Sektorn för utbildning och kultur Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter, en god barnomsorg, ett rikt kulturliv och bra fritidsaktiviteter för unga. Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för verksamheterna förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning, kultur och utveckling, fritid och folkhälsa (U.F.F). Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksamheterna har utifrån dessa mål tagit fram verksamhetsmål som fastställts av kommunstyrelsen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner, kursplaner och förordningar. 39
Resultatbudget/plan 2017 2019 Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 2018 2019 Taxor och avgifter 38 213 38 511 38 861 38 711 38 701 Hyror och arrenden 2 916 3 045 2 960 2 960 2 960 Bidrag 58 180 50 446 55 956 55 956 55 956 Fsg av verksamhet och entreprenad 111 708 104 695 109 554 110 466 111 547 Övriga intäkter 2 705 1 030 1 030 1 030 1 030 Summa intäkter 213 722 197 727 208 361 209 123 210 194 Lönekostnader m.m. 701 948 748 124 776 470 788 251 798 548 Köp av huvudverksamhet 186 853 187 828 181 908 180 570 184 186 Lokalhyror och markhyror 115 702 107 581 116 033 121 216 123 701 Avskrivning och internränta 13 468 14 720 15 172 15 322 15 722 Övriga kostnader 212 617 199 273 208 805 206 622 209 741 Summa kostnader 1 230 588 1 257 526 1 298 388 1 311 981 1 331 898 Nettokostnader 1 016 866 1 059 799 1 090 027 1 102 858 1 121 704 Under planperioden ökar budgeten med cirka 62 mkr och det som framförallt påverkar sektorns kostnader är befolkningsförändringar. Antalet barn i grundskoleålder ökar kraftigt under planperioden. Mellan åren 2016 och 2019 ökar antalet med 475 elever. Ökningen av antalet gymnasieungdomar tar fart först 2019 medan ökningstakten för barn i förskoleålder är måttlig. Budgeten innehåller både satsningar och besparingar. För att stödja utvecklingen avsätts 4 mkr för 2017 utöver anslaget till grundskolan för fritidshemmens verksamhet, där särskilt fokus ska läggas på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. I plan för 2018 avsätts ytterligare 4 mkr och för 2019 ytterligare 2 mkr. Förstärkningen av skolledningen ska redovisas för kommunstyrelsen innan det aktiveras. Det ökade antalet nyanlända elever gör att kostnaderna för att möjliggöra en god inkludering ökar. En del av dessa behov kan tillgodoses genom ökade statsbidrag för asylsökande. När fler får uppehållstillstånd upphör den möjligheten, men behoven till stöd i form av modersmål, studiehandledning, SFI och andra insatser som exempelvis kompetensutveckling för befintlig personal kvarstår. I budgeten ligger därför en satsning om 4,5 mkr för detta ändamål. Budgeten innehåller också en satsning om 3 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga grundskolor. Den besparing på 0,5 procent av personalkostnaderna som lagts in i tidigare års budgetarbete, för alla verksamheter utom grundskola och gymnasium, kvarstår. Vuxenutbildningen har sett över sin organisation och effektiviserar i samband med pensionsavgångar, framförallt inom gymnasial vuxenutbildning. 40
Fördelning av bruttokostnader för 2017 Vuxenutbildning 3% Gymnasium 18% Kultur 4% Ledning 1% Förskola 26% Utveckling, fritid och folkhälsa 2% Grundskola 46% Investeringsbudget/plan 2017 2021 Belopp, tkr Bokslut 2015 Budget 2016 Budget 2017 2018 2019 2020 2021 Inkomst 0 0 0 0 0 0 0 Utgift 19 008 16 228 16 510 13 760 15 512 16 228 11 550 Netto 19 008 16 228 16 510 13 760 15 512 16 228 11 550 Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden uppgår till 74 mkr. Huvuddelen av investeringarna består av utbyte av inventarier men det finns några större projekt inom planperioden och det är framförallt inventarier till de två nya skolorna som planeras i Landvetter och Hindås. 41
Ledning Ledning Beskrivning I sektorsledningen ingår förutom sektorschefen alla verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorschefens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt genomför utredningar och uppdrag till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-utveckling, information samt gemensam kompetensförsörjning. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. ering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och lokalresursplanering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av administration, skolplaceringar, avgiftshantering samt rapportering och sammanställning av statistik. ering och tillsyn har även kommunens uppdrag att följa upp barn och elever i fristående verksamhet eller i andra kommuners förskola eller skola. Enheten ansvarar för prövning av rätt till skolskjuts och utövar tillsyn över de fristående förskolor som finns i kommunen. Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Ledning Intäkt 1 0 0 0 0 Kostnad 7 155 11 222 10 845 10 814 10 814 Netto 7 154 11 222 10 845 10 814 10 814 Jämfört med 2016 minskar anslaget till ledning och det är främst till följd av en effektivisering om 300 tkr vilket motsvarar en halvtidstjänst. Även anslaget för sektorsövergripande utredningar minskar något. 42
