Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende universitet och högskolor m.m.

Regeringsbeslut II:28 Utbildningsdepartementet 2007-12-19 U2007/7921/SAM (delvis), U2002/3529/UH, m.fl. universitet och högskolor m.m. Regleringsbrev för budgetåret 2008 avseende universitet och högskolor m.m. 46 bilagor Riksdagen har beslutat om anslagen till universitet och högskolor m.m. för budgetåret 2008(prop. 2007/08:1, utg.omr. 16, bet. 2007/08:UbU1, rskr. 2007/08:70). Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2008 för universitet och högskolor m.m. och nedan angivna anslag. VERKSAMHET GEMENSAMMA BESTÄMMELSER FÖR UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR Till beslutet har fogats 46 bilagor. I regleringsbrevet avser verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning från och med den 1 juli 2007 utbildning på grundnivå ochavanceradnivå.frånochmedden1juli2007avser verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbetesåvälforskningsomutbildningpåforskarnivå. Bilaga 1. Uppsala universitet Bilaga 2. Lunds universitet Bilaga 3. Göteborgs universitet Bilaga 4. Stockholms universitet Bilaga 5. Umeå universitet Postadress Telefonväxel E-Post 103 33 Stockholm 08-405 10 00 registrator@education.ministry.se Besöksadress Telefax Drottninggatan 16 08-723 11 92

Bilaga 6. Linköpings universitet Bilaga 7. Karolinska institutet Bilaga 8. Kungl. Tekniska högskolan Bilaga 9. Luleå tekniska universitet Bilaga 10. Karlstads universitet Bilaga 11. Växjö universitet Bilaga 12. Örebro universitet Bilaga 13. Mittuniversitetet Bilaga 14. Blekinge tekniska högskola Bilaga 15. Malmö högskola Bilaga 16. Högskolan i Kalmar Bilaga 17. Mälardalens högskola Bilaga 18. Danshögskolan Bilaga 19. Dramatiska institutet Bilaga 20. Gymnastik- och idrottshögskolan Bilaga 21. Högskolan i Borås Bilaga 22. Högskolan Dalarna Bilaga 23. Högskolan på Gotland Bilaga 24. Högskolan i Gävle Bilaga 25. Högskolan i Halmstad Bilaga 26. Högskolan Kristianstad Bilaga 27. Högskolan i Skövde Bilaga 28. Högskolan Väst Bilaga 29. Konstfack Bilaga 30. Kungl. Konsthögskolan Bilaga 31. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Bilaga 32. Operahögskolan i Stockholm Bilaga 33. Södertörns högskola Bilaga 34. Teaterhögskolan i Stockholm Sidan2av21

Bilaga 35. Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. Bilaga 36. Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 37. Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Bilaga 38. Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Bilaga 39. Lärarhögskolan i Stockholm Bilaga 40. Periodisering av återrapporteringskrav Bilaga 41. Krysslista över tilldelade utbildningsområden Bilaga 42. Krysslista avseende vissa anslagsposter för vetenskapsområden m.m. Bilaga 43. Anvisningar för redovisning av prognoser för perioden 2008-2011 Bilaga 44. Anvisningar för redovisning av högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå i årsredovisningen för 2008 Bilaga 45. Väsentliga uppgifter Bilaga 46. Avgiftsfinansierad verksamhet Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Utbildningspolitik Högskoleverksamhet Grundläggande högskoleutbildning Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1 Verksamhetsområde Högskoleverksamhet Mål Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften ska öka inom högre utbildning och forskning. Den högre utbildningen ska svara mot studenternas efterfrågan och även mot arbetsmarknadens behov. Sidan3av21

1.1.1.1 Gemensamt för verksamhetsgrenarna Mål: Kvalitet i verksamheten Verksamheten vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet. Mål: Kvalitetsarbetet Kvaliteten och den internationella konkurrenskraften i grundläggande högskoleutbildning och forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete ska förbättras. Kvalitetsarbetet ska i största möjliga utsträckning bygga på av lärosätet uppsatta och uppföljningsbara mål. Utvecklingen av den pedagogiska kompetensen vid lärosätet ska stödjas av lärosätets ledning. Särskilt ska en ökning ske av andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Likaså ska andelen lärare som har genomgått utbildning för handledare för forskarutbildning öka. Återrapportering av målen Kvalitet i verksamheten respektive Kvalitetsarbetet Universitet och högskolor ska i årsredovisningen redovisa vilka insatser som har prioriterats högst i kvalitetsarbetet och hur dessa insatser har bidragit till att höja kvaliteten. Vidare ska av årsredovisningen särskilt framgå vilka insatser som har prioriterats av lärosätets ledning för att förbättra den pedagogiska kompetensen vid lärosätet. Mål: Internationalisering Universitet och högskolor ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens och forskningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Lärosätena ska utveckla sin uppföljning av internationaliseringsarbetet. Den internationella rörligheten avseende lärare och studenter, särskilt inom lärarutbildningen, ska öka. Återrapportering Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2009 redovisa vilka mål för internationaliseringsarbetet som tidigare har beslutats av lärosätet samt resultatet i förhållande till dessa mål. Av denna redovisning ska framgå hur den internationella dimensionen i lärosätets utbildningar och forskning har beaktats samt hur lärosätet i sin verksamhet använder sig av mångfalden i det svenska samhället. Redovisningen ska även beskriva den internationella rörligheten avseende antalet kvinnor och män bland studenter, forskarstuderande, Sidan4av21

