Avtal om allmänna anställningsvillkor

Relevanta dokument
Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Mediaföretagen

Tjänstemannaavtalet. Kollektivavtal SVEMEK. 1 juni maj 2016

SLA Ledarna Golf, Trädgårdsanläggning, Trädgårdsodling

Villkor inlämnade till Arbetsmiljöverket enligt 9 a Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare för: Grafiska

Bransch- och löneavtal

Tjänstemannaavtal. 1 mars april Motorbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

SLA DJURSJUKVÅRD OCH DJURPARKER Tjänstemannaavtalen

KOLLEKTIVAVTAL. Call/contactcenteroch marknadsundersökningsföretag. Giltighetstid:

SJUKLÖN M.M. Svensk Scenkonst

Tjänstemannaavtalet. Kollektivavtal. Gruvindustrin. 1 april mars 2016 UTGÅVA 2. Gruvornas Arbetsgivareförbund

Tjänstemannaavtalet. Kollektivavtal. Stål och Metall. 1 april mars 2016 UTGÅVA 2

Bransch- och Löneavtal

SLA GOLF Tjänstemannaavtalen

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård

Avtal som inte tagits med i avtalstrycket

Allmänna anställningsvillkor Lönebildningsavtal Kompetensutvecklingsavtal

Kollektivavtal Stål och Metall. Tjänstemannaavtal. Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Bransch- och löneavtal

Tjänstemannaavtal. 1 mars april Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Giltighetstid

TJÄNSTE MANNA AVTAL SVEMEK Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer

Hockeyavtal

TJÄNSTE MANNA AVTAL Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Unionen, Ledarna, Sveriges Ingenjörer

TJÄNSTE MANNA AVTAL Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Sif, Ledarna, Sveriges Ingenjörer

Bransch- och löneavtal

Kollektivavtal SVEMEK. Tjänstemannaavtal. SVEMEK Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj april Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer

ALMEGA TJÄNSTEFÖRBUNDEN SÄKERHETSFÖRETAGEN SAMT SERVICEENTREPRENAD- OCH SPECIALSERVICEFÖRETAG Tjänstemannaavtalen

KOLLEKTIVAVTAL SAMHALL TJÄNSTEMANNAAVTAL

Kollektivavtal SVEMEK. Tjänstemannaavtal. SVEMEK Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

KOLLEKTIVAVTAL ALLMÄNNA ANSTÄLL- NINGSVILLKOR, LÖNER

Tjänstemannaavtalet TIF SIF/CF/LEDARNA

Allmänna anställningsvillkor

SLA (SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET) SVERIGES VETERINÄRFÖRBUND. allmänna anställningsvillkor, arbetstidsbestämmelser m.m.

Tjänstemannaavtalet. Parter. Avtalsområde. Giltighetstid. Biltrafikens Arbetsgivareförbund

1 Avtalets omfattning

Tjänstemannaavtal. 1 maj februari Motorbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Kollektivavtal

Branschavtal och Löneavtal

Bilaga 1. Mom 2:2 Medarbetaren ska fr o m åttonde sjukdagen styrka sjukfrånvaron med läkarintyg, vilket tillställs arbetsgivaren så snart som möjligt.

Tjänstemannaavtalet, Bygg

Allmänna anställningsvillkor

Tjänstemannaavtalet. Sågverk. 1 april mars Sågverksindustrin

Avtal mellan Svensk Handel, Unionen och Akademikerförbunden. 1 maj april Tjänstemän. Avtal. Artikelnummer

Tjänstemän. Svensk Handel och Unionen Akademikerförbunden

Allmänna anställningsvillkor

Tjänstemannaavtal. Parter. Avtalsområde. Giltighetstid. Motorbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Avtal. Tjänstemän. Mellan Svensk Handel, Akademikerförbunden och Unionen. Axstores AB Åhléns AB Kicks Kosmetikkedjan AB Lagerhaus AB

SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer, Unionen Skogsbruk tjänstemän

BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL

BRANSCH- OCH LÖNEAVTAL

Tjänstemannaavtalet. Sågverk. 1 april mars Sågverksindustrin

Kollektivavtal gällande Jordbruksrelaterade företag SLA (SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET)

Allmänna anställningsvillkor och löneavtal m m för anställda vid TJÄNSTEFÖRETAG. Arbetsgivarföreningen KFO Unionen Akademikerförbunden

Kollektivavtal, allmänna anställningsvillkor Bransch D - Företagshälsovård

SLA - Naturvetarna och Unionen

Avtal om löner och allmänna anställningsvillkor för tjänstemän

AVTAL SLA Unionen, Naturvetarna, Sveriges Veterinärförbund, Ledarna Tjänstemannaavtal Hushållningssällskap och Husdjursföreningar

Kollektivavtal. Djursjukvård/Djurparker tjänstemän SLA- Sveriges veterinärförbund och Unionen

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde IT) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna)

SLA Naturvetarna / Sveriges Ingenjörer, Unionen Skogsbruk tjänstemän

Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) Sif/Sveriges Ingenjörer/Ledarna

0031 Sveriges Byggindustrier

Kollektivavtal. SLA Naturvetarna och Unionen. 1 juni maj 2020

Allmänna anställningsvillkor för tjänstemän inom Sågverksindustrin. samt vissa övriga överenskommelser

SKOGS- OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET

Kollektivavtal. Trädgårdsodling/Trädgårdsanläggning tjänstemän SLA-Naturvetarna och Unionen

Skogsbruk tjänstemän arbetare SLA Naturvetarna/Sveriges Ingenjörer, Ledarna, Unionen

Bransch- och löneavtal

TJÄNSTE - MANNA - AVTAL

Avtalens giltighetstid

AVTAL IDEELLA ORGANISATIONER

Tjänstemannaavtal. 1 maj april Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

Ändringar i Allmänna anställningsvillkor

Peecheey.com. Tjänstemannaavtalet

Allmänna anställningsvillkor. Sveriges Byggindustrier Ledarna Sveriges Ingenjörer Unionen. Reviderat februari 2014

Tjänstemannaavtalet för transportbranschen

TJÄNSTEMÄN Avtal om allmänna villkor, arbetstid och kompetensutveckling.