Förskola Förskola Uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Den ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och Landvetter finns familjecentralerna Eken och Knuten där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Under hösten 2016 startas familjecentralen Hinden i Hindås och i samband med detta flyttar Hindås öppna förskola in. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Invånare i kommunen, 1 5 år 2 829 2 743 2 748 2 760 2 784 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 175 2 128 2 176 2 189 2 207 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 124 125 125 125 125 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 140 116 135 135 135 Bruttokostnad i tkr per inskrivet barn 115 124 122 122 122 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 314 348 275 275 280 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 30 25 7 0 0 Övriga informationsmått Antal barn/vuxen i kommunal förskola (SCB okt) 5,1 5,1 5,1 5,1 5,1 Antal barn/vuxen i pedagogisk omsorg (SCB okt) 3,7 3,7 4,2 4,2 4,2 Antal barn/grupp i förskolan (SCB okt) 17,7 17,5 17,5 17,5 17,5 43
Förskola Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Förskola Intäkt 44 656 40 950 44 950 44 950 44 950 Kostnad 334 251 331 949 340 195 341 834 345 695 Netto 289 595 290 999 295 245 296 884 300 745 Verksamhetens volym beräknas utifrån befolkningsprognosen för barn i åldrarna ett till fem år samt i vilken utsträckning vårdnadshavare efterfrågar platser. Den senaste befolkningsprognosen visar en lägre ökningstakt av antalet barn i kommunen, jämfört med föregående plan, och barnantalet ligger under 2015 års nivå under hela perioden. Därmed har prognosen för åren 2016-2020 skrivits ned fyra år i rad, vilket verksamheten arbetar för att anpassa sig efter. Minskningen märks framförallt i Landvetter, där ett antal avdelningar ges möjlighet att breda ut sig i befintliga förskolelokaler, med lägre barntäthet och minskade grupper som resultat. I samband med att Västergärdets förskola öppnar under 2017 kommer äldre förskolor i Landvetter att kunna lämnas. I Hindås öppnar familjecentralen Hinden, dit öppna förskolan i de östra delarna flyttar. Lokalhyran bekostas av verksamheten genom en justering av budgeten för köpta platser. Samtidigt öppnas en förskoleavdelning i Rävlanda, vilken finansieras av statsbidrag för asylsökande barn. Inför 2016 erhöll verksamheten ett tillskott om 2 mkr per år för att minska barngruppernas storlek. Detta, tillsammans med ett beviljat statsbidrag om cirka 2,5 mkr för 2016, finansierar en minskning av grupperna genom att vissa avdelningar som annars skulle ha stängts kan hållas öppna. Som exempel kan nämnas Salmereds förskola med två nybyggda avdelningar. Utöver detta görs även personalförstärkningar i andra delar av kommunen, vilket möjliggör en uppdelning av barn i mindre grupper under dagen. Från år 2017 och framåt finns dock samtidigt en besparing om drygt 1,0 mkr per år. Finansiering för detta kommer att hämtas från personalbudgeten. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Pedagogisk omsorg 5% Öppen förskola 1% Köpta platser 12% Förskola 82% 44
Förskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Vårdnadshavares upplevelse av bemötande*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av trivsel och trygghet*, fsk, ped omsorg, %. Vårdnadshavares upplevelse av delaktighet och inflytande*, fsk, ped omsorg, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Andel barn på förskola där synpunkter från barnen inhämtas systematiskt och årligen**, %. Andel barn på förskola där barnen deltar vid planering av förskolans aktiviteter**, %. Vårdnadshavares upplevelse av den fysiska miljön*, fsk, ped omsorg, %. Andel årsarbetare i förskola med pedagogisk högskoleexamen, %. Vårdnadshavares upplevelse av kunskap och lärande*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i relationskompetens. 96 100 96 99 85 93 99 99 99 99 99 99 99 99 95 95 95 95 43 50 50 50 50 83 80 85 85 85 81 80 80 80 80 89 99 93 93 93 93 43 50 50 50 50 89 96 96 96 96 96 8 8 8 8 8 45
Förskola Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Vårdnadshavares upplevelse av att barnet får stöd att utvecklas språkligt*, fsk, ped omsorg, %. Antal enheter som får utbildning i interkulturellt förhållningssätt. 89 99 95 90 90 90 9 8 8 8 8 De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel barn på förskola där dialog med föräldrarna om förskolans mål, uppdrag och resultat genomförs varje termin**, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 95 88 95 95 95 87 86 88 88 89 *Brukarenkät (riktad mot vårdnadshavare), avser kommunal regi **Självskattningsmått från SKL (riktad mot enhetschefer), avser kommunal och fristående regi (Kolada) Under 2016 kommer både ny brukarenkät (från GR) och nya självskattningsmått från SKL, så kallade Koladamått, att tas i bruk, varför ovanstående indikatorer blir något osäkra. En bra samverkan och ett bra bemötande är en förutsättning för att vårdnadshavare ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Enheternas dokumentation i den digitala lärplattformen Pluttra har lett till att vårdnadshavarna har fått en större inblick i den pedagogiska verksamheten. Enheterna behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet. Tanken är att plattformen ska kunna användas för att lämna synpunkter som rör den egna enheten och det egna