Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb
Strukturomvandling Strukturomvandling = förändring i samhällsekonomins sammansättning. Ökad produktivitet, utländsk konkurrens och globalisering. Mekanisering, arbetskraft frigörs och byter bransch. Omvandlingsprocesser är ofta förbundna med miljöförändringar (både positiva och negativa). Strukturomvandlingen inom de areella näringarna speciell då den mer än inom andra branscher är synlig i landskapet!
Strukturomvandling Förvärvsarbetande efter näringsgren 1945-2010 Urbaniseringen i Sverige 1800-2010 (miljoner människor) Källa: SCB 2013
Färre och större företag 350 000 300 000 Antal jordbruksföretag 1927-2007 (företag över 2 hektar) 250 000 200 000 Företag över 2 ha 150 000 100 000 50 000 0 1927 1937 1947 1957 1967 1977 1987 1997 2007 350000 Antal företag efter storleksgrupper 1927-2007 (företag över 2 hektar) 300000 250000 200000 150000 100000 Över 100,0 ha 50,0-100,0 ha 30,1-50,0 ha 20,1-30,0 ha 10,1-20,0 ha 5,1-10,0 ha 2,1-5,0 ha 50000 0 1927 1937 1947 1957 1967 1977 1987 1997 2007 Källa: Jordbruksverket och SCB 2011
Jerker Moström
1950 Slutet av självhushållningseran Ortofoto Lantmäteriet
1960 Lantbruksnämnderna Ortofoto Lantmäteriet
1970 Lantbruksnämnderna Ortofoto Lantmäteriet
1980 Ökade hygienkrav kring mjölkhantering Ortofoto Lantmäteriet
1990 Omställning -90 Ortofoto Lantmäteriet
Ortofoto Lantmäteriet 2000
Ortofoto Lantmäteriet 2010
Ortofoto Lantmäteriet 2015
Antal kor Antal kor 1866-2014 (även dikor ingår) 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1866 1886 1906 1926 1946 1966 1986 2006 Personer per ko 1866-2014 (även dikor ingår) Genomsnittlig besättningsstorlek 1974-2014 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2004 2009 2014 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1866 1886 1906 1926 1946 1966 1986 2006 Källa: Jordbruksverket 2015
Riksantikvarieämbetet
Lantmäteriet 1939
Lantmäteriet 2013
4 000 000 Åkermarken Odlingsmaximum 3 500 000 3 000 000 2 500 000-1 128 000 hektar mellan 1932 och 2014 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1800 1830 1860 1890 1920 1950 1980 2010 Källa: Jordbruksverket 2015 Hur mycket är 1 128 00 Hektar? Lika mycket som all åkermark i hela Holland år 2010 (1 022 000 Hektar) Källa: SCB 2013
Vart tar åkermarken vägen? Två huvudprocesser: övergivande/beskogning eller exploatering 80 %? 20 %? Riksantikvarieämbetet Lantmäteriet
Vart tar åkermarken vägen? Förändring av åkerarealen 1951-2010 per län (procent) -70-60 -50-40 -30-20 -10 0 10 Norrbottens län Västernorrlands län Kronobergs län Blekinge län Västerbottens län Jämtlands län Dalarnas län Värmlands län Riket Gävleborgs län Stockholms län Jönköpings län Kalmar län Örebro län Hallands län Södermanlands län Västra Götalands län Skåne län Uppsala län Västmanlands län Östergötlands län Gotlands län Källa: SCB 2015 Källa: SCB och Jordbruksverket 2013
Vart tar åkermarken vägen? Källa: Jordbruksverket 2012 2 600 hektar åkermark exploaterades för infrastruktur och bebyggelse under perioden 2006-2010 Karta: SCB 2013
Vart tar åkermarken vägen? 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Ökning av tätortsareal, ej åkermark Därav på åkermark Källa: SCB 2013 Källa: SCB Sedan 1960-talet har omkring 70 000 hektar åkermark inkorporerats i växande tätorter
Åkermark per person 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 Självförsörjningsgräns SE* Globalt genomsnitt 0,00 1800 1850 1900 1950 2000 Källa: Jordbruksverket och SCB 2015 125 km Nästan 4 miljoner hektar åkermark behövs för att föda Sveriges befolkning! 84 km *Johansson, S. 2005. The Swedish Foodprint An Agroecological Study of Food consumption. 31 km Källa: SCB 2013
Effektivare produktion 40 35 30 25 20 15 Genomsnittlig areal åker per företag 10 5 0 1970 1980 1990 2000 2010 Källa: Jordbruksverket 2015
Europeisk utblick Stora regionala skillnader!
Europeisk utblick 12,5 miljoner jordbruksföretag i EU 28 år 2010 Nästan hälften av företagen hade mindre än 2 hektar jordbruksmark (jfr Sverige mindre än 1 procent) 1/3 av alla jordbruksföretag inom EU 28 fanns i Rumänien EU-genomsnittet för jordbruksföretag med över 100 hektar mark var 2,7 procent. Motsvarande siffra för Sverige var 11 procent.
Sammanfattning Större och färre (åkermark, företag, besättningar) Ökande specialisering (odling i slättområdena) Färre blandjordbruk Sammanslagningar av enheter och mer arrenden Urbanisering av djurhållningen (koncentration till vissa områden/företag) Förlust av jordbruksmark
Tips på fördjupning www.scb.se https://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/statistik https://jordbruketisiffror.wordpress.com/