Rapport 2004:44 Undervattensarkeologisk utredning Del av Sundet Arvika socken och kommun Värmlands län Staffan von Arbin Björn Wallbom
Undervattensarkeologisk utredning Del av Sundet Arvika socken och kommun Värmlands län Bohusläns museum Rapport 2004:44
ISSN 1650-3368 Rapport Staffan von Arbin & Björn Wallbom Omslagsbild Detalj av anläggning A1 (foto: Staffan von Arbin) Grafisk form Anders Gutehall Redigering Staffan von Arbin Tryckning och distribution Bohusläns museum Kartorna godkända för publicering enligt Allmänt kartmaterial från lantmäteriet medgivande 90.80.12 Bohusläns museum Box 403 451 19 Uddevalla Tel: 0522-65 65 00 E-post: museum@bohusmus.se Hemsida: www.bohusmus.se Bohusläns museum 2004
Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Syfte 7 Landskapsbild 7 Natur- och kulturlandskap 7 Forn- och kulturlämningar 8 Historiskt källmaterial 9 Den arkeologiska utredningen 9 Metod och genomförande 9 Utredningens resultat 11 A1 Fast fiske? 11 A2 Fast fiske? 11 A3 Fartygslämning 12 A4 Fartygslämning 13 Slutsatser 13 Referenser 14 Otryckta 14 Tryckta 14 Tekniska och administrativa uppgifter 15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Plan över utredningsområdet. Inmätta anläggningar (A1 A4) markerade Planskiss över anläggning A1 Resultat av 14 C-analys Figurer Figur 1 Utdrag ur digitala fastighetskartan med det aktuella utredningsområdet 6 markerat. Figur 2 Ångbåtsbryggan sedd från sydväst. 8 Figur 3 Recent fartygslämning norr om utredningsområdet. 9 Figur 4 Utredningsområdet sett mot öster. 10 Figur 5 Utredningsområdet sett mot väster. 11 Figur 6 Detalj av anläggning A1, lämning efter förmodad fiskeanläggning. 12
Figur 1 Utdrag ur digitala fastighetskartan med det aktuella utredningsområdet markerat. 6 Bohusläns museum 2004:44
Sammanfattning Med anledning av planerad dammbyggnation i Sundet, Arvika socken och kommun, Värmlands län, utförde Bohusläns museum och Värmlands museum i april 2004 en undervattensarkeologisk utredning på uppdrag av Arvika kommun. Utredningen omfattade kart-, arkiv- och litteraturstudier samt okulär, dykande besiktning av det tilltänkta exploateringsområdet. Vid utredningen framkom fyra anläggningar av potentiellt antikvariskt intresse. Tre av dessa, anläggning A1, A2 och A3, bedöms vara fornlämningar. A1 och A2 är båda förmodade lämningar efter fiskeanläggningar med sannolik datering till medeltid. A3 utgörs av en mindre, klinkbyggd fartygslämning som troligen kan dateras till 1700- eller tidigt 1800-tal. Bohusläns museums och Värmlands museums uppfattning är att dessa tre lämningar bör förundersökas innan tillstånd till exploatering lämnas. Bakgrund Under två dagar i april 2004 utförde Bohusläns museum och Värmlands museum en arkeologisk utredning av ett ca 7 500 m 2 stort vattenområde beläget i den norra och smalaste delen av Sundet, Arvika socken och kommun, Värmlands län (figur 1). Bakgrunden till utredningen är att Arvika kommun har planer på att låta uppföra en dammanläggning tvärs över sundet, vilken skall skydda Arvika mot framtida översvämningar liknande den som inträffade hösten 2000. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Arvika kommun, i enlighet med länsstyrelsens beslut (Lst dnr 431-492-2004). Staffan von Arbin vid Bohusläns museum var projekt- och rapportansvarig och fungerade också som arbetsledare under utredningens fältarbetsfas. Från Värmlands museums sida deltog Björn Wallbom, som även har svarat för litteratur-, kart- och arkivstudier. Föreliggande rapport har författats gemensamt av Staffan von Arbin och Björn Wallbom. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen var att fastställa eventuell förekomst av tidigare okända fornlämningar inom utredningsområdet. Resultatet av utredningen skall fungera som ett planeringsunderlag för länsstyrelse och exploatör, så att ingrepp i fast fornlämning i möjligaste mån kan undvikas alternativt begränsas. Landskapsbild Natur- och kulturlandskap Sundet är namnet på den skyddade vattenled som förbinder Kyrkviken med Glafsfjorden. Vattenområdet, som sträcker sig i nord sydlig riktning, är en dryg kilometer långt och har en största bredd av cirka 300 meter. Sundet ligger i en sprickdal som sträcker sig från Norge i norr till Byälvens utlopp vid Vänern i Bohusläns museum 2004:44 7