barnet. Ambitionen är att allt fler vårdnadshavare ska ta aktiv del av verksamhetens innehåll och information. Verksamheten kommer också att genomföra en ny brukarenkät för att synpunkter från vårdnadshavare ska ge ett bättre underlag för kvalitetsutveckling. Förskolecheferna fortsätter att sträva efter att utöka andelen personal med adekvat kompetens för uppdraget i förskola. Verksamheten kommer under perioden att fortsätta arbeta för att Härryda kommun ska vara en attraktiv kommun att arbeta i. Stödet till tillsvidareanställda barnskötare som vill läsa till förskollärare kommer att fortsätta under perioden. Verksamheten kommer att arbeta för att den pedagogiska planeringen ännu mer ska formas utifrån barnens tankar och intressen. Många enheter väljer att i allt högre grad organisera i åldersindelade avdelningar för att på ett bättre sätt kunna stimulera barnens utveckling och lärande. Detta kommer att medföra att verksamheten i högre grad motsvarar kraven i de nya styrdokumenten. Förskollärarna arbetar för att dokumentationen av den pedagogiska verksamheten ska bli ett redskap, både för analys av verksamhetens kvalitet och av barnens lärande och utveckling. Det finns dock fortfarande mycket kvar att lära beträffande pedagogisk dokumentation. Under 2016 har en satsning gjorts på en verksamhetsutvecklartjänst på halvtid för att ytterligare förstärka arbetet med kompetensutveckling för pedagoger inom området. Satsningen kommer att fortsätta med denna inriktning ytterligare minst ett läsår. Förskolan och grundskolan har i uppdrag att samarbeta för att stödja barnens lärande i ett långsiktigt perspektiv. Utifrån centrala riktlinjer har lokala handlingsplaner för övergången till förskoleklass och fritidshem utarbetats av förskolechefer och rektorer i respektive pedagogiskt område. Det är ett långsiktigt arbete att ta tillvara och bygga vidare på de kunskaper och färdigheter som barnen har med sig från förskola och familjedaghem. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt barn som är i behov av särskilt stöd. 46
Förskola Förskolechefer och förskoleteamet kommer att genomföra orienteringssamtal. Samtalen syftar till att säkerställa goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. Utbildningen i relationspedagogik kommer att bidra till ökad kompetens för barn i behov av särskilt stöd. Likvärdigheten i kvaliteten på arbetet med kulturell mångfald samt möjligheten för barn med annat modersmål än svenska att utveckla sitt hemspråk behöver utvecklas. Verksamheten har en pågående plan för att utbilda personalen i förståelsen för interkulturella språkmiljöer samt för att arbeta med olika IKT-verktyg för att säkerställa språkförståelse och språkträning för barn med annat modersmål. En tjänst med inriktning modersmål finns budgeterat. Välkomsten, introduktionsenheten för nyanlända barn, kommer att samverka med förskoleteamet för att tillhandahålla en god introduktion på de aktuella förskolorna för de nyanlända barnen och deras vårdnadshavare. I Rävlanda erbjuds alla barn allmän förskola i ordinarie verksamhet från och med hösten 2016. Arbetet med analys av kvaliteten på enhetsnivå behöver fortsätta att utvecklas. Resultatet av brukarenkäten visar att vårdnadshavarna är fortsatt mycket nöjda med kvaliteten och samverkan med verksamheten. Kvalitetsarbetet i förskolan förväntas leda till att den pedagogiska verksamheten i högre grad motsvarar kraven i styrdokumenten, och på sikt bidrar till att barnen får en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Kommunal förskola och grundskola arbetar vidare med helhetsidén Rötter och Vingar. Under 2016 kommer Telluseum, ett science center med fokus på natur, teknik och matematik att öppna. Dit är såväl pedagoger som barn och elever välkomna, i syfte att öka måluppfyllelsen. 47
Grundskola Grundskola Uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplan (Lgr 11). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 16 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje. De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Invånare i kommunen, 6 15 år 5 367 5 637 5 758 5 895 6 011 Varav 6 år 591 667 581 607 615 Varav 7 11 år, tidigaredel 2 905 2 989 3 094 3 125 3 129 Varav 12 15 år, senaredel 1 871 1 981 2 083 2 163 2 267 Nettokostnad i tkr/inv (6 15 år) 93 92 93 93 93 Fritidshem Antal barn i fritidshem, kommunal regi 2 036 2 106 2 148 2 126 2 124 Varav sålda platser 28 29 32 32 31 Köpta platser 217 224 218 214 211 Inskrivna barn per årsarbetare i fritidshem* 21 22 21 21 21 Förskoleklass Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 563 572 581 547 564 Varav sålda platser 11 7 8 8 8 Köpta platser 58 60 55 55 55 48