Bransch- och löneavtal

Allmänna anställningsvillkor m m för tjänstemän anställda vid industriföretag, petroleumhandel, fastighetsförvaltning m fl

Gruvindustrin. Tjänstemannaavtal. 1 april mars 2020

Kollektivavtal

SVERIGES BYGGINDUSTRIER TJÄNSTEMANNAAVTALEN

KOLLEKTIVAVTAL

Bransch- och löneavtal

Bilaga 2 Semesterregler enligt läkarmottagninsavtalet Mom 1 Intjänandeåret sammanfaller med semesteråret och utgörs av kalenderåret.

Tjänstemannaavtal. 1 maj april Petroleumbranschens Arbetsgivareförbund Unionen Ledarna Sveriges Ingenjörer

KOLLEKTIVAVTAL Revisions- och konsultföretagen

Kollektivavtal. Skogsbruk tjänstemän SLA-Naturvetarna/Sveriges Ingenjörer och Unionen

KOLLEKTIVAVTAL Tjänstemän

Avtalens giltighetstid

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA VILLKOR OCH LÖNER Bransch Tandvård (A)

KOLLEKTIVAVTAL för personal i gym och friskvårdsföretag. Giltighetstid:

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård

Revisions- och konsultföretagen

TJÄNSTEMANNAAVTAL Medie- och Informationsarbetsgivarna Sif Sveriges Ingenjörer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

KOLLEKTIVAVTAL, ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR Bransch D Företagshälsovård. Giltighetstid: tillsvidare

Kollektivavtal. Hushållningssällskap/Husdjursföreningar SLA-Naturvetarna, Unionen, Sveriges Vetrinärförbund och Ledarna

Transkript:

Avtal om allmänna anställningsvillkor 2010-2011 Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Industrifacket Metall SEKO Facket för Service och Kommunikation

Företag och driftsenheter som omfattas av detta avtal: Vanäsverken AB Ytstruktur i Arboga AB

AVTAL mellan STÅL OCH METALL ARBETSGIVAREFÖRBUNDET och INDUSTRIFACKET METALL SEKO - FACKET FÖR SERVICE OCH KOMMUNIKATION rörande allmänna anställningsvillkor för arbetstagare Giltighetstid: 1 juni 2010 31 mars 2012

Innehåll Avtal om allmänna anställningsvillkor 1 Avtalets omfattning... 3 2 Anställning... 5 3 Allmänna förhållningsregler... 7 4 Semester... 8 5 Sjuklön m m... 18 6 Övertidskompensation... 30 7 Restidsersättning... 35 8 Lön för del av löneperiod... 38 9 Permission, tjänstledighet, annan ledighet... 38 10 Arbetstidsbestämmelser... 45 11 Uppsägning... 58 12 Allmänna villkor vid premielön... 64 13 Giltighetstid... 65 Arbetstid (trevalet)...66 Riktlinjer för flexibel arbetstid... 68 Ersättning för obekväm arbetstid, jourtid och beredskapstjänst... 74 Löneavtal för avtalsåren 2010-2011...80 Avtal om principer för lönesättning... 83 Inhyrning/Företrädesrätt...88 Bilagor Avtal och överenskommelser som inte medtagits i avtalstrycket

AVTAL OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR 1 AVTALETS OMFATTNING Mom 1 Avtalets giltighetsområde För arbetstagare, som är anställda vid i särskilt förhandlingsprotokoll upp-tagna företag, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag. Begreppet "arbetstagare" i detta avtal innefattar alla kategorier av anställda. Mom 2 Undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd Undantag från de dispositiva bestämmelserna i lagen om anställningsskydd har endast gjorts i de avseenden där så uttryckligen framgår av avtalet. Mom 3 Bisyssla För arbetstagare som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i en sjuklöneperiod. Mom 4 Pensionärer För arbetstagare som kvarstår i tjänst vid företaget efter att ha uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt pensionsplanen gäller avtalet med följande inskränkningar: - 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen i en sjuklöneperiod gäller endast om särskild överenskommelse härom träffats mellan arbetsgivaren och arbetstagaren - uppsägningstiden framgår av 11 mom 3:4. 3

