Kristet per pektiv Svenska kyrkan i Alingsås Hemsjö Ödenäs nr 4 december 2009 s Fred i juletid Fred i juletid? Kristet Perspektiv 4 2009 1
Fred i juletid Kristet per spektiv Nr 4 2009 I JULETID vill man gärna tänka goda och glada tankar! Julen inbjuder till det. Goda tankar gör oss gott. Men räcker det att tänka gott? Det är inte tanken som räknas, säger författaren Stefan Einhorn. Kanske måste vi leva ut våra goda tankar så att vi handlar gott också FRED är ett fint ord. Skriver man fred i en mening så blir meningen positiv på något sätt. Det skapar lugn och harmoni. Kanske är det just vad fred handlar om? Att få leva i lugn och harmoni: i det liv vi blivit födda till, i vår värld vi lever i. Universum är en väv utan sömmar, säger man. Allt hänger ihop. Om man skadar något, om än något riktigt litet, så skadas allt. Det får stora konsekvenser. Tänk om vi, gång på gång, skulle tillåta oss att förundras över skapelsens skönhet, över allt det liv som omger oss. Över alla människor vi möter JA, ALLA MÄNNISKOR vi möter. Kanske skulle vi då vara mer rädda om vår jord, vårt vatten, våra medmänniskor och om oss själva? Kanske skulle vi då prioritera det i livet som ger oss livskraft, istället för det som tar kraft? Shalom är det hebreiska ordet för fred. Det kan också betyda helhet och harmoni. Att känna sig hel är en myt, hörde jag någon säga. Våra liv är så komplicerade så det är så när som omöjligt att känna sig hel. Kanske små korta stunder men inte mer. Vi kanske måste lära oss att leva med våra brister. Och inse att så är livet. I det lilla barnet som föds visar Gud på livets bräcklighet. Så komplicerat och så fantastiskt! Livet är som ett pussel där det är få människor förunnat att få alla pusselbitarna på plats. Du och jag kan trots det leva goda liv. Vi kan utföra goda handlingar för varandra, för vår jord, för hela universum. JULENS BUDSKAP bringar hopp om fred och försoning: fred, shalom, peace, pace, pax. Säg fred på det språk du föredrar, men kom ihåg, vi måste leva ut freden också! Kanske är det tid att börja nu. Allt har sin tid. Fred i juletid är temat för detta nummer av tidningen Kristet Perspektiv. Vi kan verka för fred på olika sätt. Här kan du läsa om hur fredsarbete kan ske, både nära och långt borta. Vi får påminna varandra om att det vi gör, det gör skillnad. Diana Eliason Utges av Alingsås pastorat Box 325 441 27 Alingsås tel 669 100 ANSVARIG UTGIVARE Jan Kesker, kyrkoherde REDAKTIONSGRUPP detta nr Diana Eliason, redaktör Olof Konnebäck Helena Ingeborn Jan Kesker Katarina Sandblom E-POST diana.eliason@alingkyrk.nu GRAFISK FORM Margareta Brisell Axelsson PRODUKTION Lokomotiv kommunikation Tidningen distribueras av sdr till alla hushåll i Alingsås pastorat Vid utebliven tidning ring 669 100 Upplaga 16 500 Tryck WM-tryck, Alingsås ANDRUM i juletid Christinae kyrka kl 12 Måndag 7/12 Andrum med sånglek för små barn och föräldrar. Smörgåsfika. Onsdag 9/12 Andrum med orgelmusik. Musik i Advent. Lars Storm, orgel. Sopplunch Torsdag 10/12 Kristen Djupmeditation. Christina Lövestam Fredag 11/12 Orgelbrus. Johannes Landgren, orgel. Christinaelunch Onsdag 16/12 Andrum med orgelmusik. Musik i Advent Lars Storm, orgel. Sopplunch LUCIAFEST för hela församlingen Lördag 12/12 kl 16 i Noltorpskyrkan Lena och Jan Steenbrink berättar om arbetet i Kairo. Alingsås Lucia kommer på besök. OLIVGÅRDEN Noltorpskyrkans nedervåning Måndagarna 28/12 och 4/1 kl 9 11: Frukost för dig som vill dela frukostgemenskap med några andra. Torsdag 7/1 kl 13 16: Öppet hus med servering. Man kan läsa, lösa korsord eller handarbeta. Kl 16: Kort mässa vid ikonen i kyrkorummet. omslagsbild Julkrubba från Betlehem i glas och metall kan köpas på nätet via IM, Individuell Människohjälp: www.manniskohjalp.se nästa nummer utkommer 21 mars 2010 www.svenskakyrkan.se/alingsas 2 Kristet Perspektiv 4 2009