Grundskola Informationsmått Grundskola Utfall 2015 Antal barn i kommunal regi 4 074 4 255 4 442 4 634 4 754 Varav sålda platser 78 73 72 72 72 Köpta platser 684 677 637 624 612 Elever per lärare (årsarbetare)* 13,5 12,5 12,5 12,5 12,5 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 34 35 34 38 40 Antal elever med fritids/lss 19 27 29 31 33 Antal individintegrerade elever 6 4 10 9 9 *Både kommunal och fristående verksamhet 2016 2017 2018 2019 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Grundskola Den största förändringen i grundskoleverksamhetens budget beror på den stora elevökningen som prognostiseras de närmaste åren. Budgettillskottet beräknas räcka för att behålla befintlig personaltäthet inom undervisning, fritidshem och elevhälsa. Däremot finns det behov av förstärkning av skolledningen. I budgeten finns medel för att inrätta fem nya enhetschefstjänster som ska avlasta delar av rektorernas uppdrag i syfte att öka rektors möjlighet att vara pedagogisk ledare. Förvaltningen har fått i uppdrag att tillsammans med rektorerna ta fram hur anslaget ska användas på bästa sätt och redovisa detta för kommunstyrelsen innan det aktiveras. För att stödja utvecklingen av fritidshemmens verksamhet har 4 mkr avsatts för 2017 med särskilt fokus på personaltäthet och personalens kompetensutveckling. Därutöver har en särskild satsning budgeterats om 3 mkr för att öka möjligheterna till likvärdiga resultat i kommunens samtliga skolor. Till följd av att antalet nyanlända elever till kommunen ökar har kostnaderna för modersmål och studiehandelning ökat. Anslaget för modersmål och studiehandledning har därför förstärkts under planperioden. Inför höstterminen 2017 planeras en ny skola i Landvetter, Backaskolan, och inför höstterminen 2019 planeras en ny skola i Hindås, där även ledning för skolan ingår. I budgeten ingår också utbyte av lärardatorer under 2017. Antalet elever inom särskolan med fritids/lss och individintegrerade elever beräknas öka något i slutet av planperioden. Fördelning av bruttokostnader för 2017 Intäkt 43 897 44 076 44 986 44 736 44 646 Kostnad 545 251 565 915 595 224 605 349 614 546 Netto 501 354 521 839 550 238 560 613 569 900 Köpta platser 11% Övriga kostnader 13% Grundsärskola 3% Löner undervisning 35% Lokaler 13% Övriga löner 11% Löner skolbarnomsorg 14% 49
Grundskola Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, %. 92 95 94 95 95 Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Andel elever med betyg i alla ämnen i åk 9, %. Genomsnittligt meritvärde för pojkar respektive flickor i åk 9 (16 betyg). Andel årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen. Vårdnadshavarna upplever att fritidshemmet och skolan kompletterar varandra så att barnet utvecklar sina förmågor. Jag upplever att jag lär mig om hållbar utveckling i skolan fråga i brukarenkäten för elever i åk 5 och 8, %. 87 90 90 90 90 222 231 220 238 220 240 220 240 220 240 50 58 52 54 56 80 83 84 85 85 89 76 95 82 95 80 95 80 95 80 Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Andel elever som deltagit i Skapande skola, %. Andel elever som deltagit i kulturprogram arrangerade av kulturverksamhetens konst- och programenhet, %. Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov och som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik och svenska, %. Andel elever i åk 6 som deltagit i alla delprov och som fått lägst betyget E för ämnesprovet i matematik, svenska och engelska, %. Andel barn och elever som väljer kommunal för- och grundskola, %. 56 51 55 55 55 67 70 72 72 72 74 80 94 95 96 76 80 93 96 96 78 82 95 97 98 78 82 95 97 98 78 82 95 97 98 87 86 88 88 89 50
Grundskola Hösten 2016 öppnar Telluseum, ett science center som ska ge alla grundskolor möjlighet att aktivt arbeta med naturvetenskap, matematik och programmering i en inspirerande miljö ledd av pedagoger med specifika kunskaper. Telluseum vänder sig till både förskola och grundskola men med verksamhet på olika kunskapsnivåer. Under perioden 2017-19 kommer två verksamhetsutvecklare att arbeta mot enskilda lärare, arbetslag och enheter för att öka kompetensen att möta elevernas behov. För att öka rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare och driva utvecklingsarbetet på skolorna planeras från och med 2017, att införa ytterligare skolledartjänster med ansvar för frågor som arbetsmiljö, lokaler, mat och städ samt arbetsgivaransvar för viss personal. Detta ansvar kommer att omfatta några skolenheter per person. Utvecklingen av undervisningen genom variation och anpassningar efter elevens behov är den viktigaste och mest centrala formen av stöd inom grundskolan. När detta sker utifrån varje elevs förutsättningar och behov bör kommunens totala måluppfyllelse öka ytterligare. Grundskolan står inför nya utmaningar när antalet nyanlända elever ökar och deras skolbakgrund varierar, vilket gör mottagandet och anpassningarna än viktigare. Alla skolor ska på sikt kunna ta emot nyanlända elever med den kompetens och medvetenhet som krävs för att dessa elever ska nå den måluppfyllelse de har förutsättningar för. För att öka likvärdigheten i hur IKT används på skolorna har en handlingsplan tagits fram. Fritidsverksamheten ska planeras och genomföras utifrån individens och gruppens behov samt i samverkan med förskoleklassen, skolan och hemmet men hela tiden med fritidshemmets pedagogik som grund. Kunskapen om och förståelsen av fritidshemmets uppdrag är grunden för en hög kvalitet i verksamheten. Ett arbete med att höja kompetensen inom fritidshemmets personalgrupp har därför påbörjats, bland annat genom kompetensutveckling av personal och nyanställningar. Gemensam kompetensutveckling kommer också att ske i kommunens regi. Flertalet grundskolor har någon sorts certifiering för hållbar utveckling, och