Samma gäller om en arbetstagare har anställts vid företaget efter det att denne uppnått den ordinarie pensionsålder, som tillämpas vid företaget. Arbetsgivaren och sådan arbetstagare som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor skall regleras på annat sätt än avtalet stadgar. Mom 5 Praktikanter och vikarier För arbetstagare, som med tillämpning av 2 mom 2:1 har anställts för visstid, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt mom 4, dels av 11 mom 1 och 2. Rätten till sjuklön enligt 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad. Mom 6 Utlandstjänstgöring Om en arbetstagare på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands skall anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller genom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget. Vid utlandstjänstgöring gäller "Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring" för de arbetstagare som anges i nämnda avtal. Mom 7 Övriga bestämmelser Arbetsgivare har rätt att kräva att arbetstagare som tillhör företagsledningen inte får vara medlem i fackklubb, för vars medlemmar detta avtal tillämpas. Till företagsledningen räknas arbetstagare i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till arbetstagarna i frågor rörande dessas arbetsvillkor. 4

2 ANSTÄLLNING Mom 1 Anställning tills vidare Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan. Mom 2:1 Anställnings ingående Detta moment ersätter helt Lagen om anställningsskydds regler om anställnings ingående och besked om att tidsbegränsad anställning inte kommer att fortsätta. Arbetsgivare och arbetstagare kan skriftligen komma överens om anställning för viss tid, dock längst 12 månader. Arbetstagare får under en treårsperiod omfattas av sådana anställningar sammanlagt under högst 18 månader. Tidsgränserna gäller inte sammanhängande vikariat. Den fackliga organisationen ska skriftligen delges överenskommelse enligt detta stycke. Efter lokal överenskommelse kan anställning för viss tid förlängas eller överenskommelse träffas om längre anställning än vad som anges i tredje stycket. Saknas IF Metall/SEKO-klubb kan arbetsgivaren och arbetstagaren komma överens om sådan anställning, dock för högst 24 månader, utan stöd av överenskommelse med lokal facklig organisation, som dock ska underrättas om varje särskilt fall. Arbetsgivare och arbetstagaren kan komma överens om att anställning ska kunna avbrytas i förtid under de första sex månaderna. Så kan ske då arbetstagaren exempelvis är nyutbildad eller annars oprövad i arbetet, eller då andra skäl föreligger. Den fackliga organisationen ska delges sådan överenskommelse. Då arbetsgivare på så sätt avser att avbryta en anställning ska denne underrätta arbetstagaren samt den lokala fackliga organisationen minst två veckor i förväg. Om något avbrytande inte sker övergår anställningen per automatik i en tillsvidareanställning. 5

Anmärkning Om den fackliga organisationen anser att missbruk av bestämmelserna i stycke 3 och 4 ovan sker, kan den påkalla lokal förhandling. Löses ej tvisten kan arbetsgivarparten begära central förhandling. Om tvisten efter sådan central förhandling ännu ej lösts erfordras i fortsättningen överenskommelse med lokal organisation omfattande det företag tvisten gäller. För anställning på viss tid gäller en månads ömsesidig uppsägningstid. Arbetsgivare och arbetstagare kan komma överens om längre uppsägningstid än en månad, eller att anställningen inte ska kunna sägas upp innan avtalstidens utgång. Anmärkning Vid uppsägning från arbetsgivarens sida krävs saklig grund för uppsägning. Om arbetstagaren vid uppsägning eller då anställning av annan anledning upphör har företrädesrätt till återanställning ska arbetstagaren skriftligen få besked om detta. Om det krävs anmälan för att göra företrädesrätten gällande ska detta anges. Anställning för begränsad tid bör i normalfallet inte vara kortare än en månad. Om en arbetstagare varit anställd som vikarie mer än tre å under de senaste fem åren övergår anställningen till en tillsvidareanställning. Mom 2:2 Turordning och företrädesrätt till återanställning Vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt vid företrädesrätt vid återintagning efter sådan åtgärd kan de lokala parterna träffa överenskommelse om turordningen mellan arbetarna. När synnerliga skäl föreligger, kan förbunden begära central förhandling om sådan överenskommelse. 6

Om arbetsgivarens rörelse på en och samma ort har mer än en driftsenhet, kan lokal överenskommelse träffas om att två eller flera driftsenheter skall omfattas av turordningen. I anslutning till Lagen om anställningsskydds regler om företrädesrätt till återanställning gäller att sådan rätt tillfaller arbetstagare som under en treårsperiod varit anställd i minst 12 månader. Företrädesrätten gäller under nio månader efter anställningens upphörande. Anmärkning Se även 11 mom 2:2. Mom 2:3 Då företag avser anlita bemanningsföretag samtidigt som uppsagda arbetare har företrädesrätt till återanställning gäller särskilda regler enligt bilaga. (Särskilda regler vid in- uthyrning av arbetskraft mellan företag när det inhyrande företaget har tidigare anställda med företrädesrätt till återanställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.). 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER Mom 1 Lojalitet, förtroende, diskretion Förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Arbetstagaren skall ta tillvara och främja arbetsgivarens intresse. Full diskretion skall iakttas såväl inåt som utåt i företagets angelägenheter. Mom 2 Bisysslor En arbetstagare får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag, som konkurrerar med arbetsgivaren. Arbetstagaren får 7

ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på arbetstagarens arbete i tjänsten. Om en arbetstagare avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör arbetstagaren därför först samråda med arbetsgivaren. Mom 3 Förtroendeuppdrag En arbetstagare har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtroendeuppdrag. Mom 4 Bevis och intyg För att få anställning skall arbetstagaren, om arbetsgivaren begär det, lämna personbevis samt intyg om sitt hälsotillstånd. Intyget skall vara utfärdat av läkare, som anvisas av arbetsgivaren. Mom 5 Anställningsbekräftelse Arbetstagare skall erhålla skriftlig anställningsbekräftelse. 4 SEMESTER Mom 1 Allmänna bestämmelser Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg, och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment. Mom 2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och den enskilde arbetstagaren eller fackklubb kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår. 8