Liv och hopp i Betlehem Innan jag kom hit ner till Palestina och Betlehem för mitt uppdrag som ekumenisk följeslagare tänkte jag, att om jag inte kunde vara hemmavid under julen, så var kunde det vara bättre att få vistas än i Betlehem! Nu har jag redan varit här i drygt en månad och börjar känna mig lite hemmastadd i den för mig nya miljön. Mitt uppdrag kräver en hel del och upptar större delen av den vakna tiden. Så det kanske är en av anledningarna till att julen känns ganska så avlägsen, trots den direkta närheten till dess upprinnelse. En annan kanske är att julskyltningen skyltar med sin frånvaro här, åtminstone än så länge, till skillnad mot därhemma. Hur är det då med freden, skyltar den med sin närvaro eller inte? Det är en fråga som inte har något enkelt svar, och svaret varierar beroende på vad det är man ser och lägger märker till, eller vem man ställer frågan till, ingenting är självklart. Ofta när man möter folk ute på gatorna möts man av en tacksamhet för vår närvaro. Vi har hela tiden vår eappi-väst med en stor symbol på ryggen på oss, så vi är lätt identifierbara. Vi behövs säger dom, för att kunna se vad som sker och sedan berätta om det på olika sätt för människor runt om i världen. Trots det känner jag att det är så lite jag egentligen kan göra åt deras situation. Detsamma gäller när jag står vid checkpointen tidigt på morgonen och ser hur människor blir behandlade bara för att kunna ta sig till sina arbeten, eller kunna komma till sjukhuset vid behov. En del får stå och köa i flera timmar bara för att få ta sig igenom den eländiga muren. En vardag som dom upplevt så länge nu att hoppet om fred känns väldigt avlägset för de flesta. Samtidigt möter jag människor i olika sammanhang som brinner för fred och för dom finns det inga alternativ. I söndags var Invigning av den första förskolan i den lilla byn Jubbet adh Dhib utanför Betlehem. jag och lyssnade på ett föredrag av Rifat Odeh Kassis, en kristen palestinier och frontfigur inom många olika områden här. Bland annat är han inblandad i Kyrkornas världsråd för eappi, vars svenska avdelning seappi (Swedish Ecumenic Accompaniment Programme in Palestine and Israel) är det ekumeniska följeslagarprogrammet som jag deltar i. Han berättar för oss att under två års tid har 40 personer, präster, lekmän och andra, arbetat med att ta fram ett dokument som handlar om hur man på ett rent praktiskt sätt ska kunna uppnå varaktig fred i området. Detta dokument, Kairosdokumentet (Kairos fr grekiskan, inte staden) skall presenteras den 11:e december. Vi fick bara en antydning av innehållet under kvällens föreläsning, så jag ser verkligen fram emot dagen då det offentliggörs och vilken betydelse det kan få för fredsarbetet i ett större sammanhang. I söndags var jag i Lutherska kyrkan i Beit Sahour, en förstad till Betlehem. Det var extra speciellt för ett svenskt par skulle döpa sitt barn under gudstjänsten. Så vi var en riktig svensk-koloni samlade, som gemensamt sjöng Tryggare kan ingen vara under ceremonin. Och den lilla svenska flickan i Betlehem döptes till LIV! Vad kunde vara mer passande. Om det finns liv så finns det hopp. Och hoppet och möjligheterna till fred möter mig varje dag här nere när jag ser skrattande och lekande barn på Betlehems gator. En riktigt god jul och ett gott nytt fredligt år till er alla önskar Jan Boström från Betlehem i Palestina, Julen 2009 Kyrkornas Världsråd driver det internationella projektet: Ecumenical Accompaniment Programme for Palestine and Israel (EAPPI). Initiativet har tagits efter en förfrågan från kyrkoledare i Jerusalem. Programmet syftar till att genom internationell närvaro försöka dämpa våldet, ge hopp om att en fredlig lösning är möjlig, främja respekten för folkrätten och höja omvärldens medvetenhet om vad som sker. Kring den svenska insatsen i projektet, kallad SEAPPI, har ett tiotal kyrkor och kyrkorelaterade organisationer gått samman med Sveriges Kristna Råd som huvudman. Kristet Perspektiv 4 2009 3
Fredsbevarande förebilder bild: lollo konnebäck Fred och ofred kan ta sig tydliga uttryck även i en stad som Alingsås. Kent Perciwall, tf operativ chef för ordningspolisen i Alingsås funderar på hur vi kan jobba fredsbevarande i vår närmiljö. lla vuxna har ett gemensamt ansvar för ungdomarna i ett sam- -Ahälle. Den sociala kontrollen är viktig. Ju mer du och jag känner varandra desto bättre är det. Utifrån sina erfarenheter målar Kent Perciwall upp en ganska positiv bild av Alingsås: Alingsås är en genuint god småstad, men ändå spills storstadens influenser över, menar han. Det är lätt att ta sig till Göteborg och det är på både gott och ont Visst förekommer droger, kriminalitet och brott i nära relationer i Alingsås, men det är inte värre här än i andra städer av Alingsås storlek, understryker Kent. Dessutom är alingsåspolisen jämförelsevis bra på att lösa brott, inflikar han. Ungdomars kontaktytor och valmöjligheter