VID HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING GER VI FORSKAREXAMINA, GENERELLA EXAMINA OCH YRKESEXAMINA

VID HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING GER VI FORSKAREXAMINA, GENERELLA EXAMINA OCH YRKESEXAMINA Högskolan i Jönköping är en av tre stiftelsehögskolor i Sverige som har enskild huvudman och rätt att ge forskarutbildning. Högskolan har humanistiskt-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde och därmed rätt att utfärda master- och doktorsexamen inom det området. Inom det tekniska området har vi utvecklat Tekniska Högskolan i samarbete med KTH och Chalmers. Masterexamen som omfattar 120 högskolepoäng med viss inriktning varav minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen samt ett självständigt arbete om minst 30 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. FORSKAREXAMINA Doktors- och licentiatexamen i arbetsterapi, didaktik, företagsekonomi, gerontologi med samhällsvetenskaplig inriktning, handelsrätt, handikappvetenskap informatik, lärande, medie- och kommunikationsvetenskap, nationalekonomi, omvårdnad, oral hälsovetenskap, pedagogik, pedagogiskt arbete, socialt arbete, specialpedagogik och statistik. YRKESEXAMINA EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ GENERELLA EXAMINA Högskoleexamen som omfattar 120 högskolepoäng med viss inriktning på ett program, t.ex. Ljusdesign, eller i ett ämne om minst 60 högskolepoäng inklusive ett självständigt arbete inom huvudområdet för utbildningen. Kandidatexamen som omfattar 180 högskolepoäng med viss inriktning, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen samt ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ Magisterexamen som omfattar 60 högskolepoäng med viss inriktning varav minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga området för utbildningen samt ett självständigt arbete om minst 15 högskolepoäng. Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerexamen Civilekonomexamen Högskoleingenjörsexamen Lärarexamen Ortopedingenjörsexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjuksköterskeexamen Socionomexamen Specialistsjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen Tandhygienistexamen Tandhygienistexamen BOLOGNAPROCESSEN Sverige ingår i Bolognaprocessen som är ett internationellt samarbete för att samordna de europeiska utbildningssystemen. Genom ett gemensamt system för högre studier blir det lättare för lärosäten och arbetsgivare i olika europeiska länder att värdera och jämföra utbildningar. På så sätt blir det lättare att röra sig i Europa inom utbildning och på arbetsmarknaden. Målet är att systemet ska vara klart under 2010. I den nya utbildningsstrukturen delas högskoleutbildningen in i tre nivåer: grundnivå (t.ex. kandidatexamen) avancerad nivå (magister- och masterexamen) forskarnivå (t.ex. doktorsexamen). Ett läsår motsvarar 60 högskolepoäng (hp). Begreppet högskolepoäng har anpassats till det rekommenderade internationella sättet att uttrycka utbildningens omfattning. Internationellt sett är ECTS-poäng den vanliga normen för poängberäkningen. 1,5 ECTS credits motsvarar en veckas studier, precis som de svenska högskolepoängen. Läs mer om Bolognaprocessen på www.hsv.se

När du söker program och kurser ska du göra det via webben i en och samma anmälan. All information som rör anmälan och antagning hittar du på www.studera.nu Där kan du följa din anmälan, läsa kontrollbesked och antagningsbesked. Anmälan kan även göras på en pappersblankett. Det gäller till exempel dig som har sekretessbelagda personuppgifter. Blanketten beställs separat via www.studera.nu under fliken Sök utbildning/anmäl dig eller på telefon 08-613 99 00 eller fax 08-613 99 01. Du kan läsa mer på www.studera.nu om vad som gäller för anmälan via blankett och vart blanketten ska skickas. Om du både skickar in en anmälan per post och anmäler dig via webben kommer webbanmälan att vara gällande anmälan. Efteranmälan kan du göra till vissa program och kurser som fortfarande har en Lägg till knapp öppen efter att sista anmälningsdag är passerad. Detta gäller i mån av plats. När sista anmälningsdag har passerat kan du stryka alternativ och därigenom få en annan prioritetsordning. Väljer du att lägga till ett nytt alternativ eller flytta om ett befintligt alternativ kommer dessa utbildningsalternativ att räknas som ett sent utbildningsalternativ. Det innebär att du endast kan få en plats när urvalet har gjorts bland de sökande som har anmält sig i tid och är behöriga. Behöriga sökande med sen anmälan rangordnas inbördes efter det datum då anmälan inkom. Mer information finns på www.hj.se På www.studera.nu under fliken Sök utbildning/dina sidor kan du logga in på ditt användarkonto med det lösenord som du väljer när du skapar kontot. När du angett din PIN-kod blir du bekräftad användare och får då möjlighet att se vilka meriter som finns registrerade på dig. Det är bara handlingar som inte finns med som behöver skickas in när du anmäler dig. Kontrollera noga vilka meriter som är registrerade på dig. Om det till exempel saknas ett gymnasiebetyg kan du bli obehörig till sökt kurs/kurser. Observera att de meriter som skickas in inte syns på en gång på www.studera.nu utan först efter att de registrerats av handläggare. Om din skola är ansluten till den nationella betygsdatabasen BEDA (detta kan kontrolleras på www.studera.nu) behöver du bara skicka in ett eventuellt samlat betygsdokument eftersom slutbetyget automatiskt överförs från BEDA. Även resultat från högskoleprovet förs över automatiskt. Om du söker en kurs som har krav på yrkesverksamhet måste du skicka in intyg över yrkesverksamhet/arbetslivserfarenhet. Om du söker kurser där du ska bifoga ett kort brev om varför du söker dessa kurser måste du skicka in detta senast den 15 oktober 2010 inför ansökan till vårterminen 2011. Om du inte har dina meriter registrerade på www.studera.nu måste du bifoga följande: Din anmälan kan omfatta maximalt 20 anmälningsalternativ per termin. Skriv programmen och kurserna i den ordning som du prioriterar dem. Eftersom du bara kan bli antagen till högst 45 poäng per termin är det viktigt att du prioriterar dina utbildningar rätt, både vilka program och kurser du helst vill läsa och var du vill läsa dem. En heltidsutbildning (program) räknas som 30 hp per termin och en halvfartsutbildning som 15 hp per termin. Fristående kurser brukar innehålla 7,5 hp, 15 hp eller 30 hp. Tips: Vill du läsa en viss utbildning oavsett lärosäte, ska du prioritera de längre kurserna/programutbildningarna före de kortare. Om du däremot vill läsa vid ett visst lärosäte ska du prioritera de utbildningsalternativen högst. Inför vårterminen 2011 öppnar webbanmälan den 15 september och är öppen för anmälan I TID till den 15 oktober 2010. 15 SEPTEMBER Sista dag för anmälan till högskoleprovet 15 SEPTEMBER Webbanmälan för vt 2011 öppnar 23 OKTOBER Högskoleprovet 15 OKTOBER Sista dag för anmälan till program och kurser vt 2011 1 DECEMBER Sista dag för behörighetskomplettering inför vt 2011 9-12 DECEMBER Antagningsbesked 1 SISTA SVARSDATUM Se www.studera.nu ANTAGNINGSBESKED 2 Se www.studera.nu Webbanmälan för ht 2011 öppnar 15 mars. Sista ansökningsdag är 15 april. Sista dag för anmälan för högskolprovet är 15 februari, provdag är 2 april 2011.