söker efter nya utmaningar för att åstadkomma ett fördjupat lärande. Hållbar utveckling handlar bland annat om att arbeta med det entreprenöriella lärandet, det vill säga utveckla och stimulera generella kompetenser som behövs i ett hållbart samhälle. Sammantaget erbjuds alla grundskolans elever någon form av kulturupplevelse varje år, antingen inom ramen för Skapande skola eller som ordinarie verksamhet i samverkan med Kulturskolan Några skolor har ett samarbete med kommunens kulturskola och köper in särskilda kompetenser för att berika den ordinarie undervisningen. Andra skolor har samarbete med Hulebäcksgymnasiets estetiska program för att stimulera estetiska lärprocesser i undervisningen. En utmaning är att synliggöra vilka kulturella alternativ och samarbetsmöjligheter som finns för skolorna inom kommunens verksamheter. Verksamheten utvecklas hela tiden genom hög elevdelaktighet i processen att ta fram aktuella och intressanta kulturområden. Verksamhetens och enheternas systematiska kvalitetsarbete sker under hela året och följer den process som kommunen har för politiska inriktningsmål, budget och uppföljning. Enheterna sätter också egna utvecklingsmål för utveckling och lärande utifrån resultat och utvärdering av det föregående årets arbete. Enheternas kvalitetsarbete är också utgångspunkten för de verksamhetsbesök som verksamhetschefen genomför med rektor och pedagoger på alla enheter. En utveckling av analysen av resultaten på enhetsnivå är en del i planen för ökad måluppfyllelse. 51
Utveckling, fritid och folkhälsa Utveckling, fritid och folkhälsa Uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten (USE), Fritid ungdom och Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten beskriver sitt arbete i avsnittet folkhälsa under sektorsövergripande inriktningsmål. Det som förenar U.F.F. är att enheterna arbetar förebyggande och främjande och med kvalitets-, demokrati- och inflytandefrågor. Målgruppen är barn och unga och för folkhälsan alla medborgare i kommunen. U.F.F. utgör ett stöd främst för verksamheterna förskola och grundskola i frågor som rör det systematiska kvalitetsarbetet, elevhälsa, elevvård och ungdomsfrågor. U.F.F. är även ett stöd åt andra verksamheter i utvecklingsfrågor som rör pedagogik, metodutveckling och verksamhetsutveckling. Verksamhetsutvecklarna inom USE ska tillsammans med förstelärare stärka likvärdighet och kvalitet genom processhandledning och kompetensutveckling. Från och med hösten 2016 kommer dessa uppdrag även att vara knutna till arbetet på Telluseum, kommunens nya science center. U.F.F. ansvarar för att ÅterC och Telluseum blir ett naturvetenskapligt centrum och en pedagogisk tillgång för barn, elever och pedagoger. Verksamheten driver också frågor kring internationalisering och EU. U.F.F. kommer under hösten 2016 att utökas med ytterligare en enhetschef med ansvar för nyanlända, modersmål och studiehandledning. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Antal ungdomar 7 20 år, Härryda kommun 6 970 7 142 7 259 7 417 7 616 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 12 12 12 12 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Utveckling, fritid och folkhälsa Intäkt 1 223 565 565 565 565 Kostnad 22 271 30 737 31 895 31 895 31 895 Netto 21 048 30 172 31 330 31 330 31 330 Anslaget till verksamheten ökar med nästan en miljon jämfört med 2016. Merparten förklaras av hyreskostnader för nystartade Telluseum som är ett naturvetenskapligt centrum för barn, elever och pedagoger i syfte att öka måluppfyllelsen i de naturvetenskapliga ämnena. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Folkhälsa 14% Fritid ungdom 33% Utvecklings- och stödenhet 53% 52
Utveckling, fritid och folkhälsa Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Antal öppettillfällen per år av mötesplatser som arrangeras av Fritid ungdom. Antal besökare på mötesplatser och öppna skolor inom ramen för Fritid ungdoms verksamhet. 633 650 650 650 650 13 477 12 950 13 525 13 550 13 600 Genom ett varierat utbud av aktiviteter ges möjlighet till trygga, drogfria mötesplatser. De olika mötesplatserna för ungdomar, exempelvis Öppna skolor, har ett relativt stort besökarantal. Antalet öppettillfällen erbjuds utifrån befintliga resurser i dialog med medarbetare, ungdomar och andra aktörer. I takt med att befolkningen ökar beräknas antalet besök också öka på befintliga mötesplatser. En utökning av verksamheten är inte planerad, dock kan exempelvis ungdomsinitiativ, den nya lokalen (Studio 11) och utökad lovverksamhet komma att resultera i fler aktiviteter och mötessammanhang. 53