lärare och annan personal, i synnerhet i förhållande till utbildningsprogram inom den Europeiska unionen. I redovisningen av antalet utresande studenter och lärare ska antalet inom lärarutbildningen redovisas särskilt. I årsredovisningen för 2009 ska de förändringar som skett sedan rapporteringen i årsredovisningen för 2006 kommenteras. I årsredovisningen för 2008 ska universitet och högskolor redovisa hur de arbetar med internationell rekrytering av s.k. free movers och hur de planerar för detta arbete under 2009. Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för vilka strategiska beslut som fattats och hur arbetet organiseras. Mål: Jämställdhet Universitetens och högskolornas jämställdhetsarbete ska få ökat genomslag i verksamheten. Könsfördelningen inom olika områden och på olika nivåer beträffande såväl studenter som personal ska vara jämn. Jämställdhetsaspekter ska beaktas i utbildning, där så är relevant. Återrapportering Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att få en jämnare könsfördelning och utfallet ska kommenteras beträffande utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar och tekniska utbildningar, områden i forskarutbildning med ojämn könsfördelning, rekrytering och befordran av lärare, och rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande.universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisa vilka kort- och långsiktiga resultat som jämställdhetsarbetet har lett till. Vidare ska universitet och högskolor för perioden 2005 2008 ha fastställt mål för andelen personer av underrepresenterat kön bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier. Av årsredovisningen för 2008 ska dessa mål och en redovisning av utfallet i förhållande till målen med kommentarer för varje enskilt år under perioden redovisas. Lärosätena ska även redogöra för vilka åtgärder som har vidtagits eller har planerats för att målen ska uppnås. Andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner ska särskilt redovisas och kommenteras. Av årsredovisningen ska även framgå vilka åtgärder som lärosätet har vidtagit för att jämställdhetsaspekter ska beaktas i lärosätets utbildningar, där så är relevant. Sidan5av21

1.1.1.1 Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning Mål: Breddad rekrytering Universitet och högskolor ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskoleutbildning. Information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet ska förbättras. Återrapportering I samband med årsredovisningen för 2008 ska resultat redovisas utifrån målen i handlingsplanerna för att främja och bredda rekryteringen avseende perioden 2006 2008. Redovisningen ska innehålla kommentarer och analyser av de åtgärder som har vidtagits samt hur målen i handlingsplanerna för breddad rekrytering har uppfyllts under perioden. Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2008 särskilt redovisa vilka insatser som har gjorts för att bredda rekryteringen till de utbildningar där snedrekryteringen är störst. Av redovisningen ska särskilt framgå hur lärosätena i syfte att bredda rekryteringen till högskoleutbildning har samverkat med gymnasieskolor. Vidare ska redovisas vilka insatser som har gjorts för att förbättra informationen och vägledningen om utbildningsvägar vid lärosätet och om arbetsmarknaden för olika utbildningar vid lärosätet. Övriga mål och återapporteringskrav 1. Högskoleverket har fått i uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor förbättra uppföljningen av studenternas etablering på arbetsmarknaden efter examen. Universitet och högskolor ska samverka med Högskoleverket i arbetet. 2. Universitet och högskolor ska vart fjärde år redovisa och kommentera förändringar i utbildningsutbudet i förhållande till tidigare redovisade forsknings- och utbildningsstrategier som har lämnats till Utbildningsdepartementet i december 2007, särskilt med avseende på såväl studenternas som arbetsmarknadens efterfrågan på lärosätets utbildningar, och avvägningen mellan kurser och program. Sidan6av21

Den närmast förestående redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för2010.medanledningavdeförändringarsomägtrumiochmedden nya utbildnings- och examensstrukturen som tillämpas sedan den 1 juli 2007 ska dock en delredovisning lämnas i årsredovisningen för 2008. Denna ska fokusera på efterfrågan på kurser på grundnivå och avancerad nivå och avvägning mellan kurser på respektive nivå. 3. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisa hur bestämmelserna i högskoleförordningen(1993:100) om s.k. reell kompetens tillämpats. Lärosätena ska även redovisa vilka modeller eller metoder som använts vid bedömningen. I detta sammanhang ska goda exempel och svårigheter lyftas fram. Av redovisningen ska vidare framgå i vilken utsträckning som lärosätena samverkar för att utveckla kvalitativa metoder och rutiner för bedömning av reell kompetens. 4. Från och med antagningen till höstterminen 2007 får lärosätena enligt 7 kap. 13 högskoleförordningen(1993:100) bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en femtedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. De av högskolan bestämda urvalsgrunderna utökas till högst en tredjedel avplatsernatillenutbildningsombörjarefterden30juni2008 enligt förordningen(2007:644) om ändring i högskoleförordningen. Lärosätena ska i samband med årsredovisningen för 2008 redovisa i vilken utsträckning lärosätena har använt urvalsgrunden och hur urvalsgrunden har tillämpats. Lärosätena ska kommentera redovisningen. 5. Lärosäten som bedriver lärarutbildning ska efter hörande av Högskoleverket och Statens skolverk planera för dimensioneringen av olika ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar. Dimensioneringen ska svara mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens behov. Åtgärder för att vägleda studenterna i detta val ska redovisas i årsredovisningen för 2008. De lärosäten som bedriver lärarutbildning ska medverka i regionala utvecklingscentrum. Dessa centrum ska främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala utvecklingscentrumen. 6. Lärosätena ska erbjuda uppdragsutbildning enligt bestämmelserna i förordningen(2002:760) om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor eller enligt andra särskilda förordningar angående olika former av uppdragsutbildning. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå antal helårsstudenter samt totala intäkter och kostnader för dessa utbildningar. Av redovisningen ska även framgå en uppdelning i poänggivande respektive icke poänggivande utbildning. Sidan7av21

