Företagens initiativrätt (5 kap. 23 KL) 34 Styrelsen i sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 KL får väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldig att se till att fullmäktige får ta ställning till.
8 (11) Interpellation (5 kap. 49-53 KL) Formen för en interpellation 35 En interpellation ska vara skriftlig och personligt undertecknad av en ledamot eller tjänstgörande ersättare. I samma interpellation får inte frågor av olika slag behandlas. Den ska vara avgränsad till ett bestämt innehåll och vara försedd med en motivering och bör bara ställas i angelägenheter som är av större intresse för kommunen. Till vem får en interpellation ställas En interpellation ska ställas till en ordförande i en nämnd eller till ordföranden i kommunstyrelsens utskott II. En interpellation får inte ställas till övriga utskottsordförande. Vad ska interpellationen handla om Interpellationen ska avse ett ämne som hör till fullmäktiges, nämnds eller fullmäktigeberednings område. En interpellation med samma innehåll får inte ställas till fler än en ordförande. En interpellation får inte avse myndighetsutövning mot enskild. När ska interpellation lämnas in Interpellationen ska lämnas in till kommunledningskontoret - under kontorstid - senast sju dagar före det sammanträde som den är avsedd att ställas. Vem får ställa en interpellation Det är endast en ordinarie ledamot som har rätt att lämna in en interpellation före ett sammanträde. En tjänstgörande ersättare får lämna en interpellation under ett sammanträde om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet, men den kommer inte att behandlas förrän nästa sammanträde. En tjänstgörande ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas endast om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det sammanträdet. Interpellationssvar Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt och bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes. Svaret ska, genom den interpellerades försorg, överlämnas till interpellanten senast en dag före det sammanträde då interpellationen ska bli besvarad. Om det är möjligt bör en upplysning om att ett interpellationssvar kommer att lämnas vid ett visst sammanträde tas med i kallelsen inför sammanträdet. Fullmäktiges ledamöter och tjänstgörande ersättare ska vid sammanträdet få ett exemplar av svaret. Möjlighet att lämna över besvarandet av interpellationen En ordförande, till vilken en interpellation är ställd, får lämna över besvarandet av interpellationen till en annan ledamot av nämnd eller styrelse som på grund av sitt uppdrag har särskilt goda förutsättningar att besvara interpellationen eller till en av fullmäktige utsedd ledamot i kommunalt aktiebolag, ekonomisk förening eller stiftelse.
9 (11) Fullmäktiges behandling av en interpellation En interpellation får besvaras även om det skulle vara så att antalet närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare understiger hälften av fullmäktige. Frågor (5 kap. 54-56 KL) Formen för en fråga 36 En fråga ska vara skriftlig och personligt undertecknad av en ledamot eller tjänstgörande ersättare. Det är endast en ordinarie ledamot som har rätt att lämna in en fråga före ett sammanträde. Tjänstgörande ersättare kan lämna in fråga under fullmäktiges sammanträde, men den behandlas inte förrän vid nästa sammanträde. Frågans innehåll En fråga bör i första hand ställas i syfte att få sakupplysning. Frågan får vara försedd med en kort inledande förklaring och ska ha ett bestämt innehåll. Den ska vara avgränsad i ämne och behandla enkla sakförhållanden som kan besvaras utan särskild utredning. Var och när ska frågan lämnas Frågan ska lämnas in till kommunlednings-kontoret senast en dag före sammanträdes-dagen då den är avsedd att ställas. Möjlighet att lämna över besvarandet av frågan Reglerna om överlämnande av interpellation gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver inte vara skriftlig. Besvarandet av frågan En fråga bör om möjligt besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts. En fråga ska vara inlämnad senast en dag innan sammanträdet vilket innebär att en tjänstgörande ersättares fråga tas upp vid nästa sammanträde. Den tillfrågade ska vara närvarande vid sammanträdet. När fråga besvaras får bara den som ställt frågan och den som svarar delta i överläggningen. Svaret behöver inte vara skriftligt. Fullmäktige kan upphäva inskränkningen i yttranderätten. Sådant beslut ska fattas utan föregående överläggning. Fråga får besvaras även om antalet närvarande ledamöter och tjänstgörande ersättare understiger hälften av fullmäktige. Allmänhetens frågestund (5 kap. 21, 8 kap. 20 KL) 37 I samband med kommunfullmäktiges sammanträde, två tillfällen per år (januari och augusti), har kommuninvånare rätt att ställa frågor till ledamöterna i fullmäktige, kommunalråd eller en ordförande i kommunal nämnd eller bolag. Detta ska framgå i kungörelsen till dessa möten.