har blivit betydligt fler under de senare åren, inte minst på grund av internet. Därmed blir de också lättare indragna i destruktiva beteenden. Föräldrar, och alla vuxna, står inför en stor utmaning, säger Kent Perciwall med eftertryck. Vi måste våga fråga vad ungdomarna sysslar med på sin fritid. Ett tips kan vara att öppna upp sitt hem så att ungdomarna känner att de kan träffas hemma. Då vet man som förälder vilka ens barn umgås med och man kan lättare knyta kontakter med kompisarnas föräldrar. Det minskar anonymiteten i samhället, som kan vara en orsak till att brott begås. Kent Perciwall var 38 år när han blev polis och hade då hunnit med flera olika jobb, bland annat charkuterist i familjens dåvarande charkuterifirma och deltidsbrandman. Nu har han varit anställd som polis i 17 år och han trivs med sitt yrkesval! Det har alltid känts bra att komma till jobbet och inte veta vad som ska hända under arbetsdagen. Jag uppskattar det händelserika och varierande arbetet. Det man upplever som polis under ett år, det upplever man annars inte under ett helt liv, säger Kent. Innan Kent Perciwall började i Alingsås arbetade han sju, åtta år i Angered/Bergsjön. Det var lärorika år som verkar ha präglat hans fortsatta polisgärning. Kent har under årens lopp satsat en hel del arbetstid på ungdomar och dessutom har han på sin fritid engagerat sig i kommunalpolitiken. Sedan januari 2007 är han ordförande i Barn- och Ungdomsnämnden i Alingsås. Vi vuxna är viktiga förebilder för ungdomarna. Kent återkommer till det många gånger under vårt samtal. Inte bara föräldrar, utan alla vuxna, har ett ansvar. Det blir tydligt i samband med stora evenemang i stadskärnan. Det är betydligt lugnare på stan under Ljus i Alingsås än under Potatisfestivalen, konstaterar Kent. Under Ljus i Alingsås är vi vuxna bättre förebilder än under Potatisfestivalen. Ju fler vuxna som tar ansvar och ger sig ut på stan, desto mindre våld och alkoholmissbruk blir det, konstaterar Kent. Han framhåller nätverket Föräldrar på sta n som gör en viktig insats. Ett rikt utbud av aktivititer kan bidra till att våld och konflikter minskar. Här är föreningslivet viktigt, men ändå finns det ungdomar och vuxna som faller mellan stolarna, säger Kent. I dagstidningarna kan man följa hur gängbildningar oroar i Göteborg och andra större städer. I Alingsås har det varit ganska lugnt, menar Kent. Men när de dyker upp har de ofta en svans av ungdomar som hänger med och blir utnyttjade. Det är illa när gänget blir de ungas trygghet och tillhörighet. Här står samhället inför en utmaning, att finna framkomliga vägar för att förebygga gängbildningar. Det märks att Kent Perciwall har funderat en hel del, men han tycker ändå inte det är lätt att svara på hur vi tillsammans kan göra Alingsås till en ännu bättre stad att leva i. Vi kanske helt enkelt måste bry oss mer om varandra, funderar han. Det slitna men goda uttrycket Det behövs en by för att fostra ett barn verkar hålla än, även i Alingsås. DIANA ELIASON bilder: frida nygård 4 Kristet Perspektiv 4 2009
I Taizé delar alla samma bön bilder: joel hjort Till en grönskande kulle på den franska landsbygden beger sig varje år tusentals ungdomar från hela världen, för att förenas i enkelt liv och bön. Vägen till Taizé slingrar sig genom ett böljande landskap. Här färdas varje vecka busslaster med ungdomar från Polen, Gambia, Rumänien och en hel del svenskar och fransmän. Med sig hem har de kanske en förtröstan på att olikheterna inte är det väsentliga. Den kristna kommuniteten Taizé grundades för 60 år sedan av schweizaren Roger Schutz, eller broder Roger. Under andra världskriget hjälpte broder Roger judar undan förföljelse, och efter kriget fortsatte han att ta emot och hjälpa människor i den småskaliga klostergemenskap han startat tillsammans med några trosbröder. Idag har Taizé utvecklats till en ekumenisk samlingsplats för kristna ungdomar från hela världen. Här samlas katoliker, ortodoxa och protestanter i bön tillsammans. Taizés grundval är gemenskap, och tillvaron präglas av enkelhet både i gudstjänster och i det praktiska livet. En dag kan varvas med bön, bibelstudier och toalettstädning alla hjälps åt. För de 40-talet ungdomsledare från Alingsås som nyligen tillbringade en vecka i Taizé, gjorde den okomplicerade tillvaron på Taizé ett stort intryck. Det finns ingen annanstans man skulle acceptera