1.1.1.2 Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete Mål: Rekrytering till forskarutbildning Universitet och högskolor ska bredda rekryteringen till forskarutbildning. Utbildningen ska förbereda för en karriär såväl inom som utanför högskolan. Återrapportering Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka särskilda åtgärder som lärosätet har vidtagit för att nå målet. Övriga mål och återapporteringskrav 1. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för att med bibehållen kvalitet öka effektiviteten i forskarutbildning. En beskrivning av genomströmningen i forskarutbildning ska göras genom en redovisning av den genomsnittliga studietiden för licentiat- respektive doktorsexamen 2007. Av årsredovisningen för 2008 ska även framgå antalet personer som under 2008 har påbörjat forskarutbildning och bland dessa antalet personer som har antagits till studier för licentiatexamen. Större förändringar ska särskilt kommenteras. Samtliga uppgifter ska redovisas fördelade på vetenskapsområden och kön. De lärosäten som har fått särskilda mål för antalet examina inom forskarutbildning ska redovisa utfallet per år av antalet examina under perioden 2005 2008. 2. Lärosätena ska till Utbildningsdepartementet i samband med årsredovisningen för 2011 redovisa lärosätets publiceringar och citeringar i internationellt erkända tidskrifter eller andra publiceringsformer med s.k. referee-system. Redovisningen ska innehålla jämförelsedata för tidigare år. Sidan8av21

Vetenskapsområ de Antal doktorsexamina somintehar föregåtts av licentiatexamen 1 Antal doktorsexamina som har föregåtts av licentiatexamen 1 Antal licentiat examina1 Antal examina i utbildning på forskarnivå, omräknade enligt fotnot 2 Humanistisk-sam hällsvetenskaplig t Summa utfall 2005 2008 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Medicinskt Summa utfall 2005 2008 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Naturvetenskapli gt Summa utfall 2005 2008 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Tekniskt Summa utfall 2005 2008 Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 1 Antal examina, utan omräkning. 2Doktorsexamenräknassomenexamen,omdeninteföregåsaven licentiatexamen. Doktorsexamen som föregåtts av en licentiatexamen samtlicentiatexamenräknassomenhalvexamen. Sidan9av21

3. Universitet och högskolor som anordnar lärarutbildning ska i årsredovisningen för 2008 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning med en sådan inriktning samt omfattningen av åtgärderna. 2 Övriga mål och återrapporteringskrav Ekonomisk redovisning Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna 1. Ersättning för kopiering inom högskoleområdet budgetåret 2008 ska enligt avtal mellan staten och vissa organisationer som är medlemmar i Bonus Presskopia ek. för. efter fakturering utbetalas till Bonus Presskopia. Ersättningen beräknas på antalet helårsstudenter budgetåret 2007 enligt uppgifter från Högskoleverket. 2. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med statligt bidrag till utbildning och tillstånd att utfärda examina kan hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd för studenter med funktionshinder för de kostnader som överstiger 0,3 procent på anslaget för grundutbildning. Dessa kostnader kan, efter ansökan, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning. 3. Universitet och högskolor får, enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen Personskadeskydd för studenter(prop. 1999/2000:5, bet. 1999/2000:UbU1, rskr. 1999/2000:94), belasta anslagen för Grundutbildning, Forskning och forskarutbildning samt Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor, med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent. 4. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 46. Vidare får universitet och högskolor disponera de bidrag som erhålls från externa finansiärer i den egna verksamheten. Inkomsterna ska tillföras lärosätets räntekonto. Sådana inkomster kan avse bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer, inklusive medel från EU, FN eller Nordiska ministerrådet, avkastning från donationer, eller Sidan10av21

avgifter för verksamhet, som redovisas i bilaga 46, för vilken lärosätet som motprestation tillhandahåller uppdragsgivaren tjänster eller varor. Avgifternas storlek bestäms i sådana fall av lärosätet, så att full kostnadstäckning uppnås. För avgifter enligt 15 avgiftsförordningen (1992:191) och avgifter för högskoleprovet gäller särskilda bestämmelser. Samtliga kostnader för den verksamhet som finansieras på annat sätt än via anslagsmedel skall inklusive verksamhetens andel av gemensamma kostnader täckas av dessa medel(full kostnadstäckning). En lägsta nivå för påslag avseende indirekta kostnader skall för lärosätet vara minst 18 procent av forskningsprojektens direkta kostnader exklusive lokalkostnader. Undantagna från kravet på full kostnadstäckning är endast EU-finansiärer och andra överstatliga organ där Sverige godkänt avtal med sådana undantag. 5. Den avgiftsbelagda verksamheten ska särredovisas i årsredovisningen för 2008. I detta regleringsbrev framgår i den för varje enskilt lärosäte särskilt upprättade bilagan en budget avseende den avgiftsbelagda verksamheten. För avgiftsbelagd verksamhet gäller 23 kapitalförsörjningsförordningen(1996:1188). Enligt denna bestämmelse ska en myndighet, om det ackumulerade överskottet uppgår till mer än tio procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret, till regeringen lämna förslag till hur detta överskott ska disponeras. Av förordningen framgår vidare att om det i stället uppkommit ett underskott i den avgiftsbelagda verksamheten och detta inte täcks av ett balanserat överskott från tidigare räkenskapsår, så ska myndigheten lämna förslag till regeringen om hur underskottet ska täckas. 6. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå intäkter och kostnader fördelade på de två verksamhetsgrenarna samt kommentarer till redovisningen. Intäkterna ska redovisas på verksamhetsgrenarna fördelade på anslag, avgifter, bidrag och finansiella intäkter. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet ska för respektive verksamhetsgren, idefalldetekonomiskaresultatetharsingrundi donationsmedelsförvaltningen, redovisa den påverkan detta medför för verksamhetsgrenen. Kostnaderna fördelade på verksamhetsgrenarna ska redovisas fördelade på personal, lokaler, övrigt och finansiella kostnader. Sidan11av21