10 (11) Bakgrund och beskrivning av frågan får inte vara längre än att den kan läsas upp på ett par minuter och den ska avslutas med en precis fråga. Den som lämnar en fråga till allmänhetens frågestund får inte vara anonym. Frågeställaren erbjuds att närvara vid sammanträdet för att höra frågan besvaras. Frågeställaren eller kommunfullmäktiges ordförande läser upp frågan. Därefter har frågeställaren en möjlighet att kommentera sin fråga under maximalt två minuter. Frågan kan besvaras av till exempel kommunalråd, ledamot av fullmäktige eller en ordförande i kommunal nämnd eller bolag. Om två eller flera personer ställer samma fråga, så kan frågan besvaras samtidigt. Efter svaret får frågan debatteras kommunfullmäktige ledamöter emellan, i maximalt tio minuter. Frågan blir inte föremål för några beslut. Allmänhetens frågestund ska inledas klockan 18.00. Frågestunden begränsas till maximalt 60 minuter per tillfälle. Om alla frågor inte hinner behandlas, fortsätter frågestunden direkt efter att det ordinarie sammanträdet avslutats. Beredning av ärenden (5 kap. 26-34 KL) 38 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som fullmäktige ska behandla ska beredas. Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden. På varje ordinarie sammanträde med fullmäktige ska redovisas de fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet samt de beslut om beredning och remiss av sådana ärenden som har fattats. Återredovisning från nämnderna 39 Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser om formerna för återredovisningen anges i respektive nämnds reglemente. Beredning av ansvarsfrihet och revision (5 kap. 25a och 31 KL) 40 Fullmäktiges presidium bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet, anmärkning samt revisorernas budget. I beredningsuppdraget ligger att inhämta förklaring, från den nämnd mot vilken anmärkningen har riktats, över anmärkning som fastställts i revisionsberättelse samt över revisorernas uttalande att ansvar inte tillstyrkts, lämna förslag till fullmäktiges beslut i ansvarsfrågan samt förslag till beslutsmotivering lämna förslag till fullmäktiges beslut om en av revisorerna riktad anmärkning också ska framställas från fullmäktiges sida med förslag till beslutsmotivering, lämna förslag om fullmäktige ska rikta egen anmärkning med förslag till beslutsmotivering.
11 (11) I fullmäktiges behandling av revisionsberättelsen ska revisorerna alltid ges tillfälle att yttra sig. Valberedning 41 Vid första sammanträdet efter det att val av fullmäktige ägt rum väljer fullmäktige för löpande mandatperiod en valberedning, bestående av 7 ledamöter och lika många ersättare. Fullmäktige väljer samtidigt och för samma tid bland valberedningens ledamöter en ordförande och en vice ordförande. Valberedningen ska lägga fram förslag till de val som förekommer hos fullmäktige. Detta gäller dock inte val av fullmäktiges presidium, valberedning och behöver ej ske vid fyllnadsval. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Justering av protokoll (5 kap. 61-62 KL) 42 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter. Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som ordföranden har lett. Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den. Expediering och publicering 43 Utdrag ut protokollet ska skickas till de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. 44 Protokollet ska utöver de i 5 kap. 62 KL uppställda kraven på tillkännagivande även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.