Figur 2 Ångbåtsbryggan sedd från sydväst. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum söder. Sprickdalens vattenområden utgörs i huvudsak av Glafsfjorden, som är Sveriges till ytan 25:e största sjö. Vid Glafsfjordens sydspets tar Byälven vid, vilken rinner mellan ett flertal sjöar på sin väg ned till Vänern. Höjdskillnaden utmed den 90 kilometer långa sträckan mellan Glafsfjordens norra ände till Vänern är endast 0,87 meter (Rollof 1962:356). Glafsfjorden kantas av klippiga stränder. På båda sidor om sjön finns jordbruksområden i långsmala bälten, därefter tar skogsklädda höjder vid längs båda sidor av vattensystemet. I anslutning till Sundet utgörs markslaget av morän med åkermark på de mindre kuperade partierna. På höjderna återfinns främst skogsmarksområden men även en del odlade områden. Sundets västra sida består av svagt sluttande moränmark medan den östra består av branta klippkanter ned mot vattnet. Bebyggelsen i området utgörs huvudsakligen av ensamliggande gårdar. Forn- och kulturlämningar Området runt Glafsfjorden och Kyrkviken är mycket fornlämningstätt. Fornlämningsbilden domineras av gravar av olika slag. Vid Västra sund finns även två registrerade boplatsområden, dels RAÄ 135 där man påträffat en bit slagen flinta, dels RAÄ 136, där man påträffat ett tiotal bitar slagen flinta i åkermarken. Gravarna är placerade på åsryggar och bergshöjder intill vattnet och utgörs av rösen och stensättningar. Rösena är den dominerande gravkategorin i området. I anslutning till Sundet finns dessutom en rad kulturhistoriska lämningar som speglar områdets betydelse som vattenled under framförallt 1800- och 1900- tal. I den klippiga östra stranden finns ett flertal moringar i berget. Vid den västra strandkanten ligger en ångbåtsbrygga, som enligt boende i trakten är från sent 1800-tal (figur 2). Bryggan är emellertid inte markerad på den ekonomiska kartan från 1883 1895, varför den tidigast bör ha blivit uppförd kring sekelskiftet 1800 1900. Strax norr om bryggan finns en mindre varvsbyggnad med tillhörande slip av järnvägsräls. I den norra delen av Sundet, men utanför utredningsområdet, ligger inne i vassen vraket av ett större, pråmliknande fartyg väl synligt ovan vattenytan. 8 Bohusläns museum 2004:44
Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum Figur 3 Recent fartygslämning norr om utredningsområdet. Historiskt källmaterial Genom skriftliga källor är det känt att det under sen medeltid fanns ett tiotal gårdar runt Kyrkviken. Även gårdarna Västra och Östra sund, vilka är belägna på varsin halvö på västra respektive östra sidan av Sundet, har medeltida belägg. Gården Sund omnämns första gången 1398. I jordeboken från 1540 är båda gårdarna upptagna (Ortnamnen i Värmlands län, del VI). Glafsfjordens funktion som kommunikations- och transportled i äldre tider är omvittnad. Vattenvägen utgjorde en viktig förbindelselänk mellan Vänerområdet och Norge. Benämningen Vikingaleden anknyter till den rika förekomsten av fornlämningar från järnålder/vikingatid längs stränderna. Det är känt att vattenleden under medeltiden bl.a. brukades av pilgrimer på färd till och från Nidaros/Trondheim (Westerdahl 1977:61). Under 1800-talet kom en rad ångfartyg att trafikera Glafsfjorden, bl.a. för transporter av gods och passagerare mellan Arvika och Göteborg (Lundquist 1933:449). Trots den ringa fallhöjden mellan Glafsfjorden och Vänern fanns ett hinder i form av forsar vid Säffle, och 1837 byggdes därför en kanal och slussar