För verksamhetsgrenen Grundläggande högskoleutbildning ska en uppdelning göras på utbildning enligt uppdrag i regleringsbrev och uppdragsverksamhet. För verksamhetsgrenen Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete ska en uppdelning göras på forskning och uppdragsforskning. 7. Universitet och högskolor ska i årsredovisningen för 2008 redovisas kapitalförändring(balanserad och enligt resultaträkningen) per verksamhetsgren enligt tabell Kapitalförändring per verksamhetsgren. Tabell Kapitalförändring per verksamhetsgren Verksamhetsgren Balanserad kapitalförändring(a) Grundläggande högskoleutbildning Grundutbildning enligt uppdrag i regleringsbrev Uppdragsverksamhet Forskning/forskarutbil dning/konstnärligt utvecklingsarbete Forskarutbildning och forskning Uppdragsforskning Summa Årets kapitalförändring(b) Summa(A+B) 8. Lunds universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet, som har givits rätt att enligt 12 donationsförordningen (1998:140) förvalta medel i aktier och andra värdepappersfonder, ska redovisa hur avkastningen har utvecklats i förhållande till marknadsindex. Verksamhetsgren: Grundläggande högskoleutbildning 1. Universitet och högskolor har rätt att bedriva verksamhet och avräkna helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdena enligt bilaga 41. För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen(1993:100) ska helårsstudenter beräknas som antalet studenter som påbörjat studier på kursen multiplicerat med kursens poängtal angivet i högskolepoäng dividerat med 60. Sidan12av21

Omkursensträckersigövermeränettbudgetår,skaantalpoäng respektive högskolepoäng på kursen fördelas på budgetåren. Om kursen sträckersigövermeränentermin,skaallastudentersomförförsta gången registrerats ingå i beräkningen men bara med studier under den första terminen. För varje termin krävs det att studenternas fortsatta deltagande i kursen bekräftas genom fortsatt registrering för att deras studier under denna period ska ingå i beräkningen. De studenter som inom tre veckor efter påbörjad kurs anmält avbrott på kursenochsomunderdentideninteharblivitgodkändapånågotprov skall inte ingå i beräkningen av anslagsmedel. För kurser eller del av kurser vars omfattning angetts i högskolepoäng enligt högskoleförordningen(1993:100) ska helårsprestationer beräknas som antalet godkända högskolepoäng på kursen eller delkursen dividerat med 60. 2. Belastning på anslag för grundutbildning per den 31 december 2008 i form av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer samt ersättning för särskilda åtaganden m.m. ska redovisas i årsredovisningen för 2008 enligt bilaga 44.Vid beräkning av intäkterna ska utgångspunkten vara det faktiska utfallet av antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer beräknas på grundval av redovisning i studieregistret. Vid beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer ska lärosätet för verksamhet genomförd under 2008 använda de ersättningsbelopp som anges i tabellen nedan avseende ersättningsbelopp(kronor) som ska tillämpas för budgetåret 2008(p. 7). För eventuella prestationer som genomförts föregående år i december och som inte tidigare ersatts av regeringen ska i stället ersättningen beräknas utifrån de belopp som tillämpades föregående budgetår. Eventuell skillnad mellan avräknade överföringar till räntekontot och den slutliga anslagsbelastningen redovisas som ett anslagssparande. Av de avtal som staten har slutit med Stiftelsen Chalmers tekniska högskola för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping följer att verksamheten vid dessa högskolor ska redovisas på motsvarande sätt som gäller för statliga universitet och högskolor. Om lärosätet redovisar fler helårsprestationer än vad som kan ge rätt till ersättning inom takbeloppet, kan överskjutande helårsprestationer sparas till följande budgetår för att då berättiga till ersättning. För ett lärosäte avses med ett anslagssparande de anslagsmedel av ett ramanslag som vid budgetårets slut inte utnyttjats sedan en eventuell indragning av anslagsbelopp räknats bort. Ett anslagssparande får föras över till följande budgetår, om inte regeringen beslutar annat(se även punkt 2 Sidan13av21

under avsnittet undantag från vissa bestämmelser). För universitet och högskolor som tilldelats anslagsbelopp som inte får föras över till följande budgetår(dvs. ett anslagssparande som överstiger 10 procent av tilldelat takbelopp) ska, om medlen tillgodoförts myndighetens räntekonto, skillnaden mellan det mottagna beloppet och det belopp som avräknats mot anslaget betalas tillbaka. Mellanskillnaden och räntan på beloppet fram till dagen för återbetalning, ska betalas till statsverkets checkräkning snarast efter budgetårets utgång, dock senast när myndigheten upprättat årsredovisning. Ränteintäkter som erhållits på räntekonto och som hänför sig till anslagssparande för budgetåret 2008 ska senast när myndigheten upprättat årsredovisningen för 2008 betalas till Riksgäldskontoret. Ränteintäkter beräknas enligt den räntesats på räntekontot som gäller den30juni2008ochpåettbeloppsommotsvararhalva anslagssparandet. 3. För flera lärosäten anges i detta regleringsbrev ett högsta antal helårsstudenter som får avräknas inom olika konstnärliga utbildningsområden. Det angivna högsta antalet helårsstudenter innebär även en övre gräns för antalet helårsprestationer som medges ersättning inom tilldelat takbelopp. Ett lärosäte kan inte avräkna helårsprestationer utöver det angivna antalet helårsstudenter inom nämnda konstnärliga utbildningsområden. Om ett lärosäte redovisar fler helårsstudenter eller helårsprestationer än det antal som högst kan ersättas inom ett konstnärligt utbildningsområde, får lärosätet avräkna överskjutande antal helårsstudenter och helårsprestationer mot utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teknik eller naturvetenskap. Av fakturan ska framgå hur många helårsstudenter och helårsprestationer som på detta sätt avräknas mot ett annat utbildningsområde. 4. En prognos över beräknat utfall för perioden 2008 2011 ska lämnas till Utbildningsdepartementet för anslaget till grundutbildning senast den22februari,den1augustiochden27oktober 2008.Till redovisningen ska även fogas en prognos över antalet helårsstudenter för respektive budgetår. I prognosen som lämnas i mars 2008 ska samtliga lärosäten kort redogöra för de antaganden som ligger till grund för prognosen. I de prognoser som kommer senare under året ska lärosätet särskilt kommentera eventuella avvikelser jämfört med den föregående inlämnade prognosen. Prognoserna ska ta hänsyn till eventuella Sidan14av21

