1 1 Detta är Herrens ord som kom till, Petuels son. Förödelse och hungersnöd 2 Hör på, ni äldste! Lyssna, alla som bor i landet! Har något sådant förut hänt, i era dagar eller era fäders? 3 Ni skall berätta det för era barn, och de skall berätta det för sina, och deras barn för nya släkten: 4 vad gräshopporna lämnade kvar åt gräsgnagarna upp, vad gräsgnagarna lämnade kvar åt gräsbitarna upp, vad gräsbitarna lämnade kvar åt gräsätarna upp. 5 Vakna, ni rusiga, och gråt, alla ni drinkare, klaga! Det nya vinet får ni aldrig smaka. 6 Ett folk drar fram över mitt land, oräkneligt och mäktigt. Det har tänder som ett lejon, bett som en lejoninna. 7 Det har härjat min vingård och skövlat mina fikonträd. Barken är avskalad och bortsliten, grenarna lyser vita. 8 Klaga som jungfrun i sorgdräkt över sin ungdoms brudgum! 9 Matoffer och dryckesoffer har upphört i Herrens hus. Herrens tjänare, prästerna, sörjer. 10 Fälten är förödda, jorden ligger sörjande, ty säden är förstörd, vinet torkar bort och oljan sinar. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 1
11 Bönderna står bestörta och vinodlarna jämrar sig för vetets och kornets skull, ty åkerns skörd är förlorad, 12 vinstocken har vissnat och fikonträdet tynar bort. Granatträd, palmer och äppelträd, alla markens träd är förtorkade, och människors glädje har vissnat. 13 Klä er i sorgdräkt och klaga, präster, höj jämmerrop, ni som tjänar vid altaret! Gå dit in, Guds tjänare, och vaka i sorgdräkt, ty er Guds hus har berövats matoffer och dryckesoffer. 14 Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! Kalla de äldste och alla som bor i landet att samlas i Herrens, er Guds, hus. Ropa till Herren i er nöd. 15 Ack, denna dag! Ja, Herrens dag är nära, den kommer med våld från den Väldige. 16 Inför våra ögon försvinner födan och från vår Guds hus jublet och glädjen. 17 Utsädet torkar under jordkokorna, förrådshusen är övergivna och ladorna i spillror. All gröda är förstörd. 18 Hör hur boskapen stönar! Kor och oxar irrar omkring, det finns inget bete för dem. Även fårhjordarna plågas. 19 Till dig, Herre, ropar jag, ty utmarkens beten har elden förtärt, en låga har bränt alla markens träd. 20 Även de vilda djuren ropar till dig, ty bäckarna har torkat ut och utmarkens beten har elden förtärt. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 2
2 Herrens dag 1 Stöt i horn på Sion! Blås larmsignal på mitt heliga berg, så att alla i landet bävar. Ty Herrens dag är på väg, 2 en dag av mörker och moln är nära, en dag av dunkel och töcken. Som gryningen över bergen sprider sig ett folk, stort och mäktigt. Dess like har aldrig funnits och skall aldrig någonsin finnas. 3 Framför dem förtärande eld, bakom dem brännande låga. Som Edens trädgård är landet framför dem, men bakom dem är det en öde öken. Ingenting blir skonat. 4 De liknar hästar, som stridshästar spränger de fram. 5 De rasslar som stridsvagnar när de far fram över bergstopparna, som eld då den dånar i halmen, som en krigshär ordnad till strid. 6 Folken darrar inför dem, alla ansikten vitnar. 7 Som kämpar störtar de framåt, som krigare stormar de muren. Var och en går sin väg rakt fram, viker inte från sin bana. 8 Ingen tränger den andre, var och en följer sin egen väg. Ja, de löper genom pilregnet utan att bryta ledet. 9 De stormar staden, de klättrar över muren, de tränger in i husen, tar sig in genom fönstren som tjuvar. 10 Jorden bävar inför dem och himlen skälver. Sol och måne förmörkas och stjärnorna mister sitt sken. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 3
11 Herrens röst dånar framför hans här. Manstarka är hans trupper, tallösa de som fullgör hans order. Stor är Herrens dag och fruktansvärd vem kan uthärda den? 12 Nu, säger Herren, skall ni vända er till mig med uppriktigt hjärta, under fasta, gråt och klagan. 13 Slit sönder era hjärtan, inte era kläder, och vänd åter till Herren, er Gud. Han är nådig och barmhärtig, sen till vrede och rik på kärlek, han ångrar det onda han hotat med. 14 Kanske ändrar han sig och låter välsignelsen vara kvar, till matoffer och dryckesoffer åt Herren, er Gud. 15 Stöt i horn på Sion! Påbjud en fasta! Kungör en högtidssamling! 16 Kalla på folket, påbjud en helig sammankomst! Kalla på de gamla och samla barnen, också dem som ännu får bröstet. Må brudgummen lämna sin kammare och bruden sitt gemak. 17 Mellan förhuset och altaret skall prästerna gråta, skall Herrens tjänare ropa: Herre, skona ditt folk, lämna inte de dina att skymfas så att de blir till en visa bland folken. Varför skall hedningarna få säga: Var är deras Gud? Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 4