Ditt avgångsbetyg från gymnasiet, betyg från gymnasial vuxenutbildning eller studentexamen måste du bifoga om du vill vara säker på att konkurrera i betygsurvalet samt för att visa att du uppfyller grundläggande och särskild behörighet. Om du har ett samlat betygsdokument med kurser som inte ingår i ditt slutbetyg, till exempel utökad studiekurs eller särskild prövning, måste du själv skicka in detta. Kontrollera med Antagningen vid Högskolan i Jönköping om dina gymnasiebetyg finns lagrade. OBS! Skicka in kopior, inte original. Om du söker en kurs som kräver att du har läst vissa poäng på högskolenivå och om kursen inte är registrerad som merit på dig måste du skicka med ett studieintyg/kursbevis över läst kurs. Skicka alltid intyg: om du åberopar 25:4-behörighet (4 års arbetslivserfarenhet) enligt övergångsbestämmelser om det krävs för särskild behörighet. Som arbetslivserfarenhet räknas arbete, på minst halvtid, från och med det år du fyller 16 år. Under gymnasietiden får du endast tillgodoräkna arbete under sommarloven. Du ska styrka din arbetslivserfarenhet med tjänstgöringsintyg, anställningsbevis godtas inte. Vid deltidstjänstgöring måste sysselsättningsgraden framgå. Intygen ska vara daterade tidigast den dag då anställningen upphör. Vid pågående anställning ska intygen vara daterade tidigast i juni 2010 för att få tillgodoräknas till och med den 30 december 2010. Arbete i eget företag dokumenteras genom intyg från företagarförening eller revisor. Tjänstgöringsgraden måste framgå. Vård av eget barn under 10 år räknas som arbetslivserfarenhet och dokumenteras genom personbevis för dig och barnet. Om du inte uppfyller kraven för grundläggande eller särskild behörighet, till exempel om du saknar ett ämne eller om betyget är lägre än vad som krävs för särskild behörighet, kan du komplettera via gymnasial vuxenutbildning eller bedriva självstudier och göra en så kallad särskild prövning. Deltar du i gymnasiestudier som inte är avslutade vid anmälningstidens utgång kan du komplettera din anmälan med betyg senast 1 december inför ansökan till vårterminen 2011. Kompletteringar skickas till Antagningen, 833 82 Strömsund. Om du skapat ett användarkonto på www.studera.nu och är bekräftad användare har du bland annat valt om du vill få dina kontrolluppgifter via Internet. I så fall får du meddelande via e-post om att din anmälan är färdigbehandlad. Du ska då gå in på Dina sidor på www.studera.nu och kontrollera att uppgifterna stämmer och vad som eventuellt behöver kompletteras. Om du saknar användarkonto eller valt att kommunicera via post så skickas kontrollbesked till dig så snart din anmälan behandlats. Du kan när som helst byta sätt att kommunicera på. Läs kontrolluppgifterna noga! Där redovisas de registrerade uppgifter som rör din anmälan samt preliminära bedömningar. Om handlingar saknas för att behandla din anmälan korrekt, meddelas även detta genom kontrollbeskedet. Kompletteringar och eventuella synpunkter på kontrollbeskedet ska du lämna senast det datum som anges i beskedet. Kompletterande handlingar skickas till: Antagningen, 833 82 Strömsund. Du kan inte söka till en kurs du tidigare varit registrerad på. Det går inte att antas till samma kurs igen. Kontakta i stället högskolan för eventuell omregistrering på kursen. Högskolan har ett datoriserat register kallat LADOK, för studiedokumentation och lokal antagning. Genom att du lämnar in din anmälan samtycker du till att dina uppgifter kommer att finnas med i denna databas. Uppgifter om dig, som är allmänna handlingar till exempel adress, telefonuppgifter, kan enligt offentlighetsprincipen lämnas ut vid förfrågningar. Många utbildningsplatser tillsätts med urval efter högskoleprovsresultat. Högskoleprovet är därför en andra chans för att bli antagen till högskolestudier. Provet är ett allmänt studiefärdighetsprov och ger ett mått på förmågan att klara av högskolestudier. Provet anordnas en gång varje termin. Du kan delta i provet flera gånger och det bästa resultatet räknas. Provresultatet är giltigt i fem år. Du som uppfyller den grundläggande behörigheten endast som 25:4 enligt övergångsbestämmelser måste göra högskoleprovet för att ha ett värde att konkurrera med. Senast 15 september 2010 23 oktober 2010 Senast 15 februari 2011 2 april 2011 Avgiften är 350 kronor. Webbanmälan gör du på www.studera.nu eller kontakta den högskola där du vill genomföra provet. Komplettering med högskoleprovet sker automatiskt.