förändringar av tilldelade medel som beskrivs efter förslag i olika propositioner. Särskilda anvisningar för redovisning av prognoser under 2008 finns i bilaga 43. Dessa redovisningar ska göras enligt de särskilda anvisningarna och inte elektroniskt via Hermes. 5. Universitet och högskolor ska redovisa utgiftsprognos för 2008 2011 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i Hermes enligt instruktioner från Ekonomistyrningsverket. Utgiftsprognoser lämnas senast: -den22januari, -den10mars, -den9maj, -den1augusti,och -den30oktober. 6. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga lärosäten, enskilda utbildningsanordnare med relevant examenstillstånd (beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet(ees). Sådana kurser får endast omfatta studenter som antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen och som finansieras med statliga anslag eller statsbidrag hos uppdragsgivaren. Det lärosäte som köper sådana kurser ska registrera samtliga genomförda prestationer i studieregistret. Sådana kurser ska av det säljande lärosätet inte klassificeras som uppdragsutbildning. Om ett statligt lärosäte erhåller medel från en enskild utbildningsanordnare, ska åtta procent av det belopp som tagits emot från utbildningsanordnaren under månaden inte inlevereras till Skatteverket enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. 7. Följande regler gäller för beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer. A. Ersättning erhålls för redovisade helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret vilka ryms inom takbeloppet, inklusive utlandsförlagd utbildning som lärosätena ansvarar för samt för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som inte redovisats för detta budgetår. Sidan15av21

B. Ersättning för helårsstudenter erhålls för studenter som gör studieuppehåll för att bedriva en del av sina studier på utbytesprogram vid utländskt universitet motsvarande högst 80 poäng/120 högskolepoäng. Studenterna ska före utlandsvistelsen ha fullgjort studier om minst 40 poäng/60 högskolepoäng vid berört lärosäte. C. Ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer erhålls inte för kurser som anordnas på uppdrag av annan utbildningsanordnare, uppdragsutbildning,och tillgodoräknande av annan utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter som godkänt resultat på en eller flera kurser, utöver vad som angesipunktbovan. 8. Följande ersättningsbelopp(kronor) ska tillämpas för budgetåret 2008. Utbildningsområde Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Ersättning per helårsstudent Ersättning per helårsprestation 20 489 17 984 Naturvetenskapligt,tekniskt 47 059 39 686 Farmaceutiskt 47 059 39 686 Vård 50 030 43 332 Odontologiskt 41 373 48 195 Medicinskt 55 907 68 004 Undervisning1 32 658 38 462 Övrigt2 37 793 30 700 Design 133 353 81 248 Konst 189 317 81 278 Musik 115 046 72 742 Opera 274 169 164 011 Teater 265 116 132 051 Media 270 550 216 722 Dans 186 456 103 028 Idrott 97 162 44 963 1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning. Sidan16av21

2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar, praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Institutionen för reklam och PR vid Stockholms universitet. Verksamhetsgren: Forskning och forskarutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete 1. Universitet och högskolor får omfördela medel mellan anslagsposterna för respektive vetenskapsområde m.m. upp till ett belopp motsvarande tre procent av var och en av dessa poster. Medel under anslagsposten Övriga forskningsmedel får fördelas fritt mellan vetenskapsområdena. 2. Minst 75 procent av de medel som universitet och högskolor avsätter för studiefinansiering på anslaget för forskning och forskarutbildning ska avse anställning som doktorand. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Med statsbudgeten avses såväl anslag för forskning och forskarutbildning som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet. 4 Uppdrag 1. Av årsredovisningen för 2011 ska framgå lärosätets samverkan med det omgivande samhället inom utbildning och forskning. Av redovisningen ska framgå vilken utveckling som skett efter redovisningen som rapporterades till regeringen för 2007, hur samverkan med det omgivande samhället påverkar lärosätets verksamhet, hur universitet och högskolor utformat sina utbildningar i samverkan med arbetslivet för att tillgodose såväl studenternas efterfrågan som arbetsmarknadens behov, metoder för samarbete med det omgivande samhället avseende utbildning och forskning, hur lärosätena informerar om sin verksamhet, och hur lärosätets samverkansaktiviteter följs upp och utvärderas. Sidan17av21

Universitet och högskolor bör utifrån lärosätets särskilda ansvars- och kompetensområden bidra till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 och dess prioriteringar. Lärosätena ska samverka med den aktör som har det regionala utvecklingsansvaret i länet. Av redovisningen ska kortfattat framgå på vilket sätt lärosätet bidragit till genomförandet av strategin. 2. Av årsredovisningen för 2008 ska framgå av högskolestyrelsen under 2008 beslutade samarbeten med andra universitet och högskolor i syfte att uppnå ökad profilering och arbetsfördelning. Vidare ska av redovisningen framgå omfattningen på samarbetena och konsekvenser för såväl studenter som lärare. 3. Universitet och högskolor ska i samband med att årsredovisningen för 2008 redovisas till regeringen skicka en kopia av denna till Högskoleverket. UNDANTAG FRÅN EKONOMIADMINISTRATIVA REGELVERKET 1. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen om avräkning av anslagsmedel enligt 5 och 16 anslagsförordningen (1996:1189). Avräkning mot anslag och anslagsposter för medel som utbetalas till lärosätenas räntekonton i Riksgäldskontoret ska ske i samband med de månatliga utbetalningarna till respektive lärosätes räntekonto i Riksgäldskontoret. 2. Universitet och högskolor medges undantag från 11 anslagsförordningen(1996:1189) på så sätt att efter utgången av 2007 får lärosätet överföra såväl helårsprestationer som outnyttjat takbelopp (anslagssparande) till ett värde av högst tio procent av takbeloppet till efterföljande budgetår, utan att särskilt begära regeringens medgivande. 3. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelsen i 2 kap. 4 andra stycket förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att årsredovisningen ska innehålla redovisning av väsentliga uppgifter. Universitet och högskolor ska i stället lämna uppgifter enligt bilaga 45.Universitet och högskolor ska i samband med upprättandet av noter till årsredovisningen särskilt beakta att specifikation ges av låneram i Riksgäldskontoret uppdelad på beviljad låneram och utnyttjad låneram vid räkenskapsårets slut, och beviljad och under året maximalt utnyttjad kontokredit hos Riksgäldskontoret. Sidan18av21