Mom 3 Semesterns längd Mom 3:1 Särskild överenskommelse Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren enligt 6 mom 1 kan arbetstagaren i stället för 25 semesterdagar erhålla fem eller tre dagars semester utöver den lagstadgade. Anmärkning Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. För arbetstagare med flera semesterdagar än 25 fastställes antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 semesterlagen. Mom 3:2 Garantiregel Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller enskilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta avtal stadgar, skall ej röna försämring genom detta avtal. Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en arbetstagare enligt 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation erhållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelsen i 6 mom 1:2. Mom 3:3 Längre semester än enligt avtalet Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande reglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubbning av reglementets semesterbestämmelser. Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmelser i gällande reglemente, skall meddelande härom lämnas arbetstagarparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, därest arbetstagarparten så önskar. 9

Mom 3:4 Beräkning av anställningstid För vid företaget befordrad eller nyanställd arbetstagare skall i intjänandeåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder arbetstagaren i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag. Mom 4 Semesterlön, semesterersättning m m Mom 4:1 Beräkning av semesterlön Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan. För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör - 0,8 % av arbetstagarens vid semestertillfället aktuella månadslön. Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift-, jour-, beredskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision eller liknande). Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se mom 4:4-0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret. Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang: - provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar 10

- premielön - skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen. Till "summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret" skall för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 semesterlagen) exklusive semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret. Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej skall medtas i ovanstående genomsnittsberäkning om arbetstagaren under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Anmärkningar 1 Semestertillägget 0,5 % förutsätter att arbetstagaren har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet skall semestertillägget uppjusteras genom att 0,5 procent multipliceras med det antal semesterdagar arbetstagaren är berättigad till enligt mom 3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som arbetstagaren har intjänat. 2 Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats. 3 Vad övertidsersättning, ersättning för överskjutande timmar vid deltidsanställning och restidsersättning beträffar har divisorerna i 6 mom 3:2 och 4:1 respektive 7 mom 3 nedjusterats så att de inbegriper semesterlön. 11

Mom 4:2 Beräkning av semesterersättning Semesterersättning beräknas som 4,6 % av den aktuella månadslönen per outtagen betald semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1.Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad se mom 4:4. Mom 4:3 Avdrag för semesterdag som inte ger rätt till semesterlön För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från arbetstagarens aktuella månadslön med 4,6 % av månadslönen. Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1. Mom 4:4 Beräkning av månadslön vid ändrad sysselsättningsgrad under intjänandeåret Om arbetstagaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället skall den vid semestertillfället aktuella månadslönen proportioneras i förhållande till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Exempel Sysselsättningsgrad: 9 mån 100 % 3 mån 75 % 1,0 x 9 mån + 0,75 x 3 mån 12 mån = 0,94 Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad skall vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. 12

Beträffande begreppet månadslön - se mom 4:1 Sammanfaller semesterår och intjänandeår skall detta moment inte tillämpas. Mom 4:5 Utbetalning av semesterlön Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8 % utbetalas vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,5 % utbetalas senast vid semesterårets slut. Undantag 1 Om arbetstagarens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har arbetstagaren rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semestertillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren skall senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1. Undantag 2 Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets utgång. 13

Undantag 3 Om överenskommelse träffats om att semesterår och intjänandeår skall sammanfalla får arbetsgivaren göra avräkning mot den ordinarie lönen samt semestertillägget för rörlig lön/lönedel om arbetstagaren under semesteråret fått större semesterlön än vad som motsvaras av intjänad semesterlön. Mom 5 Sparande av semester Mom 5:1 Specialregel för arbetstagare med fler än 25 betalda semesterdagar Om en arbetstagare har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger arbetstagaren efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och arbetstagaren skall överenskomma om hur ovannämnda sparade semesterdagar skall utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta. Mom 5:2 Turordning för uttag av sparade semesterdagar Sparade semesterdagar skall uttas i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag skall uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år. Mom 5:3 Beräkning av semesterlön för sparad semesterdag Semesterlön för sparad semesterdag beräknas enligt mom 4:1 (exklusive anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % skall dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester skall behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. 14

Semesterlönen för sparad semesterdag skall vidare anpassas till arbetstagarens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se mom 4:4. Mom 6 Semester för nyanställda Om en nyanställd arbetstagares betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester, eller om arbetstagaren i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar. Överenskommelsen om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag skall vara skriftlig. Vid ledighet utan löneavdrag görs, om arbetstagarens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag skall ej göras om anställningen upphört på grund av 1 arbetstagarens sjukdom 2 förhållande som avses i 4 tredje stycket första meningen lagen (1982:80) om anställningsskydd eller 3 uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållanden som ej hänför sig till arbetstagaren personligen. 15

Anmärkning Om arbetstagaren har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar arbetstagarens intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29a Semesterlagen. Mom 7 Intyg om uttagen semester Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande - se 11 mom 3:8. Mom 8 Semester för intermittent deltidsarbete Om en arbetstagare är deltidsanställd och det för denne gällande arbetstidsschemat innebär att arbetstagaren inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemesterdagar enligt mom 3 vilka skall utläggas under semesteråret skall proportioneras i förhållande till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålles (nettosemesterdagar) skall förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för arbetstagaren. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar skall utläggas under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande: antal arbetsdagar per vecka 5 x antal bruttosemesterdagar som skall utläggas = = antal semesterdagar som skall förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal. 16