Hösten 2010 infördes nya regler för antagning till högskolestudier. De nya reglerna påverkar kraven för grundläggande behörighet och särskild behörighet, meritvärdering och urval. Detta innebär att: kraven för grundläggande behörighet skärps kraven för särskild behörighet uttrycks i områdesbehörigheter meritpoäng läggs till jämförelsetalet för de grupper som är berättigade till detta. Kurser som inte krävs för särskild behörighet i moderna språk, engelska och matematik samt områdeskurser som är kopplade till områdesbehörigheterna ger maximalt 2,5 meritpoäng. I betygsurvalet finns det två grupper för sökande med gymnasiebetyg. De kallas direktgruppen och kompletteringsgruppen. Kompletteringsbetyg får inte medräknas i direktgruppen. Övergångsregler för sökande med betyg utfärdade före 2010 Om du uppfyller kraven för grundläggande behörighet före den 1 januari 2010 så uppfyller du kraven även i fortsättningen. Det gäller också samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som uppfyller villkoren för grundläggande behörighet före den 1 januari 2010. För att få börja på en kurs måste du uppfylla vissa förkunskapskrav. De grundkrav som alla måste uppfylla är grundläggande behörighet. För vissa kurser krävs även särskild behörighet. Den anger vilka kunskaper som är nödvändiga för att kunna följa undervisningen på en viss kurs, se kursbeskrivningarna. För sökande med ett slutbetyg från gymnasieskolans nationella program eller specialutformade program eller ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning utfärdat tidigast den 1 januari 2010. Grundläggande behörighet ger slutbetyg från ett fullständigt program i gymnasieskolan eller ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget G (Godkänd) i minst 2 250 gymnasiepoäng och lägst betyget G (Godkänd) i kärnämneskurserna i Svenska/Svenska som andra språk kurs A och B, Engelska A och Matematik kurs A. Om du avslutar gymnasieskolan med reducerat program 2010 eller senare, uppfyller du inte grundläggande behörighet. Du kan heller inte styrka grundläggande behörighet med ett samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning. För sökande med slutbetyg från gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller slutbetyg/samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning utfärdade före 1 januari 2010. Grundläggande behörighet ger slutbetyg från ett nationellt program eller specialutformat program i gymnasieskolan och lägst betyget G (Godkänd) på kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget G (Godkänd) på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Du har grundläggande behörighet om du saknar slutbetyg och fått samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning med lägst betyget G (Godkänd) eller betyg 1-5 i poängsatta kurser som motsvarar 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning. För sökande med avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer eller andra äldre utbildningar. Grundläggande behörighet ger avgångsbetyg från en fullständig minst 2-årig linje/2-årig specialkurs i gymnasieskolan eller avgångsbetyg 2 eller 3 från komvux och har kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på komvux. Kunskaperna kan också styrkas med Svenska kurs B och Engelska kurs A med lägst betyg G (Godkänd). För sökande med folkhögskolestudier Grundläggande behörighet ger intyg om grundläggande behörighet samt styrkt behörighet i samtliga kärnämnen eller intyg om allmän behörighet från folkhögskoleutbildning som avslutats före 1 juli 1998. 25:4 regeln - gäller t.o.m 31 december 2011 Möjligheten att styrka grundläggande behörighet som 25:4 togs bort 2008. En övergångsregel gäller till och med den 31 december 2011. Grundläggande behörig enligt 25:4- regeln är den som är född senast 1983 före den 1 juli 2008 har arbetat i minst 4 år på minst halvtid före den 1 juli 2008 har styrkt behörighet i Svenska kurs B/Svenska som andra språk kurs B med lägst betyg G (Godkänd) eller två årskurser från 2-årig linje eller 3-årig linje eller etapp 2 före den 1 juli 2008 har styrkt behörighet i Engelska kurs A med lägst betyg Godkänd (G) eller två årskurser från 2-årig eller 3-årig linje eller etapp 2. OBS! Du som uppfyller den grundläggande behörigheten endast genom 25:4 (enligt övergångsbestämmelser) eller genom en utbildning som inte kan ingå i betygsurvalet bör göra högskoleprovet. Sökande som inte deltar i betygs- eller provurvalet kan mycket sällan beredas plats. För sökande med utländsk gymnasieutbildning Den som har fullföljt gymnasieutbildning har grundläggande behörighet om utbildningen ger behörighet till universitetsstudier i det land där man har genomgått gymnasieutbildningen. Dessutom krävs tillräckliga kunskaper i svenska, engelska och matematik eller motsvarande (gäller sökande med avgångsbetyg avslutat från 1 januari 2010). Behörighet i engelska Observera att behörighet i engelska inte alltid ges även om man läst ämnet i gymnasiet. Grundläggande behörighet i svenska för nordiska sökande Har du gymnasieutbildning med danska, norska, isländska eller färöiska som modersmål i din gymnasieutbildning uppfyller du kravet i svenska för grundläggande behörig-

het. Om du har gymnasieutbildning från Finland och finska som modersmål måste du ha haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under minst tre år för att uppfylla kravet för grundläggande behörighet. Grundläggande behörighet i svenska för utomnordiska sökande Om du har annat modersmål än svenska, norska, danska, isländska eller färöiska och uppfyller behörighetskraven med utländsk gymnasieutbildning eller genom 25:4-regeln (enligt övergångsbestämmelser), så kan du styrka kunskaper i svenska med: Lägst betyget Godkänd i kärnämnet Svenska kurs B eller Svenska som andra språk kurs B eller gjort test i svenska för universitets- och högskolestudier TISUS med godkänt resultat eller godkänt resultat på rikstestet eller gått igenom av högskolorna anordnade preparandutbildning med godkänt resultat på avslutande test. Svenska som modersmål räcker inte för grundläggande behörighet i svenska. Kunskaperna i svenska måste styrkas enligt någon av punkterna ovan. Du som befinner dig i utlandet kan även styrka kunskaperna i svenska genom godkänt resultat på test i svenska för universitetsstuderande (TISUS). Områdesbehörigheter infördes från hösten 2010. Varje områdesbehörighet består av behörighetskurser, kurser som krävs för särskild behörighet för en viss kurs. Områdesbehörigheterna består även av meritkurser som är särskilt värdefulla för den kurs du vill läsa och som kan ge meritpoäng. Den särskilda behörigheten framgår vid respektive kurs. Lägsta betygskrav är Godkänd/3 om inget anges vid respektive kurs. Behörighetskraven kan uppfyllas på annat sätt än genom gymnasiekurser, kurser genom vuxenutbildning eller intyg om särskild behörighet från folkhögskola. Uppgifter om motsvarande kunskaper måste dokumenteras. Lista över de områdesbehörigheter som är aktuella för Högskolan i Jönköpings utbud framgår av sid. 47. Fullständig lista över områdesbehörigheter och områdeskurser se www.hj.se, www.studera.nu eller www.hsv.se. Om du inte har de kunskaper som krävs för grundläggande och/eller särskild behörighet till viss kurs, exempelvis om du saknar ett ämne helt eller om betyget är för lågt, kan du komplettera detta vid exempelvis gymnasial vuxenutbildning. Ett nytt poängsystem infördes 1 juli 2007 där behörigheten uttrycks i hp (högskolepoäng). Följande krav ska vara uppnådda senast 1 december inför vårterminen 2011: För ansökan till kurser på nivå 31-60 hp måste du ha uppnått 15 hp i ämnet För ansökan till kurser på 61-90 hp måste nivå 1-30 hp vara avslutad och minst 15 hp på nivå 31-60 hp vara uppnådda För ansökan till kurser på 91-120 hp måste nivå 1-60 hp vara avslutad och minst 22,5 hp på nivå 61-90 hp vara uppnådda. För ansökan till kurser på avancerad nivå ska grundexamen vara avklarad eller minst 120 högskolepoäng. Behörighetskraven framgår vid respektive kurs. Kurser med krav på yrkesverksamhet kan även ha krav på en yrkesexamen. Om du inte uppfyller något eller några behörighetskrav till den utbildning du sökt genom formella meriter, kan du ansöka om att högskolan prövar din reella kompetens. Om du varken genom formella meriter eller genom reell kompetens uppfyller något eller några behörighetskrav, kommer högskolan att pröva om det finns skäl att bevilja dig undantag. Högskolan gör en helhetsbedömning av alla dina inskickade meriter, inte bara dina studiemeriter. De prövar om din samlade kompetens ger dig förutsättningar att klara av den utbildning du söker. Relevanta meriter (erfarenheter och/eller kunskaper) kan komma ifrån arbetsliv, föreningsliv, längre utlandsvistelser, genomgången personalutbildning eller annan kursverksamhet. - Gör en anmälan på www.studera.nu - Fyll i en blankett som du hittar på www.studera.nu (se www.studera.nu för mer information). Skicka blanketten tillsammans med alla betyg, intyg och andra handlingar som styrker din ansökan till Antagningen, 833 82 Strömsund. Observera att blanketten och all dokumentation ska vara Antagningen tillhanda senast den 15 oktober inför vårterminen 2011. För information om vad som gäller om du lämnar in en ansökan efter detta datum, kontakta högskolan. Om du har fått ett förhandsbesked och/ eller har beviljats reell kompetens/undantag tidigare ska du skicka in en kopia på beskedet/beslutet. Om beskedet/beslutet rör en utbildning som inte motsvarar den utbildning du sökt, måste du på nytt skicka in en ansökan samt all dokumentation som styrker ansökan. Det är högskolan som bedömer och svarar på eventuella frågor om ansökan. Mer information hittar du på www.studera.nu och på högskolans webbplats www.hj.se Du kan också ringa till Antagningen, tfn 036-10 10 50.