4. Universitet och högskolor medges undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrift till 7 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisningen och budgetunderlag om att i Årets kapitalförändring särredovisa över- eller underskott i den bidragsfinansierade verksamheten. 5. Universitet och högskolor medges undantag från bestämmelserna om budgetunderlag i 9 kap. 3 förordningen(2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Regeringen avser att besluta om särskilda anvisningar avseende vilka uppgifter som ska redovisas i budgetunderlaget. Universitet och högskolor ska till Utbildningsdepartementet senast den 22 februari 2008 inkomma med ett budgetunderlag. Budgetunderlaget ska redovisas enligt särskilda anvisningar och inte elektroniskt via Hermes. Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping har enligt avtal åtagit sig att inkomma med budgetunderlag till Utbildningsdepartementet senast den 1 mars varje år. 6. Karlstads universitet, Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola och Mälardalens högskola medges undantag från bestämmelsen enligt 1 kap. 3 andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag om att upprätta och till regeringen lämna en delårsrapport. 7. Universitet och högskolor medges undantag från kravet enligt 9 förordningen(2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, att till Utbildningsdepartementet, med kopia till Krisberedskapsmyndigheten, redovisa en värdering och analys baserad på resultatet av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys. På regeringens vägnar Lars Leijonborg Eva Svensson Sidan19av21

Likalydande till Uppsala universitet Lunds universitet Göteborgs universitet Stockholms universitet Umeå universitet Linköpings universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Luleå tekniska universitet Karlstads universitet Växjö universitet Örebro universitet Mittuniversitetet Blekinge tekniska högskola Malmö Högskola Högskolan i Kalmar Mälardalens högskola Danshögskolan Dramatiska institutet Gymnastik och Idrottshögskolan Högskolan i Borås Högskolan Dalarna Högskolan på Gotland Högskolan i Gävle Högskolan i Halmstad Högskolan i Skövde Högskolan Väst Konstfack Kungl. Konsthögskolan Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Operahögskolan i Stockholm Södertörns högskola Teaterhögskolan i Stockholm Sidan20av21

Kopia till Internrevisionen, SB Finansdepartementet budgetavdelningen Riksdagen, Utbildningsutskottet Riksrevisionen Ekonomistyrningsverket Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Statens skolverk Försvarshögskolan Sveriges lantbruksuniversitet Beckmans skola AB Chalmers tekniska högskola AB Stiftelsen Högskolan i Jönköping Ericastiftelsen Ersta Sköndal högskola AB Evangeliska Frikyrkan Handelshögskolan i Stockholm Teologiska Högskolan, Stockholm Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska institut Stiftelsen Rödakorshemmet Sophiahemmet, Ideell förening Sveriges förenade studentkårer Sidan21av21

Bilaga 7: Karolinska institutet Bilaga 7: Karolinska institutet Riksdagen har beslutat om Karolinska institutets verksamhet för budgetåret 2008. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2008 för Karolinska institutet och nedan angivna anslag. 1 VERKSAMHET 1.1 Verksamhetsstyrning 1.1.1 Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning Mål för antalet avlagda examina För fyraårsperioderna 2005 2008 och 2009 2012 gäller som mål följande lägsta antal avlagda examina. Examen Mål 2005 2008 Mål 2009 2012 Sjuksköterskeexamen och röntgensjuksköterskeexamen 1 340 1 220 Återrapportering I årsredovisningen ska utfall redovisas avseende perioden 2005 2008 i förhållande till ovanstående mål. Olika examina som räknas in i utfallet ska särredovisas. Mål helårsstudenter Antalet helårstudenter inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningsområdena bör för 2008 uppgå till minst 700. Återrapportering Helårsstudenter och helårsprestationer ska redovisas enligt anvisningar i bilaga 44. Särskilda åtaganden 1. Karolinska institutet ska i anslutning till tandläkarutbildningen driva en tandvårdscentral. Återrapportering Av årsredovisningen ska framgå omfattning av, inriktning och total kostnad för denna verksamhet. 2. Karolinska institutet har huvudansvar för att, tillsammans med övriga universitet med tillstånd att utfärda läkarexamen, ansvara för prov efter läkares allmäntjänstgöring. 1

Bilaga 7: Karolinska institutet Uppdrag 1. Karolinska institutet ersätts för kostnader avseende landstingets medverkan i grundutbildning av läkare (ALF-ersättning) i enlighet med det avtal som i juni 2003 slutits mellan staten och vissa landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården kompletterat med regionala avtal mellan respektive landsting och universitet. Enligt avtalet mellan staten och vissa landsting kan Karolinska institutet inom läkarutbildningen ersättas för högst 1 518 helårsstudenter avseende kompensation för landstingets medverkan i grundutbildningen av läkare. Karolinska institutet ska senast den 25 januari 2009 till regeringen lämna uppgifter om hur ALF-ersättningen fördelas på lokalkostnader, lönekostnader samt övriga kostnader. Av årsredovisningen ska avseende läkarutbildningen framgå antalet helårsstudenter vid utbildningen under vår- och hösttermin. Vidare ska av redovisningen framgå hur stort belopp som omfördelats till grundutbildning av läkare från de medel som enligt avtalet mellan staten och vissa landsting avsatts för landstingets medverkan i den kliniskt inriktade medicinska forskningen samt hur mycket av ALF-ersättningen som överförts från ett kalenderår till ett annat enligt 6 avtalet mellan staten och vissa landsting. En kort beskrivning ska ges av vilka gemensamma prioriteringar och vilken fördelning av ALF-ersättningen för grundutbildning av läkare och kliniskt inriktad medicinsk forskning som genomförts med utgångspunkt i de regionala avtalen. 2. Av årsredovisningen ska avseende tandläkarutbildningen framgå antalet nybörjare samt antalet helårsstudenter vid utbildningen våren och hösten 2008 samt planeringen inför 2009. 3. Karolinska institutet ska vid behov anordna legitimationskurser för icke-legitimerade optiker. 4. Karolinska institutet ska bedriva sjuksköterskeutbildning på Gotland. Av årsredovisningen ska framgå antalet helårsstudenter i utbildningen samt den totala kostnaden för denna verksamhet. 1.1.2 Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete Mål för antalet examina För fyraårsperioderna 2005 2008 och 2009 2012 gäller som mål följande lägsta antal avlagda examina i forskarutbildning eller inom utbildning på forskarnivå. Licentiatexamen ska räknas som en halv examen. En doktorsexamen där licentiatexamen tidigare tagits ut ska räknas som en halv examen. Vetenskapsområde Mål 2005 2008 Medicinskt 1 000 2