så kalla duschar och sådan mat. Men där var det lika för alla, säger Gillis Holgersson, ungdomsledare i Stockslyckekyrkan. Jag hade hört mycket om Taizé och hade stora förväntningar. Det var helt annorlunda än livet hemma, säger tyska Susanne Steffen, volontär i Alingsås församling. Arvid Larsson som också är ledare i Stockslyckekyrkan uppskattade den lugna vardagsrytmen. Det var lugnt och skönt, man glömde bort jobbiga och stressiga grejer hemma, säger han. Utmärkande för Taizé är de speciella repetitiva sångerna. Tre gånger om dagen ringer det till bön i kyrkan, och andaktsstunder och mässor domineras av den gemensamma sången. I sånghäftena finns texterna på flera olika språk, inklusive svenska. Beroende på varifrån besökarna kommer, växlar man mellan språken. Att höra 3500 fransmän sjunga på svenska var ganska roligt, säger Gillis Holgersson. Kommuniteten i Taizé byggdes upp under efterkrigsåren utifrån en längtan efter att ena snarare än splittra. Men den är ingen fristad från världens sorger. För fyra år sedan knivhöggs broder Roger till döds av en psykiskt sjuk besökare, inne i kyrkan inför ögonen på flera tusen personer. Samtidigt lever Taizéandan vidare genom kommunitetens bröder och systrar, och hos de ungdomar som kommer hem med nya upplevelser och nya vänner. Det är människorna som gör Taizé, säger Gillis Holgersson. FRIDA NYGÅRD Arvid Larsson Susanne Steffen Anders Mulec Gillis Holgersson Ungdomarnas erfarenheter från gudstjänstlivet i Taizé tar vi med oss i vårt utvecklingsarbete kring Mässa i taizéanda på onsdagar i Christinae kyrka, säger skolpräst Anders Mulec. Kristet Perspektiv 4 2009 5
Alla har varit, är eller kommer att bli! Vem kan kallas utsatt? Vem löper risken att hamna i utsatthet och vem kan hjälpa oss när vi behöver andra människors hjälp och omsorg? ikael Casserblad, präst och bosatt i Alingsås, arbetar på Göteborgs kyrkliga stadsmission. Han har skrivit ett julbrev där han funderar kring detta: Tar ni fortfarande hand om de mest utsatta? Frågan från den kyrkliga medarbetaren kom oväntat och kunde inte hur gärna jag än ville tolkas som annat än en insinuation. Vad menar du? frågade jag. Jag menar de små! sa han till sist utan att förtydliga sig ytterligare. Frågan är, vilka är de mest utsatta och små? Alla är utsatta och små någon gång under livet. Begreppet utsatthet är omfattande och komplext. Majoriteten av alkohol- och drogberoende sjuka människor, cirka 900 000 personer, har ett socialt ordnat sammanhang. Därutöver har varje beroendesjuk minst tre till fyra personer i sin närhet, som mår dåligt på olika vis på grund av en enda persons beroende. Vi är nu uppe i ett mycket stort antal människor som kan vara utsatta och små. Om vi tillåter oss att kategorisera ännu mer, hur många kvinnor råkar inte illa ut, bland annat på grund av psykisk och fysisk misshandel? Jo, vi tar fortfarande hand om de mest utsatta och små och samtidigt är det vår uppgift att vara öppna för att möta all form av utsatthet. Göteborgs kyrkliga stadsmission är före gångare när det gäller att vara till hjälp och stöd för den som behöver det. Jag tänker inte bara på nämnda beroendesjuka och vår avgiftningsklinik på Stigbergsliden, öppenvårdsbehandlingen och självhjälpscentrat i Sankt Johanneskyrkan. Vi har ju också fältenheten för ungdomar med den så kallade Ungdomsbussen som möter unga människor på stan. Vi bedriver även ett skyddat boende, samt Ingsered, ett boende för vuxna män och kvinnor mellan 20 och 65 år med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hiv-mottagningen ger psykosocialt stöd och enskilda samtal till bärare av hiv och anhöriga. Och ja, listan kan göras lång. Grundinställningen att vi alla har varit, är eller kan bli utsatta och små och i behov av någon annans hjälpinsats är nödvändig för fortsatt öppenhet. Det kan annars bli en den självgodas distans till ett hjälpbehövande objekt. Minns ni berättelsen om den barmhärtige Samariern? Det är en radikal text eftersom Jesus positivt framhåller just en Samarier för hans hjälpinsats gentemot brottsoffret, den utsatte. Samariern tillhörde ju en utstött folkgrupp. Sedan nämns prästen och Leviten, som representerar etablissemanget. Det föreligger följaktligen en beskrivning av de flesta aktörer i berättelsen utom en brottsoffret. Det öppnar upp en vidare tolkning om vem han kan vara. Vilken folkgrupp eller religion tillhörde han? Vad hade han för utbildning? Var han rik eller fattig? Vi kan alla hamna i en situation, som gör att vi behöver hjälp utifrån. Att vara människa innebär att vi emellanåt hamnar i svåra situationer, eller har vi glömt det? Den barmhärtige Samariern var till hjälp och han var uppenbarligen inte mentalt låst för att hjälpa den som behövde det! Mikael Casserblad, alingsåsbo och präst på Stadsmissionen i Göteborg Stadsmissionens välkända julljus i Bältesspännar parken, Göteborg. Julklappstips Miljoner barn runtom i världen lever i otrygghet. De är på flykt undan krig och förtryck, sökande efter rent vatten och mat för dagen. Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete, verkar för en tryggare värld, där människor kan försörja sig, utbilda sig och styra sina egna liv. Var med och tänd hoppfulla juleljus genom att skänka en gåva. SMS:a Hopp till 72950 och bidra med 50 kronor, eller ge en valfri gåva på Pg 90 01 22-3/Bg 900-1223. 6 Kristet Perspektiv 4 2009
Livsstil som påverkar foto: peter boström ur vår livsstil påverkar miljön handlade det om i Alingsås konsthall under en vecka i november. En av initiativtagarna till den välbesökta utställningen var Thomas Lundblad, präst i Noltorpskyrkan, som är mycket nöjd med resultatet och glad över samarbetet med flera andra lokala aktörer. Utgångspunkten var en faktadel, som producerats av Svenska kyrkans internationella avdelning, och som i samarbete med Konsthallen utvecklades till ett större projekt där även Alingsås Event- och ungdomscenter, Alströmergymnasiets hantverksprogram, Vinden Second hand och Världsbutiken Solen deltog. Ett stort antal skolklasser besökte utställningen, som introducerades av några av Alingsås församlings medarbetare. Bland annat ställdes frågorna om klädkonsumtion och vattenförbrukning på sin spets. I Nyskapar-verkstaden kunde man prova på att göra nytt av gammalt. Alströmergymnasiets hantverksprogram visade exempel på nyskapande klädkreationer. Och på den textila mötesplatsen kunde man få handarbetshjälp och inspiration av textilkonstnär Gunilla Rajala. text och bild: olof konnebäck Ge bort en gris, rent vatten till hundra hushåll i en månad eller kanske 1 års skolutbildning till en förstaklassare! På Svenska kyrkans webbshop: webbshop.svenskakyrkan.se kan du enkelt klicka i vad du vill ge bort till utsatta människor i andra delar av världen. Sprid goda tankar vidare. Läs och ge bort. Bli inspirerad och inspirera! Gris 290:- En gris kan få upp till tio kultingar på en gång. Grisar är lätta att sköta om och bidrar med miljövänligt gödsel så att skördarna ökar. På så sätt förbättras familjens ekonomi och med inkomsterna kan man till exempel betala skolavgifter och mediciner. (Exempel hämtat från Kambodja.) Årets julklapp från Stadsmissionen är en kristallstjärna designad Erika Lagerbielke för Orrefors kostnad 249 kronor. Se www.stadsmissionen.org Vill du ge en gåva: Plusgiro: 90 01 70-2, Bankgiro: 900-1702. Kristet Perspektiv 4 2009 7
Gudstjänst och musik i juletid Christinae kyrka Landskyrkan Stockslyckekyrkan Onsdag 9/12 18.30 Mässa i taizéanda. Anders Mulec Lördag 12/12 16.00 och 18.00 Lucia- och julkonsert Christinae flickkör, Mariakören, Vox Femina, intrumentalister. Ledare: Karin Holmström, Kajsa Johansson, Lollo Konnebäck. Jan Kesker, andakt Jan Kesker. Närradio Onsdag 16/12 18.30 Mässa i taizéanda. Jan Kesker Lördag 19/12 16.00 och 18.00 Julkonsert Christinae barnkör, Christinae Voice, Christinaekören, stråkensemble Margareta Andréasson, dirigent Christina Lövestam, andakt Fjärde söndagen i Advent 20/12 Christina Lövestam Julafton 24/12 11.00 Samling vid krubban Jan Kesker. Barn ur Christinaekörerna medverkar 17.00 Julbön. Christina Lövestam. Christinae Vokalensemble under ledning av Lars Storm. Emma Karin Brandin och Håkan Kumler läser ur Den heliga natten av Hjalmar Gullberg. Närradio Juldagen 25/12 07.00 Julotta. Anders Mulec. Christinaekören 11.00 Högmässa. Anders Mulec. Britt-Marie Ström, solosång Annandag jul 26/12 Christina Lövestam. Närradio Söndagen efter jul 27/12 Christina Lövestam. Johan Ivarson, solosång Nyårsafton 31/12 18.00 Nyårsbön. Jan Kesker. Lennart Esborn, violoncell. Lars Storm, orgel. Närradio Nyårsdagen 1/1 Jan Kesker. Närradio Söndagen efter nyår 3/1 Anders Mulec Trettondedag jul 6/1 11.00 Högmässa. Christina Lövestam. Christinaekören. Närradio Jan Kesker 18.00 Sinnesrogudstjänst