OMRÅDESBEHÖRIGHETER GÄLLANDE FÖR KURSPLANER I GYMNASIESKOLAN SOM INFÖRDES HÖSTEN 2000 SAMT FÖR KURSPLANER I GYMNASIAL VUXENUTBILDNING SOM INFÖRDES DEN 1 JULI 2001 Fullständig lista över områdesbehörigheter och områdeskurser se www.hj.se, www.studera.nu eller www.hsv.se Nedan anges de områdesbehörigheter som är aktuella för Högskolan i Jönköpings kursutbud. Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk Steg 3, Engelska B Affärskommunikation engelska - en fjärdedels Affärskommunikation moderna språk - en fjärdedels Grekiska A - en halv Latin A - en halv Litteratur och litteraturvetenskap - en fjärdedels Modersmål B - en halv (om annat språk än det som har tagits i anspråk för meritpoäng ovan) en fjärdedels Teckenspråk för hörande, steg 1 - en halv Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Engelska B, Matematik C, Samhällskunskap A Företagsekonomi B - en halv Marknadsföring - en halv Mediekommunikation C - en halv Praktisk marknadsföring B - en halv Redovisning och beskattning - en halv Rättskunskap - en fjärdedels Samhällskunskap B - en halv Småföretagande A - en fjärdedels (0,25) meritpoäng en fjärdedels Teknikutveckling och företagande - en halv Områdesbehörighet 5 Matematik B, Samhällskunskap A Biologi A - en halv Etik och livsfrågor - en halv Filosofi A - en fjärdedels Människan socialt och kulturellt - en halv Människor i behov av stöd - en halv Naturkunskap B - en halv Omvårdnad en halv Psykiatri - en halv Psykologi A - en fjärdedels Psykologi B - en fjärdedels Samhällskunskap B - en halv en fjärdedels Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv Samhällsvetenskap/Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska B, Samhällskunskap A Skapande verksamhet - en halv Etik och livsfrågor - en halv Filosofi A - en fjärdedels Kultur- och idéhistoria - en halv Mediekommunikation A - en halv Människan socialt och kulturellt - en halv Pedagogiskt ledarskap - en halv Psykologi A - en fjärdedels Samhällskunskap B - en halv en fjärdedels Utveckling livsvillkor och socialisation - en halv Virtuella miljöer - en halv Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Matematik B Fartygsbefäl - en halv Fysik A - en halv Kemi A - en halv Maskinbefäl - en halv Naturkunskap B - en halv Miljö och säkerhet - en halv en fjärdedels Områdesbehörighet 8 Fysik B, Kemi A, Matematik D Biologi A - en halv Biologi breddning - en fjärdedels CAD-teknik A - en fjärdedels Datorkommunikation - en halv Fordonsvård och service - en halv Fysik breddning - en fjärdedels Hus- och anläggningsbyggnad - en halv Kemi B - en halv Kemi breddning - en fjärdedels Konstruktion A - en halv Kvalitetsteknik - en fjärdedels Medicinsk elektronik - en fjärdedels Programmering B - en fjärdedels en fjärdedels Teknikutveckling och företagande - en halv Virtuella miljöer - en halv Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi/Undervisning Områdesbehörighet 12 Biologi B, Fysik A, Kemi B, Matematik C Biologi breddning - en fjärdedels Etik och livsfrågor - en halv Fysik B - en halv Fysik breddning - en fjärdedels Kemi breddning - en fjärdedels Omvårdnad - en halv Psykologi A - en fjärdedels en fjärdedels

Områdesbehörigheter för äldre gymnasieformer Kurser på program i gymnasie- Ämnen på linje i gymnasieskolan Etappindelade ämnen på gymskolan och inom gymnasial nasieskolnivå inom kommunala vuxenutbildning och statliga vuxenutbildningen Humaniora/Juridik/Undervisning/Teologi Områdesbehörighet 2 Aktuellt språk steg 3, lägst Aktuellt språk två årskurser Aktuellt språk etapp 3 C-språk kurs B B-språk eller tre årskurser C-språk Engelska B Engelska tre årskurser HSEN Engelska etapp 3 eller två årskurser HHe Beteendevetenskap/Ekonomi/Samhällsvetenskap Områdesbehörighet 4 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN Engelska etapp 3 eller två årskurser HHe Matematik C Matematik tre årskurser SENT Matematik etapp 3 eller två årskurser Te Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser Samhällskunskap etapp 2 från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Områdesbehörighet 5 Matematik B Matematik en årskurs Matematik etapp 2 HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser Samhällskunskap etapp 2 från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Samhällsvetenskap/Undervisning Områdesbehörighet 6 Engelska B Engelska tre årskurser HSEN Engelska etapp 3 eller två årskurser HHe Samhällskunskap A Samhällskunskap två årskurser Samhällskunskap etapp 2 från tvåårig linje eller minst två årskurser från treårig linje Fysik/Matematik/Teknik Områdesbehörighet 7 Matematik B Matematik en årskurs Matematik etapp 2 HSENTTe eller två årskurser MuSoEkDu Områdesbehörighet 8 Fysik B Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 4 Kemi A Kemi tre årskurser N eller två Kemi etapp 3 årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik D Matematik tre årskurser NT Matematik etapp 4 Farmaci/Medicin/Naturresurser/Naturvetenskap/Odontologi/Undervisning Områdesbehörighet 12 Biologi B Biologi två årskurser N Biologi etapp 2 Fysik A Fysik tre årskurser NT Fysik etapp 3 Kemi B Kemi tre årskurser N eller två Kemi etapp 3 årskurser T eller en årskurs TeKe Matematik C Matematik tre årskurser SENT Matematik etapp 3 eller två årskurser Te

