Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011
figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009 miljoner ton CO 2 -ekvivalenter 90 80 70 60 50 40 30 övrigt avfall jordbruk transporter industriprocesser industrins förbränning bostäder och lokaler el- och värmeproduktion 20 10 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 källa: national inventory report 2011 sweden, naturvårdsverket
figur 2 Luftföroreningar i svenska tätorter vinterhalvåret 2000/01 2008/09 % 140 120 100 kvävedioxid PM10 svaveldioxid index totalt bensen 80 60 40 20 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 källa: nationella datavärden för luft
figur 3 Utsläpp av kväveoxider till luft 1990 2009, med prognos för 2010 tusen ton 350 300 250 200 energiförsörjning industriprocesser arbetsmaskiner lastbilar övriga transporter 150 100 50 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 prognos källa: naturvårdsverket
figur 4 Miljöföroreningar i modersmjölk 1996 2008 index år 1996 = 100 120 100 80 summa PBDE dioxiner PCB:er DDE 60 40 20 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 källa: kemikalieinspektionen
figur 5 Utsläpp av klorfluorkarboner (CFC) 1986 2010 ton 5 000 4 000 3 000 produktion skumplast sprayförpackningar och förpackningsmaterial köldmedia kemtvättar, avfettning och sterilisering isolerplast 2 000 1 000 1986 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 källa: naturvårdsverket
figur 6 Antal nya fall av hudcancer 1970 2009 antal nya fall 3 000 2 500 2 000 män, tumör i huden, ej malignt melanom män, malignt melanom kvinnor, tumör i huden, ej malignt melanom kvinnor, malignt melanom 1 500 1 000 500 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2009 källa: socialstyrelsen
figur 7 Sveriges utsläpp av kväve och fosfor till vatten 1995 2006 med prognos för 2010 kväve fosfor tusen ton tusen ton 70 3,0 60 2,5 50 2,0 40 30 1,5 20 1,0 10 0,5 0 1995 2000 2006 2010 0 1995 2000 2006 2010 Not. Observera att skalorna är olika. källa: naturvårdsverket
figur 8 Antal vattendrag med flodpärlmussla, med och utan föryngring 2006 2010 antal 600 500 400 vattendrag med föryngring av flodpärmussla vattendrag med flodpärlmussla men utan föryngring 300 200 100 0 2006 2007 2008 2009 2010 källa: rus, regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
figur 9 Vattenskyddsområden vid kommunala grundvattentäkter 2010 län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten 50 100 150 200 antal vattenskyddsområde finns vattenskyddsområde saknas källa: sgu:s vattentäktsarkiv (dgv)
figur 10 Torsk och torskfiske i Kattegatt 1971 2009 tusen ton 40 30 totala fångster svenska fångster lekbestånd kritisk storleksgräns för lekbestånd (B lim ) 20 10 1971 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2009 källa: fiskeriverket
figur 11 Skydd av våtmarker i myrskyddsplanen 2010 län Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten skyddade myrobjekt från 1994 års plan myrobjekt från 1994 års plan som saknar skydd nya myrobjekt som saknar skydd 10 20 30 40 50 60 70 antal våtmarker källa: vic natur, naturvårdsverkets databas över skyddad natur
figur 12 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning företeelse mark och vatten hänsynskrävande biotoper full hänsyn delvis hänsyn obetydlig hänsyn värdefulla kulturmiljöer skyddszoner rödlistade/regionalt ovanliga växt- och djurarter ovanliga träd och buskar impediment (berghällar, våtmarker m.m.) upplevelsevärden 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 förekomst på totalt slutavverkad areal (%) källa: skogsstyrelsens polytaxinventering 2006/07 2008/09
figur 13 Areal betesmark med miljöersättning 2000 2010 tusen hektar 600 500 400 total areal betesmark med miljöersättning areal betesmark med tilläggsersättning/ särskilda värden (högre skötselkrav) 300 200 100 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 källa: jordbruksverkets handläggningssystem
figur 14 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980 2010 tusen fordon 120 100 80 summa Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Dalarnas län 60 40 20 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 källa: statistiska centralbyrån
figur 15 Andel kommuner med aktuella program och strategier för fysisk planering och samhällsbyggande 2010 procent 100 80 nej nej, men arbete pågår ja, för del av kommunen ja, kommunomfattande 60 40 20 transport kulturmiljö grön-/ vattenstruktur energi källa: miljömålsenkäten 2010
figur 16 Andel hotade svenska arter enligt rödlistan procent 10 8 6 4 2 2005 2010 källa: artdatabanken