Thomas Lundblad. Marie Alfborger, sång. Lollo Konnebäck, musik Fjärde söndagen i Advent 20/12 18.00 IRL is love alive. Framtidshopp och framtidstro Mirjam Josephsson. Anders Mulec. Husbandet. Matilda Boberg, Sara Jakobsson och Henrik Jakobsson, sång och musik. Julafton 24/12 10.00 Estnisk gudstjänst 17.00 Julbön. En stilla natt. Simon Ljungman, sång och gitarr och Fredrik Berglund, sång och piano. Anders Mulec 23.00 Julnattsmässa Sångare ur Mariakören och Vox Femina. Jan Kesker Juldagen 25/12 07.00 Julotta Mathias Ogenblad. Stockslycke kyrkokör 09.00 Finsk gudstjänst. Reijo Oivaeus Nyårsafton 31/12 10.00 Estnisk gudstjänst Söndagen efter nyår 3/1 18.00 Musikgudstjänst med fredstema Sånggrupp. Lollo Konnebäck, Diana Eliason, Anders Mulec 18.00 Söndagsmässa. Jan Kesker 17.00 Gudstjänst med stora och små. Anders Mulec. Söndagsskolan medverkar med luciaspel. Fjärde söndagen i Advent 20/12 10.00 Söndagsgudstjänst med advents- och julsånger. Katarina Sandblom. Kyrkokören Julafton 24/12 11.00 Samling vid krubban Katarina Sandblom. Anna Kanerot, solosång Juldagen 25/12 07.00 Se Landskyrkan! Stockslyckekören medverkar vid julottan. Nyårsafton 31/12 17.00 Nyårsbön. Monica Esborn. Petra Dalin, solosång Trettondedag jul 6/1 17.00 Temagudstjänst med missionär Ing-Marie Svenning som berättar om situationen i Zimbabwe. Katarina Sandblom. Musikesteter från Alströmergymnasiets årskurs tre. Blockflöjtensemble. Insamling till Svenska kyrkans internationella arbete. 17.00 Gudstjänst med stora och små. Anders Mulec. Kyrkkaffe med julgransplundring 8 Kristet Perspektiv 4 2009
Noltorpskyrkan 11.00 Söndagsmässa. Thomas Lundblad. Söndagsskolans avslutning. Fjärde söndagen i Advent 20/12 17.00 Julsångsgudstjänst Solister och körer från Noltorpskyrkan. Blåsensemble och kompgrupp. Thomas Lundblad Julafton 24/12 10.00 Samling vid krubban Thomas Lundblad Juldagen 25/12 16.00 Jul i gemenskap Se annons på sid 12. Söndagen efter jul 27/12 11.00 Söndagsmässa. Thomas Lundblad Söndagen efter nyår 3/1 11.00 Sånger i juletid böner om julefrid Musikgudstjänst med familjerna Berntsson och Gunnarsson. Jan-Olof Edlund Trettondedag jul 6/1 11.00 Gudstjänst med missionen i fokus. 11.00 Söndagsgudstjänst. Magnus Larsson Bälinge kyrka 11.00 Gudstjänst med luciatåg. Mathias Ogenblad. Reijo Oivaeus. Efteråt bjuds på lussefika i församlingshemmet. 16.00 Ekumenisk gudstjänst med Missionskyrkan. Reijo Oivaeus m fl. Därefter grötfest i Församlingshemmet. Hemsjö kyrka 16.00 Familjegudstjänst med luciatåg. Mathias Ogenblad. Barn-, Mellan- och Ungdomskören. Julfest i församlingshemmet. Fjärde söndagen i Advent 20/12 16.00 och 19.00 Julsång i Hemsjö kyrka Hemsjökören, Ungdomskören, Tonkören, Alingsås Manskör. Anders Lorentzon, barytonsolist. Stråk- och brassensemble. Jan Kesker, andakt Julafton 24/12 11.00 Samling vid krubban Christina Lövestam. Barnkören 17.00 Julbön Reijo Oivaeus. Julaftonskören Juldagen 25/12 07.00 Julotta. Monica Esborn. Hemsjökören, trumpeter Annandag jul 26/12 11.00 Högmässa. Katarina Sandblom Söndagen efter jul 27/12 17.00 Sammanlyst till Ödenäs kyrka. Nyårsafton 31/12 16.00 Nyårsbön Mathias Ogenblad. Ensemble ur Hemsjökören Nyårsdagen 1/1 11.00 Gudstjänst. Mathias Ogenblad Söndagen efter nyår 3/1 11.00 Sammanlyst till Christinae kyrka. Trettondedag jul 6/1 17.00 Julmusikgudstjänst Hemsjökören med solister och orkester. Lars Josefsson, dirigent. Ur programmet: Trettondagsmusik för recitation, kör och orkester av Anders Öhrwall. Anders Mulec, andakt 11.00 Gudstjänst. Mathias Ogenblad Ödenäs kyrka 18.00 Julkonsert med sånggruppen Trihlos. Jan Kesker Fjärde söndagen i Advent 20/12 11.00 Högmässa. Reijo Oivaeus. Kyrkokören Julafton 24/12 17.00 Julbön. Monica Esborn. Kristina Åström, solosång Juldagen 25/12 07.00 Julotta. Reijo Oivaeus. Lennart Johnsson, trumpet Annandag jul 26/12 11.00 Sammanlyst till Hemsjö kyrka. Söndagen efter jul 27/12 17.00 Jul, jul strålande jul! Julsångsgudstjänst med församling, kör och solist. Medverkande: Jerry Rudenvall solist, samt manskören Voice- Boys från Sätila med omnejd under ledning av Anders Johammar. Reijo Oivaeus, andakt Nyårsafton 31/12 18.00 Nyårsbön Mathias Ogenblad. Jakob Albinsson, solosång Nyårsdagen 1/1 11.00 Sammanlyst till Hemsjö kyrka. Söndagen efter nyår 3/1 11.00 Sammanlyst till Christinae kyrka. Trettondedag jul 6/1 11.00 Högmässa. Reijo Oivaeus. Kyrkokören 11.00 Gudstjänst. Reijo Oivaeus BÖNEVECKA FÖR KRISTEN ENHET Bönesamlingar äger rum 17 23 januari i de olika församlingarna i Alingsås. Se aktuell annonsering. Kristet Perspektiv 4 2009 9