BEHÖRIGHETSKRAV ÖVERSÄTTNINGSNYCKEL För vart och ett av de ingående kurserna/ämnena krävs lägst betyg Godkänd alternativt lägst betyg 3. OBS! Översättningsnyckeln kan INTE användas vid kontroll av vilka kurser du ska läsa för att höja dina betyg, s.k. konkurrensutbyte. Kontakta din studievägledare. Ämne Kurs Programgymnasiet/komvux Årskurs Linjegymnasiet Etapp/komvux Svenska Sv B/Sv2 B Sv åk H S E N T Sv etapp 3 Historia Hi A Hi 3 åk H S N eller 2 åk E T N Hi etapp 2 Samhällskunskap SH A Sh 1 åk från tvåårig eller treårig linje alternativt betyg i SH från två- eller treårig linje (inget krav på vissa betyg) samt 5 års arbetslivserfarenhet Sh etapp 2 Engelska En B En åk H S E N eller 2 åk H He*) En etapp 3 Aktuellt språk Språk lägst C-språk kurs B/steg 3 Språk 2 åk B-språk eller 3 åk C-språk Språk etapp 3 Matematik Ma A Ma 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek Du Ma etapp 2 Matematik Ma B Ma 1 åk H S E N T Te eller 2 åk Mu So Ek Du Ma etapp 2 Matematik Ma C Ma 3 åk S E N T eller 2 åk Te Ma etapp 3 Matematik Ma D Ma 3 åk N T Ma etapp 4 Matematik Ma E Ma 3 åk N T Ma etapp 4 Fysik Fy A Fy 3 åk N T Fy etapp 3 Fysik Fy B Fy 3 åk N T Fy etapp 4 Kemi Ke A Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe Ke etapp 3 Kemi Ke B Ke 3 åk N eller 2 åk T eller 1 åk TeKe Ke etapp 3 Biologi Bi A Bi 2 åk N eller 1 åk T Bi etapp 2 Biologi Bi B Bi 2 åk N Bi etapp 2 Naturkunskap Nk A Nk 2 åk H S So Ko Ep eller 1 åk E Nk etapp 2 Naturkunskap Nk B Nk 2 åk H S So Ko Ep Nk etapp 3 Idrott/hälsa Id A Id 3 åk H S E N T eller 2 åk från tvåårig linje Förkunskapskravet kan inte uppfyllas inom den statliga och kommunala vuxenutbildningen (etappsystemet). Idrott/hälsa Id B Id 3 åk H S E N T eller 2 åk från tvåårig linje *) Alternativt fullständigt avgångsbetyg från treårig teoretisk linje med 2 åk. En, lägst betyg 3. Detta gäller inte till kurser med inriktning mot engelska. FÖRKORTNINGAR Du drift- och underhållsteknisk linje E treårig ekonomisk linje Ep estetisk-praktisk linje Ek tvåårig ekonomisk linje H humanistisk linje HHe humanistisk linje helklassisk variant Ko konsumtionslinje Mu musiklinje N S So T naturvetenskaplig linje samhällsvetenskaplig linje social linje treårig teknisk linje/fyraårig teknisk linje Te tvåårig teknisk linje TeKe tvåårig teknisk linje kemiteknisk gren Följande utbildningar ger behörighet i Naturkunskap kurs B: Nya kurser från komvux: Etik och livsfrågor, Medicinsk grundkurs, Människan socialt och kulturellt, Vård och omsorgsarbete samt minst 700 gymnasiepoäng valbara kurser inom vårdområdet varav en kurs ska omfatta 200 poäng. Gamla kurser från komvux: Medicinsk grundkurs A och B, Omvårdnad A och B, Människan socialt och kulturellt, Social omsorg A och B, Etik och livsfrågor, Hälsa och omsorgskunskap samt en valbar kurs inom vårdområdet omfattande 205 gymnasiepoäng.

OMRÅDESBEHÖRIGHETER Kurser i områdesbehörigheterna som får ersättas med program med vissa kurser i gymnasieskolan Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som tillämpades för dem som påbörjade gymnasiala studier under perioden hösten 1992 hösten 1999. För gymnasial vuxenutbildning gäller perioden hösten 1992 hösten 2000. Kurs eller kurser Biologi kurs A och kurs B eller Naturkunskap kurs B Matematik Kurs B eller Kemi kurs A Matematik kurs B eller Fysik kurs A Matematik kurs B Matematik kurs B Fysik kurs A Naturkunskap kurs A + B Program Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Kretslopp i mark, vatten och luft, Miljö- och naturvård, Mikrobiologi och genteknik samt Växt- och djurliv Industriprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström 3-fas, Elektronik-grundkurs, Kemiprocess A, Kemiprocess B, Massa- och pappersteknik - grundkurs samt Miljöprocess Elprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik - grundkurs Energiprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Fordonsprogrammet med kurserna Likström och 1-fas växelström, Växelström, 3-fas samt Elektronik grundkurs Fordonsprogrammet gren Flygteknik med kurserna likström och 1-fas växelström, Elektronik grundkurs, Flygavionik, Flygavionik service och underhåll, Flyginstrument, Flygteknik grundkurs, Flygteknik och helikopterservice och underhåll samt Flygsystemteknik Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs A, Medicinsk grundkurs B, Omvårdnad A och Omvårdnad B Gäller för den som påbörjat gymnasial utbildning enligt de kursplaner som infördes hösten 2000 eller gymnasial vuxenutbildning enligt de kursplaner som infördes den 1 juli 2001. Matematik kurs B Fysik kurs A Kemi kurs A Biologi kurs A + B Naturkunskap kurs A + B Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs Elprogrammet, Energiprogrammet, Fordonsprogrammet eller Industriprogrammet med kurserna Ellära A, Ellära B samt Elektronik grundkurs Industriprogrammet med kurserna Kemi process A och Kemi - process B eller Energiprogrammet med kursen Energi B Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv, Kretslopp samt Mikrobiologi och genetik Naturbruksprogrammet med kurserna Ekologi, Växt- och djurliv samt Kretslopp eller Omvårdnadsprogrammet med kurserna Medicinsk grundkurs och Vård och omsorgsarbete eller Teknikprogrammet med kurserna Ergonomi och Miljöteknik När det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser måste ett urval göras bland de sökande. Av kursbeskrivningarna framgår vilken kurstyp kursen tillhör. För några kurser tillämpas individuella urvalsmodeller som beskrivs vid respektive kurs. Urval görs i tre huvudgrupper: betygsgrupp provgrupp poänggrupp De tillgängliga platserna fördelas i normalfallet med 1/3 per grupp. Vid lika jämförelsetal i alla urvalsgrupper gäller lottning. Övriga behöriga sökande, det vill säga de som varken kan placeras i betygs-, prov- eller poänggrupp erbjuds plats först efter att samtliga grupplacerade antagits. Urvalet sker genom lottning. Urvalet bygger på tidigare studiemeriter på fristående kurser vid universitet och högskola. Om behörighetskravet är yrkesverksamhet och/eller yrkesexamen bygger urvalet på antalet yrkesverksamma år enligt tabell se sid. 52. Urvalet bygger på tidigare studiemeriter vid universitet och högskola. Vid sidan av betygs- och provurvalen kan även annan saklig omständighet beaktas vid urvalet. Hit räknas funktionshinder som innebär att du som sökande har svårt att hävda dig i den ordinarie urvalsprocessen. Du bör därför ha prövat alla möjligheter att förbättra din konkurrenssituation, till exempel att ha gjort högskoleprovet. Du måste styrka dina skäl med intyg. Särskild ansökan ska skickas till Högskolan i Jönköping, Studerandeenheten, Box 1026, 551 11 Jönköping. Från och med antagningen 2010 finns det fyra urvalsgrupper i betygsurvalet. Grupp I - betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning utan kompletteringsbetyg (direktgruppen). Betyg i utökad kurs som dokumenterats med samlat betygsdokument räknas inte som komplettering utan dessa sökande konkurrerar i grupp I.