Bilaga 7: Karolinska institutet Som mål för perioden 2009 2012 gäller att antalet examinerade inom utbildning på forskarnivå bör ligga på minst samma nivå som under perioden 2005 2008. Återrapportering Se avsnittet Verksamhetsstyrning, Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning eller konstnärligt utvecklingsarbete, under Övriga mål och återrapporteringskrav. Rekryteringsmål för professorer Under fyraårsperioden 2005 2008 ska minst 30 procent av de professorer som anställs vara kvinnor. I målet inkluderas befordrade professorer och gästprofessorer, men inte adjungerade professorer. Återrapportering Av årsredovisningen ska framgå det totala antalet nyanställda professorer per år under 2005 2008, varav antalet och andelen kvinnor respektive män ska redovisas för vart och ett av åren. Övrigt, forskning och forskarutbildning Vid Karolinska institutet finns enheten Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa, NASP. Medel för verksamheten finns anvisade under utg.omr. 9 anslag 14:4 ap. 3. Av årsredovisningen för Karolinska institutet ska verksamhetens omfattning, inriktning samt totala kostnad framgå. Karolinska institutet ska även, senast den 1 mars 2009, till Socialdepartementet lämna en redovisning av verksamhetens resultat. 2 FINANSIERING 2.1 Anslag 2.1.1 Tilldelade anslag Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning (ramanslag) Disponeras av Karolinska institutet 617 283 tkr 25:29 ap.1 Takbelopp (ram) 534 305 tkr 25:29 ap.3 Tandvårdscentral (ram) 78 780 tkr 25:29 ap.4 Prov efter läkares allmäntjänstgöring (ram) 4 198 tkr 3

Bilaga 7: Karolinska institutet Villkor för anslag 25:29 25:29 ap.1 Takbelopp Per capita-ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena anges under Gemensamma bestämmelser för universitet och högskolor, avsnittet 2. Övriga mål och återrapporteringskrav, Ekonomisk redovisning, Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning punkt 7. Ersättning för Karolinska institutets uppdrag avseende punkterna 1 4 som anges under avsnittet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning, Uppdrag beräknas per helårsstudent och helårsprestation och ingår i takbeloppet. 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning (ramanslag) Disponeras av Karolinska institutet 892 107 tkr 25:30 ap.1 Medicinskt vetenskapsområde (Ram) 560 997 tkr 25:30 ap.3 Övriga forskningsmedel (Ram) 331 110 tkr Villkor för anslag 25:30 Medel under anslagsposten får av lärosätet disponeras fritt för forskning och forskarutbildning utan begränsning till olika vetenskapsområden m.m. 2.1.2 Finansiella villkor för anslag Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning Anslag/ap/dp Anslagskredit (tkr) Anslagsbehållning som disponeras 2008 Indrag av anslagsbelopp (tkr) 25:29 ap.1 0 10 % 0 25:29 ap.3 0 3 % 0 25:29 ap.4 0 3 % 0 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning Anslag/ap/dp Anslagskredit (tkr) Anslagsbehållning som disponeras 2008 Indrag av anslagsbelopp (tkr) 25:30 ap.1 0 3 % 0 25:30 ap.3 0 Allt 0 4

Bilaga 7: Karolinska institutet 2.2 Omfördelning av anslagssparande Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Omfördelning från anslag/ap/dp 1 Omfördelning till anslag/ap/dp 2 Belopp (tkr)/andel (%) 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 25:30 ap.2 25:30 ap.3 100 % 1 Anslag, anslagsposter och delposter är angivna med 2007 års nomenklatur. 2 Anslag, anslagsposter och delposter är angivna med 2008 års nomenklatur. 2.3 Avslutade anslagsposter Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Anslag/ap/dp Anslagstyp 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning ap.2 Ram 2.4 Övriga villkor 2.4.1 Låneram och krediter Låneram (enligt 20 budgetlagen) 400 000 Räntekontokredit (enligt 21 budgetlagen) 147 865 Övriga kreditramar (enligt 23 budgetlagen) 0 Belopp angivna i tkr 2.4.2 Utbetalningsplan Till Karolinska institutets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell: Utbetalningsdatum Belopp 2008-01-25 125 783 2008-02-25 125 783 2008-03-25 125 783 2008-04-25 125 783 2008-05-25 125 783 2008-06-25 125 783 2008-07-25 125 783 2008-08-25 125 783 2008-09-25 125 783 2008-10-25 125 783 2008-11-25 125 783 2008-12-25 125 777 Summa 1 509 390 Belopp angivna i tkr 5