Gymnasium Gymnasium Uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 (Gy 11) samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Informationsmått Utfall 2015 Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 732 1 700 1 700 1 700 1 700 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 2016 2017 2018 2019 1 376 1 356 1 357 1 367 1 408 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Gymnasium Intäkt 101 083 94 441 98 365 99 377 100 538 Kostnad 237 047 236 564 237 113 238 671 245 530 Netto 135 964 142 123 138 748 139 294 144 992 Antalet ungdomar i gymnasieålder har stor påverkan på verksamhetens budgetutveckling. Befolkningsprognosen visar att elevantalet vänder upp igen 2017 efter ett antal år av minskande elevkullar. Däremot minskar elevunderlaget för gymnasiesärskoleverksamheten under hela planperioden. Till följd av KAA (kommunalt aktivitetsansvar), APL (arbetsplatsförlagt lärande) och ökat antal nyanlända, med behov av studiehandledning och modersmålsundervisning, ökar verksamhetens budget för bland annat undervisning successivt. Vart tredje år budgeterar verksamheten med att byta ut personaldatorer och nästa byte är planerat till 2019. Prisökning, kostnader för licenser och interna IT-kostnader ökar och hänsyn till detta är taget i budgeten. 54
Gymnasium Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Måltid, skolskjuts 10% Gymnasiesär 6% Ledning och utveckling 6% Elevhälsa 3% Lokaler/IT 9% Köpta platser 28% Undervisning, läromedel 38% 55
Gymnasium Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Programutbud: Högskoleförb: 5 Yrkesförb: 4 Introduktionsp: 1 Gymnasiesär: 1 11 11 11 11 11 Antal inriktningar. 24 24 25 25 25 Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 77,8 80 82 83 85 86,1 90 87 89 90 Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Känner mig trygg på Hulebäck, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag får möjlighet till studiero i skolan, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) Jag trivs på Hulebäck, %. (Stämmer ganska bra/stämmer helt och hållet) 93,8 95 97 97 98 77,8 82 82 83 84 93,8 96 91 93 94 Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen, yrkesexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Andel elever med gymnasieexamen (slutbetyg) på Hulebäcksgymnasiet, %. 89 94 90 90 92 Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. Andel elever med examen inom 4 år inklusive IMprogrammen, %. 77,2 82 78 78 80 Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av ett stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: 56
Gymnasium fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen (IM) för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 24 inriktningar fördelade på alla gymnasieprogram. För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag, vilket innebär att lärare som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop, så långt det är möjligt. Varje program har ett elevhälsoteam (skolsköterska, specialpedagog, kurator och studie- och yrkesvägledare) som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare på skolan har ett särskilt övergripande ansvar för kartläggning och utbildning inom läs- och skrivproblematik, och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. Liknande upplägg finns inom matematik. Eleverna trivs mycket bra på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas många frågor som rör den fysiska arbetsmiljön. Gymnasiets satsning på breda och tidiga stödinsatser ger resultat. Gymnasiet kommer fortsätta med denna medvetna strategi och bygga vidare och utveckla arbetet genom fortbildning och kollegialt lärande. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att följa elevernas utbildning oavsett var de är folkbokförda. För de elever som bor i Härryda kommun och som studerar på Hulebäcksgymnasiet, arbetar skolan aktivt för att hitta former så att eleverna ska fullfölja sina studier. För de elever som bor i Härryda kommun, men som studerar på andra gymnasieskolor, finns det begränsade möjligheter att göra insatser för, men tendensen är att elever från Härryda kommun klarar sig allt bättre på gymnasiet, oavsett skola. Det kommunala aktivitetsstödet (KAA) gör att Härryda kommun anordnar bra aktiviteter för de ungdomar som är skrivna i kommunen och som eventuellt avbryter sina gymnasiestudier. 57
Vuxenutbildning Vuxenutbildning Uppdrag Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever/studerande så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera. Uppdraget är att möta kommuninvånarnas och andras behov av utbildning på olika nivåer. Verksamhetens målgrupp är heterogen och eleverna/de studerande är individer med mycket olika förutsättningar. Verksamheten ska alltid möta varje elev/studerande utifrån hens behov och förutsättningar. Skollagen (2010:800) reglerar de skolformer som finns för den kommunala vuxenutbildningen. Dessa är: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna, särvux Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Yrkeshögskolan regleras av Lag om Yrkeshögskolan (2009:128). Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar, yrkesvuxutbildningar med språkstöd samt lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Från och med 1 januari 2017 förstärks medborgarnas rättighet till vuxenutbildning i det så kallade kunskapslyftet. Detta medför en förstärkning i medborgarens rättighet att under hela sin yrkesverksamma tid ha möjlighet att skola om sig med hjälp av gymnasial vuxenutbildning (både teoretisk och praktisk). Informationsmått Utfall 2015 Antal studerande, individer 1 202 1 100 1 100 1 100 1 100 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 236 250 200 200 200 Antal deltagare SFI 122 150 200 200 175 Antal deltagare Gruv 78 80 80 90 90 Antal deltagare inom GR 40 40 40 40 40 Studerande i annan kommun 78 50 50 50 50 Antal deltagare inom YH 410 300 300 300 300 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 110 40 40 40 40 2016 2017 2018 2019 Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Vuxenutbildning Intäkt 16 940 13 180 14 980 14 980 14 980 Kostnad 36 073 34 148 35 280 35 280 35 280 Netto 19 133 20 968 20 300 20 300 20 300 Inför 2017 minskas verksamhetens budget och detta verkställs genom att inte återanställa fullt ut inom den gymnasiala vuxenutbildningen när undervisande lärare går i pension. Minskningen motsvarar drygt en tjänst under 2017. Detta medför en ökning av köpta kurser inom andra vuxenutbildningar och via verksamhetens upphandlade distansföretag. För verksamheten innebär det också en minskning i utbudet av gymnasiala kurser med åtta till tio stycken per år. 58