Gäller dig som har: Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3 av gymnasiepoängen är från vuxenutbildningen Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildningar Betyg från Europaskolan (EB, European Baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB), åländsk gymnasieutbildning eller Lycée International, Saint-Germain-en-Laye (Svenska sektionen). Grupp II - betyg från gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning med kompletteringsbetyg (kompletteringsgruppen). I denna grupp konkurrerar du som kompletterat för att styrka behörighet med betyg som utfärdats efter det att slut-/avgångsbetyget utfärdats. Det gäller också dig som styrker särskild behörighet genom folkhögskolestudier, basårsstudier eller andra motsvarande kunskaper. Sökande som konkurrenskompletterat genom nytt betyg i kurs eller kurs som kan ge meritpoäng men uppfyller behörighetskraven enbart på slut-/avgångsbetyg konkurrerar i både Grupp I och Grupp II. Gäller dig som har: Slutbetyg/avgångsbetyg från gymnasieskolan Slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning där minst 2/3 av gymnasiepoängen är från vuxenutbildningen Samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning (grundläggande behörighet före 1 januari 2010) Avgångsbetyg från gymnasial vuxenutbildning Avgångsbetyg från äldre gymnasial utbildning Äldre gymnasieutbildningar Betyg från Europaskolan (EB, European Baccalaureate) och utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB), åländsk gymnasieutbildning eller Lycée International, Saint-Germain-en-Laye (Svenska sektionen). Grupp III - betyg från utländskt gymnasium. Grupp IV - intyg från folkhögskola. Sökande med avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/allmän behörighet. I provurvalet Grupp HP konkurrerar du på ditt högskoleprovsresultat. För att få delta i provurvalet måste du uppfylla behörighetskraven. Ditt högskoleprov får vara högst 5 år gammalt och ha lägst resultat 0,1. A Slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning utfärdat tidigast den 1 januari 2010 följer kursplaner som infördes i gymnasieskolan 2000 respektive 2001. Endast betyg som ingår i slutbetyget från fullständigt program räknas. Betyg i utökad studiekurs medräknas om det höjer jämförelsetalet eller krävs för behörighet eller kan ge meritpoäng. Betyg i idrott och hälsa medräknas alltid. Meritpoäng kan tillgodoräknas max 2,5 poäng. B Slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning utfärdade före den 1 januari 2010 följer kursplaner som infördes i gymnasieskolan 2000 respektive 2001. Samlat betygsdokument som före den 1 januari uppfyller villkoren för grundläggande behörighet. Samtliga betyg som ingår i slutbetyget/samlade betygsdokumentet räknas. Betyg i idrott och hälsa medräknas om det höjer jämförelsetalet eller krävs för behörighet. Meritpoäng kan tillgodoräknas max 2,5 poäng. C Slutbetyg från gymnasieskola/gymnasial vuxenutbildning. Samlat betygsdokument som uppfyller kraven för grundläggande behörighet där betyg i kurser med gamla kurskoder ingår. Övriga äldre betyg. Samtliga betyg som ingår i slut-/avgångsbetyget räknas. Betyg i idrott och hälsa/gymnastik medräknas bara om det krävs för behörighet eller höjer jämförelsetalet. Denna grupp får INTE tillgodoräkna meritpoäng. Meritpoäng kan du få om du har slutbetyg från svensk gymnasieskola från 2003 eller senare eller slutbetyg från svensk gymnasial vuxenutbildning med enbart kurser enligt 2001 års kursplaner. Du kan maximalt få 2,5 meritpoäng som läggs till ditt meritvärde. Kurser som krävs för behörighet till en viss utbildning ger inte meritpoäng. Sökande med äldre avgångs eller slutbetyg kan inte tillgodoräkna sig meritpoäng. För att få meritpoäng krävs att du har lägst betyget Godkänd i ämnena Meritkurser i moderna språk (max 1,5 meritpoäng) Språk 1 Steg 3 ger 0,5 meritpoäng Steg 4 ger 1,0 meritpoäng Steg 5 eller högre ger 1,5 meritpoäng. Endast den högsta nivån räknas. Språk 2 Lägst steg 2 ger 0,5 meritpoäng om sökande erhållit 1,0 men inte 1,5 meritpoäng för språk 1. Meritkurser i engelska (max 1,0 meritpoäng) Kurs B ger 0,5 meritpoäng Kurs C ger 1,0 meritpoäng Om Engelska B krävs för särskild behörighet ger Engelska C 0,5 meritpoäng. Meritkurser i matematik (max 1,0 meritpoäng) En nivå över krav på särskild behörighet ger 0,5 meritpoäng. Två nivåer eller mer över kravet på särskild behörighet ger 1,0 meritpoäng. na (max 1,0 meritpoäng) Med områdeskurser avses fördjupning eller specialisering i gymnasiekurser som är relevanta för den sökta kursen/program och som inte krävs för särskild behörighet. Lägst betyget Godkänd i en områdeskurs som omfattar minst 100 gymnasiepoäng ger 0,5 meritpoäng och 0,25 meritpoäng för en områdeskurs som omfattar 50 gymnasiepoäng.