för att öka framkomligheten i vattensystemet. För att visa på transportledens betydelse kan nämnas att 893 segelskutor och 128 ångfartyg passerade kanalen år 1868 (Rollof 1962:364f). Den arkeologiska utredningen Metod och genomförande Det arkeologiska fältarbetet föregicks av en genomgång dels av litteratur, kartor och arkiv vid Värmlands museum, dels av äldre lantmäteriakter vid Lantmäteriet i Gävle. Enligt obekräftade uppgifter skulle delar av utredningsområdet tidigare ha varit föremål för muddringsarbeten. Omfattningen av och tidpunkten för dessa arbeten var emellertid inte närmare känd. Av denna anledning delades fältarbetet upp i två moment. Det första momentet bestod av en okulär besiktning av hela det aktuella utredningsområdet utförd av dykande arkeologer. Moment 2, provgropsgräv- Bohusläns museum 2004:44 9
Figur 4 Utredningsområdet sett mot öster. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum ning, skulle i enlighet med undersökningsplanen därefter ske inom de områden som utifrån besiktningsresultatet kunde bedömas ha störst arkeologisk potential. Om det vid besiktningen senare framkom att området till stora delar var söndermuddrat eller utgjordes av berg i dagen var tanken att detta moment skulle utgå. Utredningen gav vid handen att vattendjupet i det tilltänkta exploateringsområdet varierar mellan 0 och 6 meter och att bottnen överlag består av mjuka sediment. Centralt i utredningsområdet observerades en bred muddrad ränna. Det muddrade partiet beräknas uppta ca 2 500 m 2 av utredningsområdets totalt 7 500 m 2. Eftersom utsikterna att finna bevarade lämningar inom detta bottenavsnitt bedömdes som små utreddes området endast extensivt. Det fortsatta arbetet kom i stället att koncentreras till de strandnära och mera opåverkade delarna av sundet, vilket visade sig vara en riktig prioritering. Trots detta kom moment 1, den okulära besiktningen, att ta något längre tid än planerat. En avgörande orsak till detta var de mycket besvärliga siktförhållanden som rådde under fältarbetet. Sikten i horisontalled uppgick mestadels till < 0,5 m. På grund av tidsbristen beslutades att moment 2 skulle utgå då det förväntade resultatet inte bedömdes stå i paritet med arbetsinsatsen. Med hänsyn till att de anläggningar som påträffades under besiktningen alla låg helt eller delvis synliga för ögat, kan det anses tveksamt om en provgropsgrävning skulle ha tillfört utredningen något nämnvärt. De anläggningar som påträffades mättes och beskrevs översiktligt samt fotograferades i den mån som siktförhållandena medgav detta. I de fall en datering bedömdes som avgörande för den antikvariska bedömningen och fortsatta hanteringen av ärendet togs också prover för åldersbestämning genom 14 C-analys. Samtliga anläggningar positionsbestämdes med hjälp av GPS. Allt dykarbete utfördes med livlina och radiokommunikation och utfördes i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter gällande yrkesmässig dykning (AFS 1993:57) och den dykpraxis som utarbetats vid Bohusläns museum.
Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum Figur 5 Utredningsområdet sett mot väster. Utredningens resultat Sammantaget registrerades under utredningen fyra anläggningar av potentiellt antikvariskt intresse. Samtliga anläggningar var belägna helt nära land, på ett vattendjup av mellan 1 och 2,5 m. De påträffade objekten har i den följande beskrivningen och på planen i bilaga 1 givits numreringen A1 A4. A1 Fast fiske? A1 utgörs av lämningen efter ett förmodat fast fiskeredskap, och i så fall troligast en del av en raserad ledarm till en katsa eller motsvarande (bilaga 2). Anläggningen består av en koncentration av parallella, plant liggande störar av okänt träslag, vilka sticker ut ur sedimentväggen på ca 2 m djup vid vasskanten på den västra sidan av sundet. Störarna varierar mellan 3 och 6 cm i diameter. Under koncentrationen