Med "antalet arbetsdagar per vecka" avses det antal dagar som, enligt för arbetstagaren gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningscykel). Om arbetstagaren enligt arbetstidsschemat skall arbeta såväl hel som del av dag samma vecka skall den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan arbetstagare konsumeras en hel semesterdag även för den dag arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dagen. Exempel Arbetstagarens deltid är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka Antal nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester) 4 20 3,5 18 3 15 2,5 13 2 10 Om arbetstagarens arbetstidsschema ändras så att "antalet arbetsdagar per vecka" förändras skall antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden. Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löneavdrag (vid obetald semester) skall ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. 17

5 SJUKLÖN M M Mom 1 Rätten till sjuklön och sjukanmälan Mom 1:1 Rätt till sjuklön Sjuklön från arbetsgivaren utges under de första 14 kalenderdagarna i varje sjukperiod enligt lagen om sjuklön med tillägg i mom 3:2 andra stycket. Den första dagen i sjukperioden är karensdag. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-5. Mom 1:2 Sjukanmälan När en arbetstagare blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra skall han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare skall han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete. Samma gäller om arbetstagaren blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare. Sjuklön skall inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Föreligger laga förfall som hinder för anmälan, skall anmälan ske så snart hindret upphört. Mom 2 Försäkran och läkarintyg Mom 2:1 Skriftlig försäkran Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmåga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar arbetstagaren skulle ha arbetat. 18

Mom 2:2 Läkarintyg Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr o m den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkarintyg. Mom 2:3 Begäran om läkarintyg Vid upprepade sjukdomsfall och/eller där missbruk befaras kan arbetsgivaren begära att arbetstagaren, för att ha rätt till sjuklön och permission, redan från första dagen ska styrka sjukdomen med läkarintyg eller annat av arbetsgivaren godkänt intyg. Sådan begäran ska lämnas i förväg. Arbetsgivaren äger i sådana fall rätt att anvisa läkare, eller vårdinrättning som ska utfärda intyget. Följs ej sådan anvisning föreligger ingen rätt till sjuklön eller permission. Kostnaden för sådant intyg betalas av arbetsgivaren. Begäran om förstadagsintyg samt vilken läkare eller vårdinrättning som anvisas ska föregås av samråd med lokal facklig organisation. Begäran om förstadagsintyg samt anvisning av läkare ska vid behov förnyas efter sex månader. Mom 2:4 Arbetsplatsolycksfall Vid arbetsplatsolycksfall som förorsakar sjukfrånvaro görs inget sjukavdrag under den första sjukfrånvaroperioden. Ersättning utges därvid för förlorad arbetsförtjänst. Mom 2:5 Upprepade fall av korttidsfrånvaro Vid upprepade fall av korttidsfrånvaro på grund av sjukdom, eller då missbruk befaras kan efter samråd med lokal facklig organisation följande regel tillämpas. Då arbetstagare, efter att ha fullgjort minst halva sitt arbetspass avbryter arbetet på grund av sjukdom, kan permission beviljas för resterande del av arbetspasset. Sjukperiodens början ska i så fall räknas från den första sjukfrånvarodagen efter sådan permission. Beslut om att tillämpa denna regel ska vid behov förnyas efter sex månader. 19

Mom 3 Sjuklönens storlek Mom 3:1 Sjukavdrag Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till arbetstagaren beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan. Mom 3:2 Sjukdom t o m 14 kalenderdagar per sjukperiod För varje timme en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med månadslönen x 12 för den första frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen) i sjuklöneperioden respektive med 20 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden fr om den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden Om arbetstagaren skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som arbetstagaren gått miste om. Anmärkning 1 För arbetstagare, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent under den första sjukdagen, görs sjukavdrag under denna enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjukperioden. Anmärkning 2 Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde skall betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden. 20

Anmärkning 3 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan görs sjukavdrag och utges sjuklön den första sjukfrånvarodagen efter vad som gäller fr o m den andra sjukfrånvarodagen. Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen nedan. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med månadslön avses i detta moment - fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För arbetstagare som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag skall göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde arbetstagaren. Om arbetstagaren har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningscykel. Beräkning av veckoarbetstiden görs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt. 21

Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. Protokollsanteckning Om ändring av lön eller veckoarbetstid sker gäller följande. Arbetsgivaren skall göra sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen respektive arbetstiden under längst den månad arbetstagaren fått besked om sin nya lön respektive ändrar arbetstid. Mom 3:3 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande varvid med månadslön avses vad som anges i mom 3:2. 90 % x månadslönen x 12 365 Sjukavdraget per dag får ej överstiga den fasta kontanta månadslönen x 12 365 Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock protokollsanteckningen efter mom 3:2. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- eller övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats 22