Tre fredspsalmer i 2000-talet Psalm 831 Lägg i varandras händer fred Lägg i varandras händer fred och bär den som en fågel, och skydda den som om den var ett ljus när stormen råder. Lägg i varandras händer fred med kärleksfull förväntan. Var varsam om Guds skapelse, som bär en frihetslängtan. Lägg i varandras händer fred, som bröd vi fått att dela. I skörheten vi delar liv. Vår uppgift är att hela. Låt händer forma vaggans famn, som bär det nya livet, och ta emot Guds egen kropp som är för oss utgiven. Lägg Kristus i varandras famn, han är vårt hopp, vår framtid. Bär ut Guds ord, ge freden chans och dela den för alltid. Psalm 849 Kom Gud med fred Text: Fred Kaan Översättning: Per Harling Kom Gud med fred, fred som består så våld och dödande slutar i vår värld. Vår värld behöver fred. Vi vill ha fred. Gud hör nu vår bön. Kom Gud med fred, fred är vår bön, sann fred med rättvisa bygges i vår värld. Vår värld behöver fred. Vi vill ha fred. Gud hör nu vår bön. Psalm 862 Vinterpsalm Nu stryker isen sin blånande spegel ut över fjärdarnas vatten. Himlen tar ner sina frostiga segel och dagsljuset jagas av natten. Låt snön lysa frid över sovande frö, och ge vintertid åt sommarens ö. Bygg bro över fjärdarnas vatten. Mot horisonten syns skeppens lanternor under en gnistrande himmel. En lyser starkast bland tusende sjärnor en väg genom världarnas vimmel. Låt den lysa frid över barnet i stall och ge juletid åt jordens kall. Ge natten en gnistrande himmel. Tre vise män på sin väg över fjärden. tyder profeternas stjärna. Blinkande fyrar i otrygga världen är ljus som vi följer så gärna. Låt Gud lysa frid över kyrkan på ön och ge vilotid åt sommarens frön. Sov lugnt under Betlehems stjärna. Text: Maggie Hammilton Översättning: Anna Karin Hammar Text: Göran Andersson Hämtade ur den nya psalmboken Psalmer i 2000-talet Icke-våld är inte en strävan efter att besegra eller förödmjuka motståndaren, utan ett försök att vinna vänskap och förståelse. Icke-våld riktar sig mot de onda krafterna snarare än mot de människor som råkar utföra det onda. Martin Luther King Jr Tänk så underbart det är, att ingen behöver vänta ett enda ögonblick innan de börjar göra världen bättre på något sätt. Anne Frank Fler tankar och sånger om fred i musikgudstjänsten i Landskyrkan 3 januari kl 18 10 Kristet Perspektiv 4 2009
i början av 2010: VÅRENS VARDAGSVERKSAMHET i Christinae kyrka startar måndag 18/1 Andrum kl 12: Måndagar: Andrum för föräldrar och småbarn. Därefter sånglek med Margareta Andréasson och smörgåsfika. Onsdagar: Orgelmusik. Lars Storm. Sopplunch, serveras från kl 12.15 Torsdagar: Olika innehåll, olika veckor. 21/1 EstetAndrum, Elever från Alströmergymnasiets musikestetiska program musicerar. Anders Mulec, värd 28/1 Min favoritpsalm. Ulrik Lindelöv, kock/krögare. Lollo Konnebäck, musiker. Diana Eliason, värd 4/2 Kristen Djupmeditation. Christina Lövestam Fredagar: Orgelbrus liten orgelkonsert med framstående organister från Göteborg. Efteråt serveras en enkel lunch. MÄSSA I TAIZÉANDA i Christinae kyrka onsdagar kl 18.30. Start 20/1 KORS & TVÄRS vi löser korsord tillsammans Torsdagar kl 10 12 i Övre rummet, Christinae kyrka. Start 21/1 TANKAR FÖR SJÄLEN Christinae kyrka onsdag 27/1 kl 19.15 Vinna hela världen Jenny Berggren, sångerska i Ace of Base, berättar om tro, om självbild och att vara älskad precis som man är. Vårens första Tomasmässa firas i Landskyrkan söndag 31/1 kl 18 AFTER WORK FÖR MÄN följande torsdagar kl 19 i Christinaesalen: 28/1 Bengt Inghammar Att hantera svåra frågor 4/3 Tomas Jakobsson Arbete med pojkgrupper 25/3 AnnBritt Grünewald Om våldsbenägna män Kontaktperson: Hans Schwenk, 669 177 Hela kyrkan gungar av sång och glädje! För förskolebarn, i fyra olika kyrkor. Landskyrkan Följande tisdagar kl 10: 26/1, 23/2, 23/3, 20/4 och 18/5. Stockslyckekyrkan och Noltorpskyrkan Följande torsdagar kl 9.30: 28/1, 25/2, 25/3, 22/4 och 20/5. Hemsjö kyrka Följande måndagar kl 10: 1/2, 1/3, 12/4 och 3/5 Vårens första After Work för kvinnor Christinaesalen, Christinae kyrka Onsdag 3/2 kl 19 21 En tro att växa i MONICA ESBORN prästvigs i Skara domkyrka i januari. Den här kvällen gästar hon After Work för kvinnor och berättar bl a om sin väg fram till