av störar, vinkelrätt mot densamma, sticker ytterligare ett par störar fram. Dessa är dock något kraftigare än de övriga. I området finns också ett mindre antal vertikalt nedslagna störar eller pålar, 6 9 cm i diameter, samt enstaka 0,2 0,5 m stora stenar. Samtliga störar/pålar i anläggningen är i sina exponerade delar mer eller mindre kraftigt eroderade. Den fullständiga utbredningen av lämningen är för närvarande inte känd, bland annat beroende på att delar av densamma ligger dolda under en intill 0,4 m tjock filt av vassrötter. Den del av anläggningen som var tillgänglig för dokumentation upptar emellertid ett ca 3,5 x 2 m stort område. En 14 C-analys av ytved från en av störarna gav resultatet 565±30 B.P., vilket kalibrerat (2 sigma) ger en datering inom intervallet 1300 1430, med störst sannolikhet för perioden 1300 1370 (52,9 %) samt 1380 1430 (42,5 %) (bilaga 3). A2 Fast fiske? Även A2 utgörs av lämningen efter ett förmodat fast fiskeredskap. Den är dock av allt att döma betydligt sämre bevarad än A1. Anläggningen är belägen på ca 2 m djup på den östra sidan av sundet. Den synliga delen av lämningen består av ett tiotal kraftigt eroderade vertikalt nedslagna störar/pålar, vilka bildar en i det närmaste rak linje parallellt med strandkanten. Diametern på störarna/
Figur 6 Detalj av anläggning A1, lämning efter förmodad fiskeanläggning. Foto: Staffan von Arbin, Bohusläns museum pålarna varierar mellan 3 och 10 cm. Träslaget är för närvarande inte känt. Anläggningen är inte närmare avgränsad, men störar och pålar kunde vid besiktningen konstateras utmed en minst 10 m lång sträcka. Det är inte osannolikt att ytterligare konstruktionselement kan påträffas i området vid en mera utförlig undersökning. En 14 C-analys av ytveden från en av störarna gav dateringen 375±25 B.P. Kalibrerad (2 sigma) hamnar dateringen inom intervallet 1440 1630, med 59,5 procents sannolikhet för perioden 1440 1530 (bilaga 3). A3 Fartygslämning Anläggning A3 utgörs av lämningen efter en minst fem meter lång båt av förhållandevis klena dimensioner. Lämningen, som ligger på ca 2,5 m djup på den västra sidan av sundet, är mycket nedbruten och till delar översedimenterad. Båten är byggd på klink, det vill säga med överlappande bord. En 14 C- analys av ytved från en bärgad bottenstock gav resultatet 175±30 B.P., vilket kalibrerat (2 sigma) ger en datering inom intervallet 1650 1960 med störst sannolikhet för perioden 1720 1820 (54,9 %) (bilaga 3). Denna datering gör det enligt Bohusläns museums och Värmlands museums uppfattning troligt att båten blivit vrak för mer än 100 år sedan, varför lämningen kan antas utgöra fast fornlämning. 12 Bohusläns museum 2004:44
A4 Fartygslämning Även anläggning A4 utgörs av lämningen efter en mindre båt, också den klinkbyggd. Lämningen är belägen på ca 1 m djup på den västra sidan av sundet i omedelbar anslutning till ångbåtsbryggan. Då skrovet delvis är fyllt med sten kan man förmoda att båten av någon anledning blivit avsiktligt sänkt på platsen. Utifrån båtbyggnadstekniska kriterier samt lämningens bevarandestatus bedöms den vara betydligt yngre än etthundra år och den utgör således inte fast fornlämning. Slutsatser Enligt Bohusläns museums och Värmlands museums samfällda bedömning utgör tre av de påträffade anläggningarna, nämligen A1, A2 och A3, fast fornlämning. A1 och A2 utgörs båda av förmodade lämningar efter fiskeanläggningar med sannolik datering till medeltid, och A3 utgörs av en mindre, klinkbyggd fartygslämning som troligen kan dateras till 1700- eller tidigt 1800- tal. A1 och A2 representerar en typ av anläggning om vilken kunskapen idag är mycket begränsad. Detta hänger samman med att mycket få arkeologiska undersökningar har utförts av sådana anläggningar. En nyligen upprättad sammanställning av uppgifter om fiskeanläggningar i Värmland ger dock vid handen att fiske med stationära fångstredskap