Västmanlands läns museum Kulturmiljöavdelningen rapport A 2004:A65 Säby kyrka En schaktning för åskledare och dagvattenledning Antikvarisk kontroll Säby kyrka Säby socken Västmanland Ulf Alström
Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning och metod... 1 Undersökningsresultat... 2 Tolkning och utvärdering... 3 Referenser...4 Kart- och arkivmaterial... 4 Otryckta källor... 4 Bilder...4 Litteratur... 4 Tekniska och administrativa uppgifter... 4 Kartfigur... 5 ISSN 1651-7334 ISBN 91-85395-26-9
Säby kyrka Inledning På grund av schaktningar för dagvattenledningar samt åskledare vid Säby kyrka har Västmanlands läns museum kulturmiljöavdelning, genom antikvarie Ulf Alström, utfört en antikvarisk kontroll. Uppdragsgivare var Hallstahammars kyrkliga samfällighet som också bekostade arbetet. Beslut om arbetet togs av Länsstyrelsen i Västmanland 2004-10-13 med dnr 431-10222-04. Målsättning och metod Syftet med den antikvariska kontrollen var att skydda eventuell fornlämning från skada. I det här fallet var det främst okända mursträckningar samt gravanläggningar som kunde beröras. Kyrkan anses vara från sent 1200-tal (Berggren 1982). Med största sannolikhet grundar sig den dateringen på att kyrkan är en salkyrka, det vill säga skepp och kor har samma bredd. Traditionellt dateras dessa byggnadselement till cirka 1250 och framåt (Bonnier 1987). I slutet av 1500 utvidgades kyrkan i och med att en korsarm byggdes (Berggren 1982). Dopfunten dateras till både 1100-talet och 1200-talet (Berggren 1982, www.historiska.se/medeltidsbild). Figur 1. Säby kyrkas dopfunt. Foto: historiska.se. Det finns alltså en brist på överrensstämmelse i dateringarna vilket gjorde att misstanken om att byggnadsdetaljer från olika perioder av kyrkans historia kunde påverkas av schaktningarna. Kyrkan har dock, som Berggren påpekar, inte genomgått några större yttre ombyggnader i söder (Berggren 1982). Sydportalen ligger där den alltid har legat och skall ligga, dvs i sydmurens västligaste del. Om Säby socken haft en äldre kyrka bör den med stor sannolikhet ha legat innanför murarna till dagens kyrka. Undantag finns dock. Ett exempel är Dingtuna sockenkyrka som tycks ha delar av en äldre kyrkas murar något utanför den yngres murar. 1
Undersökningsresultat Figur 2. Säby kyrka. De aktuella schaktningarna markerade med grövre svart linje Den antikvariska kontrollen gav ett något oväntat resultat. Hela aktuella schaktsträckning hade för ett antal år sedan, förmodligen på 1970-talet, försetts med dräneringsledningar i plast. Dessa låg i en fyllning av grus. Schaktet gav alltså ingen information vad avser utbyggnader, gravkammare o.l. Däremot kunde kyrkans grundmur dokumenteras på en kort sträcka efter sydmuren. De murstenar som rensades fram och dokumenterades gav intryck av att grunden var slarvigt byggd. Figur 3. Profil av sydväggens grundstenar. Den övre långa stenen ligger ovan mark. De andra ligger inbäddade i lera under nuvarande markyta. Skala 1:40. Man skulle kanske kalla grundmuren för ett fuskbygge. 1680 var väggarna i koret så rämnade att järnförband och dragjärn hjälpte till att hålla ihop korets väggar. I konserveringsrapporten1992, där korproblemet nämns, beskrivs också en del sättningssprickor (Bryntesson & Eldh 1992). I området kring sakristian påverkade grävningarna ett parti med mer ursprungligt material av jord och lera. I jordmaterialet fanns en färgning i rött, vilket nästan var väntat. Färgningen låg i takdroppet vilket tyder på att kyrkans spåntak en gång i tiden varit färgat med rödtjära. Ett annat exempel på rödtjärning av tak, och i det här fallet möjligen också väggarna, är den nerbrunna kyrkan i Surahammar som undersöktes av Västmanlands läns museum och Riksantikvarieämbetet 2001. Ett exempel på hur estetiskt tilltalande ett rödtjärat kyrkotak kan vara hämtas från Arby kyrka i Småland. 2
Figur 4. Det nytjärade taket på Arby kyrka i Småland. Foto U. Alström. Tolkning och utvärdering Undersökningsschaktet runt Säby kyrka grävdes till stor del i befintligt schakt där en ny plastdränering låg i ett gruslager. Trots det kunde undersökningen möjligen förklara de svåra sprickbildningarna i kyrkans kor på 1680-talet med att kyrkans grund troligtvis var ett medeltida fuskbygge. I det här fallet kanske benämningen fuskbygge är ett för starkt ord eftersom kyrkan ändå står där den står efter 700 år Rödfärgad jord i delar av schaktet tolkas som att Säby kyrkas tak en gång varit rödfärgat Figur 5. Säby kyrka efter Grau 1754. (från Västmanlands Allehandas Redaktion med utgivningsår 1904). 3
Referenser Kart- och arkivmaterial Ekonomiska kartan Kolbäck 11:03. Skala 1:20000 Schaktplan Säby kyrka. Medföljde kravspecifikationen. Otryckta källor Bryntesson, G., Eldh, G., 1992. Konserveringsrapport Säby kyrka. Västerås stift Bilder Historiska.se 2004. Säby kyrkas dopfunt. Alström Ulf. Arby kyrka. Alström Ulf. Omslag. Mariabild norra korväggen Säby kyrka.(27.10.04 då solen genom sydfönstret belyste enbart Mariabilden) Alström Ulf. Baksidesbild. Detalj av predikstolen Säby kyrka. Litteratur Berggren, B., 1982. Säby kyrka. I Kyrkorna i Västmanlands län. Västmanlands nyheter. Västerås. Bonnier, A-C., 1987. Kyrkorna berättar. Upplands kyrkor 1250-1350. Upplands fornminnesförenings tidskrift nr 51. Uppsala Grau, O., 1754. Beskrifning öfwer Wästmanland med sina städer, härader och socknar,. Nytryck 1904 av Wästmanlands Allehanda. Västerås. Tekniska och administrativa uppgifter Västmanlands läns museums dnr: VLM 040186 Kulturmiljöavdelningens projektnr: 20-489 Länsstyrelsen dnr, beslutsdatum: 431-10222-04 2004-10-13 Undersökningsperiod: 2004-10-14 2004-1027 Arkeologtimmar: 10 timmar Maskintimmar: - Exploateringsyta: 90-100 löpmeter schakt Personal: Antikvarie Ulf Alström Belägenhet: Säby kyrka Ekonomisk karta: Kolbäck 11G:03 Koordinatsystem: Rikets Koordinater: X 6603300 Y 1528400 Höjdsystem: - Inmätningsmetod: manuellt Dokumentationshandlingar: 14 färgfoton 1 profilritning Fynd: - Inventarienummer VLM: - 4
Kartfigur Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet Gävle 1998. Dnr 507-99-498 Figur 6. Undersökningsplatsens läge markerat med en ring. Utdrag ur ekonomiska kartan. Skala 1:20000. 5