Hur räknas jämförelsetalet: Slutbetyg från den nya gymnasieskolans program (Urvalsgrupp I eller II): 1. Först ges dina betyg dessa siffervärden: Icke godkänd 0, Godkänd 10, Väl godkänd 15 och Mycket väl godkänd 20. 2. Siffervärdet för varje betyg multipliceras med kursens gymnasiepoäng. Exempel: VG i Samhällskunskap A ger 15 x 100 = 1 500. På detta sätt räknas betygsvärdet fram för varje kurs. 3. Samtliga betygsvärden adderas ihop. Man får då fram en summa i storleksordningen 20 000 till 50 000. 4. Detta sammanlagda betygsvärde divideras med poängsumman av de betygsatta kurser (IG, G, VG, MVG) som ingår i ditt slutbetyg. Det tal man då får fram, maximalt 20,00, utgör ditt så kallade jämförelsetal. Det avrundas till två decimaler. Betygskompletteringar i kurser som krävs för särskild behörighet räknas alltid med vare sig de höjer eller sänker jämförelsetalet. Jämförelsetalet kan höjas på två olika sätt. Utbyteskomplettering Du kan höja betyg i kurser som du har i slutbetyget. Det nya, högre betyget, ersätter då det gamla. Tilläggskomplettering Du kan också räkna med helt nya kurser som du inte har i ditt slutbetyg (dock inte lokala kurser/påbyggnadskurser) och tillgodoräkna dig dessa betyg om de höjer jämförelsetalet. Avgångsbetyg från den gamla gymnasieskolans linjer/mellanårsprogram, gymnasial vuxenutbildning: Denna grupp får inte tillgodoräkna meritpoäng Har du avgångsbetyg från gymnasieskolans linjer är dina ämnen betygsatta i skala 1-5. För att få fram det värde du konkurrerar med i betygsurvalet, räknar du först ut din så kallade betygspoäng enligt nedanstående beskrivning. Det resultat du får överförs sedan till 20-skalan. Betyg i samtliga obligatoriska ämnen räknas, med undantag för betyg i gymnastik/idrott och hälsa som endast räknas med om det krävs för behörighet alternativt höjer betygspoängen (gäller inte gymnasial vuxenutbildning). Betyg i ämnen som lästs som utökad studiekurs medräknas bara om det krävs för behörighet alternativt höjer betygspoängen. Summan av betygsvärdena divideras med antal ämnen. Betygskompletteringar i kurser/ämnen som krävs för särskild behörighet räknas alltid med vare sig de höjer eller sänker betygspoängen. Betygspoängen kan höjas på två olika sätt. 1. Du kan höja betyget i ämnen/kurser som du har i ditt avgångsbetyg. Det nya, högre betyget, ersätter då det gamla. 2. Du kan räkna med helt nya ämnen/kurser som du inte har i ditt avgångsbetyg (dock inte lokala kurser) om de höjer betygspoängen. Bokstavsbetyg i kurser som lästs i den nya gymnasieskolan översätts på följande sätt: Icke godkänd (IG): 0 Godkänd (G): 3 Väl godkänd (VG): 4 Mycket väl godkänd (MVG): 5 Översättningsnyckel finns på www.hsv.se under lagar och regler. Författningens beteckning är HSVFS 2003:2. Utländska betyg (urvalsgrupp III) De nya reglerna för meritvärdering inför 2010 innebär att meritvärderingen sker i 2 steg i skala 300-500. För mer information se Högskoleverkets nya föreskrift om hur utländska betyg ska värderas (HSVFS 2009:1). Folkhögskola (urvalsgrupp IV) Sökande med avslutad folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande/allmän behörighet och studieomdöme placeras i en egen grupp: Mindre god: 1 God: 2 Mycket god: 3 Utmärkt: 4 Provgrupp (urvalsgrupp HP) För att delta i provgruppen måste ett giltigt högskoleprovsresultat finnas om lägst 0,1 poäng. Minimipoäng: 0,1 Maximipoäng: 2,0 Poänggrupp (urvalsgrupp AP) Rangordningen i gruppen bygger på antalet uppnådda högskolepoäng. Övre gränsen är 225 högskolepoäng. Antagning sker sedan i fallande skala. Urvalet bygger på tidigare studiemeriter vid högskolan. Rangordningen sker i fallande skala. Gränsen för tillgodoräknande av den totala studiemeritpoängen går vid 225 högskolepoäng. Urvalet bygger på tidigare studiemeriter. Rangordning sker i fallande skala. Gränsen för tillgodoräknande går vid 225 högskolepoäng. Poäng ges för antalet yrkesverksamma år på minst halvtid inom respektive område efter examen enligt följande: Y1 = 10 år eller mer ger 7 poäng Y2 = 7 9 år ger 5 poäng Y3 = 3 6 år ger 3 poäng Y4 = 1 2 år ger 1 poäng Y5 = Mindre än ett år ger ingen poäng. På www.studera.nu under Dina sidor hittar du ditt antagningsbesked. Där redovisas de program och kurser som du har sökt till. Där anges om du är antagen, reservplacerad eller struken. Du får antagningsbeskedet till din e-postadress om du har anmält dig via www.studera.nu Antagningsbesked skickas till din folkbokföringsadress om du har anmält dig via pappersblankett. Alla som är behöriga men som inte blivit antagna reservplaceras. På antagningsbeskedet framgår vilket ordningsnummer din reservplacering har och hur många antagna det finns i din urvalsgrupp.

Du måste svara JA på första antagningsbeskedet för att behålla din plats. Du kan svara på två sätt: [1] Genom www.studera.nu [2] Med det hemskickade svarskortet. Högst 210 högskolepoäng behandlas i det andra urvalet. Du får stå kvar som antagen till högst 45 högskolepoäng, därutöver får du stå kvar som reserv till högst 165 högskolepoäng. Om du inte är antagen till någon utbildning kan du stå kvar som reserv till högst 210 högskolepoäng. Program på heltid räknas som 30 högskolepoäng. Om du tackat JA till mer än 210 högskolepoäng stryks alternativen nerifrån och upp enligt den prioritetsordning du gjort på anmälan, till 210 högskolepoäng kvarstår. I det andra urvalet prövas du i enlighet med hur du svarat på antagningsbesked 1. Om du blir antagen till ett högre prioriterat alternativ stryks du från det lägre prioriterade, även om du var antagen till detta i det första urvalet. Den som tackat ja till antagning får kallelse och praktisk information efter andra urvalet. Reservplacerade får nya antagningsbesked. Därefter sker reservantagning vid respektive universitet eller högskola. Utbildningen på grundnivå ska i huvudsak bygga på de kunskaper som eleverna får i gymnasieskolan, eller motsvarande kunskaper. För att bli antagen till en utbildning på grundnivå krävs därför att man har slutfört en gymnasieutbildning eller motsvarande. Utbildning på avancerad nivå ska i huvudsak bygga på fördjupande kunskaper, färdigheter och förmågor som studenterna har fått på grundnivå. Kurserna vårterminen 2011 kommer att starta tidigast vecka 3. Upprop till kurserna sker i samband med kursstart. Efter avslutad kurs med godkänt resultat kan du begära att få ett kursbevis. OBS! Avbryter du en påbörjad kurs är det inte självklart att du kan fullfölja kursen längre fram. Ta därför alltid kontakt med högskolan om du avbryter din utbildning. Du