sannolikt varit mycket vanligt förekommande under historisk tid utmed såväl Vänerkusten som i mindre sjöar och vattendrag (Bodin 2004). En arkeologisk undersökning av de nu påträffade fiskeanläggningarna skulle sannolikt bidra med ny kunskap om fisket med stationära fångstredskap i Värmland under medeltid och nyare tid. Om tolkningen av A1 som en del av en raserad ledarm till ett fast fiske är korrekt måste fyndet dessutom betecknas som ovanligt, eftersom det är sällan som dessa delar av anläggningarna bevaras. Intressant i sammanhanget är också det rumsliga och kronologiska sambandet med gårdarna Östra och Västra Sund. Även A3 kan hypotetiskt antas ha en koppling till den i historisk tid belagda bebyggelsen. Från andra sammanhang vet man att båtar och skepp i äldre tider ofta slopades i närheten av hemmahamnen (Westerdahl 1989:21ff). Mot bakgrund av ovanstående bör enligt Bohusläns museums och Värmlands museums uppfattning en förundersökning, med syftet att närmare klarlägga de påträffade lämningarnas utbredning, karaktär och vetenskapliga potential, göras av dessa lämningar innan tillstånd till exploatering lämnas. Förundersökningens resultat skall utgöra underlag för länsstyrelsens bedömning av behovet och omfattningen av en eventuell särskild undersökning. Beslut i ärendet fattas av Länsstyrelsen i Värmlands län. Bohusläns museum 2004:44 13
Referenser Arkiv Värmlands museum Ekonomisk karta: Blad 129 GLAFVA 1883-1895 Fornminnesregistret Lantmäteriet, Gävle Akt R2 35:1 SS 1761 Tryckta Bodin, S. 2004. Katsan i Kassängsviken, del 2. I: Skärvan nr 3. Dykeriarbete. AFS 1993:57. Arbetarskyddsstyrelsen. Stockholm. West esterdahl erdahl,, C. 1977. Om äldre Vänersjöfart en introduktion. Götene kulturnämnds småskriftserie 1/2 1976/1977. West esterdahl erdahl,, C. 1989. Norrlandsleden I. Källor till det maritima kulturlandskapet. Arkiv för norrländsk hembygdsforskning XXIV 1988 89. Länsmuseet Murberget. Härnösand. Lundquist J. A. 1933. En bok om Arvika. Arvika. Ortnamnen i Värmlands län. Del VI. 1926. Uppsala. Rollof,, Y. 1962. Inre vattenvägar i Värmland. Karlskrona. Sandström J. 1998. Västra Sund, Arvika en dokumentation över ett hemmans historia. Arvika. 14 Bohusläns museum 2004:44
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr 431-492-2004 Bohusläns museums dnr 36/04 K Bohusläns museums pnr 1262/139 Fast astig ighet Sundet, vattenområde mellan Kyrkviken och Glafsfjorden Socken Arvika socken Kommun Arvika kommun Län Värmlands län Ekonomisk karta 11 C 3 d Belägenhet enhet x 6616,6 / y 1317,9 Koordinatsystem RT90 (2,5 gon V) Höjd över havet 48 m Vat attendjup 0 6 m Uppdragsgivare Arvika kommun, Kommunteknik Ansvarig institution Bohusläns museum Deltag agande ande instit itut ution Värmlands museum Fältansvarig Staffan von Arbin Rapportansvarig Staffan von Arbin Fältpersonal (BM) Staffan von Arbin Fältpersonal (VM) Björn Wallbom Fält ältarbet arbetst stid id 21 22/4 2004 Arkeologtimmar 16 tim Undersökt yta 7 500 m 2 Redigering Staffan von Arbin Illustrationer Björn Wallbom Arkiv Bohusläns museum Fynd Inga omhändertagna fynd Bohusläns museum 2004:44 15
16 Bohusläns museum 2004:44
Plan över utredningsområdet Inmätta anläggningar (A1 A4) markerade Bilaga 1 Bohusläns museum 2004:44 17
18 Bohusläns museum 2004:44
Planskiss över anläggning A1 Bilaga 2 Illustration: Björn Wallbom, Värmlands museum Bohusläns museum 2004:44 19
20 Bohusläns museum 2004:44
Resultat av 14 C-analys Bilaga 3 Poznañ, 29-09-2004 Report on C-14 dating in the Poznañ Radiocarbon Laboratory Customer: Dr Staffan von Arbin Bohuslan County Museum Sweden Job no.: 605/04 P.O. Box 403 451 19- Uddevalla Sample name Lab. no. Age 14C Remark Arvika Anl 1 Poz-7719 565 ± 30 BP Arvika Anl 2 Poz-7720 375 ± 25 BP Arvika Anl 3 Poz-7721 175 ± 30 BP Comments: Result of calibration of 14C dates enclosed Bohusläns museum 2004:44 21
22 Bohusläns museum 2004:44