FINSK SPETS. (Rasnamn i hemlandet: Suomenpystykorva)

Relevanta dokument
Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WELSH CORGI PEMBROKE

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH SPRINGER SPANIEL

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

KARELSK BJÖRNHUND. (Rasnamn i hemlandet: Karjalankarhukoira)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

PETIT BLEU DE GASCOGNE

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI PEMBROKE

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

WELSH CORGI CARDIGAN

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

GORDONSETTER. Grupp 7

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

KING CHARLES SPANIEL

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

IRLÄNDSK VATTENSPANIEL

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

RHODESIAN RIDGEBACK. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

Grupp 3 TERRIER BRASILEIRO Nordisk Kennel Union

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 49 FCI-standard på engelska publicerad 2016-06-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2016-04-04 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-06-22 FINSK SPETS (Rasnamn i hemlandet: Suomenpystykorva) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för FINSK SPETS Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Finland En jakthund avsedd för jakt främst på skogsfågel, även till en viss del på mindre rovdjur, sjöfågel och älg. En hund med intensiv jaktlust. Den söker upp viltet mycket självständigt men dock samarbetsvilligt och markerar vilt med skall. Grupp 5, sektion 2, Med arbetsprov Det är känt att redan för hundratals år sedan användes hundar som i typ liknar finsk spets för jakt på allt slags vilt i hela landet. Den ursprungliga målsättningen var att avla fram en jakthund som med skall väl skulle markera fågel som satt i träd, men hunden skulle också vara vacker. När rasens stamboksregister påbörjades på 1890-talet förekom hundar av den eftersträvade typen och arbetssättet främst i landets östra och norra delar. Den första rasstandarden fastställdes år 1892. Redan samma år anordnades rasens första specialutställning och år 1897 det första jaktprovet för trädskällare på skogsfågel. Numera är rasen mycket allmän i både Finland och Sverige. Den är avlad från en ren naturstam och är en viktig del av den finska kulturen. Finsk spets utsågs till Finlands nationalras år 1979. År 2006 slöts en överenskommelse mellan den Finska kennelklubben och den Ryska kynologiska federationen att samla den karel-finska laikan och den finska spetsen som en ras, med standarden för finsk spets. Finsk spets skall vara under medelstorlek, nästan kvadratiskt byggd, torr, fast och ha god resning. Kroppslängden skall vara samma som mankhöjden. Bröstkorgens djup skall vara något mindre än hälften av mankhöjden. Förhållandet mellan nosparti och skalle skall vara ca 3:4. Skallen är något bredare än dess längd, skallbredden mäter detsamma som djupet. Rasen skall vara livlig, energisk, modig och beslutsam. Den kan vara något reserverad mot främlingar, men får aldrig vara aggressiv.

Huvud Skallparti Skalle Stop Skallpartiet skall ovanifrån sett vara äggformat och jämnt breddas mot öronen. Skallen skall vara bredast mellan öronen. Hjässan skall, från sidan och framifrån sett, vara något välvd. Skallens och nospartiets överlinjer skall vara nästan parallella. Pannfåran skall vara mycket grund. Ögonbrynsbågarna och nackknölen skall vara aningen markerade. Stopet skall inte vara mycket markerat. Vinkeln mellan nosrygg och hjässlinje skall vara tydlig. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nostryffeln skall vara tämligen liten och becksvart. Nospartiet skall vara smalt, torrt och såväl ovanifrån som från sidan sett jämnt avsmalnande. Nosryggen skall vara rak. Underkäken skall vara tydligt markerad. Läpparna skall vara åtliggande, tämligen tunna och väl slutna med bra pigment. Käkarna skall vara kraftiga. Tänderna skall vara väl utvecklade och symmetriskt ansatta. Normalt tandschema. Väl slutet saxbett. Okbågarna skall vara aningen markerade. Ögonen skall vara medelstora, mandelformade, något snedställda och helst mörka till färgen. Uttrycket skall vara livligt och uppmärksamt. Öronen skall vara relativt högt ansatta, alltid upprättstående, tämligen små, spetsiga, behårade med fint pälshår och mycket rörliga. Halsen skall vara muskulös utan löst halsskinn. På grund av den täta pälsen verkar halsen relativt kort hos hanhundar och medellång hos tikar. Kropp Manke Rygg Ländparti Kors Manken skall vara tydligt markerad, i synnerhet hos hanhundar. Ryggen skall vara tämligen kort, plan och muskulös. Ländpartiet skall vara kort och muskulöst. Korset skall vara medellångt, väl utvecklat och svagt sluttande.