kan få vägledning och information dels av den allmänna studievägledningen och dels av studievägledare/kontaktpersoner som finns på de olika fackhögskolorna. Här får du vägledning och information om de utbildningar som erbjuds vid Högskolan i Jönköping. Du kan även få information om utbildningar vid andra universitet och högskolor. Du kanske är osäker på vad du vill läsa, vill diskutera ditt studieval, upplägg av studier, behörighet, antagning och urval, högskoleprov med mera. Välkommen att kontakta studievägledarna: studievagledning@hj.se Simon Stenered, tfn 036-10 10 62 Rose Wallin, tfn 036-10 10 63 Beställ gärna tid för personligt besök. Högskolan har också studievägledare/kontaktpersoner som är specialiserade på särskilda utbildningsområden. De kan ge detaljerade upplysningar om de program och kurser som ges inom dessa områden. Vill du veta mer om speciella kurser/program är det bra att kontakta rätt studievägledare/kontaktperson. Hälsohögskolan: Katarina Bolin studievägledare, tfn 036-10 12 00 e-post katarina.bolin@hhj.hj.se Högskolan för lärande och kommunikation: Fristående kurser: Kerstin Wigertz tfn 036-10 14 02 e-post kerstin.wigertz@hlk.hj.se Program: Berit Tornell, tfn 036-10 14 01 Eva Paldanius tfn 036-10 14 05 e-post utbildningar@hlk.hj.se Internationella Handelshögskolan: Magnus Claesson Utbildningsinformation, tfn 036-10 10 00 (vx) e-post study.counselling@ihh.hj.se Mottagning gäller efter överenskommelse. Tekniska Högskolan: Fristående kurser: Johanna Isaksson, tfn 036-10 15 44, e-post johanna.isaksson@jth.hj.se Program: Mona Sörman tfn 036-10 10 00 (vx) e-post mona.sorman@jth.hj.se Monica Hjelmåker, tfn 036-10 10 00 (vx)) e-post monica.hjelmaker@jth.hj.se Du som har ett funktionshinder kan få olika former av pedagogiskt stöd under studietiden. Du måste skicka handlingar som styrker ditt behov av stöd direkt till högskolans samordnare senast den 15 april. OBS! Du som behöver teckenspråkstolk eller skrivtolk ska senast vid anmälningstillfället meddela högskolan detta. Kontakta samordnaren i god tid så att vi kan diskutera ditt stödbehov och planera inför din studietid hos oss. Samordnare: Lillemor Boström Hugosson, Högskolan i Jönköping, Box 1026, 551 11 Jönköping, telefon: 036-10 10 61. Ytterligare information hittar du på www.hs.hj.se/ funktionshinder Här möts studenter och yrkesliv. Knutpunkten är en plats där du som student får kontakter med framtida arbetsgivare. Dina framtidsplaner kan du diskutera med karriärvägledare. Knutpunkten erbjuder en stor programverksamhet och ger bland annat kurser i studieteknik. www.hj.se/knutpunkten På Studenthälsan kan du träffa kurator, psykolog, sjuksköterska eller studentpräst om du behöver hälsorådgivning eller någon att prata med. Varje termin arrangeras kurser och samtalsgrupper. Studenthälsan är öppen för högskolans studenter och besöken kostar ingenting. www.hj.se/studenthalsan

Behöver du bo kvar hemma men ändå vill kunna studera? Då kan distanskurser via lärcentra eller nätbaserade kurser och program passa. Kurserna är flexibla och ska passa dina egna behov, oavsett var du bor eller vilka tider du kan studera. Du kommunicerar med lärare och kurskamrater via Internet. En del kurser har inga träffar alls. En del kurser kan ha vissa obligatoriska eller frivilliga träffar några gånger under en termin. Du kan också välja den studietakt som passar dig heltid eller deltid. Distanskurserna vänder sig i första hand till personer i närliggande region och drivs i samarbete med Högskolan Höglandet respektive Högskolan på hemmaplan. Vissa av de utannonserade kurserna kan också ges till andra lärcentra i landet. En kurs kan bedrivas parallellt på sex-åtta lärcentra med 10-15 studenter på varje ort. Studerandegruppen träffas schemalagt en kväll i veckan eller varannan vecka på respektive lärcentrum. Lärarens föreläsningar distribueras i huvudsak från annan ort (vanligtvis från Högskolan i Jönköping) via telebild. Det finns möjlighet att kommunicera via både bild och ljud direkt under föreläsningen. Kursstarterna förläggs som regel till Högskolan i Jönköping. Ytterligare något eller några undervisningstillfällen kan ske på traditionellt sätt, där kursdeltagare och lärare träffas i Jönköping eller på någon av kursorterna. Övrig tid ägnas åt litteraturstudier och projektarbeten, där man kan bedriva studierna på valfri plats, t.ex. det lärcentrum dit man är knuten. I kurserna används även lärplattform och webbaserade moment i många av kurserna Kurserna vänder sig till personer i hela landet. De bedrivs via en webbplattform, PingPong/ JIBSnet med t.ex. inspelade föreläsningar, inlämningsuppgifter, diskussionsforum och detaljerade läsanvisningar till kurslitteratur. Sammankomster på Högskolan i Jönköping och/eller lärcentrum förekommer, se respektive kurs för antal sammankomster. För att följa kursen bör du ha tillgång till en bred- bandsuppkopplad dator. Om du inte har en egen dator kan det i vissa fall vara möjligt att få tillgång till snabb uppkoppling från ett lokalt lärcentrum. Lärcentra finns numera i de flesta av landets kommuner och kan erbjuda ett bra stöd för dig som studerar på distans. Ett lärcentrum erbjuder en god studiemiljö på hemmaplan och fungerar som en länk mellan högskolan och distansstuderande. Högskolan i Jönköping har länge samarbetat med länets kommuner runt utlokaliserade kurser och distansutbildningar. Det finns väletablerade nätverk med lärcentrum i de flesta kommuner. Högskolan Höglandet: www.hogskolanhoglandet.se Aneby, Majvor Svensson tfn 0380-463 61 Eksjö, Karin Nordin tfn 0381-361 20 Nässjö, Monika Svensson tfn 0380-51 72 52 Sävsjö, Göran Ahlqvist tfn 0382-152 90 Vetlanda, Maria Ahlstedt tfn 0383-577 40 Lärcentrum Mullsjö Robert Eliasson tfn 0392-146 01 Tranås Utbildningscentrum: www.alltomtuc.se Ola Nordell tfn 0140-687 10 Högskolan på hemmaplan: www.hph.nu Gislaved: Anette Hast tfn 0371-819 54 Gnosjö: Annelie Holst tfn 0370-33 14 09 Vaggeryd: Mattias Lindqvist tfn 0393-787 03 Värnamo: Linda Nyström, tfn 0370-37 70 60 Information om lärcentra utanför Jönköpings län finns på www.larcentra.se Distansstuderande som bor utanför 036-området och läser kurser vid Högskolan i Jönköping erbjuds en skräddarsydd biblioteksservice. Information om hur du blir låntagare, beställer litteratur samt får hjälp av en bibliotekarie online finns på Högskolebibliotekets webbplats under rubriken Distansservice, http://www.bibl.hj.se/doc/4496 För ytterligare information kontakta Annika Anderson, tfn 036-10 10 13 e-post annika.anderson@bibl.hj.se