Vuxenutbildning Då verksamheten ser en kraftig ökning av nyanlända till SFI under hösten 2016 och hela 2017 får verksamheten en förstärkning om 0,2 mkr för studiehandledare på modersmål och förstärkning av lärarresurser. Fördelning av bruttokostnader för år 2017 Yrkeshögskola 39% Gymnasial undervisning 38% Särvux 3% Grundläggande vuxenutbildning 5% Svenska för invandrare 15% 59
Vuxenutbildning Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs, %. Andel kursdeltagare i sfi som slutfört kurs*, %. Antal deltagare på Särvux. 82 80 80 80 80 62 78 65 65 65 19 43 40 40 40 28 25 25 25 25 Fråga i brukarenkät. 3,3 3,2 3,2 3,2 3,2 Andel av studerande med arbete, 6 månader efter avslutad yrkesutbildning, %. Antal erbjudna YHutbildningar. Antal erbjudna uppdragsutbildninga r per år. 62** 70 65 65 65 7 7 7 7 7 6 6 5 5 5 *Antal kursdeltagare som fått ett betyg i en kurs på SFI. Ej jämförbart med nyckeltal i Kommunbladet (Skolverket) då de jämför flödet över 3 år. ** Siffrorna avser uppföljning 2015 då resultat mäts sex månader efter avslutad utbildning. I kommunen anordnas utbildning för vuxna studerande. Inom ramen för givna resurser ska utbildningsutbudet vara så brett och mångfacetterat som möjligt. Studievägledning, undervisningsformer och samverkan inom GR ska erbjuda utbildningsvägar utifrån den enskildes behov. För att kunna behålla ett brett kursutbud arbetar verksamheten med flexibla undervisningsformer som möjliggör ett individanpassat arbetssätt. Genomströmningen och andelen elever med ett godkänt betyg (A E) ligger stabilt de senaste åren och på en något högre nivå än riket gällande grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Riktade satsningar för att behålla eleverna i utbildning genomförs i samtliga skolformer. De studerandes uppfattning om studiernas betydelse för deras framtida verksamhet efter studier mäts genom årliga enkäter. En direkt utvärdering av hur utbildningen lyckas matcha arbetsmarknadens behov är elevernas möjlighet till arbete efter utbildningen. Detta mäts årligen genom effektstudier sex månader efter avslutad yrkesutbildning. Genom att erbjuda ett stort och flexibelt kursutbud arbetar verksamheten för att nå eleverna och dess behov och genom detta vara ett steg på vägen. Yrkeshögskolans ledningsgrupper och branschråd, kontakter med arbetslivet, prognoser och kontakter med Arbetsförmedlingen ger vägledning för verksamhetens utbud. Att ha kontakterna med GR-nätverk och att samarbeta med kommunens näringslivsenhet är viktigt för planeringen. Verksamhetens studie- och yrkesvägledare är länken till elevernas önskemål och behov. Uppsökande verksamhet genomförs på Arbetsförmedlingen och tillsammans med arbetsmarknadsenheten. Underlagen matchas sedan med verksamhetens kunskaper och prognoser för att träffa rätt för både enskild elev och behov på arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen avser att lämna in minst sex till åtta ansökningar till Yrkeshögskolan årligen. Dessa ansökningar avser start av utbildningar i september påföljande år. Besked om eventuell start 60
Vuxenutbildning av utbildning meddelas under januari månad. I planeringen förutsätts att två till fyra ansökningar beviljas. Yrkeshögskolan har ett brett samarbete med arbetslivet och näringslivet både när det gäller att driva YH-utbildningar och när det gäller att ta fram områden där det finns bristyrken. Förutsättningen för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska bevilja en ansökan är att skolan samverkar just med arbetslivet och näringslivet, och att man kan visa att det finns ett behov på arbetsmarknaden av de yrkeskategorier som ingår i sökta utbildningar. Verksamheten bedriver uppdragsutbildning inom skilda områden. För verksamhetsplanperioden planeras utbildningar inom IT, språk och eventuellt inom säkerhetsområdet. 61