- garanterad minimiprovision eller liknande. Mom 3:4 Sjuklönetidens längd Huvudregel Om arbetstagaren enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden skall arbetsgivaren utge sådan till honom t o m 90:e kalenderdagen i sjukperioden. I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Undantag 1 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, så att antalet sjuklönedagar, inklusive sjuklönedagar i den aktuella sjuklöneperioden, uppgår till minst 105, upphör sjuklönerätten för sjukdomsfallet efter 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden. Med sjuklönedagar avses dels dagar med sjukavdrag, dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod. Undantag 2 Om sjukpension enligt pensionsplanen börjar utges till arbetstagaren upphör rätten till sjuklön. 23

Mom 4 Vissa samordningsregler Mom 4:1 Samordning mellan sjuklön och livränta Om en arbetstagare på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, skall sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan. Rätt till sjuklön på lönedelar upp till 7,5 basbelopp föreligger ej för tid då sjukpenning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utges eller för tid då rehabiliteringspenning utges. Mom 4:2 Samordning mellan sjuklön och annan försäkring än pensionsplanen och TFA Om arbetstagaren får ersättning från annan försäkring än pensionsplanen eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har betalat premien för denna försäkring, skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 4:3 Samordning mellan sjuklön och vissa ersättningar från staten Om arbetstagaren får annan ersättning från staten än från den allmänna försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, skall sjuklönen minskas med ersättningen. Mom 5 Inskränkningar i rätten till sjuklön Mom 5:1 Arbetstagare som fyllt 60 år Om arbetstagaren har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och arbetstagaren överenskomma att han inte skall ha rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden. 24

Om sådan överenskommelse har träffats skall arbetsgivaren underrätta fackklubben. Mom 5:2 Skyldighet att uppge sjukdom Om en arbetstagare vid anställningen har förtegat att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:3 Rätt till sjuklön föreligger inte om friskintyg inte kan lämnas Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av arbetstagaren men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant, har arbetstagaren inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga. Mom 5:4 Reducerad sjuklön Om arbetstagarens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring skall arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån. Mom 5:5 Rätt till sjuklön i skadeståndsfall Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), skall arbetsgivaren utge sjuklön endast om - respektive i den utsträckning - arbetstagaren inte kan få skadestånd för förlorad arbetsförtjänst från den för skadan ansvarige. Mom 5:6 Rätt till sjuklön vid skada eller olycksfall utanför ordinarie arbete Om arbetstagaren har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse skall arbetsgivaren utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta. 25

Mom 5:7 Vissa fall då rätt till sjuklön inte föreligger Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden - om arbetstagaren har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring eller - om arbetstagarens arbetsoförmåga är självförvållad eller - om arbetstagaren har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas. Anmärkningar 1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjukpension - se mom 3:4 undantag 2. 2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden för arbetstagare som uppnått pensionsåldern - se 1. 3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler - se mom 4. Mom 6 Föräldralön Mom 6:1 Rätten till föräldralön En arbetstagare har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om arbetstagaren är föräldraledig med rätt till föräldrapenning eller uppbär havandeskapspenning. Detsamma gäller om arbetstagaren uppbär föräldrapenning i samband med mottagande av adoptivbarn eller fosterbarn för stadigvarande vård och barnet inte fyllt 10 år. 26

En förutsättning för rätten till föräldralön är att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd. Mom 6:2 Tid då föräldralön betalas Föräldralön utgörs av - 2 månadslöner minus 60 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i ett år men ej två år i följd - 3 månadslöner minus 90 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i två år men ej tre år i följd - 4 månadslöner minus 120 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i tre år men ej fyra år i följd. - 5 månadslöner minus 150 sjukavdrag beräknat per dag såsom vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen enligt mom 3:3, om arbetstagaren har varit anställd i fyra år i följd eller mer. Om föräldraledigheten skulle bli kortare än två, tre, fyra respektive fem månader, betalas inte föräldralön för längre tid än ledigheten omfattar. Mom 6:3 Utbetalning av föräldralön Föräldralön utbetalas i den ordinarie lönerutinen i samband med föräldraledigheten. 27

Mom 6:4 Undantag från rätt till föräldralön Föräldralön utges inte om arbetstagaren undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts skall föräldralön reduceras i motsvarande grad. Mom 6:5 Löneavdrag då rätt till föräldralön inte föreligger Om en arbetstagare vid föräldraledighet inte har rätt till föräldralön enligt mom 6:1 görs löneavdrag för varje frånvarodag enligt formeln månadslönen x 12 365 Mom 7 Övriga bestämmelser Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring. Mom 8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning (dock ej faderns frånvaro i samband med barns födelse) betalas tillfällig föräldralön under viss del av 14, 17 respektive 20 arbetsdagar per kalenderår. Antalet dagar beror på om det i arbetstagarens familj finns ett, två respektive flera barn. För varje frånvarotimme görs avdrag med a) för de fem första arbetsdagarna per kalenderår månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden b) för dag 6-14, 6-17 respektive 6-20 - för arbetstagare med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet* 12 28

90 % x månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden - för arbetstagare med månadslön över 7,5 x basbeloppet* 12 90 % x 7,5 x basbeloppet* 52 x veckoarbetstiden + 10 % x (månadslönen x 12 - - 7,5 x basbeloppet* 52 x veckoarbetstiden c) fr o m dag 15, 18 respektive 21 månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med arbetstagarens hela månadslön. Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning (faderns frånvaro i samband med barns födelse - "pappaledighet") görs avdrag för varje frånvarotimme med månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3. *) för 2010: 42.400 kronor 29