Bröstkorg Svans Underlinje och buk Bröstkorgen skall vara lång och nå nästan till armbågen, inte påtagligt bred. Revbenen skall vara något välvda. Förbröstet skall vara normalt utvecklat och inte särskilt uttalat. Buklinjen skall vara något uppdragen. Svansen skall krökas framåt från ansättningen och tätt efter ryggen varefter den skall hänga ned och svagt böjas bakåt mot bakstället och trycka mot låret. Svansspetsen skall nå ned till lårets mitt. Utdragen skall svansen nå ungefär till hasleden. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Frambenen skall framifrån sett vara raka och parallella. Benstommen skall vara medelkraftig. Överarmen skall vara något kortare än skulderbladet och underarmen. Skulderbladen skall vara fasta, mycket rörliga och inte mycket tillbakalagda. Överarmen skall vara något kortare än skulderbladet. Den skall vara något sluttande och stark. Armbågarna skall vara rakt bakåtriktade och befinna sig framför en lodrät linje som är dragen genom skulderbladets högsta punkt. Frambenen skall vara medelkraftiga och lodräta. Mellanhanden skall vara medellång, endast svagt sluttande och elastisk. Framtassarna skall vara rundade, likt katt-tassar med väl slutna och väl välvda tår. Trampdynorna skall vara spänstiga, alltid svarta till färgen och på sidorna täckta av tätt hår. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Has/hasled Bakstället skall vara kraftigt och för rasen normalt vinklat. Bakifrån sett skall benen vara raka och parallella. Benstommen skall vara medelkraftig. Låret skall vara något längre än underbenet. Låren skall vara medellånga och tämligen breda med välutvecklad muskulatur. Knälederna skall vara framåtriktade och måttligt vinklade. Underbenen skall vara muskulösa. Hasorna skall vara relativt lågt ansatta och måttligt vinklade.

Mellanfot Baktassar Rörelser Hud Mellanfoten skall vara relativt kort, kraftig och lodrät. Baktassarna skall vara något längre än framtassarna De skall vara rundade, likt katt-tassar med väl slutna och väl välvda tår. Trampdynorna skall vara spänstiga, alltid svarta till färgen och på sidorna täckta av tätt hår. Rörelserna skall vara lätta, kraftbesparande och täcka mycket mark. Rasen växlar lätt från trav till galopp, vilket är den mest naturliga gångarten. Benen skall röra sig parallellt. Hunden skall ha explosivt snabb galopp då den rusar efter vilt. Huden skall överallt vara åtliggande och utan rynkor. Päls Pälsstruktur Färg På bålen skall pälsen vara tämligen lång, till hälften rest eller helt strittande, på nacken och ryggen styvare utstående. På huvudet och benen, med undantag av benens bakre del, skall pälsen vara kort och åtliggande. Det styva håret på skuldrornas skall i synnerhet hos hanhundar vara betydligt längre och grövre. På lårens baksida och på svansen skall håret vara långt och tätt. Underullen skall vara kort, mjuk, tät och ljusare i färgen. På ryggen skall färgen vara klart röd- eller gyllenröd, helst en lysande klar färg. En ljusare färgnyans skall finnas på insidan av öronen, kinderna, strupen och bröstet, magen och insidan av benen, lårens baksidor samt svansen. En liten vit fläck på bröstet och litet vitt på tassarna är tillåtet. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar Tikar 44 50 cm, idealhöjd 47 cm 39 45 cm, idealhöjd 42 cm Fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Saknade tänder (en eller två saknade tänder, undantaget PM1 och M3).

Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Öron som inte är upprätta. Nostryffel som inte är svart. Ögon som är skarpt gula eller blå. Över- eller underbett. Svansknyck, kotdefekt. Stora vita markeringar på bröstet och/eller vit socka. Färger som väsentligt avviker från grundfärgen. Vågig eller lockig päls. Mankhöjd annan än den i standarden angivna. Flera saknade tänder (tre eller fler saknade tänder, undantaget PM1 och M3). Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se