Kultur Kultur Uppdrag Kulturverksamheten i Härryda består av tre enheter: Kulturskolan, Mölnlycke kulturhus samt Landvetters kulturhus inklusive Hindås och Rävlanda bibliotek. Verksamheten arbetar dessutom med den offentliga konsten och med olika kulturprojekt; handlägger ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorganisationer och kulturföreningar. Informationsmått Utfall 2015 2016 2017 2018 2019 Antal kursplatser i Kulturskolans terminskurser 1 605 1 650 1 650 1 680 1 680 Antal utlån biblioteken 436 805 400 000 440 000 440 000 440 000 Antal besök Kulturhuset* 470 000 500 000 500 000 500 000 500 000 * Från 2015 ingår Landvetter kulturhus i beräkningarna Ekonomi Belopp, tkr Bokslut Budget Budget 2015 2016 2017 2018 2019 Kultur Intäkt 5 922 4 520 4 520 4 520 4 520 Kostnad 48 540 46 996 47 841 48 143 48 143 Netto 42 618 42 476 43 321 43 623 43 623 Kulturskolans budgettillskott för 2017 användas i Landvetters kulturhus för att engagera fler barn och unga i kulturaktiviteter. Det nya kulturhuset besöks av många barn och ungdomar och det finns ett budgettillskott för att anställa att en kulturpedagog. Av budgetökningen avsätts 250 tkr för att ge ett riktat stöd till föreningen som driver Hindås station som ett föreningsdrivet kulturhus. Förvaltningen har fått i uppdrag att redovisa hur det ser ut idag och ge förslag på hur vi kan lösa så att det skapas förutsättningar för elever i Härryda att ta sig till exempel Göteborg och Borås som har ett rikt kulturutbud under skoltid. Fördelning av bruttokostnader för 2017 Övrigt 15% Lokaler, kapitaltjänst 28% Personal 57% 62
Kultur Kommunstyrelsens verksamhetsmål med plan för måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Indikator 2015 2016 2017 2018 2019 Alla har möjlighet att utöva och ta del av kulturverksamhet. Möjlighet ges att ta del av kommunens kulturarv. Alla elever som önskar har tillgång till en plats i en kulturskola av hög kvalitet. Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Antal aktiviteter, program och utställningar. Antal besökare på program och aktiviteter. Öppettimmar per vecka.* Andel aktiva låntagare**, %. Antal utvecklingsområden. Andel barn 7-15 år som deltar i kulturskolan, %.*** * Inom parentes inklusive meröppet Hindås bibliotek. **Aktiv låntagare är den som under året lånat. *** Nytt mått hämtat från Kolada, senaste mätningen avser 2014. 457 350 500 500 500 22 260 18 000 20 000 20 000 20 000 159 159 155 (232) 155 (232) 155 (232) 41 40 40 40 40 3 2 2 2 2 28 28 27 27 26 Antal barn i kö. 120 150 200 200 225 Kulturhusen kommer att fortsätta erbjuda ett varierat kulturutbud för kulturkonsumenter och kulturutövare. Samverkan med företag, föreningar och studieförbund breddar utbudet liksom stödet till det föreningsdrivna kulturhuset i Hindås. Alla elever från tre år och uppåt inom förskolan och grundskolan erbjuds årligen ett kulturprogram. Allt större fokus läggs på lovaktiviteter; ambitionen är att erbjuda meningsfulla och kreativa fritidssysselsättningar för barn och unga. Det kan vara dans och teater, pyssel för de yngre, sagostunder, ungdomsfestivaler eller kreativa verkstäder. Verksamheten initierar även nya projekt och samarbeten för att förnya och utveckla. Det kan vara samarbeten mellan konst- och musikelever och professionella utövare eller nya samarbeten med föreningar. Att lyfta fram aktuella ämnen och profiler på författarfrukostar, föredrag eller till samtal är också angeläget. Kulturhusens och bibliotekens uppgift kan definieras som plats för lärande, möten, skapande och upplevelser. Generösa öppettider och en god digital tillgänglighet ökar möjligheten att använda sig av bibliotekets utbud. Hindås bibliotek har från årsskiftet så kallat meröppet. Efter investering i bland annat nytt larm- och låssystem kan medborgare använda biblioteket utöver de bemannade öppettiderna, vilket gör det tillgängligt även kvällar och helger. Utlåningen av barnböcker väntas fortsätta vara mycket hög och stå för mer än hälften av utlånen. Ambitionen är att arbeta alltmer läsfrämjande och med läslust riktat mot barn och unga. Utvecklingen av de digitala tjänsterna väntas fortsätta och utlåningen av e-böcker öka. Biblioteken i kommunen har bland landets högsta bokutlåning fördelat per invånare och den väntas fortsätta ligga på hög nivå. Aktiv låntagare är definitionen för den som någon gång under året lånat på biblioteket. Det gör cirka 40 procent av medborgarna vilket är rimligt att anta kommer att fortsätta. Motsvarande tal för hela landet är runt 28 procent. 63
Kultur Kulturarvet är både materiellt och immateriellt såsom kulturmiljöer, traditioner, seder och bruk. Arbetet med att digitalt tillgängliggöra och presentera värdefulla kulturmiljöer på hemsidor och i marknadsföring kommer att fortsätta. Bibliotekens ökade digitalisering gör allt fler tjänster tillgängliga på nätet. Under 2017 väntas arbetet med en ny webbsida för Kultur Härryda vara klar med syftet att ge en helt annat upplevelsebaserad information och marknadsföring. Kulturskolans verksamhet kan delas in i fyra delar. Det är terminskurserna i instrumentalundervisning, sång, rytmik, dans, teater och bild; det är korta kurser och lovaktiviteter; det är obligatorisk rytmik och det är samarbeten med grundskolan. I dessa samarbeten och aktiviteter möter pedagogerna lika många barn som deltar i terminskurserna. Det svårt att göra prognos över antalet barn i kö, många faktorer samverkar: gruppstorlek, olika konstformers attraktivitet, hur länge man går kvar, utbud i kommundelarna med mera. I det nya kulturhuset i Landvetter är behovet stort av aktiviteter för barn och unga. Där kommer fler barn att hitta sin kulturform om utbudet ökar med fler korta kurser, eftermiddagsverksamhet, öppen ateljé och en satsning på aktiviteter på loven. Kulturskolan kommer även de närmaste åren bedriva kulturskola i Bollebygds kommun. 64