Anmärkning Bestämmelsen gäller ej arbetstagare anställd efter den 30 september 1993. Mom 9 Ersättning till smittbärare Om arbetstagaren måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till smittbärarpenning gäller följande: Frånvaro t o m 14:e kalenderdagen För varje timme en arbetstagare är frånvarande görs avdrag med månadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden Fr o m 15:e kalenderdagen görs avdrag enligt mom 3:3. Beträffande begreppen veckoarbetstid och månadslön se mom 3:2 respektive mom 3:3. 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION Mom 1 Rätten till särskild övertidskompensation Mom 1:1 Rätt till kompensation för övertidsarbete Arbetstagare har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta moment andra stycket. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertidsarbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. 30

Sådana överenskommelser skall främst gälla för arbetstagare i chefsställning eller arbetstagare som har okontrollerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. Överenskommelsen skall avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och arbetstagaren inte överenskommit om annat. Mom 1:2 Kompensation till arbetstagare som dagligen utför förberedelseoch avslutningsarbete Om arbetsgivaren och arbetstagaren uttryckligen överenskommit om att arbetstagaren dagligen skall utföra förberedelse- och avslutningsarbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställes med hänsyn härtill skall arbetstagaren kompenseras för detta förhållande genom att arbetstagaren får tre semesterdagar utöver lagstadgad semester. Mom 1:3 Underrättelse Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 skall arbetsgivaren underrätta vederbörande klubb. Mom 2 Förutsättningar för särskild övertidskompensation Mom 2:1 Arbete som medför rätt till övertidskompensation Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som arbetstagaren har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om - övertidsarbetet har beordrats på förhand eller - där beordrande på förhand ej kunnat ske - övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren. 31

Beträffande deltidsarbete se mom 4. Mom 2:2 Undantag från övertidskompensation Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för arbetstagarens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten. Mom 2:3 Beräkning av övertid Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar. Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, skall de båda övertidsperioderna sammanräknas. Mom 2:4 Övertidsarbete som inte utförs direkt i anslutning till ordinarie arbetstid Om en arbetstagare beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges övertidskompensation som om övertidsarbete skulle har utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll. Mom 2:5 Ersättning för resekostnader vid övertidsarbete Om arbetstagaren inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och resekostnader därvid uppstår för denne skall arbetsgivaren ersätta dessa. Detta gäller även för arbetstagare som enligt mom 1 inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete. 32

Mom 2:6 Beräkning av övertid om kortare arbetstid tillämpas under del av året Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t ex sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden skall tilllämpas, skall ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden. Mom 3 Övertidskompensationens storlek Mom 3:1 Olika typer av övertidskompensation Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller - om arbetstagaren så önskar och arbetsgivaren efter samråd med arbetstagaren finner att så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget - i form av ledig tid (kompensationsledighet). Vid samråd mellan arbetsgivaren och arbetstagaren bör även, så långt det är möjligt, beaktas arbetstagarens önskemål om när kompensationsledigheten skall utläggas. Mom 3:2 Beräkning av övertidsersättning Övertidsersättning per timme utges enligt följande: a) för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar - fredagar månadslönen 94 b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen 72 33

Anmärkning Övertidsarbete på för den enskilde arbetstagaren arbetsfria vardagar samt midsommar-, jul- och nyårsafton jämställs med övertidsarbete på "annan tid". Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Med månadslön avses i detta moment arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. (För arbetstagare avlönad med veckolön skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.) Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utges med 1 ½ timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme. Mom 3:3 Kollektiv produktionsövertid På de avtalsområden där s k kollektiv produktionsövertid förekommer gäller att om en arbetstagare i produktionen beordras följa schema om kollektiv produktionsövertid ersätts övertidsdivisorn "94" med divisorn "88" vid sådan övertid som förläggs helgfria måndagar till fredagar och divisorn "72" med divisorn "69" vid sådan övertid på annan tid. Kollektiv produktionsövertid ersätts enbart med pengar. Mom 4 Överskjutande timmar vid deltid (mertid) Mom 4:1 Begreppet mertid Om deltidsanställd arbetstagare har utfört arbete utöver den för arbetstagarens deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mertid) utges ersättning per överskjutande timme med 34

månadslönen 3,5 x veckoarbetstiden Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Med månadslönen avses här arbetstagarens aktuella fasta kontanta månadslön. Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar. Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsanställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Mom 4:2 Mertidsarbete före och efter heltidsanställdas dagliga arbetstid Om mertidsarbetet pågår före och efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltidsanställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskompensation enligt mom 1-3. Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 skall arbetstagarens lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 7 RESTIDSERSÄTTNING Mom 1 Rätten till restidsersättning Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undantag. 35

Huvudregel - Om arbetstagaren har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan. - Om arbetstagaren inte har rätt till särskild kompensation för övertidsarbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om att arbetstagaren skall vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning. Undantag - Arbetsgivaren och en arbetstagare kan överenskomma om att kompensation för restid skall utgå i annan form, t ex att förekomsten av restid skall beaktas vid fastställande av lönen. - Arbetstagare som har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och arbetstagaren överenskommit om sådan. Mom 2 Förutsättningar för restidsersättning Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som åtgår för själva resan till bestämmelseorten. Restid som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för arbetstagaren räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Vid beräkning av restid skall endast fulla halvtimmar medtas. 36

Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag skall de båda tidsperioderna sammanräknas. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, skall tiden kl 22-08 ej medräknas. Som restid räknas även normal tidsåtgång då arbetstagaren under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan skall anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag. Mom 3 Restidsersättningens storlek Restidsersättning utges per timme med månadslönen 240 utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är månadslönen 190 Restidsersättning enligt divisorn 240 utges för högst 6 timmar per kalenderdygn. Beträffande semesterlön se 4 mom 4:1, anmärkning 3. Beträffande begreppet månadslön se 6 mom 3:2. Vid tillämpning av divisorerna skall en deltidsanställd arbetstagares lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid. 37

8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD Om en arbetstagare börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalenderdag som anställningen omfattar utges en dagslön. Med dagslön avses den fasta kontanta månadslönen gånger 12 dividerat med 365. Med månadslön avses fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- och övertidstillägg). I månadslönen skall inte inräknas värdet av naturaförmåner eller ersättningar för kostnader i tjänsten. Med fast månadslön jämställs sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som inte har direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats liksom även garanterad minimiprovision eller liknande. Om arbetstagaren är avlönad med veckolön, skall månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen. 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET, ANNAN LEDIGHET Mom 1 Permission Med permission avses ledighet med bibehållen lön. Arbetstagare, som önskar erhålla permission, skall - om så är möjligt - ansöka härom i god tid innan ledigheten skall börja. I ansökan skall arbetstagaren ange skälet och önskad tidsperiod för ledigheten. 38

Permission beviljas i följande fall: Skäl Tid A Eget bröllop Bröllopsdagen B Nödvändiga bestyr i samband med nära anhörigs frånfälle Högst en dag C Nära anhörigs begravning Jordfästningsdagen eller gravsättningsdagen jämte erforderlig restid, totalthögst tre dagar D Egen 50-årsdag Födelsedagen E Hastigt uppkommande sjukdomsfall hos hemmaboende nära anhörig (styrkes i efterhand vid anfordran) Högst en dag per tillfälle Anmärkning till punkt E Här avsedd förmån betalas inte i de fall då lag om allmän försäkring ger ersättning för vård av sjukt barn. F Eget läkar- eller tandläkarbesök i följande fall: 1 Vid akuta besvär som påfordrar Tid som utgår för första omedelbar behandling och under besöket inklusive restid. förutsättning att ersättning inte betalas från allmän försäkringskassa. 39

2 Vid företaget anordnad hälsokontroll Tid som åtgår för besöket och av sådan kontroll föranledd remiss inklusive restid. till annan läkare eller sjukhus. 3 Vid besök på sjukvårdsinrättning Tid som åtgår för besöket efter remiss av företaget anvisad inklusive restid. läkare, liksom till följd härav av annan läkare föreskrivna återbesök. Permission skall medges för högst fem sådana återbesök föreskrivna av annan läkare. G Besök vid företagshälsovårdscentral. Tid som åtgår för besöket inklusive eventuell restid. Anmärkning till punkt G De lokala parterna bör komma överens om tillämpningen. Med "nära anhörig" förstås make/maka, barn, syskon, föräldrar, mor- och farföräldrar och svärföräldrar. Med make/maka jämställs person som arbetstagaren sammanlever med under äktenskapsliknande förhållanden (d v s om man har samma mantalsskrivningsadress eller sammanbor och har hemmavarande gemensamma barn). Permission beviljas inte i den mån arbetstagaren under aktuell tid är frånvarande av annan anledning (semester, tjänstledighet, sjukdom, fridagar, bortovarodagar som betalas av försäkringskassa eller annan försäkringsinrättning). Med bibehållen lön enligt detta moment avses o för arbetstagare med lön per månad: 40

- oförändrad månadslön inklusive eventuell premie o för arbetstagare med lön per timme: - den aktuella timlön (d v s timlön inklusive eventuella individuella tillägg) som gäller för arbetstagaren eller - arbetstagarens medeltimförtjänst på tidlön och ackord under senast kända kvartal. Mom 2 Tjänstledighet Mom 2:1 Beviljande av tjänstledighet Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) kan beviljas, om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget. När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet skall man för arbetstagaren ange vilken tidsperiod tjänstledigheten omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- eller helgdag, som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren. För arbetstagare som har veckovilan förlagd till någon annan dag än sön- eller helgdag skall motsvarande tillämpas. Mom 2:2 Beräkning av tjänstledighetsavdrag När en arbetstagare är frånvarande på grund av tjänstledighet, görs avdrag enligt följande: Om arbetstagaren är tjänstledig - under en period av högst 5 (6)* arbetsdagar, skall för varje arbetsdag då arbetstagaren är tjänstledig avdrag göras med 41

1 1 21 25 av månadslönen - under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar, skall för varje tjänstledighetsdag (även vardag som är arbetsfri för den enskilde arbetstagaren samt sön- och helgdagar) avdrag göras med dagslönen. Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12 365 * Tal inom parentes används vid sexdagarsvecka Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermånader, skall arbetstagarens hela månadslön dras av för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som arbetsgivaren använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet "kalendermånad" mot "avräkningsperiod". Mom 3 Månadslön, veckolön och dagslön Med månadslön avses i denna paragraf fast kontant månadslön inklusive eventuell premie och eventuella fasta lönetillägg per månad (t ex fasta skift- och övertidstillägg). Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang - fasta lönetillägg per månad (t ex fasta övertidstillägg) - sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med arbetstagarens personliga arbetsinsats 42