Bilaga 7: Karolinska institutet Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Karolinska institutets disposition enligt detta regleringsbrev är: 25:29 ap.1 Takbelopp 25:29 ap.3 Tandvårdscentral 25:29 ap.4 Prov efter läkarens allmäntjänstgöring 25:30 ap.1 Medicinskt vetenskapsområde 25:30 ap.3 Övriga forskningsmedel 2.5 Avgifter Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna disponeras (tkr) Verksamhet Över- / underskott t.o.m. 2006 Över- / underskott 2007 Intäkter 2008 Kostnader 2008 Över- / underskott 2008 Ack. över- / underskott, utgående 2008 Uppdragsverksamhet Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning 3 174 300 90 000 90 000 0 3 474 Verksamhetsgren Forskning och forskarutbildning 15 900-6 000 360 000 362 000-2 000 7 900 eller konstnärligt utvecklingsarbete Tjänsteexport 0 0 0 0 0 0 Summa 19 074-5 700 450 000 452 000-2 000 11 374 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 0 0 0 0 0 0 Belopp angivna i tkr Villkor för avgiftsbelagd verksamhet Vad gäller villkor för verksamhet som finansieras med avgifter se vidare under Gemensamma bestämmelser, avsnittet Övriga mål och återrapporteringskrav, Ekonomisk redovisning, Gemensam redovisning för verksamhetsgrenarna punkt 5. Beräknad budget för avgiftsbelagd verksamhet där intäkterna ej disponeras Verksamhet Inkoms t- titel Över- / underskott t.o.m. 2006 Över- / underskott t.o.m. 2007 Intäkt er 2008 Kostnad er 2008 Över- / underskott t.o.m. 2008 Ack över- / undersko tt, utgående 2008 Tandvårdscentral Patientavgifter 2 542 0 0 0 0 6

Bilaga 7: Karolinska institutet Villkor Tandvårdscentral Patientavgifter Karolinska institutet får ta ut avgifter för den tandvård som bedrivs för utbildning, forskning och kompetensutveckling i anslutning till tandläkarutbildningen samt för att tillförsäkra utbildningen ett allsidigt patientunderlag. Patientavgifter, som erläggs för den tandvård som är direkt relaterad till grundutbildningen av tandläkare som bedrivs vid tandvårdscentralen, ska inlevereras till inkomsttitel 2542 Patientavgifter vid tandläkarutbildning. Dessa medel ska redovisas som uppbörd i Karolinska institutets resultaträkning. Medlen får löpande hanteras i det räntebärande likvidflödet. 8

Bilaga 36: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 36: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras av Kammarkollegiet 461 165 tkr 25:70 ap.1 Svenska studenthemmet i Paris (ram) 1 689 tkr 25:70 ap.2 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer (ram) 222 tkr 25:70 ap.4 Informationsinsatser i utlandet (ram) 3 047 tkr 25:70 ap.5 Svenskundervisning i utlandet (ram) 4 571 tkr 25:70 ap.6 Vissa stipendier (ram) 812 tkr 25:70 ap.7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s 1 461 tkr utbildningsprogram (ram) 25:70 ap.8 Europeiskt presidieåtagande (ram) 254 tkr 25:70 ap.11 Områdesprov (ram) 4 000 tkr 25:70 ap.15 Integrationssatsningar (ram) 46 000 tkr 25:70 ap.17 Matematiksatsning (ram) 10 000 tkr 25:70 ap.18 Högskolan på Gotland (ram) 5 000 tkr 25:70 ap.19 Speciallärarutbildning (ram) 15 000 tkr 25:70 ap.21 Fördelas efter beslut av regeringen (ram) 94 759 tkr 25:70 ap.24 Holdingbolag (ram) 0 tkr 25:70 ap.26 Kompletterande utbildning för lärare med utländsk 24 600 tkr examen (ram) 25:70 ap.27 Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen (ram) 33 750 tkr 25:70 ap.28 Uppbyggnad av vissa språk (ram) 6 000 tkr 25:70 ap.29 Utveckling av speciallärarutbildningen (ram) 0 tkr 25:70 ap.30 Vidareutbildning av lärare i skolan (ram) 60 000 tkr 25:70 ap.31 Forskarutbildning av lärare i skolan (ram) 150 000 tkr Disponeras av Uppsala universitet 27 298 tkr 25:70 ap.9 Statlig ålderspensionsavgift (ram) 27 298 tkr Villkor för anslag 25:70 ap.1 Svenska studenthemmet i Paris Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Svenska studenthemmet i Paris med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december 2008. Styrelsen ska senast den 22 februari 2008 till Utbildningsdepartementet lämna en ekonomisk redovisning av medlens användning och uppnådda resultat. 1

ap.2 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Sveriges förenade studentkårer. Bilaga 36: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. ap.4 Informationsinsatser i utlandet Kammarkollegiet ska utbetala medel till Svenska institutet med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december 2008. Medlen under anslagsposten ska finansiera information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter (Studyinsweden.se) samt verksamheten i samrådsorganet för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet. ap.5 Svenskundervisning i utlandet Kammarkollegiet ska utbetala medel till Svenska institutet med vardera en fjärdedel av beloppet före den 31 mars, den 30 juni, den 30 september och den 31 december 2008. Medlen under anslagsposten ska finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och undervisning om svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet. Av anslagsposten får högst 500 000 kronor utgöra ett årligt bidrag till kostnader för en anställning som professor i svenska språket vid universitetet i Tartu. ap.6 Vissa stipendier Kammarkollegiet ska efter rekvisition utbetala medel till Svenska institutet. Medlen under anslagsposten ska finansiera stipendier för studier vid College of Europe samt insatser i samband med programmet för studentoch lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Stipendier bör ges till personer som genomgått svensk högskoleutbildning. De två utbytesprogrammen bör utnyttja ungefär hälften vardera av medelstilldelningen. Av anslagsposten får högst 80 000 kronor disponeras för att finansiera förvaltningskostnader för stipendieprogrammen. Vidare får högst 50 000 kronor av anslagsposten utgöra bidrag till det informationsarbete som det gemensamma programkontoret för North2north utför. 2