prästyrket, om musiken som en väg att förmedla tro och om pilgrimsvandring en nyupptäckt i vår tid som en väg till andlig fördjupning. Musikgudstjänst i Hemsjö kyrka Söndag 7/2 kl 18 Stanna en stund Lutherska Missionskyrkans kör från Göteborg Johanna och Sven Fridolfsson, dirigenter Christina Lövestam, andakt MUSIKGUDSTJÄNST SÖN 7 FEBRUARI KL 18.00 HEMSJÖ KYRKA NY SKIVA ett klingande universum Tomas Sjödin www.efs.nu/goteborg Möte kring ett dukat bord Två onsdagar under våren i Christinaesalen, Christinae kyrka kl 19 20.30 Vi lyssnar till ett samtal mellan kvällens middagsvärd och hans/hennes tänkta middagsgäster. Med vid bordet: Diana Eliason Onsdag 17 mars Kvällens middagvärd: ALEXANDER HAGERIUS, informatör i Svenska kyrkan Alingsås, journalist och författare till den nyutkomna boken Människor som tror. Onsdag 14 april Kvällens middagsvärd: GUN-BRITT BJÖRK- DAHL, fd husmor på stiftsgården Lilleskog. Lördagsmusik i Christinae MusikANDAKTER Lördagar kl 10.30. Start 23/1 Konserter 6 februari kl 17 Orgel och jazz Lars Storm 13 februari kl 17 Vokalkvaretten Vox och organisten Johannes Landgren 20 februari kl 16 och 18 CajsaStina Åkerström 27 februari kl 17 Falbygdens oratoriekör, Falköpings orkesterförening 6 mars kl 17 Erik Mjönes sjunger Einar Ekberg 13 mars kl 17 Jazzpianisten Stefan Forssén och Stråf den sjungande stråkkvartetten 20 mars kl 17 Mariakonsert Christinaekören 27 mars kl 17 Körkonsert Christinae ungdomskör www.svenskakyrkan.se/alingsas Kristet Perspektiv 4 2009 11
När kommer julen? egnet slår emot fönstret. Luften är kall och löven ligger klistrade mot marken, hösten är återigen här. Minnen av varma sommarkvällar biter sig fast och tanken på att det om några månader är vinter och jul känns avlägsen. Men varje höst står vi där lika förbryllade. Samtidigt som höstregnet faller utanför plockas julpyntet fram i våra butiker. Man undrar, får vi aldrig nog av julen? Från ingenstans så är plötsligt julen överallt, oavsett om vi vill det eller ej. Annonserna om vilket julbord som är bäst fyller våra tidningar, ännu en jul-cd släpps och varenda unge tycks sälja jultidningar. Ändå är det flera månader kvar tills det är jul på riktigt. Egentligen är det inte så konstigt att man tröttnar. För visst kan man få nog av tomtar och pynt, är verkligen risgrynsgröt så gott i längden och var inte julkalendrarna bättre förr? vi behöver längta efter julen. När årets mörkaste och kallaste månader känns oändliga behöver vi julen att se fram emot, en längtan som får oss att stå ut. Tänk att få längta efter pepparkakor och julmust, inte som nu när vi nästan har tröttnat på dem redan första söndagen i advent. Det känns som vi mer och mer tar ut saker i förskott, i synnerhet våra högtider och framförallt julen. Snart kanske vi börjar sälja påskägg i januari Tack och lov så har inte kyrkan hakat på trenden. Julpsalmerna får så snällt vänta på sin tid och man läser ju inte julevangeliet på allhelgonahelgen. Kanske är det just därför man inte tröttnar på julens verkliga budskap, anledningen till att vi faktiskt firar jul. hur kommer det sig då att vi tar ut just julen i förskott? Kanske för att vi behöver ljuset, värmen och förväntan mitt i allt det mörka. För aldrig är en högtid så välkommen. Jag tror inte att det är den riktiga julen man tröttnar på, utan allt ståhej och kommersen runt omkring. Ta vara på julen när den väl kommer. För inte var det meningen att vi skulle föräta oss på pepparkakor i oktober? Anton Oskarsson, studerande LUSSEVAKA i Stockslyckekyrkan Lördag 12/12 kl 18.30 02.00 Tacobuffé, underhållning, musik, andakt mm. Alla från 14 år och uppåt är välkomna! Det kostar 50 kr om man vill äta middag, 20 kr om man inte vill äta. Kontaktperson: Maria Ivarsson, 669 144, e-post: maria.ivarsson@alingkyrk.nu Välkommen att uppleva julberättelsens händelser! LEVANDE JULKRUBBA vid Landskyrkan OBS! vecka 51 (en vecka senare än tidigare år!) 14 17/12 spelningar för förskolor och åk 1. För allmänheten: tisdag 15/12 kl 16 och lördag 19/12, varje hel och halvtimma kl 10.00 13.00. JUL I GEMENSKAP för alla åldrar i Noltorpskyrkan Juldagen 25/12 kl 16 Andakt kl 16. Thomas Lundblad Julmat, gemenskap och jullekar. Pris: 0-9 år gratis 10 17 år 40:- vuxen 75:- Anmälan senast 17/12 till diakon Ylva Sunnanmyr, 669 134 Välkommen! Församlingskårens JULFEST tisdag 12/1 kl 18 i Christinae kyrka 12 Kristet Perspektiv 4 2009