Herrens löften 18 Då greps Herren av lidelse för sitt land och av medömkan med sitt folk. 19 Och Herren svarade sitt folk: Jag skall ge er säd och vin och olja, så mycket ni behöver. Aldrig mer skall jag tillåta att ni blir skymfade bland folken. 20 Fienden från norr skall jag förvisa, driva bort till öde, torra trakter, förtruppen mot havet i öster och eftertruppen mot havet i väster. En stank skall stiga från honom, en lukt av förruttnelse. 21 Ängslas inte, du åkerjord, utan jubla och gläd dig: Herren har gjort stora verk. 22 Ängslas inte, ni markens djur: utmarkens beten grönskar på nytt, träden bär sin frukt, fikonträdet och vinstocken ger rika skördar. 23 Och ni som bor på Sion, jubla och gläds över Herren, er Gud: han ger er regn i rätt tid, han låter regnet falla som förr, både höst och vår. 24 Så skall logarna fyllas av säd, pressarna flöda över av vin och olja. 25 Och jag skall gottgöra er för åren som slukades av gräshopporna, av gräsbitarna, gräsätarna och gräsgnagarna min stora här som jag sände mot er. 26 Då skall ni äta och bli mätta och prisa Herren, er Gud, som har handlat så underbart mot er. Och aldrig mer skall mitt folk stå med skam. 27 Då skall ni inse att jag finns mitt i Israel, att jag, Herren, är er Gud, jag och ingen annan. Och aldrig mer skall mitt folk stå med skam. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 5
28 Det skall komma en tid då jag utgjuter min ande över alla. Era söner och döttrar skall profetera, era gamla män skall ha drömmar, era unga män se syner. 29 Också över slavar och slavinnor skall jag då utgjuta min ande. 30 På himlen och på jorden skall jag låta tecken visa sig: blod och eld och pelare av rök. 31 Solen skall vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och fruktansvärda. 32 Men var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad. På Sions berg skall finnas en skonad skara, så som Herren har lovat, i Jerusalem skall några överleva, så som Herren bestämt. 3 Dom över folken och räddning för Juda 1 Vid den tiden, när dagen är inne då jag vänder Judas och Jerusalems öde, 2 skall jag samla alla folk och föra dem ner i Joshafats dal. Där skall jag ställa dem till svars för vad de gjort mot Israel, mitt eget folk, som de skingrat bland folken. De har styckat mitt land 3 och kastat lott om mitt folk. De har lämnat pojkar som betalning för skökor och sålt flickor för vin som de druckit. 4 Ni, Tyros och Sidon, och ni, filisteernas alla områden vad vill ni mig? Har ni något att kräva hämnd för? Om ni vill tillfoga mig något ont skall jag genast låta det drabba er själva. 5 Ni har tagit mitt silver och guld och fört bort mina dyrbaraste skatter till era tempel. 6 Invånarna i Juda och i Jerusalem har ni sålt till grekerna, så att de förts långt bort från sitt eget land. 7 Jag skall mana dem till uppbrott från de platser dit ni sålt dem, och det onda skall drabba er själva. 8 Jag skall låta judeerna sälja era söner och döttrar; de skall sälja dem till sabeerna, ett folk långt borta. Herren har talat. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 6
9 Detta skall ni ropa ut bland folken: Invig er till krig, båda upp kämparna, låt alla krigare samlas och dra ut! 10 Smid om era plogbillar till svärd, era vingårdsknivar till lansar! Den svage skall känna sig som hjälte. 11 Skynda er att komma, samlas här, alla folk runt omkring! Herre, sänd ner dina kämpar! 12 Folken skall bryta upp och tåga till Joshafats dal. Där skall jag sitta till doms över alla folken runt omkring. 13 Skörden är mogen, sätt fart på skäran, kom och trampa, vinpressen är full, ja, presskaren flödar över så stor är folkens ondska. 14 Larmande skaror i Domens dal. Herrens dag är nära i Domens dal. 15 Sol och måne förmörkas och stjärnorna mister sitt sken. 16 Herren ryter från Sion, hans röst dånar från Jerusalem. Himmel och jord bävar, men för sitt folk är Herren en tillflykt, ett värn för Israel. 17 Då skall ni inse att jag är Herren, er Gud, som bor på Sion, mitt heliga berg. Jerusalem skall vara heligt, aldrig beträdas av främlingar. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 7
18 Den dagen skall bergen drypa av druvsaft och kullarna flöda av mjölk. I Judas bäckar skall vattnet strömma, och en källa skall springa upp i Herrens hus och vattna Akaciedalen. 19 Egypten skall läggas öde och Edom bli en ödemark för att de övat våld mot Judas folk och spillt oskyldigt blod i deras land. 20 Juda skall bestå för alltid och Jerusalem från släkte till släkte. 21 Skall jag lämna fiendens blodskuld ostraffad? Nej, jag lämnar den inte ostraffad. Herren är den som bor på Sion. Copyright Svenska Bibelsällskapet, Svenska Bibelkommissionen och Argument Förlag AB 1999. 8